Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Glimepirid Orion

ÄndringsmarkeringReceptstatusFörmånsstatus
Orion Pharma

Tablett 1 mg
Avregistreringsdatum: 2019-07-02 (Tillhandahålls ej) (Rosafärgade, släta, avlånga odragerade tabletter med fasade kanter med brytskåra, märkt med ”X” och ”76” på vardera sida av brytskåran på ena sidan och slät på andra sidan. Storlek: 10 mm x 5 mm.)

Blodglukossänkande läkemedel

Aktiv substans:
ATC-kod: A10BB12
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.
Läs mer om avregistrerade läkemedel

Texten nedan gäller för:
Glimepirid Orion tablett 1 mg, 2 mg, 3 mg och 4 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

exten är baserad på produktresumé: 2018-08-08.

Indikationer

Glimepirid Orion är indicerat för behandling av typ 2 diabetes mellitus, då enbart diet, fysisk träning och viktminskning inte är tillräckligt.

Kontraindikationer

Glimepirid är kontraindicerat hos patienter med följande tillstånd:

  • överkänslighet mot glimepirid, andra sulfonureider eller sulfonamider, eller mot något hjälpämne

  • insulinberoende diabetes,

  • diabeteskoma,

  • ketoacidos,

  • allvarliga njur- eller leverfunktionsstörningar. Vid allvarlig njur- eller leverfunktionsstörning krävs ett byte till insulin.

Dosering

För oral administrering.


Utgångspunkten för framgångsrik behandling av diabetes är lämplig kost, regelbunden fysisk aktivitet liksom regelbundna kontroller av blod och urin. Tabletter eller insulin kan inte kompensera om patienten inte följer rekommenderad diet.


Dosering

Dosen bestäms genom resultaten av blod- och uringlukosmätningar.


Startdosen är 1 mg glimepirid per dag. Om bra värden uppnås ska denna dos användas som underhållsbehandling.


För olika dosregimer finns lämpliga styrkor tillgängliga.


Om kontrollvärdena inte är tillfredsställande ska dosen ökas stegvis, baserat på den glykemiska kontrollen, med ett intervall på ca 1 till 2 veckor mellan varje steg, till 2, 3 eller 4 mg glimepirid per dag.


En dos på mer än 4 mg glimepirid per dag ger endast i undantagsfall bättre resultat. Den maximala rekommenderade dosen är 6 mg glimepirid per dag.


Hos patienter som inte kontrolleras adekvat med den maximala dagliga dosen metformin kan glimepirid sättas in i kombinationsbehandling.


Under bibehållande av metformindosen påbörjas glimepiridbehandlingen med en låg dos och titreras sedan upp beroende på önskad nivå av metabol kontroll upp till den maximala dagsdosen. Kombinationsbehandlingen ska sättas in under noggrann medicinsk övervakning.


Hos patienter som inte kontrolleras adekvat med den maximala dagliga dosen Glimepirid Orion kan insulin sättas in i kombinationsbehandling. Under bibehållande av glimepiriddosen påbörjas insulinbehandlingen med en låg dos och titreras sedan upp beroende på önskad nivå av metabol kontroll. Kombinationsbehandlingen ska sättas in under noggrann medicinsk övervakning.


Om patienten får en hypoglykemisk reaktion av 1 mg glimepirid dagligen indikerar detta att kontroll kan ske genom enbart diet.


Under behandlingens gång kan glimepiridbehovet sjunka, eftersom en förbättring i kontrollen av diabetes förknippas med högre insulinkänslighet. För att undvika hypoglykemi måste därför lämplig dosminskning eller utsättning av behandlingen övervägas. Dosförändring kan också bli nödvändig om det sker förändringar i patientens vikt eller levnadssätt eller om andra faktorer som kan öka risken för hypo- eller hyperglykemi inträffar.


