Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Zolpidem ratiopharm

Läkemedlet är narkotikaklassatReceptstatusFörmånsstatus
Teva

Filmdragerad tablett 10 mg
(vit, avlång, oval, bikonvex, filmdragerad, med skåra på båda sidor och märkt ZIM och 10 på ena sidan)

narkotikaindikation Risk för tillvänjning föreligger.
Iakttag försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Särskild receptblankett krävs

Sömnmedel

Aktiv substans:
ATC-kod: N05CF02
Läkemedel från Teva omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en produktresumé (SPC)?
Produktresumé (SPC): Denna text är avsedd för vårdpersonal.

1 LÄKEMEDLETS NAMN

Zolpidem ratiopharm 5 mg filmdragerad tablett
Zolpidem ratiopharm 10 mg filmdragerad tablett


2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING

Zolpidem ratiopharm 5 mg

En filmdragerad tablett innehåller 5 mg zolpidemtartrat.

Hjälpämnen med känd effekt: 43 mg laktos/filmdragerad tablett.


Zolpidem ratiopharm 10 mg

En filmdragerad tablett innehåller 10 mg zolpidemtartrat.

Hjälpämnen med känd effekt: 86 mg laktos/filmdragerad tablett.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt  6.1.


3 LÄKEMEDELSFORM

Filmdragerad tablett


Zolpidem ratiopharm 5 mg

Tabletten är vit, avlång, oval, bikonvex, filmdragerad och märkt med ”ZIM” på den ena sidan och ”5” på den andra sidan.


Zolpidem ratiopharm 10 mg

Tabletten är vit, avlång, oval, bikonvex, filmdragerad, med skåra på båda sidor och märkt ”ZIM” och ”10” på ena sidan.
Tabletten kan delas i två lika stora doser.


4 KLINISKA UPPGIFTER

4.1 Terapeutiska indikationer

Zolpidem ratiopharm är indicerat för korttidsbehandling av sömnlöshet hos vuxna när sömnlösheten har omfattande inverkan på vardagslivet eller orsakar patienten svårt obehag.


Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser är endast indicerade om sömnlösheten är svår, har omfattande inverkan på vardagslivet eller om den utsätter patienten för stort obehag.

4.2 Dosering och administreringssätt

Dosering

Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt. Behandlingstiden varierar vanligen från några dagar och upp till två veckor, med ett maximum på fyra veckor, inklusive utsättningsprocessen.
I vissa fall kan en förlängning utöver den maximala behandlingstiden vara nödvändig. Detta får dock endast ske efter en ny bedömning av patientens tillstånd.
Läkemedlet ska tas som en engångsdos och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.


Vuxna:
Rekommenderad daglig dos till vuxna är 10 mg som ska tas i samband med sänggåendet. Den lägsta effektiva dosen av Zolpidem ratiopharm ska användas och får inte överstiga 10 mg.


Äldre:
En lägre dos på 5 mg rekommenderas till äldre patienter eller till patienter med nedsatt allmäntillstånd, vilka kan vara speciellt känsliga för effekten av zolpidem. Dosen bör endast ökas vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.


Patienter med leverinsufficiens:
En lägre dos på 5 mg rekommenderas till patienter med leverinsufficiens med sänkt metabolism av läkemedlet. Dosen bör endast ökas vid otillräcklig effekt och om zolpidem tolereras väl.


Dosen bör aldrig överskrida 10 mg.


Barn och ungdomar under 18 år:
Zolpidem ratiopharm filmdragerade tabletter rekommenderas inte till barn och ungdomar under 18 år, eftersom data saknas som stöder användning i denna åldersgrupp. Tillgängliga data från placebokontrollerade kliniska studier presenteras i avsnitt 5.1.


Administreringssätt

Oral användning.

Läkemedlet ska tas tillsammans med vätska.

4.3 Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1

Svår leverinsufficiens

Sömnapnésyndrom

Myastenia gravis

Allvarlig andningsinsufficiens

4.4 Varningar och försiktighet

Allmänt
Orsaken till sömnlösheten bör om möjligt fastställas. Underliggande faktorer bör behandlas innan förskrivning av hypnotikum sker. Om insomningsproblemet kvarstår efter 7-14 dagars behandling kan det bero på en primär psykiatrisk eller fysisk störning som bör utredas.


