Svår smärta som endast kan behandlas adekvat med opioidanalgetika.

Enoxy Depot är avsett för vuxna och ungdomar i åldern 12 år och äldre.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

• Allvarlig andningsdepression med hypoxi och/eller hyperkapni.

• Allvarlig kronisk obstruktiv lungsjukdom.

• Cor pulmonale.

• Svår bronkialastma.

• Förhöjd halt av koldioxid i blodet.

• Paralytisk ileus.

• Akut buk, fördröjd ventrikeltömning.

Dosering

Doseringen beror på smärtans intensitet och patientens individuella känslighet för behandlingen.

Följande generella rekommendationer för dosering gäller:

Vuxna och ungdomar 12 år och äldre

Dostitrering

Generellt är den initiala dosen för opioidobehandlade patienter 10 mg oxikodonhydroklorid givet en gång dagligen. Vissa patienter kan ha fördel av en startdos på 5 mg för att minimera incidensen av biverkningar. För den lägre startdosen finns andra läkemedel med lämpligare styrkor tillgängliga.

Patienter som redan får opioider kan påbörja behandlingen med högre doser, med iakttagande av patientens erfarenhet från tidigare behandling med opioider.

För doser som inte är realiserbara/praktiska med detta läkemedel så finns andra styrkor och läkemedel tillgängliga.

Enligt välkontrollerade kliniska studier motsvarar 10‑13 mg oxikodonhydroklorid ungefär 20 mg morfinsulfat, båda i depotformuleringar.

På grund av individuella skillnader i känslighet för olika opioider rekommenderas patienter att starta försiktigt med Enoxy Depot efter konvertering från andra opioider, med 50‑75 % av den beräknade oxikodondosen.

Dosjustering

Vissa patienter som intar Enoxy Depot behöver snabbverkande analgetika som behovsmedicinering vid genombrottssmärta. Enoxy Depot är inte indikerad för behandling av akut smärta och/eller genombrottssmärta. En engångsdos av behovsmedicinering bör uppgå till 1/6 av den dagliga, ekvianalgetiska dosen av Enoxy Depot. Användning av behovsmedicinering mer än två gånger dagligen indikerar att dosen Enoxy Depot behöver ökas. Dosen bör inte justeras oftare än en gång per 1-2 dagar tills en stabil administrering en gång dagligen har uppnåtts.

Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg en gång dagligen bör dosjusteringar göras i steg om ungefär en tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dosering, administrerad en gång dagligen, vilken tillåter adekvat smärtlindring med tolererbara biverkningar och så låg behovsmedicinering som möjligt så länge som smärtlindring är nödvändig.

Generellt bör den lägsta smärtlindrande dosen väljas. Vid behandling av icke-malign smärta är generellt en daglig dos på 40 mg tillräckligt, men högre dosering kan bli nödvändig. Patienter med cancerrelaterad smärta kan behöva doser på 80 till 120 mg, vilka i individuella fall kan ökas upp till 400 mg. Om ännu högre doser krävs bör dosen beslutas individuellt genom att balansera effekt med tolerans och risken för biverkningar.

Behandlingsmål och utsättning av behandlingen

Innan behandling med Enoxy Depot påbörjas ska en behandlingsstrategi som inkluderar behandlingstid och behandlingsmål, samt en plan för behandlingens avslut, överenskommas med patienten i enlighet med riktlinjer för smärthantering. Under behandlingen ska läkare och patient ha tät kontakt för att utvärdera behovet av fortsatt behandling samt ta ställning till utsättning och justering av doseringen vid behov. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon kan det vara tillrådligt att trappa ned dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom. Om adekvat smärtkontroll inte uppnås ska möjlig hyperalgesi, tolerans och progression av underliggande sjukdom övervägas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Behandlingstid

Oxikodon ska inte användas längre än nödvändigt.

Äldre

Äldre patienter utan klinisk manifestering av försämrad lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis ingen dosjustering.