Byte från andra orala antidiabetika till Glimepirid Orion

Byte från andra orala antidiabetika till Glimepirid Orion kan i allmänhet ske. Innan bytet till Glimepirid Orion sker måste man ta hänsyn till styrka och halveringstid hos det tidigare preparatet. I vissa fall, speciellt för antidiabetesmedel med lång halveringstid (t.ex. klorpropamid) är rådet en utsättningsperiod på några dagar för att minimera risken för hypoglykemiska reaktioner beroende på den additiva effekten.

Den rekommenderade startdosen är 1 mg glimepirid per dag. Baserat på svaret kan glimepiriddosen ökas stegvis, enligt anvisningar tidigare i texten.


Byte från insulin till Glimepirid Orion

I undantagsfall, där typ 2 diabetes mellitus regleras med hjälp av insulin, kan ett byte till Glimepirid Orion vara indicerat. Bytet ska äga rum under noggrann medicinsk övervakning.


Pediatrisk population

Data för användning av glimepirid hos patienter yngre än 8 år saknas. För barn mellan 8 och 17 år finns begränsad mängd data på glimepirid som monoterapi.


Tillgänglig säkerhets- och effektivitetsdata för pediatrisk användning är otillräcklig och därmed är användning på denna patientgrupp inte rekommenderad.


Administreringssätt

Normalt är en daglig engångsdos glimepirid tillräcklig. Rekommendationen är att denna dos tas strax före eller under en stadig frukost eller – om sådan inte äts – kort före eller under det första huvudmålet. Om patienten glömmer ta en dos ska detta inte korrigeras genom ökning av nästa dos.

Tabletterna skall sväljas tillsammans med lite vätska utan att tuggas.

Varningar och försiktighet

Glimepirid Orion måste tas kort tid före eller under måltid.


Om måltiderna intas oregelbundet eller hoppas över kan behandling med Glimepirid Orion leda till hypoglykemi. Symtom på hypoglykemi omfattar huvudvärk, glupande hunger, illamående, kräkning, matthet, sömnighet, sömnrubbningar, rastlöshet, aggressivitet, nedsatt koncentrationsförmåga, vakenhet och reaktionstid, depression, förvirring, tal- och synrubbningar, afasi, tremor, pares, känselstörningar, yrsel, hjälplöshet, nedsatt självkontroll, delirium, cerebrala kramper, somnolens och medvetslöshet inklusive koma, ytlig andning och bradykardi. Dessutom kan tecken på adrenerg motreglering finnas såsom svettning, fuktig hud, oro, takykardi, hypertension, palpitationer, angina pectoris och hjärtarytmi.


Den kliniska bilden på en allvarlig hypoglykemisk attack kan likna den för en stroke.


Symtomen kan nästan alltid genast fås under kontroll genom omedelbart intag av kolhydrater (socker). Konstgjorda sötningsmedel har ingen effekt.


Trots initialt framgångsrika motåtgärder är det känt från andra sulfonureider att hypoglykemi kan återkomma.


Allvarlig hypoglykemi eller långvarig hypoglykemi fås endast temporärt under kontroll med de vanliga mängderna socker, och det krävs omedelbar medicinsk behandling och i sällsynta fall inläggning på sjukhus.


Faktorer som gynnar hypoglykemi omfattar:

  • ovilja eller (vanligare hos äldre patienter) oförmåga hos patienten att samarbeta

  • undernäring, oregelbundna måltider, överhoppade måltider eller perioder av fasta

  • kostförändringar

  • obalans mellan fysisk aktivitet och kolhydratintag

  • konsumtion av alkohol, speciellt i kombination med överhoppade måltider

  • nedsatt njurfunktion

  • allvarligt nedsatt leverfunktion

  • överdosering av Glimepirid Orion

  • vissa icke-kompenserade störningar i det endokrina systemet som påverkar kolhydratmetabolismen eller motreglering av hypoglykemi (t.ex. vissa störningar i sköldkörtelfunktionen och i hypofysens framlob eller adrenokortikal insufficiens).

