Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Levofloxacin Krka

MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
KRKA

Filmdragerad tablett 500 mg
(Orangea, avlånga, bikonvexa filmdragerade tabletter med brytskåra och dimensionerna 19,3 mm x 7,8 mm och tjocklek 5,0 mm.)

Antibakteriella kinolonderivat, fluorokinoloner

ATC-kod: J01MA12
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Levofloxacin Krka filmdragerad tablett 250 mg och 500 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2015-02-26.

Indikationer

Levofloxacin Krka är avsett vid behandling av vuxna vid följande infektioner:

  • Akut bakteriell sinuit

  • Akut exacerbation av kronisk bronkit

  • Samhällsförvärvad pneumoni

  • Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner.

Levofloxacin Krka bör endast användas vid ovan nämnda infektioner, när det anses olämpligt att använda antibakteriella medel som vanligen rekommenderas för initial behandling av dessa infektioner.

  • Pyelonefrit och komplicerade urinvägsinfektioner

  • Kronisk bakteriell prostatit

  • Okomplicerad cystit

  • Inhalationsantrax: postexpositionsprofylax och kurativ behandling

Levofloxacin Krka kan också användas för att slutföra behandlingen av patienter som har visat förbättring under inledande behandling med intravenöst levofloxacin.


Hänsyn bör tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibakteriella medel.

Kontraindikationer

Levofloxacintabletter ska inte användas:

  • hos patienter överkänsliga mot levofloxacin, andra kinoloner eller mot något hjälpämne

  • hos patienter med epilepsi

  • hos patienter med sensjukdom i anamnesen i samband med fluorokinolontillförsel

  • hos barn eller växande ungdomar

  • under graviditet

  • hos ammande kvinnor

Dosering

Levofloxacin Krka tas en eller två gånger dagligen. Doseringen beror på typ och svårighetsgrad av infektionen och känslighet hos den förmodat orsakande patogenen.  


Levofloxacin Krka kan också användas för att slutföra behandlingen av patienter som har visat förbättring under inledande behandling med intravenöst levofloxacin; samma doser kan användas förutsatt att bioekvivalensen av den parenterala och den perorala formuleringen är densamma.


Dosering

Följande doseringsrekommendationer kan ges för Levofloxacin Krka:


Dosering för patienter med normal njurfunktion (kreatininclearance > 50 ml/min)


Indikation

Dagsdos

(efter svårighetsgrad)

Behandlingslängd

(efter svårighetsgrad)

Akut bakteriell sinuit

500 mg en gång dagligen

10 - 14 dagar

Akut exacerbation av kronisk bronkit

500 mg en gång dagligen

7 - 10 dagar

Samhällsförvärvad pneumoni

500 mg en eller två gånger dagligen

7 - 14 dagar

Pyelonefrit

500 mg en gång dagligen

7-10 dagar

Komplicerade urinvägsinfektioner

500 mg en gång dagligen

7 - 14 dagar

Okomplicerad cystit

250 mg en gång dagligen

3 dagar

Kronisk bakteriell prostatit

500 mg en gång dagligen

28 dagar

Komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner

500 mg en eller två gånger dagligen

7 - 14 dagar

Inhalationsantrax

500 mg en gång dagligen

8 veckor


Särskilda populationer


Patienter med nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ≤ 50 ml/min):


Dosering


250 mg/24 timmar

500 mg/24 timmar

500 mg/12 timmar

Kreatininclearance

första dosen: 250 mg

första dosen: 500 mg

första dosen: 500 mg

50-20 ml/min

därefter: 125 mg/24 timmar

därefter: 250 mg/24 timmar

därefter: 250 mg/12 timmar

19-10 ml/min

därefter: 125 mg/48 timmar

därefter: 125 mg/ 24 timmar

därefter: 125 mg/12 timmar

< 10 ml/min (inklusive hemodialys och CAPD)1

därefter: 125 mg/48 timmar

därefter: 125 mg/24 timmar

därefter: 125 mg/24 timmar

1 Inga ytterligare doser krävs efter hemodialys eller kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD).


Patienter med nedsatt leverfunktion:

Ingen dosjustering krävs, eftersom levofloxacin inte metaboliseras i någon större utsträckning

i levern och huvudsakligen utsöndras via njurarna.