Här nedan anges allmän information om effekter som uppträtt efter administrering av bensodiazepiner eller andra hypnotika och vilka bör tas i beaktande vid förskrivning.


Tolerans
En minskning av den hypnotiska effekten av korttidsverkande bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan uppträda efter upprepad användning under några veckor.


Beroende
Användning av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser kan leda till utveckling av ett psykiskt eller fysiskt beroende av dessa produkter. Risken för tillvänjning ökar med dosen och behandlingstiden. Den är också större hos patienter med psykiska störningar och/eller alkohol- eller drogmissbruk i anamnesen. Dessa patienter bör noga övervakas under behandling med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser.


Då fysisk tillvänjning har utvecklats kan ett abrupt utsättande leda till abstinenssymptom. Dessa kan bestå av huvudvärk, muskelsmärtor, extrem ångest och spänning, rastlöshet, förvirring och irritabilitet. I svåra fall kan följande symptom uppträda: overklighetskänsla, depersonalisation, hyperakusi, avdomningar och stickningar i extremiteterna, överkänslighet mot ljus, ljud och fysisk kontakt, hallucinationer eller epileptiska anfall.


Rebound-fenomen
Ett övergående syndrom där de symptom som behandlas med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser återkommer i en förstärkt form kan inträffa vid utsättning av hypnotiska substanser. Det kan åtföljas av andra reaktioner, såsom humörförändringar, ångest och rastlöshet.
Det är viktigt att patienten är medveten om att rebound-fenomen kan uppstå. På så sätt minimeras oron över dessa symptom om de skulle inträffa vid avslutande av behandlingen.
Abstinensfenomen kan uppträda mellan doseringarna för korttidsverkande bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser. Det gäller framför allt om dosen är hög.
Risken för abstinensfenomen eller återfallssymptom har visat sig vara större efter abrupt utsättning av behandlingen. Därför rekommenderas en gradvis seponering.


Psykomotorisk nedsättning dagen efter

Risken för psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämrad körförmåga, är ökad om:

  • zolpidem tas när det återstår mindre än 8 timmar före utförandet av aktiviteter som kräver mental vakenhet (se avsnitt 4.7);

  • en högre dos än den rekommenderade tas;

  • zolpidem tas samtidigt med andra sedativa medel som påverkar centrala nervsystemet eller med andra läkemedel som ökar zolpidem-nivåerna i blodet, eller tillsammans med alkohol eller droger (se avsnitt 4.5).

Zolpidem ska tas som en engångdos i samband med sänggåendet och får inte tas ytterligare en gång under samma natt.


Behandlingstid
Behandlingstiden bör vara så kort som möjligt (se 4.2), men får inte överskrida 4 veckor inklusive utsättningsprocessen. En förlängning utöver denna period bör endast ske efter en ny bedömning.
Vid behandlingens start kan det vara av värde att informera patienten om att behandlingen är kortvarig.


Amnesi
Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser kan utlösa anterograd amnesi. Detta tillstånd inträffar vanligen flera timmar efter intag av läkemedlet. För att minska risken måste patienterna se till att de har möjlighet att få sova utan avbrott i 8 timmar (se avsnitt 4.8).


Psykiatriska och "paradoxala" reaktioner
Reaktioner som rastlöshet, upphetsning, irritabilitet, aggressivitet, inbillningar, raserianfall, mardrömmar, hallucinationer, psykoser, sömngång, olämpligt beteende, ökad sömnlöshet och andra onormala beteendeeffekter har inträffat vid intag av bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser. Om detta inträffar bör behandlingen avbrytas. Dessa reaktioner förekommer oftare hos äldre.


Somnambulism och associerade beteenden
Sömngång och andra associerade beteenden som att köra bil, laga och äta mat, telefonera eller ha sex utan att komma ihåg det efteråt, har rapporterats hos patienter som tagit zolpidem och inte varit helt vakna. Intag av alkohol och andra CNS-hämmare tillsammans med zolpidem tycks öka risken för sådant beteende, liksom när zolpidem-dosen överskrider den rekommenderade. Utsättande av zolpidem bör starkt övervägas hos patienter som rapporterar sådant beteende (se avsnitt 4.5 och 4.8).