  • samtidig administrering av vissa andra läkemedel

Behandling med Glimepirid Orion kräver regelbunden kontroll av glukoshalten i blod och urin. Bestämning av andelen glykosylerat hemoglobin rekommenderas också.


Regelbundna lever- och hematologiska kontroller (speciellt leukocyter och trombocyter) krävs under behandling med Glimepirid Orion.


I stress-situationer (t.ex. olycksfall, akuta operationer, infektioner med feber etc.) kan ett tillfälligt byte till insulin vara indicerat.


Det finns ingen erfarenhet angående användning av glimepirid hos patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion eller dialyspatienter. Hos patienter med kraftigt nedsatt njur- eller leverfunktion är byte till insulin indicerat.


Behandling med sulfonureid på patienter med G6PD-brist kan leda till hemolytisk anemi. Glimepirid hör till gruppen sulfonureider, försiktighet ska därför iakttas vid behandling av patienter med G6PD-brist och alternativ behandling bör övervägas.


Hjälpämnen

Glimepirid Orion innehåller laktosmonohydrat. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.


Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Interaktioner

Om glimepirid tas samtidigt med vissa andra läkemedel kan både oönskade ökningar och minskningar av glimepiridets hypoglykemiska verkan inträffa. Av denna anledning ska andra läkemedel endast intas efter att läkare fått kännedom om detta (eller vid förskrivning).


Glimepirid metaboliseras genom cytokrom P450 2C9 (CYP2C9). Det är känt att dess metabolism påverkas av samtidig administrering av CYP2C9 inducerare (t.ex. rifampicin) eller hämmare (t.ex. flukonazol).


Det finns rapporter i litteraturen om resultat från en interaktionsstudie in vivo, visande att AUC för glimepirid ökade cirka två gånger av flukonazol, en av de mest potenta CYP2C9 hämmarna.


Baserat på erfarenhet med glimepirid och med andra sulfonureider måste följande interaktioner nämnas.


Potentiering av den blodglukossänkande effekten och i vissa fall alltså hypoglykemi kan inträffa då ett av följande läkemedel intas, t.ex:

  • fenylbutazon, azapropazon och oxyfenbutazon

  • insulin och perorala antidiabetesmedel, som metformin

  • salicylater och p-amino-salicylsyra

  • anabola steroider och manliga könshormoner

  • kloramfenikol, vissa långtidsverkande sulfonamider, tetracykliner, kinolonantibiotika och klaritromycin

  • kumarin antikoagulantia

  • fenfluramin

  • disopyramid

  • fibrater

  • ACE-hämmare

  • fluoxetin, MAO-hämmare

  • allopurinol, probenecid, sulfinpyrazon

  • sympatolytika

  • cyklofosfamid, trofosfamid och ifosfamid

  • mikonazol, flukonazol

  • pentoxifyllin (högdoserat parenteralt)

  • tritoqualin.

Minskning av den hypoglykemiska effekten, som ger försämrad metabol kontroll, kan inträffa om något av följande läkemedel tas, tex.:

  • östrogener och progestagener

  • saluretika, tiaziddiuretika

  • tyroideastimulerande medel, glukokortikoider

  • fenotiazinderivat, klorpromazin

  • adrenalin och sympatomimetika

  • nikotinsyra (höga doser) och nikotinsyraderivat

  • laxativa (långtidsanvändning)

  • fenytoin, diazoxid

  • glukagon, barbiturater och rifampicin

  • acetazolamid

H2 antagonister, betablockerare, klonidin och reserpin kan leda till antingen potentiering eller försvagning av den blodglukossänkande effekten.


Under påverkan av sympatolytiska läkemedel som betablockerare, klonidin, guanetidin och reserpin kan tecknen på adrenerg motreglering mot hypoglykemi minskas eller helt utebli.


Alkoholintag kan förstärka eller försvaga glimepiridets hypoglykemiska verkan på ett oförutsägbart sätt.


Glimepirid kan antingen potentiera eller försvaga effekten av kumarinderivat.


