FASS logotyp

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Nurofen

Reckitt Benckiser Healthcare

Tuggkapsel 100 mg
(Tillhandahålls ej) (En orange, fyrkantig, tuggbar, mjuk gelatinkapsel, märkt med “N100” i vit tryckfärg.)

Antiinflammatoriska och antireumatiska medel, ickesteroider; propionsyraderivat

Aktiv substans:
ATC-kod: M01AE01
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Reckitt Benckiser Healthcare omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Fass-text

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2016-12-19.

Indikationer

Läkemedlet är indicerat för barn från 20 kg kroppsvikt (7 år) till 40 kg kroppsvikt (12 år) som febernedsättande och för lindring av smärta av lätt till medelsvår intensitet.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnittet Innehåll.


Patienter som tidigare har uppvisat överkänslighetsreaktioner (t.ex. astma, rinit, angioödem eller urtikaria) i samband med intag av acetylsalicylsyra eller andra NSAID.


Hos patienter med aktiv eller anamnes på återkommande gastrointestinalt sår/blödning (två eller flera tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning).


Hos patienter som fått gastrointestinal blödning eller perforation i samband med tidigare behandling med NSAID.


Patienter med svår hjärtsvikt (NYHA Klass IV), svår njurinsufficiens eller svår leverinsufficiens (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Under tredje trimestern av graviditeten (se avsnitt Graviditet).


Läkemedlet innehåller sojalecitin. Om du är allergisk mot jordnötter eller soja ska du inte använda det här läkemedlet.


Cerebrovaskulär eller annan aktiv blödning.

Oklara blodbildningsstörningar.

Svår uttorkning (orsakad av kräkningar, diarré eller otillräckligt vätskeintag).

Dosering

För oral användning. och endast för korttidsanvändning.


Biverkningar kan eventuellt minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Dosen av ibuprofen hos barn är beroende av kroppsvikten, vanligtvis 5-10 mg/kg kroppsvikt som en engångsdos. Högsta dagliga dos av Nurofen är 20-30 mg/kg kroppsvikt. Den rekommenderade dagliga dosen kan uppnås enligt nedanstående:

Barnets kroppsvikt (kg)

Ålder (år)

Dos/doseringstillfälle

Maximal dygnsdos

20-29

7-9

200 mg ibuprofen (2 kapslar)

600 mg ibuprofen (6 kapslar)

30-40

10-12

300 mg ibuprofen

(3 kapslar)

900 mg ibuprofen (9 kapslar)

Doserna bör ges ungefär var 6:e till 8:e timme (eller minst sex timmar mellan varje dos) vid behov.


Ska inte användas av barn under 7 år eller barn som väger mindre än 20 kg.


Om barn behöver detta läkemedel i mer än 3 dagar, eller om symtomen förvärras, ska läkare rådfrågas.


Särskilda patientgrupper
Nedsatt njurfunktion:

Ingen dosreduktion krävs för patienter med mild till måttligt nedsatt njurfunktion (patienter med svår njurinsufficiens, se avsnitt Kontraindikationer).


Nedsatt leverfunktion:

Ingen dosreduktion krävs för patienter med mild till måttligt nedsatt leverfunktion (patienter med svår leverinsufficiens, se avsnitt Kontraindikationer).


Administreringssätt

För oral användning.

Kapseln ska tuggas innan den sväljs. Inget vatten behövs.

Varningar och försiktighet

Biverkningar kan eventuellt minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen (se gastrointestinala och kardiovaskulära risker nedan).


Äldre har en ökad risk för biverkningar vid behandling med NSAID, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala.


Luftvägar

Hos patienter som har eller tidigare har haft bronkialastma eller allergisk sjukdom kan bronkospasm framkallas.


Andra NSAID

Samtidig användning av ibuprofen och andra NSAID, inklusive selektiva cyklooxygenas-2-hämmare, bör undvikas (se sektion Interaktioner).


SLE och blandad bindvävssjukdom

Systemisk lupus erythematosus och blandad bindvävssjukdom - förhöjd risk för aseptisk meningit (se avsnitt Biverkningar).


Porfyrimetabolismen

Försiktighet ska iakttas hos patienter vid kongenital störning i porfyrimetabolismen (t.ex. akut intermittent porfyri).


Njurar

Nedsatt njurfunktion då njurfunktionen kan försämras ytterligare (se avsnitt Kontraindikationer och Biverkningar).

Det finns risk för nedsatt njurfunktion hos dehydrerade barn.


Generellt sett kan en vanemässig användning av smärtstillande medel, och särskilt en kombination av flera smärtstillande läkemedel, leda till bestående njurskador med risk för njursvikt (analgetisk nefropati).


Lever

Nedsatt leverfunktion (se avsnitt Kontraindikationer och Biverkningar).


Operation

Försiktighet ska iakttas omedelbart efter omfattande kirurgiska ingrepp.


Allergi

Försiktighet ska iakttas hos patienter som tidigare har visat allergiska reaktioner mot andra substanser, då en ökad risk för överkänslighetsreaktioner också föreligger hos dem vid användning av Nurofen.


Patienter som lider av hösnuva, näspolyper eller kroniska obstruktiva luftvägssjukdomar har en ökad risk för att få en allergisk reaktion. Dessa kan yttra sig som en astmaattack (så kallad ’analgetisk astma’), Quinckes ödem eller urtikaria.


Svåra akuta överkänslighetsreaktioner (t.ex. anafylaktisk chock) förekommer mycket sällan. Vid första tecken på överkänslighetsreaktion, efter att ha tagit Nurofen, måste behandlingen avbrytas. Nödvändiga medicinska åtgärder för behandling av symtomen måste vidtas av kunnig sjukvårdspersonal.


Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter

Lämplig övervakning och rådgivning (diskutera med läkare eller farmaceut) är nödvändigt innan behandlingsstart för patienter med hypertoni och/eller hjärtsvikt i anamnesen eftersom vätskeretention, hypertoni och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Kliniska studier tyder på att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag), kan vara förknippad med en lätt ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke). Epidemiologiska studier har generellt sett inte antytt något samband mellan en låg dos av ibuprofen (t.ex. ≤ 1 200 mg/dag) och en ökad risk för arteriella trombotiska händelser. Patienter med okontrollerad hypertoni, kongestiv hjärtsvikt (NYHA II-III), etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och / eller cerebrovaskulär sjukdom bör endast behandlas med ibuprofen efter noggrant övervägande, och höga doser (2 400 mg/dag) bör undvikas. Noggrant övervägande krävs också före initiering av långtidsbehandling hos patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t.ex. hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning), särskilt om höga doser av ibuprofen (2 400 mg/dag) erfordras.


Minskad fertilitet hos kvinnor

Vissa belägg tyder på att läkemedel som hämmar cyklo-oxygenas/prostaglandinsyntesen kan orsaka nedsatt fertilitet hos kvinnor genom att påverka ägglossningen. Effekten är reversibel efter avslutad behandling.


Gastrointestinala effekter

NSAID-preparat ska ges med försiktighet till patienter med gastrointestinalsjukdom i anamnesen (ulcerös kolit, Crohns sjukdom) eftersom dessa sjukdomar kan försämras (se avsnitt Biverkningar).


Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation, som kan vara fatala, har rapporterats för samtliga NSAID-preparat och kan uppträda när som helst under behandlingen, med eller utan varningssymtom och utan tidigare förekomst av allvarliga gastrointestinala biverkningar.


Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre vid ökande doser av NSAID hos patienter med anamnesulcus, särskilt om detta lett till blödning eller perforation (se avsnitt Kontraindikationer), och hos äldre. Dessa patienter bör börja behandlingen med lägsta möjliga dos.


Kombinationsbehandling med skyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, och även för patienter som behöver samtidig medicinering med låga doser acetylsalicylsyra eller andra läkemedel som kan öka risken för gastrointestinala biverkningar (se nedan och avsnitt Interaktioner).

Patienter med anamnesgastrointestinal toxicitet, särskilt äldre patienter, ska rapportera alla ovanliga buksymtom (speciellt gastrointestinal blödning), särskilt i början av behandlingen.


Försiktighet bör iakttas för patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulceration eller blödning, t.ex. orala kortikosteroider, antikoagulantia såsom warfarin, selektiva serotoninåterupptagshämmare eller trombocytaggregationshämmande medel såsom acetylsalicylsyra (se avsnitt Interaktioner).

Behandlingen ska avbrytas om patienten som tar ibuprofen utvecklar gastrointestinal blödning eller ulceration.


Dermatologiska effekter

Mycket sällsynta fall av allvarliga hudreaktioner, vissa med fatal utgång, t.ex. exfoliativ dermatit, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, har rapporterats i samband med användning av NSAID-preparat (se avsnitt Biverkningar). Risken för dessa reaktioner förefaller vara störst i början av behandlingen eftersom majoriteten av fall inträffar under första behandlingsmånaden. Behandling med ibuprofen ska avbrytas vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.


I sällsynta fall kan allvarliga komplikationer av hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor. Tills vidare kan en bidragande roll av NSAID-preparat för försämringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför bör behandling med Nurofen undvikas vid vattkoppor.


Trombocytfunktionen:

NSAID kan hämma trombocytaggregationen, och bör därför användas med försiktighet hos patienter med idiopatisk trombocytopen purpura (ITP), och blödningsbenägenhet.


Vid långvarig administrering av Nurofen krävs regelbunden kontroll av levervärden, njurfunktion och blodbild.


Långtidsanvändning av analgetika mot huvudvärk, oavsett sort, kan förvärra den. Om detta upplevs eller misstänks bör medicinsk rådgivning ges och behandlingen avbrytas. Diagnosen överdosering av läkemedel mot huvudvärk (MOH- medication overuse headache) bör misstänkas hos patienter som har frekvent eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbunden användning av läkemedel mot huvudvärk.


Samtidig alkoholkonsumtion kan leda till ökning av ibuprofen relaterade biverkningar, vid användning av NSAID-preparat, särskilt från magtarmkanalen eller centrala nervsystemet.


NSAID kan dölja symtom på infektion och feber.


Detta läkemedel innehåller glukos. Patienter med sällsynta ärftliga problem med glukos-galaktasmalabsorption bör inte ta det här läkemedlet.


Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med sällsynta ärftliga problem med fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sackaras-isomaltasbrist ska inte ta det här läkemedlet.

Interaktioner

Ibuprofen bör undvikas i kombination med:

  • Andra NSAID-läkemedel, inklusive selektiva hämmare av cyklooxygenas-2: Undvik samtidig användning av två eller fler NSAID-läkemedel, eftersom detta kan öka risken för biverkningar (se avsnitt Varningar och försiktighet).


  • Acetylsalicylsyra:
    Samtidig administrering av ibuprofen och acetylsalicylsyra är i allmänhet inte rekommenderat på grund av risken för ökade biverkningar. Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan orsaka en kompetitiv hämning av effekten hos låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregationen när dessa ges samtidigt. Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen, kan man inte utesluta möjligheten att en regelbunden, långvarig användning av ibuprofen eventuellt kan tänkas minska den hjärtskyddande effekten hos acetylsalicylsyra i lågdos. Ingen kliniskt relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Farmakodynamik).

Ibuprofen ska användas med försiktighet i kombination med:

  • Antikoagulantia: NSAID kan förstärka effekterna av antikoagulantia, såsom warfarin (se avsnitt Varningar och försiktighet).


  • Antihypertensiva (ACE-hämmare, beta-receptor blockerare och angiotensin-II-atnagonister) och diuretika: NSAID kan minska effekten hos dessa läkemedel. Diuretika kan öka risken för njurtoxiciteten hos NSAID.

