Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Vissa förpackningar receptfria

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Ibumetin®

MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Takeda Pharma

Tablett 400 mg
(vita, filmdragerade, ovala med brytskåra, 8,6×15,9 mm)

Antiinflammatoriskt medel med smärtstillande och febernedsättande verkan

Aktiv substans:
ATC-kod: M01AE01
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Ibumetin® tablett 400 mg och 600 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-03-02

Indikationer

Tabletter 400 mg:

Akuta smärttillstånd av lätt till måttlig intensitet. Feber vid förkylningssjukdomar. Dysmenorré utan organisk orsak. Artros, reumatoid artrit.


Tabletter 600 mg:

Artros, reumatoid artrit.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva innehållsämnetsubstansen eller mot något hjälpämne.


Aktivt ulcus ventriculi et duodeni eller anamnes på återkommande gastrointestinalt sår/ blödning (två eller flera tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning).


Gravt nedsatt leverfunktion.


Svår hjärtsvikt (NYHA-klass IV).


Svår njursjukdom (glomerulusfiltration under 30 ml/minut).


Tillstånd med ökad blödningsbenägenhet.


Gastrointestinal blödning eller perforation i samband med tidigare behandling med NSAID-preparat.


Tredje trimestern av graviditeten.


På grund av korsreaktion ska Ibumetin inte ges till patienter som fått symtom på astma, rinit eller urtikaria vid intag av acetylsalicylsyra eller andra NSAID-preparat.

Dosering

Dosering


Behandlingen bör inledas med lägsta förmodade effektiva dos, för att senare kunna justeras med avseende på terapisvar och eventuella biverkningar. Vid långtidsbehandling bör en låg underhållsdos eftersträvas.


Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga behandlingstid som behövs för att kontrollera symtomen (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Akuta smärttillstånd och feber vid förkylningssjukdomar

Vuxna och barn över 12 år: 200–400 mg givet som enkeldos eller 3–4 gånger per dygn, dock högst 1 200 mg per dygn. Engångsdoser över 400 mg har inte påvisats ge ytterligare analgetisk effekt.

Barn 6–12 år (över 20 kg): 200 mg 1–3 gånger per dygn.


Tabletter rekommenderas inte till barn under 6 års ålder.


För barn och ungdomar, ska läkare kontaktas om behov av fortsatt medicinering kvarstår efter 3 dagar eller om symptomen försämras.


Dysmenorré

400 mg 1–3 gånger per dygn vid behov. Behandlingen påbörjas vid första tecken på menstruationsbesvär.


Reumatiska sjukdomar

1 tablett 400 mg 3 gånger dagligen eller 1 tablett 600 mg 3 gånger dagligen. Det bör vara minst 4-6 timmar mellan doserna. För att snabbare lindra morgonstelheten kan första dosen ges på fastande mage. Dosen bör reduceras vid njurinsufficiens. Maximal dygnsdos 2 400 mg.


Äldre

Äldre har ökad risk för allvarliga konsekvenser av biverkningar. Om det anses nödvändigt att behandla med NSAID, ska lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid eftersträvas. Patienten ska regelbundet kontrolleras med avseende på gastrointestinal blödning under behandling med NSAID. Om njur- eller leverfunktionen är nedsatt ska dosen utvärderas individuellt.


Nedsatt njurfunktion

Försiktighet ska iakttas vid dosering av ibuprofen till patienter med nedsatt njurfunktion. Dosen ska utvärderas individuellt. Dosen ska hållas så låg som möjligt och njurfunktionen följas (se avsnitt Kontraindikationer, Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).


Nedsatt leverfunktion

Försiktighet ska iakttas vid dosering av ibuprofen till patienter med nedsatt leverfunktion. Dosen ska utvärderas individuellt och hållas så låg som möjligt (se avsnitt Kontraindikationer, Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).


Administreringssätt

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Ibumetin tabletter bör sväljas hela utan att tuggas, krossas eller sugas på och sköljas ned med ett glas vatten. Detta för att undvika oralt obehag och svalgirritation.

För snabbare effekt kan dosen ges på fastande mage. Det rekommenderas att patienter med känslig mage tar ibuprofen med mat.

Varningar och försiktighet

Allmän försiktighet

Risken för biverkningar kan minimeras genom att använda lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid som behövs för att kontrollera symtomen (se avsnitt Dosering och gastrointestinala och kardiovaskulära effekter nedan).


I likhet med andra NSAID, kan ibuprofen maskera tecken på infektion.


Vid långvarig användning av smärtstillande läkemedel kan huvudvärk uppstå som inte ska behandlas med ökade doser av läkemedlet.


Vid samtidig konsumtion av alkohol kan biverkningar relaterade till den aktiva substansen, särskilt de som berör mag-tarmkanalen och centrala nervsystemet, öka vid användning av NSAID.


Vissa belägg tyder på att läkemedel som hämmar cyklooxygenas/prostaglandinsyntesen kan orsaka nedsatt fertilitet hos kvinnor genom att påverka ägglossningen. Effekten är reversibel efter avslutad behandling.


Kardiovaskulära effekter

Adekvat monitorering och rådgivning krävs för patienter med hypertension och/eller mild till måttlig hjärtsvikt i anamnesen, eftersom vätskeretention och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag), kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (t ex hjärtinfarkt eller stroke). Epidemiologiska studier har generellt sett inte antytt något samband mellan en låg dos av ibuprofen (t ex ≤1 200 mg/dag) och en ökad risk för arteriella trombotiska händelser.


Patienter med okontrollerad hypertoni, hjärtsvikt (NYHA II-III), etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom ska endast behandlas med ibuprofen efter noggrant övervägande och höga doser (2 400 mg/dag) bör undvikas.


Långtidsbehandling av patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t ex hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning) ska endast påbörjas efter noggrant övervägande, särskilt om höga doser av ibuprofen (2 400 mg/dag) krävs.

