Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Hexvix®

ReceptstatusFörmånsstatus
Photocure

Pulver och vätska till intravesikal lösning 85 mg
(Pulver: vitt till benvitt eller ljusgult, Vätska: klar, färglös vätska)

Övriga diagnostiska medel

Aktiv substans:
ATC-kod: V04CX
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Photocure omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-01-09.

Indikationer

Detta läkemedel är endast avsett för diagnostiskt bruk.


Hexvix fluorescenscystoskopi med blått ljus är indicerat som ett komplement till standardcystoskopi med vitt ljus som en del av diagnos, behandling och uppföljning av blåscancer hos patienter med känd blåscancer eller stark misstanke om blåscancer.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.
Porfyri.

Dosering

Hexvix cystoskopi bör endast utföras av sjukvårdspersonal med särskild utbildning i cystoskopi med Hexvix. Blåsan skall tömmas innan instillationen.


Vuxna (inklusive äldre):
50 ml rekonstituerad lösning, 8 mmol/l, instilleras i blåsan genom en kateter. Patienten skall hålla kvar vätskan under ungefär 60 minuter.


Efter tömning av blåsan skall cystoskopin med blått ljus påbörjas inom ungefär 60 minuter. Cystoskopin bör inte påbörjas senare än 3 timmar efter det att Hexvix har instillerats i blåsan.


Dessutom, om retentionstiden är betydligt kortare än 1 timme, bör inte undersökningen påbörjas tidigare än efter minst 60 minuter. Ingen gräns har identifierats för den lägsta retentionstid som gör undersökningen icke-informativ.


För optimal visualisering rekommenderas att hela blåsan undersöks och kartläggas både under vitt och blått ljus, innan kirurgiska åtgärder påbörjas. Biopsier från alla kartlagda lesioner bör normalt tas under vitt ljus och total resektion bör verifieras genom att byta till blått ljus.


Endast CE-märkt cystoskopiutrustning med nödvändiga filter som möjliggör både standardcystoskopi med vitt ljus och cystoskopi med blått ljus (våglängd 380–450 nm) får användas.


Ljusdosen som ges under cystoskopin varierar. Typiska ljusdoser (vitt ljus och blått ljus) varierar mellan 180 och 360 J vid en intensitet på 0,25 mW/cm².


Pediatrisk population
Man har ingen erfarenhet av behandling av patienter under 18 år.

Varningar och försiktighet

Möjligheten för hypersensitivitet inklusive allvarliga anafylaktiska/anafylaktoida reaktioner bör alltid övervägas. Avancerad livräddningsutrustning bör finnas lätt tillgänglig.


Erfarenheter efter lanseringen tyder inte på att upprepad användning av Hexvix skulle utgöra någon risk då det används för uppföljning av patienter med blåscancer. Dock har inga specifika studier utförts.


Hexaminolevulinat bör ej användas hos patienter med hög risk för cystit, t.ex. efter BCG‑behandling, eller med måttlig till svår leukocyturi. Utbredd inflammation av urinblåsan bör uteslutas med hjälp av cystoskopi innan produkten administreras. Inflammation kan leda till ökad porfyrinbildning med ökad risk för lokal toxicitet vid ljusexponering samt falsk fluorescens.


Om undersökning med vitt ljus visar utbredd inflammation i blåsan, bör undersökning med blått ljus undvikas.


Det föreligger en ökad risk för falsk fluorescens i resektionsområdet hos patienter som nyligen genomgått blåsoperation.

Interaktioner

Inga specifika studier av interaktioner har gjorts med hexaminolevulinat.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:2.

Det finns inga eller begränsad mängd data från användning av hexaminolevulinat i gravida kvinnor. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter. Som en försiktighetsåtgärd bör man undvika användning av Hexvix under graviditet.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det är okänt om hexaminolevulinat/metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En risk för det nyfödda barnet/spädbarnet kan inte uteslutas. Amning ska avbrytas under behandling med Hexvix.

Fertilitet

Resultat från djurstudier visar inte på effekter på fertiliteten hos kvinnor. Fertiliteten hos män har inte undersökts i djurstudier.

Trafik

Inga studier har gjorts på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

De flesta av de rapporterade biverkningarna var övergående och lindriga eller måttliga i intensitet. De oftast förekommande biverkningarna som rapporterades från kliniska prövningar var blåsspasm, rapporterad av 2,4% av patienterna, dysuri av 1,8%, smärta i blåsan av 1,7% och hematuri av 1,7% av patienterna. De biverkningar som observerades var förväntade, i enlighet med tidigare erfarenheter av standardcystoskopi och transuretral blåsresektion (TURB).