    För vissa patienter med nedsatt njurfunktion (t.ex. dehydrerade patienter eller äldre patienter med nedsatt njurfunktion) finns risk för ytterligare försämring av njurfunktionen, inklusive akut njursvikt, som vanligen är reversibel, vid samtidig administrering av ACE-hämmare, betablockerare eller angiotensin II antagonister och cyklooxygenashämmare. Kombinationen bör därför ges med försiktighet, speciellt till äldre. Patienterna bör vara tillräckligt hydrerade, och uppföljning av njurfunktionen ska övervägas såväl i samband med behandlingsstart som periodvis under kombinationsbehandlingens gång.

    I synnerhet kan samtidig användning av kaliumsparande diuretika öka risken för hyperkalemi.


  • Kortikosteroider: ökad risk för gastrointestinala sår eller blödningar (se avsnitt Varningar och försiktighet).


  • Trombocytaggregationshämmande medel och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt Varningar och försiktighet).


  • Hjärtglykosider: NSAID kan förvärra hjärtsvikt, reducera GFR och öka plasmaglykosidnivåerna. En samtidig användning av Nurofen och digoxinpreparat kan öka digoxinhalten i serum. Kontroll av serumdigoxin är som regel ändå inget krav vid korrekt användning enligt doseringsanvisningarna (högst 3 dagar).

  • Litium och fenytoin: det finns evidens för en potentiell ökning av plasmanivåerna av dessa läkemedel vid samtidig administrering av ibuprofen. Vid korrekt användning behövs vanligen ingen monitorering av plasmakoncentrationerna av litium och fenytoin.


  • Probenecid eller sulfinpyrazon: Läkemedel som innehåller probenecid eller sulfinpyrazon kan fördröja utsöndring av ibuprofen.


  • Metotrexat: kan leda till en ökning av plasmametotrexat.


  • Ciklosporin: ökad risk för njurtoxicitet


  • Mifepriston: NSAID ska inte användas 8-12 dagar efter intag av mifepriston, eftersom NSAID kan minska effekten av mifepriston.


  • Takrolimus: möjlig ökad risk för nefrotoxicitet om NSAID och takrolimus ges samtidigt.


  • Zidovudin: ökad risk för hematologisk toxicitet när NSAID ges tillsammans med zidovudine. Det finns evidens för en ökad risk för hemartroser och hematom hos HIV-positiva (+) hemofilipatienter som behandlas samtidigt med zidovudin och ibuprofen.

  • Kinolonantibiotika: djurdata tyder på att NSAID-preparat kan öka risken för krampanfall i samband med kinolonantibiotika. Patienter som tar NSAID tillsammans med kinoloner kan löpa förhöjd risk att utveckla krampanfall.


  • Orala hypoglykemiska läkemedel: Hämning av metabolismen för sulfonylurea, förlängd halveringstid och ökad risk för hypoglykemi.


  • Aminoglykosider: NSAID kan minska utsöndringen av aminoglykosier.
    Barn: Försiktighet ska iakttas vid samtidig behandling med ibuprofen och aminoglykosider.


  • CYP2C9-hämmare: Samtidig administrering av ibuprofen med CYP2C9-hämmare kan öka exponeringen av ibuprofen (CYP2C9 substrat). I en studie av vorikonazol och flukonazol (CYP2C9-hämmare) sågs en ökaning av exponering för S(+)-ibuprofen med ungefär 80 till 100 %.

    Sänkning av ibuprofen dosen ska övervägas, när potenta CYP2C9-hämmare ges samtidigt, speciellt när högdos ibuprofen ges med antingen vorikonazol eller flukonazol.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Hämning av prostaglandinsyntesen kan ha en negativ effekt på graviditeten och/eller embryonal/fosterutvekcklingen.


Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall och för hjärtmissbildningar och gastroschisis efter användning av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % upp till cirka 1,5 %. Risken tros öka med dosen och behandlingens längd. Hos djur har administrering av en prostaglandinsynteshämmare visat sig leda till ökade pre- och postimplantationsförluster och embryofetal dödlighet. Dessutom har ökad incidens av olika missbildningar, inklusive kardiovaskulära, rapporterats hos djur som fått en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden.


Under första och andra trimestern av graviditeten skall ibuprofen användas endast då det är absolut nödvändigt. Om ibuprofen används av en kvinna som försöker bli gravid, eller under första och andra trimestern av graviditeten, bör dosen hållas så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.


Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:

  • kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension);

  • renal dysfunktion, som kan progrediera till njursvikt med oligohydroamnios;

  • Moder och nyfödd, vid graviditetens slut för:

  • potentiell förlängning av blödningstiden, en antiaggregerande effekt som kan förekomma även vid mycket låga doser;

  • hämning av uteruskontraktioner, som leder till försenad eller utdragen förlossning.

Ovanstående medför att ibuprofen kontraindicerat under den tredje trimestern av graviditeten (se sektion Kontraindikationer).

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Ibuprofen och dess metaboliter utsöndras i bröstmjölk i mycket låga koncentrationer. Eftersom inga skadliga effekter på spädbarn är kända för närvarande, är det vanligen inte nödvändigt att avbryta amningen under korttidsanvändning i rekommenderade doser.

Fertilitet

Det finns belägg för att läkemedel som hämmar cyklooxygenas/prostaglandinsyntesen kan orsaka nedsatt fertilitet hos kvinnor genom att påverka ägglossningen. Effekten är reversibel efter utsättning av behandlingen.

Trafik

Nurofen har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Följande lista över biverkningar tar upp alla biverkningar som erfarits med ibuprofen, även dem som upplevts av reumatiker i samband med långtidsbehandling med höga doser. De frekvenser som överskrider ”mycket sällsynta”, avser biverkningar under korttidsbehandling och med perorala doser på maximalt 1 200 mg ibuprofen och rektala doser (suppositorier) på högst 1 800 mg. För följande biverkningar bör beaktas, att de främst är dosberoende och dessutom varierar individuellt.