Försiktighet erfordras vid behandling av patienter som haft högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, eftersom vätskeretention och ödem har rapporterats i samband med behandling med NSAID.


Gastrointestinal blödning, magsår och perforation

Det finns ett starkt samband mellan dos och allvarlig gastrointestinal blödning. Samtidig behandling med ibuprofen och andra NSAID-läkemedel, inklusive selektiva cyklooxygenas-2-(COX-2)-hämmare ska undvikas.


Äldre patienter har en ökad risk att få biverkningar vid behandling med NSAID, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala.


Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation, som kan vara fatala, har rapporterats vid behandling med alla typer av NSAID och har inträffat oavsett behandlingstid, med eller utan varningssymtom eller tidigare allvarliga gastrointestinala händelser.


Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre vid ökade doser av NSAID hos patienter med anamnesulcus, särskilt om det komplicerats med blödning eller perforation (se avsnitt Kontaindikationer), och hos äldre patienter. Patienter med ovan nämnda riskfaktorer bör börja behandling på lägsta möjliga dos.


Behandling med slemhinneskyddande läkemedel (t ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, liksom för patienter som behandlas med låga doser acetylsalicylsyra eller andra läkemedel, som kan öka risken för gastrointestinala biverkningar (se nedan och avsnitt Interaktioner).


Patienter med anamnes på gastrointestinala biverkningar, särskilt äldre patienter, ska informeras om att vara uppmärksamma på ovanliga symtom från buken (framförallt gastrointestinala blödningar), särskilt i början av behandlingen och att om sådana uppträder ta kontakt med sjukvården.


Försiktighet bör iakttas för patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulcerationer eller blödningar, såsom orala kortikosteroider, antikoagulantia såsom warfarin, selektiva serotoninåterupptagshämmare eller trombocytaggregationshämmande medel såsom acetylsalicylsyra (se avsnitt Interaktioner).


Behandling med ibuprofen ska avbrytas om patienten drabbas av gastrointestinal blödning eller ulceration.


NSAID bör ges med försiktighet till patienter med anamnesgastrointestinal sjukdom såsom ulcerös colit och Crohns sjukdom, då dessa tillstånd kan försämras (se avsnitt Biverkningar).


Renala effekter

Försiktighet bör iakttas hos dehydrerade patienter.

Det finns en risk för nedsatt njurfunktion särskilt hos dehydrerade barn,ungdomar och äldre.


Liksom för andra NSAID-preparat har administrering av ibuprofen under lång tid resulterat i papillär nekros och andra patologiska förändringar i njuren. Njurtoxicitet har också setts hos de patienter där renala prostaglandiner har en kompensatorisk roll vid bibehållandet av normal renal perfusion. Hos dess patienter kan administrering av ett NSAID-preparat orsaka en dosberoende minskning av prostaglandinbildningen och, sekundärt, av det renala blodflödet vilket kan orsaka njursvikt. De som löper störst risk för detta är patienter med nedsatt njurfunktion, hjärtsvikt, leverdysfunktion, äldre och patienter som behandlas med diuretika eller ACE-hämmare. Symtomen är vanligtvis reversibla vid utsättande av NSAID-preparatet.


Till patienter med nedsatt njur-, lever- eller hjärtfunktion ska lägsta effektiva dos användas, under kortast möjliga tid och njurfunktionen ska övervakas särskilt för långtidsbehandlade patienter (se avsnitt Kontaindikationer).


Hematologiska effekter

Ibuprofen kan hämma trombocytaggregationen och kan därmed orsaka förlängd blödningstid.


Andningssvårigheter

Försiktighet krävs om ibuprofen administreras till patienter som har eller tidigare haft bronkialastma, kronisk rinit eller allergisk sjukdom, eftersom ibuprofen har rapporterats orsaka bronkialspasm, urtikaria eller angioödem hos sådana patienter.


Dermatologiska effekter

Allvarliga hudreaktioner, vissa med fatal utgång, såsom exfoliativ dermatit, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, har rapporterats i mycket sällsynta fall i samband med användning av NSAID (se avsnitt Biverkningar). Risken är störst för sådana reaktioner i början av behandlingen, majoriteten av fall har inträffat under första behandlingsmånaden. Behandling med ibuprofen ska sättas ut vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.


Infektioner och infestationer

I sällsynta fall kan allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor. Än så länge kan NSAID bidragande roll i försämringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför rekommenderas det att undvika behandling med Ibumetin vid vattkoppor.


Aseptiska meningiter 

Aseptiska meningiter har i sällsynta fall observerats hos patienter behandlade med ibuprofen. Trots att det troligen mest förekommer hos patienter med systemisk lupus erythematosus och närbesläktade bindvävnadssjukdomar, har det rapporterats hos patienter som inte har någon underliggande kronisk sjukdom.


Patienter med gastrointestinala besvär, SLE, hematologiska- eller koagulationsrubbningar och astma bör behandlas med försiktighet och noggrant kontrolleras under behandling med NSAID, eftersom deras tillstånd kan försämras av NSAID.

Information om hjälpämnen

Ibumetin tabletter innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner

Följande kombinationer med Ibumetin bör undvikas:


Dikumarolgruppen: NSAID kan öka effekten av antikoagulantia såsom warfarin.

Experimentella studier visar att ibuprofen förstärker warfarinets effekter på blödningstiden. NSAID-preparat och dikumarolgruppen metaboliseras av samma enzym CYP 2C9.


Trombocytaggregationshämmande medel: NSAID-preparat bör inte kombineras med trombocytaggregationshämmande medel såsom tiklopidin pga. additiv hämning av trombocytfunktionen (se nedan).


Metotrexat: NSAID hämmar den tubulära sekretionen av metotrexat och en viss metabolisk interaktion med minskad clearance av metotrexat som följd kan också förekomma. Därför ska man vid högdosbehandling med metotrexat alltid undvika förskrivning av NSAID-preparat (se nedan).