Kolesevelam binder till glimepirid och minskar absorptionen av glimepirid från mag-tarmkanalen. Ingen interaktion observerades när glimepirid administrerades minst fyra timmar före kolesevelam. Därför bör glimepirid tas minst 4 timmar före kolesevelam.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.

Risk relaterad till diabetessjukdomen

Onormala blodsockernivåer under graviditeten är associerat med en högre incidens av medfödda missbildningar och perinatal dödlighet. Blodsockernivåerna måste övervakas noga under graviditet för att undvika risk för fosterskador. I detta fall ska insulin ges. Patienter som planerar graviditet ska informera sin läkare.


Risk relaterad till glimepirid

Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med glimepirid saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter, som sannolikt var relaterade till den farmakologiska effekten hos glimepirid (hypoglykemi).


Glimepirid ska inte användas under hela graviditeten.


Vid användning av glimepirid när patienten planerar graviditet eller graviditet upptäcks, ska behandlingen bytas ut mot insulin så snart som möjligt.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  III.

Uppgift saknas om passage över i modersmjölk. Glimepirid passerar över i modersmjölk hos råttor. Då andra sulfonureidderivat passerar över i modersmjölk och det finns risk för hypoglykemi hos barnet ska glimepirid inte användas av ammande mödrar.

Trafik

Inga studier av effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har utförts.


Patientens koncentrations- och reaktionsförmåga kan försämras till följd av hypoglykemi eller hyperglykemi eller exempelvis till följd av nedsatt synförmåga. Det kan innebära en risk i situationer där denna förmåga är särskilt viktig (t ex vid bilkörning eller hantering av maskiner).


Patienterna ska rådas vidta åtgärder för att undvika hypoglykemi under bilkörning. Det är särskilt viktigt för dem som har försvagade eller helt saknar varningssignaler för hypoglykemi och ofta har episoder med hypoglykemi. Under dessa omständigheter bör lämpligheten att köra bil eller använda maskiner övervägas.

Biverkningar

Lista över biverkningar i tabellform

Organsystem

Sällsynta

(≥1/10 000, <1/1 000)

Mycket sällsynta (<1/10 000)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Blod och lymfsystemet

Trombocytopeni, leukopeni, granulocytopeni, agranulocytos, erytropeni, hemolytisk anemi och pancytopeni*


Allvarlig trombocytopeni (antal blodplättar lägre än 10 000/µl), trombocytopen purpura

Immunsystemet


Leukocytoklastisk vaskulit, milda överkänslighets-reaktioner**

Korsallergi med sulfonureider, sulfonamider eller liknande substanser

Metabolism och nutrition

Hypoglykemi



Ögon



Övergående synstörningar****

Magtarmkanalen

Dysgeusi

Illamående, kräkningar, diarré, bukutspändhet, bukbesvär och buksmärtor*****


Lever och gallvägar


Abnormal leverfunktion (t ex med kolestas och ikterus), hepatit och leversvikt

Förhöjda leverenzymvärden.

Hud och subkutan vävnad

Alopeci


Överkänslighetsreaktioner i huden: hudklåda, hudutslag, urtikaria, ljusöverkänslighet

Undersökningar

Viktökning

Minskning av natrium i blodet


* Dessa reaktioner är i allmänhet reversibla vid utsättning av läkemedlet.

** Lätta överkänslighetsreaktioner kan utvecklas till allvarliga reaktioner med dyspné, blodtrycksfall och ibland chock.

***Dessa hypoglykemiska effekter som oftast uppträder omedelbart kan vara allvarliga och ej alltid lätta att avhjälpa. Uppkomsten av sådana reaktioner påverkas, som vid all terapi med antidiabetika, av individuella faktorer såsom kostvanor och dosering.