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion

Startdos bör väljas konservativt för dessa patienter. Startdosen bör vara halva den rekommenderade startdosen (därför är den lägsta rekommenderade dosen, dvs. 10 mg, eventuellt inte lämplig som startdos) och dostitrering bör utföras i enlighet med den individuella kliniska situationen.

Riskpatienter

Riskpatienter, t.ex. patienter med låg kroppsvikt eller långsam metabolism av läkemedel, bör initialt erhålla halva den rekommenderade dosen om de är tidigare obehandlade med opioider. Dostitrering bör utföras i enlighet med den individuella kliniska situationen.

Pediatrisk population

Oxikodon rekommenderas inte till barn under 12 års ålder, eftersom säkerhet och effekt inte har fastställts.

Administreringssätt

För oral användning.

Enoxy Depot ska tas en gång dagligen i den beslutade dosen.

Depottabletterna kan tas med tillräcklig mängd vätska tillsammans med eller utan mat från måltid. Tabletterna får inte tuggas eller krossas.

Den huvudsakliga risken med överdrivet opioidintag är andningsdepression.

Försiktighet måste iakttas när oxikodon administreras till/vid:

• försvagade eller äldre patienter

• patienter med kraftigt nedsatt lungfunktion, nedsatt lever- eller njurfunktion

• patienter med myxödem, hypotyreos

• Addisons sjukdom (adrenal insufficiens)

• intoxikationspsykos (t.ex. alkohol)

• prostatahypertrofi

• delirium tremens

• sjukdom i gallgångarna, gall- eller ureterisk kolik

• pankreatit

• inflammatoriska tarmsjukdomar

• hypotoni

• hypovolemi

• skallskador (på grund av risk för förhöjt intrakraniellt tryck)

• rubbningar i cirkulationsregleringen

• epilepsi eller anfallstendenser

• patienter som tar MAO-hämmare.

Kirurgiska ingrepp

Som med alla opioidpreparat, bör oxikodon användas med försiktighet efter bukkirurgi eftersom opiater är kända för att försämra intestinal motilitet och bör inte användas förrän läkaren är säker på att tarmfunktionen är normal.

Oxikodon rekommenderas inte för preoperativ användning eller inom de första 12‑24 timmarna postoperativt.

Nedsatt leverfunktion

Patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion ska övervakas noggrant.

Andningsdepression och hjärtdepression

Andningsdepression är den mest signifikanta risken som induceras av opioider och är mest sannolik att uppkomma hos äldre och försvagade personer. Den andningsnedsättande effekten hos oxikodon kan leda till ökade koldioxidkoncentrationer i blodet och därmed i cerebrospinalvätskan. I predisponerade patienter kan opioider orsaka kraftig sänkning av blodtrycket.

Sömnrelaterade andningsstörningar

Opioider kan orsaka sömnrelaterade andningsstörningar såsom central sömnapné och sömnrelaterad hypoxemi. Risken för central sömnapné ökar med dosen. Överväg att minska den totala opioiddosen till patienter med central sömnapné.

Risker med samtidig användning av sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel

Samtidig användning av oxikodon och sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel kan leda till sedering, andningsdepression, koma och död. På grund av dessa risker förbehålls samtidig förskrivning av dessa sedativa läkemedel till patienter för vilka andra behandlingsalternativ inte är möjliga.

Om det beslutas att förskriva oxikodon samtidigt med sedativa läkemedel, ska lägsta effektiva dos användas och behandlingstiden ska vara så kort som möjligt. Patienterna ska följas noga avseende tecken och symtom på andningsdepression och sedering. I detta avseende är det starkt rekommenderat att informera patienten och dess vårdgivare om att vara uppmärksamma på dessa symtom (se avsnitt Interaktioner).