Risker med samtidig användning av opioider

Samtidig användning av zolpidem och opioider kan leda till sedering, andningsdepression, koma och död. På grund av dessa risker förbehålls samtidig förskrivning av sedativa läkemedel såsom benzodiazepiner eller liknande läkemedel såsom zolpidem med opioider till patienter för vilka andra behandlingsalternativ inte är möjliga.Om det beslutas att förskriva zolpidem samtidigt med opioider ska lägsta effektiva dos användas och behandlingstiden ska vara så kort som möjligt (se även allmänna dosrekommendationer i avsnitt 4.2).

Patienterna ska följas noga med avseende på tecken och symtom på andningsdepression och sedering.

I detta avseende är det starkt rekommenderat att informera patienten och dess omgivning om att vara uppmärksamma på dessa symptom (se avsnitt 4.5).


Speciella patientgrupper

  • Till äldre patienter och till patienter med nedsatt allmäntillstånd bör en lägre dos ges (se 4.2). På grund av den muskelavslappande effekten finns en risk för fall och således risk för höftfrakturer speciellt hos äldre patienter när de går upp på natten.

  • Patienter med njurinsufficiens (se avsnitt 5.2). Även om dosjustering inte är nödvändig bör försiktighet iakttas.

  • Patienter med kronisk andningsinsufficiens. Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av zolpidem eftersom bensodiazepiner har visat sig hämma andningsfunktionen. Man bör också beakta att tecken på ångest eller oro har satts i samband med tilltagande andningsinsufficiens.

  • Patienter med svårt nedsatt leverfunktion. Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör inte ges eftersom de kan utlösa encefalopati.

  • Patienter med psykotisk störning. Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser rekommenderas inte som primär behandling.

  • Användning vid depression. Trots att relevanta kliniska, farmakologiska eller farmakodynamiska interaktioner med SSRI inte visats bör zolpidem ges med försiktighet till patienter med symptom på depression. Självmordstendenser kan förekomma. På grund av risk för en avsiktlig överdos hos dessa patienter bör så liten mängd som möjligt förskrivas. Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör inte användas som monoterapi vid behandling av depression och ångest i samband med depression (självmordstankar kan framprovoceras hos dessa patienter). En befintlig depression kan bli manifest vid behandling med zolpidem. Eftersom sömnlöshet kan vara ett symtom på depression, bör patienten utvärderas på nytt om sömnlöshet kvarstår.

  • Patienter med drog- eller alkoholmissbruk i anamnesen. Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande substanser bör användas med yttersta försiktighet hos patienter med drog- eller alkoholmissbruk i anamnesen. Dessa patienter bör noga övervakas under zolpidembehandlingen då risk för tillvänjning och psykologiskt beroende föreligger.


Zolpidem ratiopharm filmdragerade tabletter innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption.


Zolpidem ratiopharm filmdragerade tabletter innehåller natrium, men mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per filmdragerad tablett, och kan därför kallas nästintill ”natriumfritt”.


4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner

Alkohol

Samtidigt intag av alkohol rekommenderas inte då denna kombination kan förstärka produktens sedativa effekt. Detta påverkar även förmågan att köra bil och hantera maskiner.


Kombination med CNS-depressiva medel

Försiktighet bör beaktas när zolpidem används i kombination med andra CNS-depressiva medel (se avsnitt 4.4).

En ökning av den centraldepressiva effekten kan inträffa vid samtidig användning av antipsykotika (neuroleptika), hypnotika, anxiolytika/sedativa preparat, antidepressiva preparat, narkotiska analgetika, antiepileptiska läkemedel, anestetika, muskelrelaxantia eller sedativa antihistaminer (se avsnitt 4.8 och 5.1). Samtidig användning av zolpidem med dessa läkemedel kan därför öka dåsighet och psykomotorisk nedsättning dagen efter, inklusive försämra körförmågan (se avsnitt 4.4 och avsnitt 4.7). Dessutom har enstaka fall av synhallucinationer rapporterats hos patienter som tar zolpidem tillsammans med antidepressiva medel såsom bupropion, desipramin, fluoxetin, sertralin och venlafaxin.

Samtidig användning av sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner, eller liknande läkemedel såsom zolpidem med opioider ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och död på grund av den additiva CNS-depressiva effekten. Begränsa dosering och duration av samtidig användning (se avsnitt

4.4).

Samtidig administrering av fluvoxamin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.

