Cloxacillin Stragen används vid behandling av infektioner orsakade av pencillinasproducerande stafylokocker: Hud- och mjukdelsinfektioner, endokardit, oesteomyelit och sepsis.

Hänsyn skall tas till officiella riktlinjer för korrekt bruk av antibakteriella medel.

Överkänslighet mot den aktiva substansen, mot andra penicilliner och mot cefalosporiner (typ 1 reaktion).

Dosering

Vuxna:

Intramuskulärt: 0,5–1 g 4 gånger/dygn. Lösningen bör ges som en djup intramuskulär injektion. Intramuskulär injektion rekommenderas inte vid allvarliga infektioner.

Intravenös injektion: 1–2 g 3–4 gånger/dygn. Lösningen bör ges jämnt åtminstone under 3–4 minuter per gram, helst i en stor ven.

Intermittent intravenös infusion (infusion under kort tid): 2 g 4(–6) gånger/dygn. Lösningen bör ges jämnt som en infusion under 20(–30) minuter. Kontinuerlig intravenös infusion: Normaldosen är 6 g/dygn. Vid svåra infektioner kan dosen ökas till 12 g/dygn.

Barn:

Intramuskulärt: 50 mg/kg/dygn uppdelat på 4 doser. Intravenöst: 100 mg/kg/dygn (eller mer) fördelat på 4–6 doser.

Endokardit:

1 g 6 gånger dagligen eller 2 g 4 gånger dagligen. Kloxacillin bör ges i kombination med en aminoglykosid under första behandlingsveckan. Vid svåra fall kan dosen ökas till 12 g/dygn, givet som 2 g 6 gånger dagligen eller alternativt 12 g/dygn som kontinuerlig infusion.

Allvarligt nedsatt njurfunktion:

Utsöndringen av kloxacillin minskar vid allvarligt nedsatt njurfunktion. Dosjustering rekommenderas till patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion. Mycket höga doser ska undvikas om det inte är kliniskt nödvändigt och symtom på toxicitet bör monitoreras (se avsnitt Varningar och försiktighet och Överdosering).

Parenteral behandling är indikerad när patienten inte själv kan ta en isoxazolylpenicillintablett eller i svåra fall där det föreligger behov att snabbt få en hög serumkoncentration. På grund av låg toxicitet kan mycket höga doser ges, om så önskas, utan att risken för biverkningar ökar.

Vid osteomyelit och andra tillstånd där det är svårt att få tillräckliga antibiotikakoncentrationer i det infekterade området bör behandlingen pågå i månader eller under år, allt efter behov. Detta indikerar att initial intravenös behandling måste ersättas med oral isoxazolylpenicillin.

Administreringssätt

Intravenös användning, intramuskulär användning.

Anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Hos patienter med allvarligt nedsatt njurfunktion bör dosen justeras (se avsnitt Dosering).

Försiktighet bör iakttas hos patienter med samtidig akut njurskada och nedsatt leverfunktion som orsakar hypoalbuminemi. Eftersom kloxacillin är starkt proteinbundet kan hypoalbuminemi resultera i en hög andel obundet läkemedel i serum. Detta kan leda till överexponering för kloxacillin med risk för toxiska reaktioner (se avsnitt Överdosering). Om akut njurskada misstänks ha inträffat som en biverkning av kloxacillin ska behandlingen omedelbart avbrytas.

Innan behandling med kloxacillin påbörjas bör patienten utfrågas med avseende på tidigare överkänslighetsreaktioner mot penicilliner och cefalosporiner.

I sällsynta fall kan en anafylaktisk reaktion uppkomma inom 20–40 minuter. Vid anafylaktisk reaktion: Adrenalin (epinefrin). Tillräcklig intravenös vätsketerapi. Intravenösa kortikosteroider (t.ex. hydrokortison). Antihistaminer (t.ex. prometazin) vid behov.

Penicilliner kan orsaka encefalopati som kan åtföljas av konfusion, medvetandesänkning, anfall och onormala rörelser, om höga doser ges till patienter med allvarlig njurinsufficiens eller en defekt blodhjärnbarriär. I dessa fall bör dosen reduceras.

Antibiotikaassocierad kolit och pseudomembranös kolit har rapporterats med nästan alla antibakteriella medel inkluderande kloxacillin. De kan variera i allvarlighetsgrad från lätta till livshotande. Det är därför viktigt att överväga denna diagnos hos patienter med diarré efter antibiotikabehandling. Kloxacillinbehandlingen kan behöva sättas ut och specifik behandling mot Clostridium difficile bör övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltiken skall inte ges.

Cloxacillin Stragen innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller 52,9 mg natrium per 1 g dos och 105,8 mg natrium per 2 g dos, motsvararande 2,6 % och 5,3 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 g natrium för vuxna). Den högsta dagliga dosen motsvarar 31,7 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag av natrium för vuxna.
Cloxacillin Stragen anses innehålla en hög halt av natrium. Detta är särskilt viktigt att beakta för personer som ordinerats natriumfattig kost.

Probenecid:

Samtidig behandling med probenecid hämmar den tubulära sekretionen av penicillin.

Metotrexat:

Samtidig användning av metotrexat kan ge ökad effekt/toxicitet av metotrexat på grund av reducerad elimination.

Dikumarol läkemedel:

Warfarins/dikumarols effekt kan reduceras med samtidig kloxacillinbehandling. Kombinationen kan kräva dosjustering.