Tolerans och utsättande

Som för alla opioider kan patienten utveckla tolerans mot läkemedlet under långvarig administrering och kräva högre doser för att upprätthålla den önskade analgetiska effekten. Långvarig användning av oxikodon kan skapa beroende och abstinenssymtom kan uppträda vid ett abrupt avbrott av behandlingen. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon är rekommendationen att nedtrappning av dosen sker gradvis för att undvika utsättningssymtom. Utsättningssymptom kan vara gäspning, mydriasis, lakrimation, rinorré, tremor, hyperhidros, ångest, oro, kramper och sömnlöshet.

Hyperalgesi

Hyperalgesi som inte svarar på ytterligare dosökning av oxikodon kan förekomma vid sällsynta tillfällen, särskilt vid höga doser. En dosreduktion av oxikodon eller byte till en alternativ opioid kan behövas.

Opioidbrukssyndrom (missbruk och beroende)

Tolerans och fysiskt och/eller psykologiskt beroende kan utvecklas vid upprepad administrering av opioider som oxikodon.

Upprepad användning av Enoxy Depot kan leda till opioidbrukssyndrom. En högre dos och mer långvarig behandling kan öka risken för att utveckla opioidbrukssyndrom. Missbruk eller avsiktlig felanvändning av Enoxy Depot kan resultera i överdos och/eller dödsfall. Risken för att utveckla opioidbrukssyndrom är förhöjd hos patienter med en personlig anamnes eller familjeanamnes (föräldrar eller syskon) på drogberoende (inklusive alkoholberoende), hos patienter som använder tobak eller hos patienter med andra psykiska sjukdomar i anamnesen (t.ex. egentlig depression, ångest och personlighetsstörningar).

Innan behandling med Enoxy Depot påbörjas och under behandlingen ska behandlingsmål och en utsättningsplan överenskommas med patienten (se avsnitt Dosering). Före och under behandling skapatienten också informeras om riskerna för och tecknen på opioidbrukssyndrom. Om sådana tecken uppstår ska patienten rådas att kontakta läkare.

Patienterna ska övervakas för tecken på drogsökande beteende (t.ex. för tidiga önskemål om påfyllning). Detta inkluderar en genomgång av opioider och psykoaktiva läkemedel (såsom bensodiazepiner) som används samtidigt. Hos patienter med tecken och symtom på opioidbrukssyndrom ska konsultation med en beroendespecialist övervägas.

Missbruk

Missbruk av orala formuleringar kan vid parenteral administration förväntas leda till allvarliga biverkningar som kan vara livshotande.

Endokrina effekter

Opioider som oxikodonhydroklorid kan påverka hypotalamus-hypofys-binjurebark- eller gonadaxeln. Vissa förändringar som kan observeras omfattar en ökning av serumprolaktin samt en minskning av plasmakortisol och testosteron. Kliniska symtom kan uppkomma till följd av dessa hormonförändringar.

Tabletterna får ej tuggas eller krossas

Depottabletten får inte tuggas eller krossas. Administrering av tuggade eller krossade depottabletter leder till snabb frisättning och absorption av en potentiellt dödlig dos oxikodon (se avsnitt Överdosering).

Alkohol

Samtidig användning av alkohol och oxikodon kan ge ökad risk för biverkningar av oxikodon; samtidig användning skall undvikas.

Pediatrisk population

Oxikodon har inte studerats på barn under 12 års ålder. Säkerhet och effekt för detta läkemedel har inte demonstrerats och användning till barn under 12 års ålder rekommenderas därför inte.

Hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller sackaros och natrium.

Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltas-brist.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Effekten av centraldämpande medel (t.ex. sedativa, hypnotika, antidepressiva, fentiaziner och neuroleptika) och andra opioider kan förstärkas vid samtidig behandling med oxikodon.