Tabellen nedan inkluderar biverkningar från kliniska prövningar och spontana rapporteringar. Biverkningarna är klassificerade enligt system/organ-klass och frekvens i följande kategorier: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (> 1/100 till < 1/10), mindre vanliga (> 1/1 000 till < 1/100), sällsynta (> 1/10 000 till < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem (MedDRA)

Frekvens

Biverkning

Infektioner och infestationer

Mindre vanliga

Cystit, sepsis, urinvägsinfektion

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga

Ökat antal leukocyter, anemi

Immunsystemet

Ingen känd frekvens

Anafylaktisk chock

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga

Gikt

Psykiska störningar

Mindre vanliga

Sömnlöshet

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga

Huvudvärk

Magtarmkanalen

Vanliga

Illamående, kräkning, förstoppning, diarré

Lever och gallvägar

Mindre vanliga

Förhöjda serumbilirubinvärden, förhöjda leverenzymvärden

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga

Hudutslag

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga

Ryggsmärta

Njurar och urinvägar

Vanliga

Blåsspasm, smärta i urinblåsan, dysuri, urinretention, hematuri

 

Mindre vanliga

Uretral smärta, pollakiuri, urinträngning, urinvägsproblem

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga

Balanit

Allmänna symtom och symtom vid administreringsstället

Vanliga

Feber

Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer

Vanliga

Smärta efter undersökningen

 

Mindre vanliga

Postoperativ feber


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Inget fall av överdosering har rapporterats.

Inga ogynnsamma händelser har rapporterats på grund av förlängda instillationstider som överskrider 180 minuter (3 gånger den rekommenderade instillationstiden), i ett fall 343 minuter. Inga ogynnsamma händelser har rapporterats i "dose-finding"-studierna där man använde två gånger den rekommenderade koncentrationen av hexaminolevulinat.

Man har ingen erfarenhet av högre ljusintensitet än den rekommenderade eller av förlängd exponering för ljus.

Farmakodynamik

Man har i in vitro-studier påvisat en signifikant utveckling av porfyrinfluorescens i malignt urothelium efter exponering för hexaminolevulinat.


Då Hexvix använts på människor har man kunnat påvisa en högre grad av ackumulering av porfyriner i lesioner jämfört med i friskt blåsurothelium. Efter instillation av rekonstituerad lösning under 1 timme och påföljande belysning med blått ljus kan tumörer visualiseras tydligt genom fluorescens.


Kliniska studier med Hexvix inkluderade 1072 utvärderingsbara patienter med känd blåscancer eller stark misstanke om blåscancer, vilka genomgick cystoskopi med vitt ljus, följt av blått ljus, och biopsiprovtagning.


I de kliniska studierna hade patienterna känd eller misstänkt blåscancer som konstaterats med cystoskopi eller positiv urincytologi.


I studier på patienter med ökad risk för CIS, upptäcktes signifikant fler CIS och papillära lesioner efter cystoskopier med blått ljus, jämfört med standardcystoskopier med vitt ljus. Detektionsfrekvensen för CIS var 49,5% för standardcystoskopi med vitt ljus och 95,0% för cystoskopi med blått ljus. Detektionsfrekvensen för papillära lesioner varierade mellan 85,4% och 94,3% för cystoskopi med vitt ljus och mellan 90,6% och 100% för cystoskopi med blått ljus.


En av ovanstående studier var utformad för att undersöka påverkan på behandling av patienter, i enlighet med rekommendationer från European Association of Urology för behandling av patienter med ytlig blåscancer. Hos 17% av patienterna ledde fynd efter cystoskopi med blått ljus till en mer fullständig behandling och hos 5,5% av patienterna identifierades en mindre fullständig behandling efter cystoskopi med enbart blått ljus. Skäl till mer fullständig behandling var förbättrad tumördetektion jämfört med standardcystoskopi, och omfattade fler pTa-lesioner (20% av patienterna), fler CIS-lesioner (14%) och fler pT1-lesioner (11%) som enbart detekterades med Hexvix cystoskopi.


En randomiserad jämförande studie, med enbart vitt ljus som kontroll, utfördes hos patienter med papillära tumörer och ökad risk för återfall. En inom-patient-jämförelse visade att totalt 16,4 % (47/286) av patienterna med pTa/pT1-lesioner hade ytterligare sådana lesioner som endast upptäcktes med Hexvix cystoskopi med blått ljus. Patienter med pTa/pT1-lesioner följdes under 9 månader efter cystoskopi, och andelen patienter med återfall var lägre i Hexvix-gruppen (47 %, 128/271) än i gruppen som enbart genomgick cystoskopi med vitt ljus. (56,1 %, 157/280) i ITT-populationen, där alla patienter som hade saknade data ansågs ha fått återfall. Antalet patienter med saknade data var för hög (56/128 och 59/157 i Hexvix- respektive kontrollgruppen) för att skillnaden skulle anses statistiskt säker (p=0,03-0,06 beroende på hur saknade data hanterades). Ytterligare uppföljningsinformation erhölls från 86 % av deltagarna. Uppföljningstiden för grupperna med enbart vitt ljus respektive Hexvix var 53 respektive 55 månader i median. Patienterna i Hexvix-gruppen hade i median 7 månader längre tid till återfall och återfallsfri överlevnad (16 månader i Hexvix-gruppen respektive 9 månader i gruppen med vitt ljus, p=0,04-0,06, beroende på hur saknade data samt dödsfall hanterades).


Den totala detektionsfrekvensen för falskt positiva lesioner ökade efter cystoskopi med blått ljus, och var 17,3% för cystoskopi med vitt ljus och 21,9% för cystoskopi med blått ljus.