Acetylsalicylsyra: Samtidig administrering av ibuprofen och acetylsalicylsyra rekommenderas i allmänhet inte på grund av den möjliga ökade risken för biverkningar.

Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser acetylsalicylsyra (ASA) på trombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Farmakodynamik).


Hjärtglykosider: NSAID-preparat kan förvärra hjärtsvikt, minska den glomerulära filtrationen och öka nivåerna av hjärtglykosider (t ex digoxin) i plasma.


Mifepriston: En sänkning av läkemedlets effekt kan teoretiskt förekomma på grund av antiprostaglandin-egenskaper hos ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) inklusive acetylsalicylsyra. Begränsad erfarenhet tyder på att administration av NSAID samma dag som prostaglandin administreras, inte negativt påverkar effekten av mifepriston eller prostaglandin på cervixmognad eller uteruskontraktilitet, inte heller påverkas den kliniska effekten vid medicinsk abort.


Sulfonureider: Det finns sällsynta rapporter om hypoglykemi hos patienter som behandlats både med sulfonureider och ibuprofen.


Zidovudin: Det finns bevis för ökad risk för hemartros och hematom hos hiv-positiva med blödarsjuka som samtidigt behandlas med zidovudin och ibuprofen.


Följande kombinationer med Ibumetin kan kräva dosanpassning:

NSAID kan minska effekten av diuretika och andra blodtryckssänkande läkemedel.

Diuretika kan också öka risken för nefrotoxicitet av NSAID.


NSAID kan minska utsöndringen av aminoglykosider. Barn: Försiktighet ska iakttas vid samtidig behandling med ibuprofen och aminoglykosider.


Litium: Ibuprofen minskar litiums renala clearance. Härigenom kan litiumhalterna i serum stiga. Kombinationen bör undvikas såvida inte frekventa kontroller av serumhalten av litium kan genomföras och eventuell reduktion av litiumdosen göras.


ACE-hämmare och angiotensin-II-antagonister: Ökad risk för akut njursvikt, vanligen reversibel, finns för patienter med nedsatt njurfunktion (t ex dehydrerade och/eller äldre patienter) när behandling med ACE-hämmare eller angiotensin-II-antagonister ges samtidigt med NSAID, inklusive selektiva cyklooxygenas-2-hämmare. Kombinationen bör därför ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion, speciellt äldre. Patienter bör vara tillräckligt hydrerade och kontroll av njurfunktionen bör övervägas efter påbörjad kombinationsbehandling och regelbundet under behandlingen (se avsnitt varningar och försiktighet).


Beta-receptorblockerande medel: NSAID-preparat motverkar den antihypertensiva effekten av beta-receptorblockerande medel.


Selektiva serotoninåterupptagshämmare, SSRI: SSRI och NSAID medför var för sig en ökad blödningsrisk t ex från gastrointestinalkanalen. Denna risk ökar vid kombinationsbehandling. Mekanismen kan eventuellt sammanhänga med ett minskat upptag av serotonin i trombocyterna (se avsnitt varningar och försiktighet).


Ciklosporin: Administrering av NSAID-läkemedel samtidigt med ciklosporin anses kunna öka risken för nefrotoxicitet pga minskad syntes av prostacyklin i njuren. Vid kombinationsbehandling måste därför njurfunktionen följas noggrant.


Kaptopril: Experimentella studier talar för att ibuprofen motverkar effekten av kaptopril på natriumutsöndringen.


Kolestyramin: Vid samtidig administrering av ibuprofen och kolestyramin förlångsammas och minskar (med 25%) absorptionen av ibuprofen. Medlen ska ges med minst två timmars mellanrum.


Tiazider, tiazidbesläktade preparat och loop-diuretika: NSAID-preparat kan motverka den diuretiska effekten av furosemid och bumetanid, möjligen via hämning av prostaglandinsyntesen De kan även motverka den antihypertensiva effekten av tiazider.


Takrolimus: Administrering av NSAID-läkemedel samtidigt med takrolimus anses kunna öka risken för nefrotoxicitet pga minskad syntes av prostacyklin i njuren. Vid kombinationsbehandling måste därför njurfunktionen följas noggrant.


Metotrexat: Risken för eventuell interaktion mellan NSAID-preparat och metotrexat måste beaktas vid lågdosbehandling med metotrexat, framförallt hos patienter med nedsatt njurfunktion. När kombinationsbehandling genomföres bör njurfunktionen följas. Försiktighet bör iakttas om både NSAID och metotrexat ges inom 24 timmar, då plasmahalten av metotrexat kan öka och resultera i ökad toxicitet (se ovan).


Kortikosteroider: Samtidig behandling ger ökad risk för gastrointestinal ulceration eller blödning.


Trombocytaggregationshämmare: Ökad risk för gastrointestinal blödning (se ovan).


CYP2C9-hämmare: Samtidig administrering av ibuprofen och CYP2C9-hämmare kan öka exponeringen av ibuprofen (CYP2C9-substrat). I en studie med vorikonazol och flukonazol (CYP2C9-hämmare) kunde en ökning med ungefär 80 till 100% av S(+)-ibuprofen visas. Sänkning av ibuprofendosen ska övervägas vid samtidig administrering av potenta CYP2C9-hämmare, speciellt om hög dos ibuprofen administreras tillsammans med vorikonazol eller flukonazol.


Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Graviditet

Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och /eller embryonal/fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för hjärtmissbildning och gastroschis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1% till cirka 1,5%. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fetal död. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden. Under den första och andra trimestern av graviditeten ska Ibumetin användas endast då det är absolut nödvändigt. Om Ibumetin används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.


Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:

  • Kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension)

  • Störd njurfunktion, som kan leda till njursvikt och därmed minskad mängd fostervatten.

Modern och fostret, vid graviditetens slut, för:

  • Förlängd blödningstid

  • Hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenad eller förlängd förlossning.