MAO-hämmare är kända för att interagera med narkotiska analgetika, vilket skapar CNS-excitation eller depression med hyperton eller hypoton kris (se avsnitt Varningar och försiktighet). Oxikodon bör användas med särskild försiktighet av patienter som samtidigt får MAO-hämmare eller som fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel

Samtidig användning av opioider med sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och död på grund av den additiva CNS‑depressiva effekten. Dosering och duration av samtidig användning ska begränsas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Samtidig administrering av oxikodon och serotonerga medel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI), kan orsaka serotonintoxicitet. Symtom på serotonintoxicitet kan innefatta förändrat mentalt tillstånd (t.ex. agitation, hallucinationer, koma), autonom instabilitet (t.ex. takykardi, labilt blodtryck, hypertermi), neuromuskulära rubbningar (t.ex. hyperreflexi, inkoordination, stelhet) och/eller gastrointestinala symtom (t.ex. illamående, kräkningar, diarré). Oxikodon ska användas med försiktighet och dossänkning kan behövas hos patienter som använder dessa läkemedel.

Alkohol kan förstärka de farmakodynamiska effekterna hos oxikodon. Samtidig användning skall undvikas.

Antikolinergika (t.ex. neuroleptika, antihistaminer, antiemetika, antiparkinsonläkemedel) kan förstärka de antikolinerga biverkningarna av oxikodon (såsom obstipation, muntorrhet eller miktionsstörningar).

Oxikodon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4 med bidrag av CYP2D6. Dessa enzymers aktivitet kan hämmas eller induceras av olika läkemedel eller kosttillskott som administreras samtidigt.

CYP3A4-hämmare, såsom makrolidantibiotika (t.ex. klaritromycin, erytromycin och telitromycin), azol-antisvampmedel (t.ex. ketokonazol, vorikonazol, itrakonazol och posakonazol), proteashämmare (t.ex. boceprevir, ritonavir, indinavir, nelfinavir och sakvinavir), cimetidin och grapefruktjuice kan orsaka ett minskat clearance av oxikodon vilket skulle kunna leda till en ökning av plasmakoncentrationen av oxikodon. Därför kan en justering av oxikodondosen vara nödvändig.

Några specifika exempel ges nedan:

• Efter fem dagars oral administrering av 200 mg itrakonazol (en potent CYP3A4-hämmare) en gång dagligen ökade AUC för oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 2,4 gånger högre, i intervallet 1,5‑3,4.

• Efter fyra dagars oral administrering av 200 mg vorikonazol (en CYP3A4-hämmare) två gånger dagligen (första dagen 2 x 400 mg) ökade AUC för oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 3,6 gånger högre, i intervallet 2,7‑5,6.

• Efter fyra dagars oral administrering av 800 mg telitromycin (en CYP3A4-hämmare) en gång dagligen ökade AUC för oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 1,8 gånger högre, i intervallet 1,3‑2,3.

• Efter fem dagars administrering av 200 ml grapefruktjuice (en CYP3A4-hämmare) tre gånger dagligen ökade AUC för oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 1,7 gånger högre, i intervallet 1,1‑2,1.

CYP3A4-inducerare, såsom rifampicin, karbamazepin, fenytoin och johannesört (Hypericum perforatum) kan inducera metabolismen av oxikodon och orsaka ett ökat clearance av läkemedlet vilket leder till en minskning av oxikodons plasmakoncentration. Därför bör försiktighet iakttas och ytterligare titrering kan behövas för att uppnå smärtkontroll.

Några specifika exempel ges nedan:

• Efter femton dagars administrering med johannesört 300 mg (en CYP3A4-inducerare) tre gånger dagligen minskade AUC för oralt oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 50 % lägre, i intervallet 37‑57 %.

• Efter sju dagars administrering med rifampicin 600 mg (en CYP3A4-inducerare) en gång dagligen minskade AUC för oralt oxikodon. I medeltal var AUC ungefär 86 % lägre.

Läkemedel som hämmar CYP2D6-aktivitet, såsom paroxetin, fluoxetin och kinidin, kan orsaka minskat clearence av oxikodon vilket kan leda till en ökad plasmakoncentration av oxikodon.