Biverkningar som förknippas med ibuprofen anges nedan i tabellform ordnade efter organklass och frekvens. Frekvenserna definieras såsom:
mycket vanliga (≥1/10);
vanliga (≥1/100 och <1/10);
mindre vanliga (≥1/1 000 och <1/100);
sällsynta (≥1/10 000 och <1/1 000);
mycket sällsynta (<1/10 000),

ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Inom varje frekvensgrupp presenteras biverkningarna i fallande grad av allvarlighet.


De allra vanligaste biverkningarna är av gastrointestinal natur. Biverkningarna är mestadels dosberoende; särskilt risken för gastrointestinala blödningar beror på både dosstorlek och behandlingstid. Peptiska sår, gastrointestinala perforationer eller blödningar, vilka ibland kan ha dödlig utgång, särskilt hos äldre, kan förekomma (se avsnitt Varningar och försiktighet). Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, förstoppning, dyspepsi, buksmärtor, melena, hematemes, ulcerös stomatit, försämring av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet) har rapporterats. Gastrit har observerats mer sällan.


Ödem, hypertoni och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NSAID-behandlingar.
Kliniska studier tyder på att användning av ibuprofen, särskilt i höga doser (2 400 mg dagligen), kan medföra en lätt ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke) (se avsnitt Varningar och försiktighet).


En försämring av infektionsrelaterade inflammationer (t.ex. utveckling av nekrotiserande fasciit) som sammanfaller med användningen av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel, har beskrivits. Detta är eventuellt associerat med verkningsmekanismen hos icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. 


Om tecken på en infektion uppkommer eller om de förvärras under användning av Nurofen, rekommenderas patienten uppsöka läkare utan dröjsmål. Läkaren bör undersöka om det förekommer en indikation för antimikrobiell behandling / antibiotika.


Blodbilden bör kontrolleras regelbundet vid långtidsbehandling.


Patienterna ska instrueras att inte längre ta Nurofen och att omedelbart informera läkare om något symtom på en överkänslighetsreaktion skulle inträffa. Sådana symtom är möjliga redan vid den första användningen av läkemedlet, och omedelbar läkarhjälp behövs.

Patienterna ska instrueras att sluta ta läkemedlet och genast uppsöka läkare vid fall av svåra smärtor i bukens övre del, melena eller hematemes.

Organklass

Frekvens

Biverkning

Infektioner och infestationer

Mycket sällsynta

Förvärrade tecken på inflammation i samband med infektionssjukdom (t.ex. utveckling av nekrotiserande fasciit), i enstaka fall kan svåra hudinfektioner och mjukdelskomplikationer förekomma i samband med vattkoppor (varicella).

Blodet och lymfsystemet

Mycket sällsynta

Hematopoetiska störningar

(anemi, leukopeni, trombocytopeni, pancytopeni och agranulocytos). De första tecknen kan vara feber, halsont, ytliga munsår, influensaliknande symtom, svår utmattning, näsblod och blödningar i huden samt blåmärken. I dessa fall ska patienten instrueras att sluta ta läkemedlet och att inte självmedicinera med andra smärtstillande eller febernedsättande medel, utan att i stället kontakta läkare.




Följande typer av överkänslighetsreaktioner: 1

Immunsystemet



Mindre vanliga

Urtikaria och klåda

Mycket sällsynta

Svåra överkänslighetsreaktioner, inkluderande svullnad i ansikte, tunga och struphuvud, andnöd, hjärtrusning och lågt blodtryck (anafylaxi, angioödem eller allvarlig chock), förvärrad astma.

Ingen känd frekvens


Ökad reaktivitet i luftvägarna som astma, bronkospasmer eller andnöd.

Psykiska störningar

Mycket sällsynta

Psykotiska reaktioner, depression

Centrala och perifera nervsystemet


Mindre vanliga

Störningar som rör det centrala nervsystemet, såsom huvudvärk, svindel, sömnlöshet, agitation, irritabilitet eller trötthet

Mycket sällsynta

Aseptisk meningit2

Ögon

Mindre vanliga

Synstörningar

Öron och balansorgan

Sällsynta

Tinnitus

Hjärtat

 Mycket sällsynta

Hjärtsvikt, hjärtklappning och ödem, hjärtinfarkt

Blodkärl

 Mycket sällsynta

Högt blodtryck, vaskulit

Magtarmkanalen

Vanliga

Besvär som rör magtarmkanalen, som magsmärtor, illamående och dyspepsi. Diarré, flatulens, förstoppning, halsbränna, kräkningar och mindre blödningar ur magtarmkanalen, vilka i undantagsfall kan orsaka anemi

Mindre vanliga

Sår, perforationer eller blödningar i magtarmkanalen, ulcerös stomatit, försämring av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet), gastrit

Mycket sällsynta

Esofagit, diafragmaliknande hopsnörningar i tarmen, pankreatit


Lever och gallvägar

Mycket sällsynta

Funktionsstörningar i levern, leverskador (särskilt vid långtidsbehandling), leversvikt, akut hepatit

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga

Olika typer av hudutslag

Mycket sällsynta

Svåra hudreaktioner, såsom bullösa reaktioner inklusive Stevens-Johnsons syndrom, erytema multiforme och toxisk epidermal nekrolys, alopeci

Njurar och urinvägar

Sällsynta

Skador på njurvävnaden (papillär nekros) och i sällsynta fall även förhöjda halter av urea i blodet, förhöjd halt av urinsyra i blodet 

Mycket sällsynta

Uppkomst av ödem, särskilt hos patienter med arteriell hypertoni eller njurinsufficiens, nefrotiskt syndrom, interstitiell nefrit – eventuellt i kombination med akut njursvikt.

Undersökningar

Sällsynta

Sänkt hemoglobinnivå


Beskrivning av utvalda biverkningar

1Överkänslighetsreaktioner har rapporterats efter behandlingar med ibuprofen. Dessa kan bestå av (a) icke-specifika allergiska reaktioner och anafylaxi, (b) en ökad reaktivitet i luftvägarna, som astma, försämrad astma, bronkospasmer eller andnöd, eller (c) olika typer av hudreaktioner, som varierande hudutslag, klåda, urtikaria, purpura, angioödem och, i mer sällsynta fall, exfoliativa och bullösa dermatoser (inklusive toxisk epidermal nekrolys, Stevens-Johnsons syndrom och erytema multiforme).  