Följaktligen är Ibumetin kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Ibuprofen passerar över i modersmjölk, men med terapeutiska doser under korttidsbehandling synes risk för påverkan på barnet osannolik. Om däremot längre behandling ordineras ska tidig avvänjning övervägas.

Fertilitet

Användning av ibuprofen kan minska fertilitet och rekommenderas inte till kvinnor som önskar bli gravida. Uppehåll i ibuprofenbehandling av kvinnor som har svårt att bli gravida eller som genomgår infertilitetsundersökningar bör övervägas.

Trafik

Vid behandling med Ibumetin kan reaktionsförmågan nedsättas hos vissa patienter. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t ex vid bilkörning.

Biverkningar

Biverkningsmönstret som rapporterats för ibuprofen liknar det för andra NSAID.


Gastrointestinala besvär

De vanligaste observerade biverkningarna är av gastrointestinal natur. Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, förstoppning, dyspepsi, buksmärta, melena, hematemes, ulcerös stomatit, gastrointestinal blödning samt försämring av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Kontaindikationer) har rapporterats efter administrering av ibuprofen. Gastrit, duodenalsår och magsår och gastrointestinal perforation har varit mindre förekommande.


Gastrointestinala sår, perforation eller blödning kan ibland vara fatala, särskilt hos äldre (se avsnitt varningar och försiktighet).


Hud- och subkutana vävnadsbesvär

I sällsynta fall förekommer allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner i samband med vattkoppor.

Exacerbationer av infektionsrelaterade inflammationer (t ex utveckling av nekrotiserande fasciit) i samband med användning av NSAID har beskrivits.


Hjärt- kärlbesvär

Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid hög dos (2400 mg/dag) kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (t ex hjärtinfarkt eller stroke, se avsnitt varningar och försiktighet).


Ödem, hypertension och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Blod- och lymfaktiska systembesvär

Ibuprofen kan orsaka förlängning av blödningstiden genom reversibel hämning av trombocytaggregationen.


Infektioner och infestationer

I de flesta fall där aseptisk meningit rapporterats har någon form av autoimmun grundsjukdom förelegat (framför allt systemisk lupus erytematosus och relaterade bindvävssjukdomar).


Biverkningarna möjligen relaterade till ibuprofen är sammanställda enligt MedDRA klassificering av organsystem och frekvens. Följande frekvenskategorier används:

Mycket vanliga (≥1/10), Vanliga (≥ 1/100, <1/10), Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), Mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem

Frekvens

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mindre vanliga

Rinit

Sällsynta

Aseptisk meningit (se avsnitt varningar och försiktighet)

Blodet och lymfsystemet

Mindre vanliga

Leukopeni, trombocytopeni, agranulocytos, aplastisk anemi och hemolytisk anemi

Immunsystemet

Mindre vanliga

Överkänslighet

Sällsynta

Anafylaktisk reaktion

Psykiska störningar

Mindre vanliga

Sömnlöshet, ångest

Sällsynta

Depression, konfusion

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga

Huvudvärk, yrsel

Mindre vanliga

Parestesi, somnolens

Sällsynta

Optikusneurit

Ögon

Mindre vanliga

Synrubbningar

Sällsynta

Toxisk optisk neuropati

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Hörselskador

Sällsynta

Tinnitus, yrsel

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga

Astma, bronkospasm, dyspné

Magtarmkanalen

Vanliga

Dyspepsi, diarré, illamående, kräkningar, buksmärtor, flatulens, förstoppning, melena, hematemes, gastrointestinal blödning

Mindre vanliga

Gastrit, ulcus (ventriculi et duodeni), sår i munnen, gastrointestinal perforering

Mycket sällsynta

Pankreatit

Ingen känd frekvens

Försämrad kolit, Crohns sjukdom

Lever och gallvägar

Mindre vanliga

Hepatit, gulsot, onormal leverfunktion

Sällsynta

Leverskador

Mycket sällsynta

Leversvikt

Hud och subkutan vävnad


Vanliga

Hudutslag

Mindre vanliga

Urtikaria, pruritus, purpura, angioödem, fotosensitivitet

Mycket sällsynta

Svåra former av hudreaktioner (erythema multiforme, bullösa reaktioner inklusive Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys)

Ingen känd frekvens

Biverkningar med eosinofili och systemiska symtom (DRESS-syndrom)

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga

Nefrotoxicitet i olika former, t ex tubulointerstitiell nefrit, nefrotiskt syndrom, njursvikt

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

Trötthet

Sällsynta

Ödem

Hjärtat

Ingen känd frekvens

Hjärtsvikt, myokardiell infarkt (se avsnitt varningar och försiktighet)

Blodkärl

Ingen känd frekvens

Hypertension



Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Toxicitet. Risk för symtom vid doser >80-100 mg/kg. Vid doser >200 mg/kg finns risk för allvarliga symtom, dock med stora individuella variationer. 560 mg/kg till 15 månaders barn gav allvarlig intoxikation. 3,2 g till 6-åring gav lindrig till måttlig, 2,8-4 g till 1 1/2-åring och 6 g till 6-åring gav allvarlig intoxikation även efter ventrikeltömning, 8 g till vuxen gav måttlig och >20 g till vuxen gav mycket allvarlig intoxikation. 8 g till 16-åring gav njurpåverkan och 12 g i kombination med alkohol till tonåring gav akut tubulär nekros.