Äldre:

Dosjustering är inte nödvändig till äldre, annat än den som krävs vid nedsatt njurfunktion.


Pediatrisk population:

Levofloxacin Krka är kontraindicerat hos barn och växande ungdomar.


Administreringssätt

Levofloxacin Krka-tabletter ska sväljas hela, utan att krossas, med tillräcklig mängd vätska. För att anpassa dosen kan de delas vid brytskåran. Tabletterna kan tas i samband med måltider eller mellan måltiderna. Levofloxacin Krka ska tas minst 2 timmar före eller efter intag av järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrande ämnen) och sukralfat eftersom absorptionen av levofloxacin kan minska.

Varningar och försiktighet

Det är mycket troligt att meticillinresistent S. aureus även är resistent mot fluorokinoloner inklusive levofloxacin. Därför rekommenderas inte levofloxacin för behandling av känd eller misstänkt MRSA-infektion, såvida inte laboratorieresultat har bekräftat känslighet hos organismen för levofloxacin (och då vanligen rekommenderade antibakteriella medel för behandling av MRSA-infektioner anses olämpliga).


Levofloxacin kan användas vid behandling av akut bakteriell sinuit och akut exacerbation av kronisk bronkit när dessa infektioner har diagnostiserats.


Resistens hos E. coli mot fluorokinoloner - den vanligaste patogenen involverad i urinvägsinfektioner - varierar inom den Europeiska unionen. Förskrivare rekommenderas att ta hänsyn till den lokala förekomsten av resistens hos E. coli mot fluorokinoloner.


Inhalationsantrax: Användningen på människa är baserad på känslighetsdata för in vitro Bacillus anthracis och på experimentella djurdata tillsammans med begränsade humandata. Behandlande läkare ska ta hänsyn till nationella och/eller internationella konsensusdokument rörande behandling av mjältbrand.


Tendinit och senruptur

Tendinit inträffar sällan. I de flesta fall berör den akillessenan och kan leda till senruptur.

Tendinit och senruptur, ibland bilateralt, kan uppträda inom 48 timmar efter påbörjad behandling med levofloxacin och har rapporterats upp till flera månader efter avslutad behandling. Risken för tendinit och senruptur är ökad hos patienter över 60 år, hos patienter som får dagliga doser på 1000 mg och hos patienter som använder kortikosteroider. Den dagliga dosen bör justeras hos äldre patienter baserat på kreatininclearance. Noggrann övervakning av dessa patienter är därför nödvändig om de har ordinerats levofloxacin. Alla patienter bör rådfråga sin läkare om de upplever smärta i senor. Om tendinit misstänks måste behandlingen med levofloxacin upphöra omedelbart och lämplig behandling (t.ex. immobilisering) skall inledas för den drabbade senan.


Clostridium difficile-associerad diarré

Diarré, särskilt om den är svår, ihållande och/eller blodig, under eller efter behandling med levofloxacin (inklusive flera veckor efter behandlingen), kan vara symtom på Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD). CDAD kan variera i svårighetsgrad från mild till livshotande, av vilken allvarligaste formen är pseudomembranös kolit. Det är därför viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som utvecklar allvarlig diarré under eller efter behandling med levofloxacin. Om CDAD misstänks eller bekräftas, ska levofloxacin utsättas omedelbart och lämplig behandling inledas utan dröjsmål. Antiperistaltiska läkemedel är kontraindicerade i denna kliniska situation.


Patienter predisponerade för kramper

Kinoloner kan sänka kramptröskeln och utlösa anfall. Levofloxacin är kontraindicerat hos patienter med epilepsi i anamnesen. I likhet med andra kinoloner ska de användas med yttersta försiktighet hos patienter predisponerade för kramper eller vid samtidig behandling med aktiva substanser som sänker tröskeln för cerebrala kramper t.ex. teofyllin. Vid krampanfall ska behandlingen med levofloxacin avbrytas.