Verkningsmekanism:

Efter intravesikal instillation av hexaminolevulinat kommer porfyriner att ackumuleras intracellulärt i lesioner på blåsväggen. De intracellulära porfyrinerna (inklusive PpIX) är fotoaktiva, fluorescerande föreningar som avger rött ljus vid retning med blått ljus. Resultatet blir att premaligna och maligna lesioner lyser röda mot en blå bakgrund. Falsk fluorescens kan ses som ett resultat av inflammation.

Farmakokinetik

In vivo-autoradiografistudier på råttor efter intravesikal administrering har visat höga koncentrationer av hexaminolevulinat i blåsväggen.

Efter installation av radioaktivt märkt hexaminolevulinat i urinblåsan hos friska frivilliga försökspersoner var den systemiska biotillgängligheten av total radioaktivitet ca 5-10%.

Prekliniska uppgifter

Studier hos råtta och hund har inte visat på några risker för systemisk toxicitet.


7‑dagarsstudier av intravesikal tolerans, utan ljusexponering, utfördes på råtta och hund. Studierna på råtta visade fall av leukocytos, vilket tydde på en proinflammatorisk aktivitet för hexaminolevulinat. Fall av azotemi, rödfärgad urin och viktminskning sågs också. Hos hund behandlad med hexaminolevulinat förelåg en marginellt ökad incidens och svårighetsgrad av övergångsepitel-hyperplasi och basofili i urinvägsepitelet.


En lokal lymfnods-assay hos möss har visat att hexaminolevulinat potentiellt kan orsaka hudsensitisering.


Potentiell genotoxicitet har undersökts in vitro i prokaryotiska och eukaryotiska celler med och utan fotoaktivering genom belysning och in vivo. Alla studier av genotoxicitet var negativa (Ames test, TK-assay, in vivo mikronukleuscellmodell, kromosomavvikelser i CHO-celler och Comet assay på vesikulära prover från en studie av lokal tolerans hos hund med aktivering med blått ljus).


Reproduktionstoxicitet har undersökt i studier på råttor och kaniner. Incidensen av embryo-fetal dödlighet, fostervikt, och olika typer av fosteravvikelser, inklusive avvikelser på benbildning av skelettet, påvisade inte någon tydlig effekt av behandlingen. Vid studier på råttor, förekom ingen påverkan på fertiliteten hos honor och på tidig embryonal utveckling.


Det har inte gjorts några karcinogenicitetsstudier med hexaminolevulinat.

Innehåll

Varje flaska med pulver innehåller 85 mg hexaminolevulinat (som hexaminolevulinathydroklorid).


Efter rekonstitution i 50 ml vätska innehåller 1 ml lösning 1,7 mg hexaminolevulinat, vilket motsvarar en hexaminolevulinatlösning på 8 mmol/l.


Hjälpämnen:


Pulver:
Inga


Vätska:
Dinatriumfosfatdihydrat
Kaliumdivätefosfat
Natriumklorid
Saltsyra
Natriumhydroxid
Vatten för injektionsvätskor

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

4 år


Efter spädning med vätskan: Kemisk och fysikalisk stabilitet för lösningen har visats under 2 timmar vid 2ºC‑8ºC. Från mikrobiologisk synpunkt bör produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstiden och förvaringsvillkoren före administrering användarens ansvar och ska normalt inte vara mer än 2 timmar vid 2ºC‑8ºC.


Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.


För förvaringsanvisningar efter rekonstitution av läkemedlet se avsnitt 6.3.


Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar för destruktion.


Hexaminolevulinat kan orsaka överkänslighet genom hudkontakt.


Hanteringsanvisingar för apotekspersonal eller annan sjukvårdspersonal

Alla steg skall utföras med steril utrustning och med aseptiska rutiner. En kort beskrivning av rekonstitions instruktioner ges nedan. För närmare beskrivning, se bipacksedel avsnitt Anvisning för hantering.


  1. Använd den förfyllda sprutan, spruta in cirka 10 ml av vätskan i injektionsflaskan med Hexvix pulver. Injektionsflaskan ska bli ca ¾ full.

  2. Utan att dra upp sprutan från injektionsflaskan, håll injektionsflaskan med pulver samt sprutan i ett stadigt grepp och skaka försiktigt så att pulvret helt löses upp.

  3. Dra upp all lösning från injektionsflaskan upp i sprutan.

  4. Koppla bort den tomma injektionsflaskan från sprutan och kassera injektionsflaskan.

  5. Blanda försiktigt innehållet i sprutan.

  6. Hexvix är nu rekonstituerat och färdigt att användas. Den rekonstituerade lösningen skall vara klar till lätt opalescent och färglös eller ljusgul.


Endast avsedd för engångsbruk. Oanvänd produkt skall kasseras.

Förpackningsinformation

Pulver och vätska till intravesikal lösning 85 mg Pulver: vitt till benvitt eller ljusgult, Vätska: klar, färglös vätska
1 styck kombinationsförpackning (fri prissättning), EF
1 styck kombinationsförpackning (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av