Symtom. Dominerande är symtom från magtarmkanalen som illamående, buksmärtor, kräkningar, (eventuellt blodtillblandande) samt huvudvärk, tinnitus, omtöckning, nystagmus. Vid höga doser medvetslöshet, kramper (främst barn). Bradykardi, blodtrycksfall. Vid allvarlig förgiftning kan metabolisk acidos förekomma. Hypernatremi, njurpåverkan, hematuri. Eventuellt leverpåverkan. Hypotermi och ARDS finns rapporterat i enstaka fall


Behandling. Om befogat ventrikeltömning, kol. Vid gastrointestinala besvär antacida. Vid blodtrycksfall vätska intravenöst, vid behov inotropt stöd. Sörj för god diures. Korrektion av syrabas- och elektrolytrubbningar. Övrig symtomatisk terapi.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Ibumetin tillhör gruppen icke steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Det innehåller propionsyraderivatet p-isobutyl-hydratropasyra med det generiska namnet ibuprofen. Ibuprofen har antiinflammatorisk, analgetisk och antipyretisk effekt. Den antiflogistiska effekten är jämförbar med effekten hos acetylsalicylsyra och indometacin. Ibuprofens farmakologiska effekt sammanhänger sannolikt med dess förmåga att hämma prostaglandinsyntesen. Ibuprofen förlänger blödningstiden genom reversibel hämning av trombocytaggregationen.


Klinisk effekt och säkerhet

Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser acetylsalicylsyra (ASA) på trombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Vissa farmakodynamiska studier har visat att en minskad effekt av acetylsalicylsyra på tromboxanbildning och trombocytaggregation förekom när enkeldoser av ibuprofen 400 mg togs inom 8 timmar före eller inom 30 minuter efter dosering av acetylsalicylsyra med omedelbar frisättning (81 mg). Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Interaktioner).


Ibuprofen hämmar den renala prostacyklinsyntesen. Hos patienter med normal njurfunktion är denna effekt utan väsentlig betydelse. Hos patienter med kronisk njurinsufficiens, hjärtinsufficiens eller leverinsufficiens samt tillstånd med förändringar i plasmavolymen kan den hämmade prostaglandinsyntesen leda till akut njurinsufficiens, vätskeretention och hjärtsvikt (se avsnitt Kontaindikationer).

Farmakokinetik

Absorption

Ibuprofen absorberas snabbt från magtarmkanalen med 80-90%-ig biotillgänglighet. Maximal koncentration i serum uppnås en till två timmar efter administration. Vid administration tillsammans med mat är maximal serumkoncentration lägre och uppnås långsammare än vid administration på fastande mage. Mat påverkar inte markant den totala biotillgängligheten.


Distribution

Ibuprofen binds i stor utsträckning till plasmaprotein (99%). Ibuprofen har låg distributionsvolym, cirka 0,12-0,2 l/kg hos vuxna.


Metabolism

Ibuprofen metaboliseras snabbt i levern via cytokrom P450, företrädesvis CYP2C9, till två primärt inaktiva metaboliter 2-hydroxi-ibuprofen och 3-karboxi-ibuprofen. Efter oralt intag av läkemedlet kan något mindre än 90% av oral dos av ibuprofen återfinnas i urin som oxidativa metaboliter och deras glukoronkonjugat. Mycket lite ibuprofen utsöndras oförändrat i urin.


Eliminering

Utsöndring via njuren är både snabb och fullständig. Eliminationshalveringstiden är ungefär 2 timmar. Utsöndringen av ibuprofen är så gott som fullständig 24 timmar efter sista dos.



Specifika patientgrupper



Äldre

Om inte njurfunktionen är nedsatt är det endast små, kliniskt insignifikanta, skillnader i farmakokinetisk profil och utsöndring mellan unga och äldre.


Barn

Systemisk exponering av ibuprofen efter viktjusterade terapeutiska doser (5 mg till 10 mg per kilogram kroppsvikt) till barn ett år och äldre, förefaller lika den hos vuxna. Barn 3 månader till 2,5 år förefaller ha högre distributionsvolym (l/kg) och clearance (l/kg/h) för ibuprofen än barn >2,5 år till 12 år.


Nedsatt njurfunktion

Hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion har ökad obunden (S)-ibuprofen, högre AUC-värden för (S)-ibuprofen och ökad enantiomer-AUC(S/R)-kvot rapporterats jämfört med friska kontroller.


Hos patienter med njursjukdom i slutskede som erhåller dialys var medelvärdet av den fria fraktionen av ibuprofen cirka 3% jämfört med cirka1% hos friska frivilliga. Svår njurfunktionsnedsättning kan resultera i ackumulering av ibuprofenmetaboliter. Klinisk betydelse av denna effekt är inte känd. Metaboliterna kan elimineras med hjälp av hemodialys. (se avsnitt Dosering, Kontaindikationer och varningar och försiktighet).


Nedsatt leverfunktion

Alkoholorsakad leversjukdom med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion resulterade inte i påtagligt ändrade farmakokinetiska parametrar.


Hos cirrotiska patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child Pughs score 6-10) behandlade med racemiskt ibuprofen observerades i genomsnitt en tvåfaldig förlängning av halveringstiden och den enantiomera AUC-kvoten (S/R) var signifikant lägre än hos friska kontroller, vilket tyder på en försämring av metabol överföring av (R)-ibuprofen till den aktiva (S)-enantiomeren (se avsnitt Dosering, Kontaindikationer och varningar och försiktighet).

Prekliniska uppgifter

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

Innehåll

En filmdragerad tablett innehåller ibuprofen 400 mg respektive 600 mg.


Hjälpämnen: Laktosmonohydrat 40 mg, respektive 60 mg, mikrokristallin cellulosa, potatisstärkelse, talk, hypromellos, magnesiumstearat, kolloidal kiseldioxid, kroskarmellosnatrium, propylenglykol.

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Miljöinformationen för ibuprofen är framtagen av företaget McNeil för Ipren, Iprensa, Ipren®

Miljörisk: Användning av ibuprofen har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Ibuprofen bryts ned i miljön.
Bioackumulering: Ibuprofen har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

1. PREDICTED ENVIRONMENTAL CONCENTRATION (PEC):

PEC is based on the following data:


A = 154 973 kg (total sold amount API in Sweden year 2015, data from IMS Health)

R = 87.3% (based on SimpleTreat model results)

P = 9 × 106 inhabitants

V = 200 L inh-1 d-1

D = 10


PEC = (A *109 * (100-R) / (365*P*V*D*100) = 1.5 * 10-6 * A* (100-R) =2.95 μg/L


2. ECOTOXICOLOGICAL STUDIES1

The following section includes a short summary of acute (short-term) and chronic (long-term) studies showing ecologically relevant adverse effects of ibuprofen exposure. Because of the large number of studies that have been conducted, any studies using less sensitive species and/or reporting only effects that are not considered to be ecologically relevant under FASS guidance are not included below.