Med narkotiska analgetika kan även en förstärkning av euforin uppträda och leda till ökat psykologiskt beroende.


CYP450-hämmare och inducerare

Zolpidem metaboliseras av vissa enzym i cytokrom P450-gruppen. Det huvudsakliga enzymet är CYP3A4 med delvis bidrag från CYP1A2.

Rifampicin inducerar metabolismen av zolpidem vilket reducerar den maximala plasmakoncentrationen med ca 60 % och eventuellt leder till minskad effekt. Liknande effekt kan förväntas med andra potenta inducerare av cytokrom P450-enzym.


Substanser som hämmar leverenzymer (speciellt CYP3A4) kan öka plasmakoncentrationen och förstärka effekten av zolpidem. Zolpidem i kombination med itrakonazol (CYP3A4 hämmare) gav dock ingen signifikant skillnad i farmakokinetisk eller farmakodynamisk effekt. Den kliniska betydelsen av dessa resultat är inte fastställd.


Samtidig administrering av zolpidem och ketokonazol, som är en potent CYP3A4 hämmare, förlängde halveringstiden av zolpidem. Den totala exponeringen för zolpidem ökade med 83 % och oralt clearance minskade. Dosjustering är inte nödvändig, men patienten bör informeras om den potentiellt ökade sedativa effekten då ketokonazol och zolpidem används samtidigt. Reducering av zolpidem-dosen kan övervägas då behandling med ketokonazol introduceras.


Samtidig administrering av ciprofloxacin kan ge förhöjda nivåer av zolpidem i blodet, därför rekommenderas inte samtidig användning.


Övriga läkemedel

Inga signifikanta farmakokinetiska interaktioner observerades när zolpidem administrerades samtidigt med warfarin, haloperidol, klorpromazin, digoxin eller ranitidin.

4.6 Fertilitet, graviditet och amning


Kvinnor i fertil ålder

Om Zolpidem ratiopharm förskrivs till en kvinna i fertil ålder ska hon uppmanas att kontakta läkare, angående utsättning, om hon planerar att bli gravid eller misstänker graviditet.


Graviditet

Det finns inte tillräckliga data för att utvärdera säkerheten vid användning av zolpidem under graviditet och amning.


Även om djurstudier inte har visat på några teratogena eller embryotoxiska effekter har säkerhet under graviditet inte fastställts hos människa. Därför bör Zolpidem ratiopharm inte användas under graviditet, speciellt inte under första trimestern.


Om Zolpidem ratiopharm, av starka medicinska skäl, ges till kvinnor under den senare delen av graviditeten eller vid förlossningen kan hypotermi, hypotoni och måttlig andningsdepression förväntas hos det nyfödda barnet på grund av substansens farmakologiska effekt.


Spädbarn vars mödrar intagit bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser under längre tid under den senare delen av graviditeten, kan utveckla abstinensbesvär under den postnatala perioden som ett resultat av ett fysiskt beroende.


Amning

Zolpidem utsöndras i modersmjölk i små mängder. Zolpidem ratiopharm bör därför inte användas under amning eftersom effekten för barnet inte har fastställts.

4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner

Zolpidem ratiopharm har påtaglig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Fordonsförare och maskinoperatörer måste varnas för att det, liksom i fall med andra hypnotika, kan finnas risk för dåsighet, förlängd reaktionstid, yrsel, sömnighet, dimsyn/dubbelseende och minskad uppmärksamhet samt sämre körförmåga morgonen efter behandlingen (se avsnitt 4.8). För att minimera denna risk, rekommenderas en viloperiod på minst 8 timmar mellan intag av zolpidem och bilkörning, maskinanvändning och arbete på hög höjd.

För enbart zolpidem i terapeutiska doser har försämrad körförmåga och beteenden såsom “sömnkörning” konstaterats.

Dessutom ökar risken för sådana beteenden vid samtidigt intag av zolpidem och alkohol och andra CNS-nedsättande medel (se avsnitt 4.4 och 4.5). Patienterna ska varnas för att använda alkohol och andra psykoaktiva substanser vid intag av zolpidem.

4.8 Biverkningar

Följande biverkningsfrekvenser används vid utvärdering av biverkningar:

Mycket vanliga (≥ 1/10)

Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10)

Mindre vanliga (≥ 1/1 000 till < 1/100)

Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000)

Mycket sällsynta (< 1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Det finns tecken på att biverkningar, associerade med behandling med zolpidem, är dosrelaterade, särskilt för vissa biverkningar kopplade till CNS och magtarmkanalen.