2 Den patogena mekanismen bakom läkemedelsinducerad aseptisk meningit är inte helt förstådd. Tillgängliga uppgifter om NSAID-relaterad aseptisk meningit pekar på en immunologisk reaktion (då det existerar ett tidsförhållande mellan läkemedelsintag och försvinnandet av symtom efter utsättning av läkemedlet). Enstaka fall av symtom på aseptisk meningit (såsom nackstelhet, huvudvärk, illamående, kräkningar, feber och sänkt medvetandegrad) har observerats under behandling med ibuprofen hos patienter med befintliga autoimmuna sjukdomar (såsom systemisk lupus erythematosus och blandad bindvävssjukdom).


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Symtom på toxicitet kan inträffa hos barn som intagit mer än 400 mg ibuprofen/kg, men risken för toxiska effekter kan ändå inte uteslutas för doser som överskrider 100 mg/kg. Dos-responssambandet är mindre entydig hos vuxna. Halveringstiden vid överdosering är 1,5–3 timmar.


Symtom

De flesta patienter som har intagit kliniskt betydelsefulla mängder av NSAID utvecklar endast illamående, kräkningar, epigastriesmärta eller mer sällan diarré. Tinnitus, huvudvärk och gastrointestinal blödning kan också förekomma. Vid mer allvarliga förgiftningar ses toxicitet i centrala nervsystemet, som manifesterar sig som yrsel, dåsighet, ibland excitation och desorientering eller koma. Ibland kan patienten utveckla kramper. Vid allvarlig förgiftning kan metabolisk acidos uppträda och protrombintid/INR kan vara förlängd, förmodligen på grund av interferens med mekanismen för de cirkulerande koagulationsfaktorerna. Akut njursvikt och leverskada kan förekomma. Försämring av astma kan förekomma hos astmatiker.

Behandling

Behandlingen bör vara symtomatisk och understödjande och inkludera upprätthållande av fri luftväg och övervakning av hjärttecken och vitaltecken till dess patienten är stabil. Överväg peroral administrering av aktivt kol, om patienten söker inom en timme efter intag av en potentiellt toxisk mängd. Om patienten har frekventa eller långvariga kramper skall dessa behandlas med intravenöst diazepam eller lorazepam. Ge bronkodilatatorer mot astma.

Farmakodynamik

Ibuprofen är ett NSAID av typen propionsyraderivat som utövar sin effekt genom att hämma prostaglandinsyntesen. Hos människor minskar ibuprofen inflammatorisk smärta, svullnad och feber. Vidare ger ibuprofen en reversibel hämning av trombocytaggregationen.


Den kliniska effekten av ibuprofen har visats för symptomatisk behandling av lätt till måttlig smärta såsom tandvärk, huvudvärk och symtomatisk behandling av feber.


Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt rent kompetitivt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregation när de doseras tillsammans. Vissa farmakodynamiska studier har visat en minskad effekt av acetylsalicylsyra på tromboxanbildning och trombocytaggregation då enkeldoser av ibuprofen 400 mg togs inom 8 timmar före eller inom 30 minuter efter dosering av acetylsalicylsyra med omedelbar frisättning (81 mg). Trots den vissa osäkerhet som föreligger när man extrapolerar ex vivo-data till den kliniska situationen, kan risken för att en regelbunden, långvarig användning av ibuprofen skulle kunna minska den hjärtskyddande effekten av lågdos acetylsalicylsyra inte uteslutas. Ingen kliniskt relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Interaktioner).

Farmakokinetik

Vid oral administrering absorberas ibuprofen delvis redan i magsäcken och sedan fullständigt i tunntarmen. Maximal plasmakoncentration uppnås 1-2 timmar efter oral administrering av ibuprofen i beredningsformen omedelbar fristättning. Efter levermetabolisering (hydroxylering, karboxylering), elimineras de farmakologiskt inaktiva metaboliterna helt, huvudsakligen via njurarna (90%), men också via gallan. Eliminerings-halveringstiden hos friska individer och de med lever- och njursjukdomar är 1,8-3,5 timmar och plasma-proteinbindningen är cirka 99%.


I begränsade studier har ibuprofen visats förekomma i bröstmjölk i mycket låga koncentrationer.


De farmakokinetiska parametrarna är desamma för barn som för vuxna.

Prekliniska uppgifter

Den subkroniska och kroniska toxiciteten av ibuprofen i djurförsök utgjordes främst av lesioner och ulcerationer i magtarmkanalen.


In vitro- och in vivo-undersökningar har inte givit några kliniskt relevanta bevis för att ibuprofen skulle ha mutagena effekter. I studier på råttor och möss sågs inga tecken på cancerframkallande effekter av ibuprofen.


Ibuprofen gav en hämning av ägglossningen hos kanin och försämrade implantationen hos olika djurarter (kanin, råtta, mus). Experimentella studier har visat att ibuprofen passerar placenta. Efter administrering av doser som var toxiska för modern, sågs en förhöjd frekvens av missbildningar (ventrikelseptumdefekter) hos råttungar.

Innehåll

En tuggkapsel, mjuk innehåller 100 mg ibuprofen.


Hjälpämnen med känd effekt:

358,3 mg glukos per tuggkapsel

251,6 mg sackaros per tuggkapsel

0,01 mg sojalecitin per tuggkapsel


Förteckning över hjälpämnen

Gelatin

Renat vatten

Flyande glukos

Sackaros

Fumarsyra (E 297)

Sukralos

Citronsyra (E 330)

Acesulfam K (E 950)

Dinatrium edetat

Glycerol

Apelsinarom

Röd järnoxid (E 172)

Gul järnoxid (E 172)


Tryck på kapseln

Titandioxid (E171)

Propylenglykol

HPMC 2910/hypromellos 3cP (E 464)


Processhjälpmedel

Triglycerider med medellång kedja

Lecitin (tillverkad av soja)

Stearinsyra

Blandbarhet

Ej relevant.