Studies with algae (all studies considered both acute and chronic):2

Green alga (Desmodesmus subspicatus) (Methods for determination of

ecotoxicity; Annex V, C.3, Algal inhibition test. European Guideline. Commission of the European Communities, 1993):

NOECr 72 h= 30 mg/L


ErC50 72 h = 323.4 mg/L

Cleuvers (2003)


Green alga (Pseudokirchneriella subcapitata, formerly Selenastrum capricomutum) (Environment Canada. 1992. Growth inhibition test using the freshwater alga Selenastrum capricornutum. EPS 1/RM/25):

NOECy 72 h = 10 µg/L

EC25y 72 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Acute and chronic studies with crustaceans:

Water-flea (Daphnia magna) (OECD 202):

Acute EC50 48 h = 31 mg/L

NOEC not reported

Yamamoto et al. (2007)


Water-flea (Daphnia magna) (Environment Canada. 1990. Biological test method: Acute lethality test using Daphnia spp. EPS 1/RM/11):

Acute LC50 48 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Water-flea (Daphnia magna) Methods for determination of ecotoxicity; Annex V, C.2, Daphnia acute immobilisation test’European Guideline (Commission of the European Communities, 1992):

Acute EC50 48h = 95.6 mg/L

Cleuvers (2004)


Water-flea (Daphnia magna) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic EC10 14d (reproduction) = 2.04 mg/L

Chronic NOEC 14d (survival) = 20 mg/L

Chronic NOEC 14d (population growth) = <20 mg/L

Heckmann et al., (2007)


Water-flea (Daphnia magna):

Static renewal exposure according to test method EPA/600/4-91/002

Chronic NOEC 21d (reproduction) = 20 mg/L

Han et al. (2006)


Acute and chronic studies with fish:

Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 203):

Acute LC50 96 h = 89 mg/L

Yamamoto et al. (2007)


Fathead minnow (Pimephales promelas) (OECD 210):

Measured concentrations used to derive endpoints

No adverse effects at the maximum concentration tested – 680 µg/L

Endpoints: survival, growth, abnormalities

Overturf et al. (2012)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (Author-derived 6-week reproduction and chronic effects method used, described in the reference cited):

Endpoints: reproduction, histology.

Static renewal exposure (solution renewal every 24 hours)

No adverse effects to reproductive output or histology occurred at the maximum concentration tested – 100 µg L-1

Reproduction timing patterns significantly differed from control in a concentration-dependent relationship.

Endpoints: reproduction, histology.

Flippin et al. (2007)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 210 test method modified by the author as described in the reference cited)3:

Measured concentrations used to derive endpoints

NOEC 144 d (reproduction) < 1.23 mg/L

NOEC 144 d (survival) = 33.3 mg/L

Han et al. (2010)


Studies with other species:


Mollusc (Planorbis carinatus) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Flow-through exposure

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic NOEC 21 d = 1.02 mg/L

Endpoints: survival, growth, reproduction

Pounds et al. (2008)


Duckweed (Lemna minor) (ISO 20079):

Chronic EC50 7 d = 21 mg/L

NOEC not reported

Cleuvers (2003)


Duckweed (Lemna minor) (OPPTS 850.4400):

Chronic EC50 7 d = 4 mg/L

NOEC not reported4

Pomati et al. (2004)


Duckweed (Lemna gibba) (ASTM 7 d test method modified by the author as described in the reference cited):

No adverse effects at the maximum concentration tested – 1 mg/L

Endpoints: wet mass, number of fronds, chlorophylls a and b, and carotenoids

Brain et al. (2004)


Acute aquatic toxicity studies have been conducted for ibuprofen, with reported toxicological benchmarks greater than that in the critical chronic study listed above, and so are not reviewed here (Gravel et al., 2009; Han et al. 2006, Kim et al., 2009; Kim et al., 2010; Láng and Kőhidai, 2012; Mattozzo et al., 2012; Quinn et al. 2008).


1 In this section, if the study report referenced indicated that measured concentrations were used rather than nominal concentrations to derive the endpoint(s), it is noted in the study summary. If the study report does not specifically indicate that measured concentrations were used, it is assumed that nominal concentrations were used for calculations, and no note is made in the study summary.

2 Growth rate-based endpoints are used preferentially from studies that report both yield- and rate-based endpoints. Yield-based endpoints considered only if no rate-based value were available for a given species.

3 Han et al. (2010) performed a study in which Japanese medaka (O. latipes) were exposed to ibuprofen concentrations ranging from 0.01 µg/L to 1000 µg/L for 144 days. The endpoints examined included hatchability, fry survival, juvenile survival, adult survival, number of eggs, broods per pair, eggs per brood, fertility, and time-to-hatch. The authors report the lowest NOEC for the adult survival endpoint, equal to 0.1 µg/L. This result is unusual because reproduction endpoints and juvenile survival are typically more sensitive endpoints than adult survival. An unbiased independent panel of multinational experts (i.e,, the Scientific Committee on Health and Environmental Risks, or SCHER) was asked to evaluate the reliability of this study for setting an EU Environmental Quality Standard (EQS) for ibuprofen. The panel issued an opinion document in 2011 rejecting the use of these data for establishing an EQS (SCHER, 2011) because of shortcomings in the study, including: exposure intervals too broad, measurement intervals too infrequent, lack of adequate numbers of organisms and eggs, and insufficient statistical treatment of the data. Note that Flippin et al. (2007) also investigated reproductive effects in the same fish species, and found results that conflict with those of Han et al. 2010. Hence the results of Han et al. (2010) are neglected for setting the PNEC.