Dessa biverkningar förekommer oftare hos äldre patienter.

Biverkningarna verkar vara relaterade till individuell känslighet och förekommer oftare inom en timme efter intagande av tabletten om inte patienten går till sängs eller somnar omedelbart (se 4.2).


Immunsystemet:
Ingen känd frekvens: Angioneurotiskt ödem.


Psykiska störningar:
Vanliga: Hallucinationer, agitation, mardrömmar.
Mindre vanliga: Förvirringstillstånd, irritabilitet.
Ingen känd frekvens: Rastlöshet, aggressivitet, vanföreställningar, ilska, psykos, sömngång (se avsnitt 4.4), olämpligt beteende och andra beteendestörningar (sådana reaktioner förekommer oftare hos äldre, se 4.4).


En befintlig depression kan bli manifest vid behandling med bensodiazepiner eller bensodiazepinliknande substanser (se 4.4).


Användning (även vid terapeutiska doser) kan leda till fysiskt beroende: Utsättande av behandlingen kan leda till abstinens eller rebound-fenomen (se 4.4).
Psykiskt beroende förekommer. Missbruk har rapporterats hos blandmissbrukare.
Nedsatt libido.


Centrala och perifera nervsystemet:
Vanliga: Somnolens, dåsighet nästföljande dag, känslomässig avtrubbning, nedsatt reaktionsförmåga, huvudvärk, yrsel, anterograd amnesi som kan vara förknippad med olämpligt beteende, ataxi, förvärrad sömnlöshet.
Ingen känd frekvens: Sänkt medvetandegrad.


Ögon:
Mindre vanliga: Dubbelseende


Öron och balansorgan:
Vanliga: Yrsel


Magtarmkanalen:
Vanliga: Störningar i magtarmkanalen (diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor).


Lever och gallvägar:
Ingen känd frekvens: Förhöjda leverenzymvärden.


Hud och subkutan vävnad:
Ingen känd frekvens: Utslag, pruritus, urtikaria, hyperhidros.


Muskuloskeletala systemet och bindväv:
Ingen känd frekvens: Muskelsvaghet


Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället:
Vanliga: Trötthet.
Ingen känd frekvens: Gångsvårigheter, läkemedelstolerans, fall (främst hos äldre patienter och då zolpidem inte tagits enligt rekommendation).


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

4.9 Överdosering

I rapporter om överdosering med enbart zolpidem har sänkningen av medvetandet varierat från somnolens till koma.


Personer som tagit överdoser på upp till 400 mg zolpidem, 40 gånger den rekommenderade dosen har blivit fullt återställda.
Allmänna symptomatiska och stödjande åtgärder bör vidtas. Omedelbar ventrikelsköljning bör göras, när så är lämpligt. Intravenös vätsketillförsel ges efter behov. Om det inte är någon fördel att tömma ventrikeln bör aktivt kol ges för att minska absorptionen. Kontroll av respiratoriska och kardiovaskulära funktioner bör övervägas. Lugnande läkemedel ska undvikas även vid excitation.
Användning av flumazenil kan övervägas vid allvarliga symptom. Administrering av flumazenil kan bidra till uppkomst av neurologiska symtom (kramper). Vid behandling av överdos av alla läkemedel bör man beakta möjligheten att flera preparat kan ha använts. På grund av den stora distributionsvolymen och proteinbindningsgraden för zolpidem är inte hemodialys eller forcerad dialys effektivt. Studier med patienter med njursvikt som fått terapeutiska doser av zolpidem har visat att substansen inte är dialyserbar.


5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER

5.1 Farmakodynamiska egenskaper

Farmakoterapeutisk grupp: Sömnmedel och lugnande medel
ATC-kod: N05CF02


Zolpidem, en imidazopyridin, är ett bensodiazepinliknande sömnmedel. I experimentella studier har sedativa effekter visats vid lägre doser än de som behövs för att ge kramplösande, muskelavslappnande eller ångestdämpande effekter. Dessa effekter är relaterade till en specifik agonistaktivitet på centrala receptorer, tillhörande GABA- receptorkomplexet (BZ1 & BZ2), som påverkar öppnande av kloridjonkanaler. Zolpidem verkar primärt på omega (BZ1) receptorsubtyper. Den kliniska relevansen av detta är inte känd.