Patienter med G-6-fosfatdehydrogenas-brist

Patienter med latent eller konstaterad brist på glukos-6-fosfatdehydrogenas kan ha benägenhet för hemolytiska reaktioner, när de behandlas med antibakteriella kinoloner. Om levofloxacin måste användas till dessa patienter ska potentiell uppkomst av hemolys övervakas.


Patienter med nedsatt njurfunktion

Eftersom levofloxacin huvudsakligen utsöndras via njurarna, ska dosen av Levofloxacin Krka justeras hos patienter med nedsatt njurfunktion.


Överkänslighetsreaktioner

Levofloxacin kan orsaka allvarliga, potentiellt dödliga överkänslighetsreaktioner (t.ex. angioödem och anafylaktisk chock), ibland efter den första dosen. Patienterna ska omedelbart avbryta behandlingen och kontakta sin läkare eller akutläkare, som kommer att initiera lämpliga nödåtgärder.


Allvarliga bullösa reaktioner 

Fall av allvarliga bullösa hudreaktioner såsom Stevens Johnsons syndrom eller toxisk epidermal nekrolys har rapporterats med levofloxacin. Patienter ska uppmanas att omedelbart kontakta sin läkare om hud och/eller slemhinnereaktioner uppträder, innan behandlingen fortsätter.


Dysglykemi

Som med alla kinoloner har störningar i blodsocker rapporterats, både hypoglykemi och hyperglykemi, vanligen hos diabetiker som får samtidig behandling med perorala antidiabetesmedel (t.ex. glibenklamid) eller med insulin. Fall av hypoglykemisk koma har rapporterats. Hos diabetiker rekommenderas noggrann övervakning av blodglukos.


Förebyggande av fotosensibilisering

Fotosensibilisering har rapporterats med levofloxacin. Det rekommenderas att patienter inte bör utsätta sig för starkt solljus eller artificiell UV-strålning (t.ex. sollampa, solarium) under behandlingen och 48 timmar efter avslutad behandling för att förhindra fotosensibilisering.


Patienter som behandlas med vitamin K-antagonister

På grund av en eventuell ökning av protrombintiden (INR) och/eller blödning hos patienter som behandlas med levofloxacin kombinerat med en vitamin K-antagonist (t.ex. warfarin), bör upprepade koagulationstester utföras när dessa läkemedel ges samtidigt.


Psykotiska reaktioner

Psykotiska reaktioner har rapporterats hos patienter som får kinoloner, inklusive levofloxacin. I mycket sällsynta fall har dessa utvecklats till självmordstankar och självskadebeteende, ibland efter endast en dos av levofloxacin. I händelse av att patienten utvecklar sådana reaktioner bör behandlingen med levofloxacin avbrytas och lämpliga åtgärder sättas in. Försiktighet rekommenderas om levofloxacin ska användas till psykotiska patienter eller patienter med anamnes på psykiatrisk sjukdom.


QT-förlängning

Försiktighet bör iakttas när fluorokinoloner, inklusive levofloxacin används hos patienter med kända riskfaktorer för förlängning av QT-intervallet som till exempel:

  • medfött långt QT-syndrom

  • samtidig användning av läkemedel som är kända för att förlänga QT-intervallet (t.ex. klass IA och III antiarytmika, tricykliska antidepressiva, makrolider, antipsykotika)

  • obehandlad elektrolytrubbning (t ex hypokalemi, hypomagnesemi)

  • hjärtsjukdom (t.ex. hjärtsvikt, hjärtinfarkt, bradykardi)

Äldre patienter och kvinnor kan vara mer känsliga för läkemedel som kan ge QTc-förlängning. Försiktighet bör därför iakttas under användning av fluorokinoloner, inklusive levofloxacin, för dessa populationer.