4 Pomati et al. (2004) investigated the growth of L. minor exposed to ibuprofen concentrations ranging from 1 to 1000 µg/L for 7 d, and the authors reported a decrease in growth at every concentration. However, no significance tests were conducted so a NOEC could not be determined. Also, growth stimulation followed an initial period of inhibition at all treatment levels except 1000 µg/L making interpretation of the study results problematic.


2.1. Calculation of Predicted No Effect Concentration (PNEC)

PNEC (µg/L) = lowest NOEC/10, where 10 is the assessment factor used, reflecting that data are available from chronic studies (e.g. EC10 or NOECs) from at least three species (fish, Daphnia and algae) representing three trophic levels. The NOEC for the green algae Pseudokirchneriella subcapitata (formerly Selenastrum capricornutum) 10 µg/L has been used for this calculation because it is the most sensitive of the tested species (i.e., yielded the lowest NOEC)


PNEC = 10 µg/L/10 = 1 µg/L


2.2. Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)

PEC/PNEC = 2.95 µg/L / 1 µg/L = 2.95, i.e., 1 < PEC/PNEC ≤ 10 which justifies the phrase “Use of ibuprofen has been considered to result in moderate environmental risk.”


3. DEGRADATION

Ready biodegradation (OECD 301B) (Lavin, 2011)

Pass level reached within 28 days. Uncertain whether 10-day window criterion was achieved.


In a 100-day sediment/water study similar to an OECD 308 test, using a loamy sand solid phase, the 90% dissipation time was less than six days, with mineralization of ibuprofen beginning after an eight-day lag time. At the end of the 100-day study, 77% of the ibuprofen evolved as CO2. Parent ibuprofen was “totally transformed into volatile degradation products, mainly CO2” by the end of the study. (Loffler et al., 2005) Unextractable residues totaled 17% of the applied 14C at a maximum, occurring on day 14, where the extraction used was a four stage sequential process (15 min each stage, 50g sediment:45mL acetone/acetic acid 20:1 (v/v) for stage one, and ethyl acetate for stages two through four) under ultrasonic treatment. According to FASS guidance, ibuprofen can be designated with the phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” because the DT50 in this study (< 6 d) is less than the criterion value of 32 days.


SimpleTreat, Version 3.1, dated March 14, 2003 was used to determine the percent removal for use in the PEC calculation. Default values for all parameters were used in the model, with the exception of the following:


Table 1 Input Values Used in SimpleTreat Modeling

Model Input (units)

Value Used

Notes/Source

Molecular weight (Da)

206.3

Value for ibuprofen acid (IBU-H)

Kow (n/a)

9337.5

Value for IBU-H from Avdeef et al., (1998)

Vapour pressure (Pa)

3.56 × 10-7

Daubert and Danner (1989) as cited in the US National Institutes of Health Hazardous Substances Data Bank (HSDB)

Solubility (mg L-1)

21

At 25 ºC from Yalkowsky and Dannenfelser (1992) as cited in HSDB

Ka (n/a)

3.55 × 10-5

Avdeef et al., (1998)

k biodeg1 (hr-1)

1

Recommendation in the model. See text below for details.


For estimating biodegradation in SimpleTreat, when the result of a standard laboratory test is to be used as the basis for estimating the extent of biodegradation in the treatment plant, the recommended values for the parameter, k biodeg1, are:

  • 1 to 3 h-1 when the substance is readily biodegradable and fulfills the 10-day window criterion

  • 0.3 to 1 hr-1 when the substance is readily biodegradable and does not fulfill the 10-day window criterion

The value selected is 1 hr-1 based on the ready biodegradability test performed by Lavin (2011), which shows IBU to be readily biodegradable in an OECD guideline 301B test, but with uncertainty around whether the 10-day window was fulfilled, due to the frequency of sampling.


The fraction of IBU removed in the wastewater treatment plant was predicted to be 91.5% in the 6-box model, and 87.3% in the 9-box model. Based on this result, the R parameter in the PEC equation was set equal to 87.3%.


Ibuprofen passes the ready biodegradation test (with uncertainty around the 10-day window criterion due to sampling frequency) and has a DT50 < 32 days in a sediment dissipation study. The phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” is thus chosen.


4. BIOACCUMULATION

BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) after 8-d exposure with 3 µg/L ibuprofen = 1.50 (muscle) and 23.69 (fat).

Zhang et al., (2010)


Maximum BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) muscle after an 8-day exposure to 2.79 mg/L ibuprofen = 6.6

Togunde et al. (2012)


Maximum BCF in fathead minnow (Pimephales promelas) tissue after 28 d exposure and 14 d depuration (OECD 305), and in channel catfish (Ictalurus punctatus) after 7 d exposure and 7 d depuration with 250 µg/L ibuprofen = 1.4.

Nallani et al. (2011)


Since BCF < 500, the substance has low potential for bioaccumulation.


5. REFERENCES

Avdeef, A; Box, KJ; Comer, JEA; Hibbert, C; Tam, KY. 1998. “pH-Metric logP 10. Determination of Liposomal Membrane-Water Partition Coefficients of Ionizable Drugs.” Pharmaceutical Res 15(2):209-215.


Brain, RA; Johnson, DJ; Richards, SM; Sanderson, H; Sibley, PK; Solomon, KR. 2004. “Effects of 25 Pharmaceutical Compounds to Lemna gibba Using a Seven-Day Static Renewal Test” Environ Toxicol Chem 23(2):371-382.


Cleuvers, M. 2003. "Aquatic Ecotoxicity of Pharmaceuticals Including the Assessment of Combination Effects" Toxicology Letters 142:185-194.