Randomiserade prövningar visade endast övertygande evidens för effekt för 10 mg zolpidem.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 462 friska försökspersoner (ej äldre) med övergående insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 10 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 3 minuter.

I en randomiserad, dubbelblind prövning på 114 patienter (ej äldre) med kronisk insomni minskade zolpidem 10 mg den genomsnittliga tiden till insomnandet med 30 minuter jämfört med placebo, medan denna tid för zolpidem 5 mg var 15 minuter.

Hos vissa patienter kunde en lägre dos på 5 mg vara effektiv.


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av zolpidem hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts. En randomiserad placebokontrollerad studie på 201 barn, i åldrarna 6‑17 år med sömnstörningar i samband med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder), misslyckades med att visa effekt av zolpidem 0,25 mg/kg/dag (max 10 mg/dag) jämfört med placebo. Psykiatriska sjukdomar och sjukdomar i nervsystemet utgjorde de mest frekventa behandlingsrelaterade biverkningarna som observerades med zolpidem jämfört med placebo och inkluderade yrsel (23,5% mot 1,5%), huvudvärk (12,5% mot 9,2%) och hallucinationer (7,4% mot 0%) (se avsnitt 4.2).

5.2 Farmakokinetiska egenskaper

Absorption
Zolpidem absorberas snabbt och ger snabbt en sövande effekt. Biotillgängligheten är 70 % efter oralt intag. Kinetiken är linjär inom det terapeutiska dosområdet. Den terapeutiska plasmanivån är mellan 80 och 200 ng/ml. Maximal plasmakoncentration uppnås mellan 0,5 och 3 timmar efter intag.


Distribution
Distributionsvolymen hos vuxna är 0,54 l/kg och minskar till 0,34 l/kg hos äldre. Proteinbindningsgraden är 92 %. Förstapassagemetabolismen i levern är ca 35 %. Upprepad administrering har inte visats påverka proteinbindningen vilket indikerar att zolpidem och dess metaboliter inte konkurrerar om samma bindningsställen.


Eliminering
Eliminationshalveringstiden är kort med ett medelvärde på 2,4 timmar och en effektduration på upp till 6 timmar. Alla metaboliter är farmakologiskt inaktiva och elimineras i urin (56%) och i feces (37%).
Studier har visat att Zolpidem inte är dialyserbart.


Speciella patientgrupper
Hos patienter med njurinsufficiens ser man en måttlig reduktion av clearance (oberoende av eventuell dialys). Andra farmakokinetiska parametrar påverkas ej.
Hos äldre patienter och hos patienter med leverinsufficiens är biotillgängligheten av zolpidem högre. Clearance reduceras och eliminationshalveringstiden förlängs (ca 10 timmar). Vid levercirrhos ses en 5-faldig ökning av AUC och en 3-faldig ökning av halveringstiden.

5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter

I toxikologiska studier sågs effekter endast vid exponeringar avsevärt högre än klinisk exponering. Dessa effekter bedöms därför sakna klinisk relevans.


6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER

6.1 Förteckning över hjälpämnen

Tablettkärna:
Laktosmonohydrat, mikrokristallin cellulosa, natriumstärkelseglykollat (typ A), magnesiumstearat, hypromellos


Dragering:
Hypromellos, titandioxid (E 171), makrogol 400

6.2 Inkompatibiliteter

Ej relevant.

6.3 Hållbarhet

3 år.

6.4 Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

6.5 Förpackningstyp och innehåll

4, 5, 7, 10, 14, 15, 20, 28, 30, 50, 100, 500 tabletter i PVC/PVDC/ aluminiumblister.
30, 100 eller 500 tabletter i HDPE-burkar förslutna med barnsäkra polypropylenlock.


Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

6.6 Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar.

7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

ratiopharm GmbH, Graf-Arco-Strasse 3, D-89079 Ulm, Tyskland

8 NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING

Zolpidem ratiopharm 5 mg: 17285
Zolpidem ratiopharm 10 mg: 17286

9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE

Första godkännandet: 14 december 2001

Förnyat godkännande: 26 juli 2006

10 DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN

2018-12-18

Hitta direkt i texten
Av