Effekten av andra relevanta isoenzymhämmare på metabolismen av oxikodonhydroklorid är inte känd. Potentiella interaktioner bör tas i beräkning.

Kliniskt relevanta förändringar i International Normalised Ratio (INR) i båda riktningar har observerats i individer vid samtidig administrering av koumarinantikoagulantia och oxikodonhydroklorid.

Det finns inga studier som undersöker effekten av oxikodon på CYP-katalyserad metabolism av andra läkemedel.

Detta läkemedel ska undvikas under graviditet och amning.

Graviditet

Det finns begränsad mängd data från användningen av oxikodon i hos gravida kvinnor. Nyfödda barn till mödrar som har fått opioider under de sista 3 till 4 veckorna före förlossning bör kontrolleras med avseende på andningsdepression. Administrering av oxikodon under graviditet kan leda till abstinenssymptom hos det nyfödda barnet.

Oxikodon kan utsöndras i bröstmjölk och kan framkalla andningsdepression hos det nyfödda barnet. Oxikodon ska därför inte användas under amning.

Djurstudier tyder inte på reproduktionstoxikologiska effekter (se Prekliniska uppgifter).

Behandling med oxikodon kan påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Under långtidsbehandling är ett generellt förbud mot att framföra fordon inte nödvändigt. Den behandlande läkaren måste bedöma den individuella situationen.

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Oxikodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkkonstriktioner och spasmer i glatt muskulatur och kan hämma hostreflexen.

Lista över biverkningar

Biverkningsfrekvenser kategoriseras enligt följande: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, <1/10), mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Infektioner och infestationer

Mindre vanliga: Faryngit, rinit, gingivit

Sällsynta: Herpes simplex, cellulit

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta: Lymfadenopati

Immunsystemet

Mindre vanliga: Överkänslighet

Ingen känd frekvens: Anafylaktiska reaktioner

Endokrina systemet

Mindre vanliga: Utsöndring av antidiuretiskt hormon

Metabolism och nutrition

Vanliga: Minskad aptit

Mindre vanliga: Uttorkning

Sällsynta: Ökad aptit

Psykiska störningar

Vanliga: Oro, förvirringstillstånd, depression, sömnlöshet, nervositet, onormalt tänkande

Mindre vanliga: Agitation, depersonaliserings-/derealiseringsstörningar, känslomässig labilitet, eufori, hallucinationer, minskad libido, läkemedelsberoende (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Ingen känd frekvens: Aggression

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga: Sömnighet, yrsel, huvudvärk

Vanliga: Tremor

Mindre vanliga: Amnesi, krampanfall, hypertoni, hypotoni, hypoestesi, ofrivilliga muskelkontraktioner, talstörningar, synkope, parestesi, dysgeusi, koordinationsstörningar, migrän

Ingen känd frekvens: Hyperestesi, hyperalgesi

Ögon

Mindre vanliga: Synstörningar, mios, lakrimationsstörningar

Öron och balansorgan

Mindre vanliga: Vertigo, hyperakusi

Hjärtat

Mindre vanliga: Supraventrikulär takykardi, palpitationer (i samband med abstinenssyndrom)

Blodkärl

Mindre vanliga: Vasodilatation

Sällsynta: Hypotoni, ortostatisk hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: Dyspné, bronkialspasm