**** Övergående synstörningar kan uppträda, speciellt i början av behandlingen, pga. förändringar i blodglukosnivåerna.

*****De här tillstånden ledde sällan till utsättning av behandlingen.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket

Box 26

751 03 Uppsala

www.lakemedelsverket.se

Överdosering

Symtom

Efter en överdos kan hypoglykemi inträffa, som pågår mellan 12 och 72 timmar, och det kan inträffa på nytt efter en initial förbättring av blodglukosvärdet. Det kan hända att symtomen inte uppkommer förrän upp till 24 timmar efter intag. I allmänhet rekommenderas observation på sjukhus. Illamående, kräkning och epigastrisk smärta kan inträffa. Hypoglykemin kan vanligen åtföljas av neurologiska symtom som rastlöshet, tremor, synrubbningar, koordinationsproblem, sömnighet, koma och kramper.


Behandling

Behandlingen består primärt av att förhindra absorption av glimepirid genom att framkalla kräkning och därefter låta patienten dricka vatten eller saft med aktivt kol (adsorbent) och natriumsulfat (laxermedel). Om stora kvantiteter har intagits är ventrikelsköljning indicerat, åtföljt av intag av aktivt kol och natriumsulfat. Vid (allvarlig) överdosering är inläggning på intensivvårdsavdelning indicerat. Påbörja administrering av glukos så snart som möjligt, om nödvändigt genom en intravenös bolusinjektion på 50 ml av en 50% lösning, åtföljt av infusion med en 10% lösning med strikt övervakning av blodglukosnivån. Ytterligare behandling ska vara symtomatisk.


Speciellt vid behandling av hypoglykemi på grund av oavsiktligt intag av Glimepirid Orion hos spädbarn och småbarn måste glukosdosen kontrolleras noggrant så att man undviker risken för att åstadkomma farlig hyperglykemi. Blodglukosnivån ska kontrolleras noga.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Glimepirid är en oral aktiv hypoglykemisk substans som tillhör sulfonureidgruppen. Det kan användas vid icke-insulinberoende diabetes mellitus.


Glimepirid verkar främst genom att stimulera frisättning av insulin från betaceller i bukspottskörteln.


Som med andra sulfonureider är effekten baserad på ett ökat svar på den fysiologiska glukosstimuleringen från pankreas betaceller. Dessutom verkar glimepirid, liksom andra sulfonureider, ha uttalade extrapankreatiska effekter.


Farmakodynamisk effekt

Insulinfrisättning

Sulfonureider reglerar insulinutsöndring genom stängning av den ATP-känsliga kaliumkanalen i betacellmembranet. Stängning av kaliumkanalen framkallar depolarisering av betacellen och resulterar i ett ökat inflöde av kalcium till cellen genom öppnande av kalciumkanalerna.


Detta leder till insulinfrisättning genom exocytos.


Glimepirid binder med hög utbyteshastighet till ett protein i betacellens membran, som är förbunden med de ATP-känsliga kaliumkanalerna, men som skiljer sig från andra sulfonureiders bindningsställe.


Extrapankreatisk aktivitet

De extra-pankreatiska effekterna är t.ex. förbättring av känsligheten i den perifera vävnaden för insulin och en minskning av insulinupptag genom levern.


Upptaget av glukos från blodet till perifer muskel- och fettvävnad sker via speciella transportproteiner, lokaliserade i cellmembranen. Transporten av glukos i dessa vävnader är det hastighetsbegränsande steget vid användning av glukos. Glimepirid ökar mycket snabbt antalet aktiva glukostransportmolekyler i muskel- och fettcellernas plasmamembran, vilket resulterar i stimulerat glukosupptag.


Glimepirid ökar aktiviteten i det glykosyl-fosfatidylinositol specifika fosfolipas C som kan korreleras med den läkemedelsframkallade lipogenesen och glykogenesen i isolerade fett- och muskelceller.


Glimepirid hämmar glukosproduktionen i levern genom ökning av den intracellulära koncentrationen av fruktos-2,6-bifosfat, vilket i sin tur hämmar glukoneogenesen.