Cleuvers, M. 2004. "Mixture Toxicity of the Anti-inflammatory Drugs Diclofenac, Ibuprofen, Naproxen, and Acetylsalicylic Acid" Ecotoxicology and Environmental Safety 59:309–315.


Flippin, JL; Huggett, D; Foran, CM. 2007. “Changes in the timing of reproduction following chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka, Oryzias latipesAquatic Toxicol, 81:73-78.


Gravel, A; Wilson, JM; Pedro, DF; Vijayan, MM. 2009. “Non-steroidal anti-inflammatory drugs disturb the osmoregulatory, metabolic and cortisol responses associated with seawater exposure in rainbow trout.” Comp Biochem Physiol C Toxicol Pharmacol. 149(4):481-90.


Han, GH; Hur, HG; Kim, SD. 2006. "Ecotoxicological Risk of Pharmaceuticals from Wastewater Treatment Plants in Korea Occurrence and Toxicity to Daphnia magna" Environ Toxicol Chem 25:265–271.


Han, S; Choi, K; Kim, J; Ji, K; Kim, S; Ahn, B; Yun, J; Choi, K; Khim, JS; Zhang, X; Giesy, JP. 2010. “Endocrine disruption and consequences of chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka (Oryzias latipes) and freshwater cladocerans Daphnia magna and Moina macrocopaAquatic Toxicol 98:256–264.


Heckmann, L-H; Callaghan, A; Hooper, HL; Connon, R; Hutchinson, TH: Maund, SJ; Sibly, RM. 2007. “Chronic Toxicity of Ibuprofen to Daphnia magna: Effects on Life History Traits and Population Dynamics” Toxicol Letters 172:137–145.


Kim, JW; Ishibashi, H; Yamauchi, R; Ichikawa, N; Takao, Y; Hirano, M; Koga, M; Arizono, K. 2009. “Acute toxicity of pharmaceutical and personal care products on freshwater crustacean (Thamnocephalus platyurus) and fish (Oryzias latipes).” J Toxicol Sci. 34(2):227-32.


Kim, J; Park, J; Kim, PG; Lee, C; Choi, K; Choi K. 2010. “Implication of global environmental changes on chemical toxicity-effect of water temperature, pH, and ultraviolet B irradiation on acute toxicity of several pharmaceuticals in Daphnia magna.” Ecotoxicology. 19:662-669.


Láng, J; Kőhidai, L. 2012. “Effects of the aquatic contaminant human pharmaceuticals and their mixtures on the proliferation and migratory responses of the bioindicator freshwater ciliate Tetrahymena.” Chemosphere. 89:592-601.


Loffler, D; Rombke, J: Meller, M; Ternes, TA. 2005. “Environmental Fate of Pharmaceuticals in Water/Sediment Systems” Environ. Sci. Technol. 39:5209-5218.


Mattozzo, V; Rova, S; Marin MG. 2012. “The nonsteroidal anti-inflammatory drug, ibuprofen, affects the immune parameters in the clam Ruditapes philippinarum.” Mar Environ Res. 79:116-121.


Nallani, GC; Paulos, PM; Constantine, LA; Venables, BJ; Huggett DB. 2011. “Bioconcentration of ibuprofen in fathead minnow (Pimephales promelas) and channel catfish (Ictalurus punctatus).” Chemosphere. 84:1371-1377.


Overturf, MD; Overturf, CL; Baxter, D; Hala, DN; Constantine, L; Venables, B; Huggett, DB. 2012. “Early Life-Stage Toxicity of Eight Pharmaceuticals to the Fathead Minnow, Pimephales promelasArch Environ Contam Toxicol 62:455–464.


Pomati F; Netting AG; Calamari D; Neilan BA. 2004. “Effects of erythromycin, tetracycline and ibuprofen on the growth of Synechocystis sp. and Lemna minor.” Aquat Toxicol 67(4):387–396


Pounds, N; Maclean, S; Webley, M; Pascoe, D; Hutchinson, T. 2008. "Acute and Chronic Effects of Ibuprofen in the Mollusk Planorbis carinatus (Gastropoda: Planorbidae)" Ecotoxicol Environ Safety 70:47–52.


Quinn, B; Gagné, F; Blaise, C. 2008. “An investigation into the acute and chronic toxicity of eleven pharmaceuticals (and their solvents) found in wastewater effluent on the cnidarian, Hydra attenuata.” Sci Total Environ. 389(2-3):306-14.


SCHER (Scientific Committee on Health and Environmental Risks). 2011. “Opinion on ‘Chemicals and the Water Framework Directive: Draft Environmental Quality Standards’ Ibuprofen” 30 March.


Togunde,OP; Oakes, KD; Servos, MR; Pawliszyn, J. 2012. “Determination of Pharmaceutical Residues in Fish Bile by Solid-Phase Microextraction Couple with Liquid Chromatography-Tandem Mass Spectrometry (LC/MS/MS)” Environ. Sci. Technol. 46:5302−5309.


Zhang, X; Oakes, KD; Cui, S; Bragg, L; Servos, MB; Pawliszyn, J. 2010. "Tissue-specific in vivo bioconcentration of pharmaceuticals in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) using space-resolved solid-phase microextration" Environ Sci Technol 44:3417-3422.

Egenskaper hos läkemedelsformen

Tabletten kan delas i två lika stora doser.

Förpackningsinformation

Tablett 400 mg vita, filmdragerade, ovala med brytskåra, 8,6×15,9 mm
10 tablett(er) blister, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare
30 tablett(er) blister, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare
100 tablett(er) burk, 66:49, F, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandläkare
250 tablett(er) burk, 186:08, F, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandläkare
Tablett 600 mg vita, filmdragerade, ovala med brytskåra, 9,5×17,0 mm
30 tablett(er) blister, 51:72, F, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandläkare
100 tablett(er) burk, 120:-, F, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandläkare
250 tablett(er) burk, tillhandahålls för närvarande ej

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av