Mindre vanliga: Andningsdepression, hosta, dysfoni

Ingen känd frekvens: Centralt sömnapnésyndrom

Magtarmkanalen

Mycket vanliga: Förstoppning, illamående, kräkningar

Vanliga: Buksmärta, diarré, muntorrhet, dyspepsi

Mindre vanliga: Dysfagi, flatulens, eruktation, ileus, sår i munnen, stomatit

Sällsynta: Blödning i tandköttet, mörk avföring, missfärgning av tänder

Ingen känd frekvens: Karies

Lever och gallvägar

Mindre vanliga: Förhöjda leverenzymer

Ingen känd frekvens: Kolestas, gallkolik

Hud och subkutan vävnad

Mycket vanliga: Pruritus

Vanliga: Hudutslag, hyperhidros

Mindre vanliga: Torr hud

Sällsynta: Urtikaria, fotosensibilitet

Mycket sällsynta: Exfoliativ dermatit

Njurar och urinvägar

Vanliga: Urinträngningar

Mindre vanliga: Urinretention

Sällsynta: Hematuri

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga: Impotens

Ingen känd frekvens: Amenorré

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: Asteni

Mindre vanliga: Frossa, abstinenssyndrom, sjukdomskänsla, ödem, perifert ödem, läkemedelstolerans, törst, smärta (t.ex. bröstsmärta)

Sällsynta: Viktförändringar (ökning eller minskning)

Ingen känd frekvens: Neonatalt abstinenssyndrom

Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer

Mindre vanliga: Skador

Beskrivning av valda biverkningar

Läkemedelsberoende

Upprepad användning av Enoxy Depot kan leda till läkemedelsberoende, även vid terapeutiska doser. Risken för läkemedelsberoende kan variera beroende på patientens individuella riskfaktorer, dosering och opioidbehandlingens längd (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Symtom

Mios, andningsdepression, somnolens, reducerad skelettmuskeltonus, blodtrycksfall och toxisk leukoencefalopati har observerats vid överdosering av oxikodon. I allvarliga fall kan cirkulatorisk kollaps, dvala, koma, bradykardi och icke-kardiogent lungödem inträffa. Missbruk av höga doser av starka opioider som oxikodon kan vara dödligt.

Behandling

Först och främst ska patientens luftvägar ombesörjas och assisterad eller kontrollerad ventilation inrättas.

Intravenös administrering av opiatantagonisten naloxon (t.ex. 0,4‑2 mg intravenös naloxon) kan också vara indikerad. Administrering av engångsdoser måste upprepas i intervaller om 2 till 3 minuter beroende på den kliniska situationen. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml isoton saltlösning eller 5 % dextroslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) är möjlig. Infusionshastigheten ska justeras mot de tidigare bolusinjektionerna och patientens svar.

Ventrikelsköljning kan utföras. Om en omfattande mängd har intagits inom 1 timme kan aktivt kol användas (50 g för vuxna, 10–15 g för barn), förutsatt att luftvägarna kan skyddas. Det kan vara rimligt att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara fördelaktigt för depotformuleringar; det finns dock inga bevis som stödjer detta påstående.

För att skynda på passagen kan ett lämpligt laxativ (t.ex. en PEG-baserad lösning) vara användbart.

Stödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av kärlsammandragande medel och infusionsterapi) ska, om nödvändigt, tillämpas i behandlingen av åtföljande cirkulatorisk chock. Vid hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtkompressioner eller defibrillering vara indikerad. Om nödvändigt ska andningshjälp samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans genomföras.

Oxikodon visar affinitet till kappa-, my- och deltareceptorer i hjärnan och ryggraden. På dessa receptorer agerar det som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är huvudsakligen smärtlindrande och sederande. Jämfört med snabbfrisättande oxikodon, givet ensamt eller i kombination med andra substanser, ger depottabletterna smärtlindring under en påtagligt längre period utan ökad uppkomst av biverkningar.

Andra farmakologiska effekter

In vitro- och djurförsök visar att naturliga opioider som t.ex. morfin har olika inverkan på delar av immunsystemet. Den kliniska betydelsen av dessa resultat har inte kunnat påvisas. Det är inte känt huruvida oxikodon som är en halvsyntetisk opioid har en immunologisk effekt som påminner om morfin.