Miljöpåverkan

Miljöinformationen för ibuprofen är framtagen av företaget McNeil för Ipren, Iprensa, Ipren®

Miljörisk: Användning av ibuprofen har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Ibuprofen bryts ned i miljön.
Bioackumulering: Ibuprofen har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

1. PREDICTED ENVIRONMENTAL CONCENTRATION (PEC):

PEC is based on the following data:


A = 186 697 kg (total sold amount API (Ibuprofen, Dexibuprofen and Ibuprofen-D,L-lysin) in Sweden year 2018, data from IQVIA/LIF)

R = 87.3% (based on SimpleTreat model results)

P = 9 × 106 inhabitants

V = 200 L inh-1 d-1

D = 10


Bild 1


2. ECOTOXICOLOGICAL STUDIES1

The following section includes a short summary of acute (short-term) and chronic (long-term) studies showing ecologically relevant adverse effects of ibuprofen exposure. Because of the large number of studies that have been conducted, any studies using less sensitive species and/or reporting only effects that are not considered to be ecologically relevant under FASS guidance are not included below.


Studies with algae (all studies considered both acute and chronic):2

Green alga (Desmodesmus subspicatus) (Methods for determination of

ecotoxicity; Annex V, C.3, Algal inhibition test. European Guideline. Commission of the European Communities, 1993):

NOECr 72 h= 30 mg/L


ErC50 72 h = 323.4 mg/L

Cleuvers (2003)


Green alga (Pseudokirchneriella subcapitata, formerly Selenastrum capricomutum) (Environment Canada. 1992. Growth inhibition test using the freshwater alga Selenastrum capricornutum. EPS 1/RM/25):

NOECy 72 h = 10 µg/L

EC25y 72 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Acute and chronic studies with crustaceans:

Water-flea (Daphnia magna) (OECD 202):

Acute EC50 48 h = 31 mg/L

NOEC not reported

Yamamoto et al. (2007)


Water-flea (Daphnia magna) (Environment Canada. 1990. Biological test method: Acute lethality test using Daphnia spp. EPS 1/RM/11):

Acute LC50 48 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Water-flea (Daphnia magna) Methods for determination of ecotoxicity; Annex V, C.2, Daphnia acute immobilisation test’European Guideline (Commission of the European Communities, 1992):

Acute EC50 48h = 95.6 mg/L

Cleuvers (2004)


Water-flea (Daphnia magna) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic EC10 14d (reproduction) = 2.04 mg/L

Chronic NOEC 14d (survival) = 20 mg/L

Chronic NOEC 14d (population growth) = <20 mg/L

Heckmann et al., (2007)


Water-flea (Daphnia magna):

Static renewal exposure according to test method EPA/600/4-91/002

Chronic NOEC 21d (reproduction) = 20 mg/L

Han et al. (2006)


Acute and chronic studies with fish:

Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 203):

Acute LC50 96 h = 89 mg/L

Yamamoto et al. (2007)


Fathead minnow (Pimephales promelas) (OECD 210):

Measured concentrations used to derive endpoints

No adverse effects at the maximum concentration tested – 680 µg/L

Endpoints: survival, growth, abnormalities

Overturf et al. (2012)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (Author-derived 6-week reproduction and chronic effects method used, described in the reference cited):

Endpoints: reproduction, histology.

Static renewal exposure (solution renewal every 24 hours)

No adverse effects to reproductive output or histology occurred at the maximum concentration tested – 100 µg L-1

Reproduction timing patterns significantly differed from control in a concentration-dependent relationship.

Endpoints: reproduction, histology.

Flippin et al. (2007)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 210 test method modified by the author as described in the reference cited)3:

Measured concentrations used to derive endpoints

NOEC 144 d (reproduction) < 1.23 mg/L

NOEC 144 d (survival) = 33.3 mg/L

Han et al. (2010)


Studies with other species:


Mollusc (Planorbis carinatus) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Flow-through exposure

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic NOEC 21 d = 1.02 mg/L

Endpoints: survival, growth, reproduction

Pounds et al. (2008)


Duckweed (Lemna minor) (ISO 20079):

Chronic EC50 7 d = 21 mg/L

NOEC not reported

Cleuvers (2003)


Duckweed (Lemna minor) (OPPTS 850.4400):

Chronic EC50 7 d = 4 mg/L

NOEC not reported4

Pomati et al. (2004)


Duckweed (Lemna gibba) (ASTM 7 d test method modified by the author as described in the reference cited):

No adverse effects at the maximum concentration tested – 1 mg/L

Endpoints: wet mass, number of fronds, chlorophylls a and b, and carotenoids

Brain et al. (2004)


Acute aquatic toxicity studies have been conducted for ibuprofen, with reported toxicological benchmarks greater than that in the critical chronic study listed above, and so are not reviewed here (Gravel et al., 2009; Han et al. 2006, Kim et al., 2009; Kim et al., 2010; Láng and Kőhidai, 2012; Mattozzo et al., 2012; Quinn et al. 2008).


1 In this section, if the study report referenced indicated that measured concentrations were used rather than nominal concentrations to derive the endpoint(s), it is noted in the study summary. If the study report does not specifically indicate that measured concentrations were used, it is assumed that nominal concentrations were used for calculations, and no note is made in the study summary.

2 Growth rate-based endpoints are used preferentially from studies that report both yield- and rate-based endpoints. Yield-based endpoints considered only if no rate-based value were available for a given species.