Klinisk effekt och säkerhet

Hos friska personer är minsta effektiva orala dos ca. 0,6 mg. Effekten av glimepirid är dosberoende och reproducerbar. Det fysiologiska svaret på akut fysisk ansträngning, minskning av insulinsekretion, finns kvar under användning av glimepirid.


Det fanns ingen signifikant effektskillnad vare sig läkemedlet gavs 30 minuter före eller omedelbart före en måltid. Hos diabetespatienter kan god metabol kontroll under 24 timmar uppnås med en daglig engångsdos.


Även om glimepiridets hydroximetabolit orsakade liten men signifikant minskning av serumglukos hos friska personer svarar det för endast en mindre del av den totala läkemedelseffekten.


Kombinationsbehandling med metformin

I en studie har man visat förbättrad metabol kontroll vid samtidig glimepiridbehandling, jämfört med enbart metformin hos patienter som inte kontrollerats adekvat med maximal dos metformin.


Kombinationsbehandling med insulin

Det finns begränsade data angående kombinationsbehandling med insulin. Hos patienter som inte adekvat kontrolleras med maximal dos glimepirid kan samtidig insulinbehandling sättas in. I två studier uppnåddes samma förbättring av den metabola kontrollen med kombinationen som med enbart insulin. En lägre genomsnittlig insulindos behövdes emellertid vid kombinationsbehandlingen.


Pediatrisk population

En 24 veckor lång aktivt kontrollerad klinisk studie (glimepirid upp till 8 mg dagligen eller metformin upp till 2000 mg dagligen) genomfördes på 285 barn (8-17 år) med typ II diabetes.


Både glimepirid och metformin uppvisade en signifikant minskning från baslinje i HbA1c (glimepirid 0,95 (se 0,41); metformin -1,39 (se 0,40)). Glimepirid uppnådde dock inte kriteriet med att visa likvärdig effekt med metformin i avseende på medelförändring från baslinje i HbA1c. Skillnaden mellan behandlingarna var 0,44%, med fördel för metformin. Det övre gränsvärdet (1,05) i det 95 %-iga konfidensintervallet för skillnaden underskred inte 0,3% marginalen för likvärdighet.


Efter glimepiridbehandlingen kunde inga nya säkerhetsaspekter observeras hos barn jämfört med vuxna patienter med typ II diabetes. Effektivitets- och säkerhetsdata saknas för långsiktig behandling av pediatriska patienter.

Farmakokinetik

Absorption

Biotillgängligheten för glimepirid efter peroral administrering är fullständig. Födointag har ingen relevant påverkan på absorption, endast absorptionshastigheten minskas något. Maximala serumkoncentrationer (Cmax) uppnås ca. 2,5 timmar efter peroralt intag (genomsnitt 0,3 µg/ml vid upprepad dosering med 4 mg dagligen) och det råder ett linjärt förhållande mellan dos och både Cmax och AUC (område under tid/koncentrationskurva).


Distribution

Glimepirid har låg distributionsvolym (ca. 8,8 liter) vilket är ungefär lika med albumindistributionsutrymmet, hög proteinbindning (>99%) och en låg clearance (ca. 48 l/min).

Hos djur passerar glimepirid över i modersmjölk. Glimepirid passerar över i placenta. Passagen över blod-hjärnbarriären är låg.


Metabolism och elimination

Serumhalveringstiden, vilket är relevant för serumkoncentrationerna vid upprepad dosering, är mellan 5 och 8 timmar. Efter höga doser noterades något längre halveringstider.

Efter en engångsdos av radioaktivt märkt glimepirid återfanns 58% av radioaktiviteten i urin och 35 % i feces. Ingen oförändrad substans upptäcktes i urinen. Två metaboliter – antagligen resulterande från levermetabolism (främst via enzym CYP 2C9) – identifierades både i urin och feces: hydroxiderivatet och karboxiderivatet. Efter peroral administrering av glimepirid var de terminala halveringstiderna av dessa metaboliter 3 till 6 timmar respektive 5 till 6 timmar.


