Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Prednisolon EQL Pharma

ReceptstatusFörmånsstatus
EQL Pharma

Tablett 5 mg
(Vit, rund plan tablett med diameter på 7 mm. Tabletten har brytskåra på ena sidan och kan delas i två lika stor doser)

Glukokortikoid

Aktiv substans:
ATC-kod: H02AB06
Läkemedel från EQL Pharma omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-01-07.

Indikationer

Ospecifik terapi vid tillstånd där prednisolons antiinflammatoriska och immunosuppressiva verkan är önskvärd. Som exempel kan nämnas reumatoid artrit, SLE, vissa vaskuliter som temporalarterit och periarteritis nodosa, sarkoidos, asthma bronchiale, ulcerös kolit, hemolytisk anemi och granulocytopeni samt svåra allergiska tillstånd.

Vid tumörbehandling, i vissa fall av akut leukemi, lymfom, cancer mammae och cancer prostatae.


Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne .


Dosering

Individuell. I allmänhet 10-30 mg dagligen. I mycket svåra akuta fall kan upp till 50-60 mg eller mer ges under några dagar. När tillfredsställande effekt erhållits reduceras dagsdosen med 2,5-5 mg varannan till var femte dag (vid de högsta doserna hastigare) till minsta möjliga underhållsdos. Det är önskvärt att denna inte överstiger 10 mg/dygn.

Om hela underhållsdosen ges på morgonen (kl 8) verkar prednisolon i takt med binjurebarkens naturliga dygnsrytm och medför minimal binjurebarkhämning. Denna doseringstyp kan generellt prövas i första hand; dock kan i en del fall, t.ex. för reumatiker med uttalad morgonstelhet och för astmatiker som behöver kortikosteroidskydd under natten, en sen kvällsdos eller delad dosering vara att föredra.

I vissa fall av astma, allergiska tillstånd, dermatoser etc. kan man med fördel ge dubbel dagsdos som odelad dos en gång varannan dag på morgonen.

Terapin utsätts gradvis, speciellt efter höga doser.

Utsättande av dosen bör ske successivt eftersom den egna ACTH-insöndringen kan vara nedsatt efter längre tids behandling.

Ökad dos kan ges före, under och efter stressituationer.

Ökad dos vid feber och påfrestning.

Höjd insulindos bör ges till diabetiker vid kortisonbehandling.


Varningar och försiktighet

Osteoporos, nyanlagda kärl- och tarmanastomoser, psykoser, ulcus ventriculi et duodeni, tuberkulos, diabetes, hypertoni, hjärtinsufficiens.

Glukokortikoider bör ej ges vid infektioner utan samtidig kausal behandling. Yttersta försiktighet ska iakttagas.

Försiktighet rekommenderas när Prednisolon EQL Pharma ges till växande individer.

Risken för ulcus är förhöjd vid samtidigt intag av NSAIDs och kortikosteroider.

Kortikosteroider i hög dos kan interferera med aktiv immunisering.

Vaccinering med levande vaccin bör ges under sträng övervakning.

Feokromocytomrelaterad kris, som kan vara dödlig, har rapporterats efter administrering av systemiska kortikosteroider. Kortikosteroider bör endast administreras till patienter med misstänkt eller identifierad feokromocytom efter övervägande av individuell risk/nytta.

Synrubbning kan rapporteras vid systemisk och topisk användning av kortikosteroider. Om en patient inkommer med symtom såsom dimsyn eller andra synrubbningar bör man överväga att remittera patienten till oftalmolog för utredning av möjliga orsaker. Dessa kan innefatta katarakt, glaukom eller sällsynta sjukdomar såsom central serös korioretinopati (CSCR), som har rapporterats efter användning av systemiska och topiska kortikosteroider.

Försiktighet krävs hos patienter med systemisk skleros på grund av att en ökad förekomst av (möjligen dödlig) akut njurkris med hypertoni och minskad urinproduktion har observerats vid en daglig prednisolondos på 15 mg eller mer. Blodtryck och njurfunktion (s-kreatinin) bör därför kontrolleras rutinmässigt. Vid misstanke om njurkris bör blodtrycket hållas under noggrann kontroll.

Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption.


Interaktioner

Följande kombinationer med prednisolon kan kräva dosanpassning.

Fenobarbital, fenytoin, karbamazepin: Fenobarbital (som även är metabolit till primidon), fenytoin och karbamazepin var för sig och i kombination inducerar metabolismen av hydrokortison, prednisolon och methylprednisolon (visat på barn med astma) med ökat dosbehov som följd. Interaktionen gäller sannolikt hela gruppen glukokortikoider.

Rifampicin: Rifampicin inducerar den mikrosomala oxidationen av glukokortikoider (hydrokortison, prednisolon, metylprednisolon). Detta medför ett ökat steroidbehov under rifampicinbehandling och minskat steroidbehov efter sådan behandling.

Orala antikoagulantia: Det finns rapporter om förändrad effekt av antikoagulantia som getts samtidigt som prednisolon. Protrombintid (INR) bör följas under behandlingen.

CYP3A-hämmare, inklusive läkemedel som innehåller kobicistat: Dessa väntas öka risken för systemiska biverkningar. Kombinationen ska undvikas såvida inte nyttan uppväger den ökade risken för systemiska biverkningar av kortikosteroider, och om så är fallet ska patienter övervakas avseende systemiska biverkningar av kortikosteroider.


Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Graviditet
Reproduktionstoxikologiska effekter har visats i djurförsök för kortikosteroider. Relevansen för människa är okänd. Efter långtidsbehandling har hos människa och djur konstaterats reducerad placenta- och födelsevikt. Dessutom föreligger vid långtidsbehandling risk för binjurebarkssuppression hos det nyfödda barnet. Under graviditet bör därför kortikosteroider ges efter särskilt övervägande.


Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Prednisolon passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

Fertilitet

Djurstudier har visat att kortikosteroider försämrar fertiliteten.

Trafik

Inga effekter på förmågan att framföra fordon eller att utföra precisionsbetonat arbete har observerats.


Biverkningar

Frånsett substitutionsterapi innebär kortikosteroidbehandling alltid en överdosering jämfört med det fysiologiska tillståndet. Biverkningar uppträder främst vid långtidsbehandling men beror också på dosstorlek samt individuell känslighet.

Nedanstående biverkningar klassificeras enligt organsystem och frekvens enligt MedDRA-konventionen.

Biverkningarnas frekvens anges på följande sätt:

Vanliga (≥ 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100);

sällsynta (≥ 1/10 000, <1/1000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).





Organsystem


Vanliga
(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

(≥1/1000 – <1/100 )

Sällsynta

(≥1/10 000, <1/1000)


Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Infektioner och infestationer

Hämning av infektionsförsvaret, aktivering av infektioner (ex. tuberkulos).




Blodet och lymfsystemet


Ökad koagulations-benägenhet kan ge trombo-emboliska händelser


Leukocytos (pga

en omfördelning av intravaskulära granulocyter)

Centrala och perifera nervsystemet



Benign intrakraniell hypertension.

Epidural lipomatos

Endokrina systemet

Hämning av den egna ACTH- och kortisolutsöndringen, Cushingliknande symtombild.

Tillväxthämning

(hos barn).



Feokromocytom-relaterad kris

Metabolism och

nutrition

Hypokalemi, natriumretention, ökad glukoneogenes, katabola biverkningar, osteoporos




Psykiska störningar


Aktivering av tidigare psykiska rubbningar (högdos

Depression, mani hos patient utan tidigare känd psykisk sjukdom


Ögon


Glaukom, bakre katarakt


Central serös

korioretinopati, dimsyn

Blodkärl

Ödem, hypertoni.




Hud och subkutan

vävnad

Hudatrofi, försämrad sårläkning




Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskelatrofi.


Aseptisk bennekros, senruptur


Immunsystemet




Akut njurkris

(sclerodermal renal crisis)*

*Akut njurkris (sclerodermal renal crisis)

Förekomsten av sklerodermal renal kris varierar mellan de olika subpopulationerna. Den högsta risken har rapporterats hos patienter med diffus systemisk skleros. Den lägsta risken har rapporterats hos patienter med begränsad systemisk skleros (2%) och systemisk skleros hos ungdomar (1%).


Påverkan på kolhydrattolerans medför att diabetes mellitus kan försämras och latent diabetes bli manifest.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan)

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se



Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Toxicitet och symtom: Akut toxicitet även med massiva doser utgör i allmänhet inget kliniskt problem. Möjligen kan akut överdosering aggravera preexisterande sjukdomstillstånd såsom ulcus, elektrolytrubbningar, infektioner och ödem.

Behandling: Krävs i regel ej. Om befogat ventrikeltömning, kol. Symtomatisk behandling

Farmakodynamik

Syntetisk glukokortikoid med antiinflammatorisk, immunosuppressiv och antiallergisk verkan. Prednisolon har per viktsenhet 4-5 gånger högre antiinflammatorisk effekt än kortison, men påverkar elektrolytomsättningen i mindre utsträckning. Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd ännu.


Farmakokinetik

Den absoluta biologiska tillgängligheten av prednisolon är i medeltal 82 % jämfört med intravenöst tillfört prednisolon efter en enkeldos på 10 mg. Maximal plasmakoncentration uppnås efter c:a 1 timme och halveringstiden är 2-3 timmar efter en enkeldos på 10 mg. Vid normal dosering beräknas effektdurationen till 12-36 timmar. Prednisolon metaboliseras huvudsakligen i levern. Mer än 90 % av given mängd utsöndras i urinen. 7-15 % utsöndras i oförändrad form.


Prekliniska uppgifter

I djurförsök har kortikosteroider visat sig kunna ge upphov till missbildningar av olika slag (gomspalt, skelettmissbildningar). Efter långtidsbehandling har hos djur konstaterats reducerad placenta- och födelsevikt. Kortikosteroider har visat sig minska fertiliteten vid administrering till råtta.


Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

En tablett innehåller prednisolon 5 mg

Hjälpämne med känd effekt: laktosmonohydrat 80 mg.

För fullständig förteckning över hjälpämnen.


Förteckning över hjälpämnen

Laktosmonohydrat
Majsstärkelse
Magnesiumstearat


Blandbarhet

Ej relevant

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

3 år



Särskilda förvaringsanvisningar

Blisterförpackning: Förvaras vid högst 25 °C.

Burk: Inga särskilda förvaringsanvisningar.



Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.


Förpackningsinformation

Tablett 5 mg (Vit, rund plan tablett med diameter på 7 mm. Tabletten har brytskåra på ena sidan och kan delas i två lika stor doser)
25 tablett(er) blister, 71:10, F, Övriga förskrivare: tandläkare
105 tablett(er) burk, 118:12, F, Övriga förskrivare: tandläkare

Hitta direkt i texten
Av