3 Han et al. (2010) performed a study in which Japanese medaka (O. latipes) were exposed to ibuprofen concentrations ranging from 0.01 µg/L to 1000 µg/L for 144 days. The endpoints examined included hatchability, fry survival, juvenile survival, adult survival, number of eggs, broods per pair, eggs per brood, fertility, and time-to-hatch. The authors report the lowest NOEC for the adult survival endpoint, equal to 0.1 µg/L. This result is unusual because reproduction endpoints and juvenile survival are typically more sensitive endpoints than adult survival. An unbiased independent panel of multinational experts (i.e,, the Scientific Committee on Health and Environmental Risks, or SCHER) was asked to evaluate the reliability of this study for setting an EU Environmental Quality Standard (EQS) for ibuprofen. The panel issued an opinion document in 2011 rejecting the use of these data for establishing an EQS (SCHER, 2011) because of shortcomings in the study, including: exposure intervals too broad, measurement intervals too infrequent, lack of adequate numbers of organisms and eggs, and insufficient statistical treatment of the data. Note that Flippin et al. (2007) also investigated reproductive effects in the same fish species, and found results that conflict with those of Han et al. 2010. Hence the results of Han et al. (2010) are neglected for setting the PNEC.

4 Pomati et al. (2004) investigated the growth of L. minor exposed to ibuprofen concentrations ranging from 1 to 1000 µg/L for 7 d, and the authors reported a decrease in growth at every concentration. However, no significance tests were conducted so a NOEC could not be determined. Also, growth stimulation followed an initial period of inhibition at all treatment levels except 1000 µg/L making interpretation of the study results problematic.


2.1. Calculation of Predicted No Effect Concentration (PNEC)

PNEC (µg/L) = lowest NOEC/10, where 10 is the assessment factor used, reflecting that data are available from chronic studies (e.g. EC10 or NOECs) from at least three species (fish, Daphnia and algae) representing three trophic levels. The NOEC for the green algae Pseudokirchneriella subcapitata (formerly Selenastrum capricornutum) 10 µg/L has been used for this calculation because it is the most sensitive of the tested species (i.e., yielded the lowest NOEC)


PNEC = 10 µg/L/10 = 1 µg/L


2.2. Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)

PEC/PNEC = 2.34 µg/L / 1 µg/L = 2.34, i.e., 1 < PEC/PNEC ≤ 10 which justifies the phrase “Use of ibuprofen has been considered to result in moderate environmental risk.”


3. DEGRADATION

Ready biodegradation (OECD 301B) (Lavin, 2011)

Pass level reached within 28 days. Uncertain whether 10-day window criterion was achieved.


In a 100-day sediment/water study similar to an OECD 308 test, using a loamy sand solid phase, the 90% dissipation time was less than six days, with mineralization of ibuprofen beginning after an eight-day lag time. At the end of the 100-day study, 77% of the ibuprofen evolved as CO2. Parent ibuprofen was “totally transformed into volatile degradation products, mainly CO2” by the end of the study. (Loffler et al., 2005) Unextractable residues totaled 17% of the applied 14C at a maximum, occurring on day 14, where the extraction used was a four stage sequential process (15 min each stage, 50g sediment:45mL acetone/acetic acid 20:1 (v/v) for stage one, and ethyl acetate for stages two through four) under ultrasonic treatment. According to FASS guidance, ibuprofen can be designated with the phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” because the DT50 in this study (< 6 d) is less than the criterion value of 32 days.


SimpleTreat, Version 3.1, dated March 14, 2003 was used to determine the percent removal for use in the PEC calculation. Default values for all parameters were used in the model, with the exception of the following:


Table 1 Input Values Used in SimpleTreat Modeling

Model Input (units)

Value Used

Notes/Source

Molecular weight (Da)

206.3

Value for ibuprofen acid (IBU-H)

Kow (n/a)

9337.5

Value for IBU-H from Avdeef et al., (1998)

Vapour pressure (Pa)

3.56 × 10-7

Daubert and Danner (1989) as cited in the US National Institutes of Health Hazardous Substances Data Bank (HSDB)

Solubility (mg L-1)

21

At 25 ºC from Yalkowsky and Dannenfelser (1992) as cited in HSDB

Ka (n/a)

3.55 × 10-5

Avdeef et al., (1998)

k biodeg1 (hr-1)

1

Recommendation in the model. See text below for details.


For estimating biodegradation in SimpleTreat, when the result of a standard laboratory test is to be used as the basis for estimating the extent of biodegradation in the treatment plant, the recommended values for the parameter, k biodeg1, are:

  • 1 to 3 h-1 when the substance is readily biodegradable and fulfills the 10-day window criterion

  • 0.3 to 1 hr-1 when the substance is readily biodegradable and does not fulfill the 10-day window criterion

The value selected is 1 hr-1 based on the ready biodegradability test performed by Lavin (2011), which shows IBU to be readily biodegradable in an OECD guideline 301B test, but with uncertainty around whether the 10-day window was fulfilled, due to the frequency of sampling.


The fraction of IBU removed in the wastewater treatment plant was predicted to be 91.5% in the 6-box model, and 87.3% in the 9-box model. Based on this result, the R parameter in the PEC equation was set equal to 87.3%.

Ibuprofen passes the ready biodegradation test (with uncertainty around the 10-day window criterion due to sampling frequency) and has a DT50 < 32 days in a sediment dissipation study. The phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” is thus chosen.


4. BIOACCUMULATION

BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) after 8-d exposure with 3 µg/L ibuprofen = 1.50 (muscle) and 23.69 (fat).

Zhang et al., (2010)


Maximum BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) muscle after an 8-day exposure to 2.79 mg/L ibuprofen = 6.6

Togunde et al. (2012)


Maximum BCF in fathead minnow (Pimephales promelas) tissue after 28 d exposure and 14‑d depuration (OECD 305), and in channel catfish (Ictalurus punctatus) after 7 d exposure and 7 d depuration with 250 µg/L ibuprofen = 1.4.

Nallani et al. (2011)


Since BCF < 500, the substance has low potential for bioaccumulation.


5. REFERENCES

Avdeef, A; Box, KJ; Comer, JEA; Hibbert, C; Tam, KY. 1998. “pH-Metric logP 10. Determination of Liposomal Membrane-Water Partition Coefficients of Ionizable Drugs.” Pharmaceutical Res 15(2):209-215.