Jämförelse mellan dagliga engångsdoser och upprepad dosering uppvisade inte några signifikanta skillnader i farmakokinetik och den intraindividuella variationen var mycket låg. Det blev inte någon relevant ackumulering av läkemedlet.


Särskilda patientgrupper

Farmakokinetiken var liknande för män och kvinnor, liksom för yngre och äldre (över 65 år) patienter. Hos patienter med låg kreatininclearance fanns en tendens till ökning av glimepiridclearance och till minskning av genomsnittliga serumkoncentrationer, antagligen resultat av en snabbare eliminering på grund av lägre proteinbindning. Eliminering via njurarna av de två metaboliterna var försämrad. Ingen ytterligare risk för ackumulering förväntas hos patienter med nedsatt njurfunktion.


Farmakokinetiken hos fem icke-diabetespatienter efter operation i gallvägarna var liknande som den hos friska personer.


Pediatrisk population

En studie i syfte att undersöka farmakokinetiken, säkerheten och tolererbarheten av en enkel dos glimepirid 1 mg hos 30 pediatriska patienter (4 barn i åldrarna 10-12 år och 26 barn i åldrarna 12-17 år) med typ II diabetes visade på liknande värden i medel AUC(0-last), Cmax och t1/2 som tidigare observerats hos vuxna.

Prekliniska uppgifter

Prekliniska effekter som observerats inträffade vid doser så pass högt över den maximala humandosen att någon klinisk relevans knappast finns, eller så berodde de på substansens farmakodynamiska effekt (hypoglykemi). Dessa fynd baseras på gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, toxicitet efter upprepad dosering, gentoxicitet, karcinogenicitet och toxikologiska reproduktionsstudier. I den senare (inkluderande embryotoxicitet, teratogenicitet och utvecklingstoxicitet) ansågs de biverkningar som observerades vara sekundära till substansens hypoglykemiska effekt hos modern eller hos avkomman.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 tablett innehåller 1 mg, 2 mg, 3 mg eller 4 mg glimepirid.


Hjälpämne med känd effekt: 1 mg, 2 mg, 3 mg och 4 mg tabletter innehåller även 158,5 mg, 157,5 mg, 156,5 mg respektive 155,4 mg laktosmonohydrat per tablett.

1 tablett innehåller högst 0,015 mmol (0,34 mg) natrium.


Förteckning över hjälpämnen

Cellulosa, mikrokristallin

Laktosmonohydrat

Povidon

Natriumstärkelseglykolat

Magnesiumstearat

Röd järnoxid (E 172) [endast 1 mg tablett]

Gul järnoxid (E172) [endast 3 mg tablett]

Indigokarmin aluminiumlack (E 132) [endast 4 mg tablett]

Blandbarhet

Ej relevant.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

3 år


Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.


Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Tablett 1 mg Rosafärgade, släta, avlånga odragerade tabletter med fasade kanter med brytskåra, märkt med ”X” och ”76” på vardera sida av brytskåran på ena sidan och slät på andra sidan. Storlek: 10 mm x 5 mm.
9 x 10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 2 mg Vita till benvita, släta, avlånga odragerade tabletter med fasade kanter med brytskåra, märkt med ”Y” och ”32” på vardera sida av brytskåran på ena sidan och slät på andra sidan. Storlek: 10 mm x 5 mm.
9 x 10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 3 mg Ljusgula, släta, avlånga odragerade tabletter med fasade kanter med brytskåra, märkt med ”Y” och ”33” på vardera sida av brytskåran på ena sidan och slät på andra sidan. Storlek: 10 mm x 5 mm.
9 x 10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Tablett 4 mg Ljusblå till blå, släta, avlånga odragerade tabletter med fasade kanter med brytskåra, märkt med ”Y” och ”34” på vardera sida av brytskåran på ena sidan och slät på andra sidan. Storlek: 10 mm x 5 mm.
9 x 10 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av