Kliniska studier

En randomiserad, dubbelblind multicenter effektstudie med aktiv jämförelsesubstans och en adaptiv studiedesign omfattande två behandlingar, två behandlingsperioder och två sekvenser i ett crossover-utförande genomfördes med cancerpatienter och icke-cancerpatienter med kronisk smärta. Ekvivalens avseende smärtintensitet (bedömd med VAS-skala) med Enoxy Depot jämfört med oxikodon med kontrollerad frisättning två gånger dagligen bekräftades i båda subgrupper med cancerpatienter och icke-cancerpatienter vid samma dagliga dos.

Absorption

Kurvorna plasmakoncentration–tid för Enoxy Depot depottabletter visade det typiska mönstret för en depotberedning given en gång dagligen, vilket kännetecknades av en ökning under 4 timmar, en platå i cirka 10 timmar, följt av en successiv minskning fram till 24 timmar efter dosering. De avsedda, mer kontinuerliga plasmakoncentrationerna följt av en lägre fluktuation mellan högsta och lägsta värde, i jämförelse med oxikodon med kontrollerad frisättning doserad två gånger dagligen, uppnåddes därmed med Enoxy Depot.

En fettrik måltid före intag av depottabletterna påverkar inte den maximala koncentrationen eller graden av absorption av oxikodon i en kliniskt relevant utsträckning.

Tabletterna får inte krossas eller tuggas då detta leder till snabb oxikodonfrisättning på grund av skador på depotfrisättningsegenskaperna.

Distribution

Den absoluta biotillgängligheten hos oxikodon är ca 2/3 relativt parenteral administrering. Vid steady state uppgår distributionsvolymen hos oxikodon till 2,6 l/kg och plasmaproteinbindningen till 38‑45 %, halveringstiden för elimination till 4 till 6 timmar och plasmaclearance till 0,8 l/min.

Metabolism

Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via P450-cytokromsystemet (CYP3A4 och CYP2D6) till noroxikodon och oximorfon samt till flera glukuronidkonjugat. Metaboliternas bidrag till den totala farmakodynamiska effekten är irrelevant.

Eliminering

Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och feces. Eliminationshalveringstiden för depottabletterna är 4‑5 timmar där steady state-värdena uppnås efter i genomsnitt 1 dag.

Linjäritet/icke-linjäritet

Över dosintervallet 10‑80 mg för oxikodon depottabletter visades linjäritet för plasmakoncentrationer med avseende på hastighet och grad av absorption.

Patienter med nedsatt njurfunktion

Patienter med lindrigt, måttligt och allvarligt nedsatt njurfunktion uppvisar en 1,1-, 1,4- respektive 1,7-faldig ökning av plasmakoncentrationer jämfört med patienter med normal njurfunktion.

AUC-värden ökade i genomsnitt 1,5-, 1,7- respektive 2,3-faldigt jämfört med patienter med normal njurfunktion. Eliminationshalveringstiden för oxikodon ökade 1,5-, 1,2- respektive 1,4-faldigt jämfört med patienter med normal njurfunktion.

Patienter med nedsatt leverfunktion

Patienter med lindrigt, måttligt och allvarligt nedsatt leverfunktion uppvisade en 1,2-, 2,0- respektive 1,9-faldig ökning av plasmakoncentrationer jämfört med patienter med normal leverfunktion.

AUC värden ökade i genomsnitt 1,4-, 3,2- respektive 3,2-faldigt jämfört med patienter med normal leverfunktion. Eliminationshalveringstiden för oxikodon ökade 1,1-, 1,8- respektive 1,8‑faldigt jämfört med patienter med normal leverfunktion.

Teratogenicitet

Oxikodon hade ingen effekt på fertiliteten och tidig embryoutveckling hos han- eller honråttor vid doser upp till 8 mg/kg kroppsvikt och orsakade inte missbildningar hos råttor vid doser upp till 8 mg/kg eller hos kaniner vid doser upp till 125 mg/kg kroppsvikt. Hos kaniner observerades dock, när individuella foster användes för statistisk utvärdering, en dosrelaterad ökning av variationer i utvecklingen (ökad incidens av 27 presakrala ryggkotor, extra par revben). När dessa parametrar utvärderades statistiskt med hjälp av kullar ökade bara incidensen för 27 presakrala ryggkotor, och endast i gruppen som fick 125 mg/kg, en dosnivå som hade allvarliga farmakotoxiska effekter på de dräktiga djuren.