Brain, RA; Johnson, DJ; Richards, SM; Sanderson, H; Sibley, PK; Solomon, KR. 2004. “Effects of 25 Pharmaceutical Compounds to Lemna gibba Using a Seven-Day Static Renewal Test” Environ Toxicol Chem 23(2):371-382.


Cleuvers, M. 2003. "Aquatic Ecotoxicity of Pharmaceuticals Including the Assessment of Combination Effects" Toxicology Letters 142:185-194.


Cleuvers, M. 2004. "Mixture Toxicity of the Anti-inflammatory Drugs Diclofenac, Ibuprofen, Naproxen, and Acetylsalicylic Acid" Ecotoxicology and Environmental Safety 59:309–315.


Flippin, JL; Huggett, D; Foran, CM. 2007. “Changes in the timing of reproduction following chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka, Oryzias latipesAquatic Toxicol, 81:73-78.


Gravel, A; Wilson, JM; Pedro, DF; Vijayan, MM. 2009. “Non-steroidal anti-inflammatory drugs disturb the osmoregulatory, metabolic and cortisol responses associated with seawater exposure in rainbow trout.” Comp Biochem Physiol C Toxicol Pharmacol. 149(4):481-90.


Han, GH; Hur, HG; Kim, SD. 2006. "Ecotoxicological Risk of Pharmaceuticals from Wastewater Treatment Plants in Korea Occurrence and Toxicity to Daphnia magna" Environ Toxicol Chem 25:265–271.


Han, S; Choi, K; Kim, J; Ji, K; Kim, S; Ahn, B; Yun, J; Choi, K; Khim, JS; Zhang, X; Giesy, JP. 2010. “Endocrine disruption and consequences of chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka (Oryzias latipes) and freshwater cladocerans Daphnia magna and Moina macrocopaAquatic Toxicol 98:256–264.


Heckmann, L-H; Callaghan, A; Hooper, HL; Connon, R; Hutchinson, TH: Maund, SJ; Sibly, RM. 2007. “Chronic Toxicity of Ibuprofen to Daphnia magna: Effects on Life History Traits and Population Dynamics” Toxicol Letters 172:137–145.


Kim, JW; Ishibashi, H; Yamauchi, R; Ichikawa, N; Takao, Y; Hirano, M; Koga, M; Arizono, K. 2009. “Acute toxicity of pharmaceutical and personal care products on freshwater crustacean (Thamnocephalus platyurus) and fish (Oryzias latipes).” J Toxicol Sci. 34(2):227-32.


Kim, J; Park, J; Kim, PG; Lee, C; Choi, K; Choi K. 2010. “Implication of global environmental changes on chemical toxicity-effect of water temperature, pH, and ultraviolet B irradiation on acute toxicity of several pharmaceuticals in Daphnia magna.” Ecotoxicology. 19:662-669.


Láng, J; Kőhidai, L. 2012. “Effects of the aquatic contaminant human pharmaceuticals and their mixtures on the proliferation and migratory responses of the bioindicator freshwater ciliate Tetrahymena.” Chemosphere. 89:592-601.


Loffler, D; Rombke, J: Meller, M; Ternes, TA. 2005. “Environmental Fate of Pharmaceuticals in Water/Sediment Systems” Environ. Sci. Technol. 39:5209-5218.


Mattozzo, V; Rova, S; Marin MG. 2012. “The nonsteroidal anti-inflammatory drug, ibuprofen, affects the immune parameters in the clam Ruditapes philippinarum.” Mar Environ Res. 79:116-121.


Nallani, GC; Paulos, PM; Constantine, LA; Venables, BJ; Huggett DB. 2011. “Bioconcentration of ibuprofen in fathead minnow (Pimephales promelas) and channel catfish (Ictalurus punctatus).” Chemosphere. 84:1371-1377.


Overturf, MD; Overturf, CL; Baxter, D; Hala, DN; Constantine, L; Venables, B; Huggett, DB. 2012. “Early Life-Stage Toxicity of Eight Pharmaceuticals to the Fathead Minnow, Pimephales promelasArch Environ Contam Toxicol 62:455–464.


Pomati F; Netting AG; Calamari D; Neilan BA. 2004. “Effects of erythromycin, tetracycline and ibuprofen on the growth of Synechocystis sp. and Lemna minor.” Aquat Toxicol 67(4):387–396


Pounds, N; Maclean, S; Webley, M; Pascoe, D; Hutchinson, T. 2008. "Acute and Chronic Effects of Ibuprofen in the Mollusk Planorbis carinatus (Gastropoda: Planorbidae)" Ecotoxicol Environ Safety 70:47–52.


Quinn, B; Gagné, F; Blaise, C. 2008. “An investigation into the acute and chronic toxicity of eleven pharmaceuticals (and their solvents) found in wastewater effluent on the cnidarian, Hydra attenuata.” Sci Total Environ. 389(2-3):306-14.


SCHER (Scientific Committee on Health and Environmental Risks). 2011. “Opinion on ‘Chemicals and the Water Framework Directive: Draft Environmental Quality Standards’ Ibuprofen” 30 March.


Togunde,OP; Oakes, KD; Servos, MR; Pawliszyn, J. 2012. “Determination of Pharmaceutical Residues in Fish Bile by Solid-Phase Microextraction Couple with Liquid Chromatography-Tandem Mass Spectrometry (LC/MS/MS)” Environ. Sci. Technol. 46:5302−5309.


Zhang, X; Oakes, KD; Cui, S; Bragg, L; Servos, MB; Pawliszyn, J. 2010. "Tissue-specific in vivo bioconcentration of pharmaceuticals in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) using space-resolved solid-phase microextration" Environ Sci Technol 44:3417-3422.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Förvaras vid högst 25°C.


Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Information om förpackningar saknas för denna produkt

Hitta direkt i texten
Av