Data från ett stort antal graviditeter tyder inte på skadliga effekter på graviditeten eller fostrets/det nyfödda barnets hälsa.

Läkemedlet utsöndras i låg grad i modersmjölken. Inverkan på barn som ammas är inte trolig men påverkan på barnets tarmflora och munflora kan inte uteslutas. Små mängder av den aktiva substansen i modersmjölken kan öka risken för sensibilisering.

Det är inte troligt att Cloxacillin Stragen kan påverka förmågan att köra bil eller använda maskiner.

Följande konvention har tillämpats vid indelning i frekvensklasser: vanliga (> 1/100, <  1/10), mindre vanliga (> 1/1 000, < 1/100), sällsynta (> 1/10 000, < 1/1 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas utifrån tillgängliga data.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Penicilliner kan orsaka encefalopati som kan åtföljas av konfusion, medvetandesänkning, anfall och onormala rörelser, om höga doser ges till patienter med allvarlig njurinsufficiens eller en defekt blodhjärnbarriär.

Symtom: Toxiska reaktioner, sjukdomskänsla, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, koma, muskelfascikulationer, myoklonier, kramper, hemolytiska reaktioner, njurinsufficiens och acidos.

Behandling: Symtomatisk behandling. I allvarliga fall hemoperfusion eller hemodialys.

Verkningsmekanism

Cloxacillin Stragen tillhör en grupp isoxazolylpenicilliner som är aktiva mot betalaktamasproducerande syrastabila stafylokocker. Cloxacillin inhiberar syntesen av bakteriernas cellväggar. Effekten är baktericid.

Antibakteriellt spektrum

Känsliga arter:

Staphyloccoccus aureus inklusive betalaktamasproducerande stammar

Streptococci och pneumococci

Arter där förvärvad resistens kan utgöra ett problem:

Koagulasnegativa stafylokocker

Resistenta arter:

Meticillinresistenta stafylokocker

Enterococci

Gramnegativa bakterier

Clostridum difficile

Resistens är vanligt (ca 40 %) hos koagulasnegativa stafylokocker på grund av meticillinresistens.

Streptokocker och pneumokocker är mera mottagliga för benzylpenicillin och V penicillin än för kloxacillin.

Resistensmekanism

Resistens mot isoxazolylpenicilliner (så kallad meticillinresistens) orsakas av att bakterien producerar ett förändrat penicillinbindande protein. Korsresistens inträffar med betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner). Meticillinresistenta stafylokocker har generellt låg känslighet mot alla betalaktamantibiotika.

Resistensutveckling

I Skandinavien är förekomst av meticillinresistens hos Staphylococcus aureus ganska liten men det är vanligare i större delen av Europa. Prevalensen av förvärvad resistens mot speciella stammar kan variera geografiskt och över tiden, det är därför önskvärt med lokal information om resistens. Detta är speciellt viktigt vid behandling av svåra infektioner. Om nödvändigt skall experthjälp sökas, om den lokala resistensförekomsten är sådan att läkemedlets användbarhet kan ifrågasättas åtminstone vid några typer av infektioner.

Distribution
Proteinbindningsgrad 92 %. Ger bra koncentrationer i synovialvätska, urin och galla.

Terapeutiska serumkoncentrationer: Terapeutisk nivå på ca 1 mikrog/ml (2,1 mikromol/l) bibehålles under ca 4 timmar.

Elimination

Halveringstid: I serum ca 30 minuter. Utsöndring: På 6 timmar har 30–50 % av den orala dosen utsöndrats i urinen varav 10 % som aktiv metabolit.

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet, karcinogenicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 injektionsflaska innehåller 1,09 g kloxacillinnatrium motsvarande 1 g kloxacillin.

1 injektionsflaska innehåller 2,18 g kloxacillinnatrium motsvarande 2 g kloxacillin.

Hjälpämne med känd effekt:

1 g: 52,9 mg natrium

2 g: 105,8 mg natrium

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns under avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Hållbarhet

3 år.

Färdigberedd lösning.

Kemisk och fysikalisk stabilitet vid användning har visats under 6 timmar i rumstemperatur (25 ºC) i rumsbelysning och under 24 timmar vid 2–8 ºC i skydd för ljus.

Ur mikrobiologisk synvinkel skall den färdigberedda lösningen användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är användningstiden och lagringsförhållandena användarens ansvar. Normalt bör denna tid inte vara längre än 24 timmar vid 2–8 ºC.

Särskilda förvaringsanvisningar

Detta läkemedel kräver ingen speciell förvaring.

Särskilda anvisningar för destruktion

Beredning av lösning
Aseptisk teknik bör användas för beredning av lösningen.

Beroende av administreringsmängden rekommenderas vatten för injektionsvätskor eller 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridinjektionsvätska för upplösning av pulvret.

Instruktioner för beredning av injektions-/infusionslösning:

Mängden lösningsmedel som skall tillsättas vid beredning av injektions-/infusionsvätskan anges i tabellen nedan:

Efter beredning skall lösningen vara klar. Använd inte lösningen om den innehåller synliga partiklar. Drag bara upp en dos. Oanvänd lösning skall kasseras.

Kloxacillin är blandbar med följande infusionslösningar:

• vatten för injektionslösningar

• 9 mg/ml (0,9 %) natriumkloridinjektionsvätska, lösning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning.

Vitt eller nästan vitt kristallint pulver.