I en studie på pre- och postnatal utveckling hos råttor reducerades parametrar som moderns kroppsvikt och matupptag vid doser ≥ 2 mg/kg/dag jämfört med kontrollgruppen. Kroppsvikten var lägre hos F1‑generationen från moderråttor i doseringsgruppen som fick 6 mg/kg/dag. Det fanns varken effekter på parametrar för fysisk, reflexologisk eller sensorisk utveckling eller på beteende eller reproduktion för F1-ungarna (NOAEL för F1-ungarna var 2 mg/kg/dag baserat på kroppsviktseffekter vid 6 mg/kg/dag). Det uppstod ingen effekt på F2-generationen vid någon av doserna i studien.

Karcinogenicitet

Inga långvariga studier på karcinogenicitet har utförts.

Mutagenicitet

Resultat av studier in vitro och in vivo visar att den genotoxiska risken av oxikodon hos människa är minimal eller ingen för systemiska koncentrationer av oxikodon vid terapeutiska doser.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Enoxy Depot 10 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 10 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 9 mg oxikodon.

Enoxy Depot 20 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 20 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 18 mg oxikodon.

Enoxy Depot 40 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 40 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 36 mg oxikodon.

Enoxy Depot 80 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 80 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 72 mg oxikodon.

Hjälpämnen med känd effekt

Enoxy Depot 10 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 5 mg sackaros.

Enoxy Depot 20 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 10 mg sackaros.

Enoxy Depot 40 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 20 mg sackaros.

Enoxy Depot 80 mg depottabletter:

Varje depottablett innehåller 40 mg sackaros.

Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna

Sockersfärer (sackaros, majsstärkelse)

Hypromellos (E464)

Talk (E553b)

Etylcellulosa (E462)

Hydroxipropylcellulosa (E463)

Propylenglykol (E1520)

Karmellosnatrium (E466)

Cellulosa, mikrokristallin (E460)

Magnesiumstearat (E470b)

Kolloidal, vattenfri kiseldioxid (E551)

Tablettdragering 10 mg tabletter:

Titandioxid (E171)

Makrogol (E1521)

Talk (E553b)

Polyvinylalkohol (E1203)

Tablettdragering 20 mg tabletter:

Titandioxid (E171)

Makrogol (E1521)

Talk (E553b)

Polyvinylalkohol (E1203)

Gul järnoxid (E172)

Tablettdragering 40 mg tabletter:

Titandioxid (E171)

Makrogol (E1521)

Talk (E553b)

Polyvinylalkohol (E1203)

Röd järnoxid (E172)

Tablettdragering 80 mg tabletter:

Titandioxid (E171)

Makrogol (E1521)

Talk (E553b)

Polyvinylalkohol (E1203)

Ej relevant.

Hållbarhet

4 år.

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Depottablett (tablett).

Enoxy Depot 10 mg depottabletter:

Vita, runda, bikonvexa depottabletter med en diameter på cirka 6 mm.

Enoxy Depot 20 mg depottabletter:

Gulaktiga till gula, avlånga, bikonvexa depottabletter som mäter cirka 10 mm × 5 mm och har en brytskåra på båda sidor.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Enoxy Depot 40 mg depottabletter:

Rosa, avlånga, bikonvexa depottabletter som mäter cirka 12 mm × 6 mm och har en brytskåra på båda sidor.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Enoxy Depot 80 mg depottabletter:

Vita, avlånga bikonvexa depottabletter som mäter cirka 16 mm × 8 mm och har en brytskåra på båda sidor.

Tabletten kan delas i två lika stora doser.