Perifer neuropati

Perifer sensorisk neuropati och perifer sensomotorisk neuropati, som kan uppkomma hastigt, har rapporterats hos patienter som fått fluorokinoloner inklusive levofloxacin. Om patienten uppvisar symtom på neuropati ska levofloxacin sättas ut, för att förhindra utveckling av ett irreversibelt tillstånd.


Lever och gallvägar

Fall av levernekros och dödlig leversvikt har rapporterats med levofloxacin, främst hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar t.ex. sepsis. Patienter bör uppmanas att avbryta behandlingen och kontakta sin läkare om tecken och symtom på leversjukdom utvecklas som anorexi, gulsot, mörk urin, pruritus eller ömmande buk.


Försämring av myasthenia gravis 

Fluorokinoloner, inklusive levofloxacin, har neuromuskulärt blockerande aktivitet och kan förvärra muskelsvaghet hos patienter med myasthenia gravis. Allvarliga biverkningar som rapporterats efter godkännandet, inklusive dödsfall och behov av andningshjälp, har associerats med användning av fluorokinolon hos patienter med myasthenia gravis. Levofloxacin rekommenderas inte till patienter med känd anamnesmyasthenia gravis.


Synstörningar 

Om synen blir nedsatt eller om några effekter på ögonen upplevs, ska en ögonspecialist konsulteras omedelbart.


Superinfektion 

Användning av levofloxacin, i synnerhet under längre tid, kan resultera i överväxt av icke-känsliga organismer. Om en superinfektion uppkommer under behandling, ska lämpliga åtgärder vidtas.


Interferens med laboratorieprover 

Hos patienter som behandlas med levofloxacin kan bestämning av opiater i urin ge falskt positiva resultat. Det kan bli nödvändigt att bekräfta positiva opiattester med mer specifika metoder.


Levofloxacin kan hämma växten av Mycobacterium tuberculosis och därför ge falskt negativa resultat vid bakteriologisk diagnos av tuberkulos.


Detta läkemedel innehåller färgämnet para-orange (E110), vilket kan orsaka allergiska reaktioner.

Interaktioner

Effekt av andra läkemedel på levofloxacin


Järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida, didanosin:

Absorptionen av levofloxacin minskar signifikant då järnsalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida, eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrande ämnen) administreras samtidigt med levofloxacintabletter. Samtidigt intag av fluorokinolon med multivitaminer som innehåller zink, tycks minska den orala absorptionen. Det rekommenderas att medel som innehåller bivalenta eller trivalenta katjoner såsom järnsalter, zinksalter, magnesium- eller aluminiuminnehållande antacida eller didanosin (endast didanosinformuleringar som innehåller aluminium eller magnesium som buffrande ämnen) ska tas minst 2 timmar före eller efter intag av levofloxacintabletter. Kalciumsalter har minimal påverkan på den orala absorptionen av levofloxacin.


Sukralfat:

Biotillgängligheten av levofloxacintabletter är signifikant minskad vid samtidigt intag av sukralfat. Om patienten får både sukralfat och levofloxacin, bör sukralfat ges 2 timmar efter intag av levofloxacin.


Teofyllin, fenbufen eller liknande icke-steroida antiinflammatoriska medel:

Inga farmakokinetiska interaktioner för levofloxacin kunde noteras med teofyllin i en klinisk studie. En uttalad sänkning av tröskeln för cerebrala kramper kan emellertid inträffa om kinoloner ges samtidigt med teofyllin, icke-steroida antiinflammatoriska medel eller andra medel som sänker kramptröskeln.


Koncentrationen av levofloxacin var 13 % högre i närvaro av fenbufen än vid monoterapi.


Probenecid och cimetidin:

Probenecid och cimetidin har en statistiskt signifikant effekt på eliminationen av levofloxacin.

Renalt clearance av levofloxacin reducerades av cimetidin (24 %) och probenecid (34 %).

Detta beror på att båda substanserna har förmåga att blockera den renala tubulära sekretionen av levofloxacin. Med de testdoser som gavs i studien är det emellertid osannolikt, att de signifikanta kinetiska skillnaderna har någon klinisk relevans.


Försiktighet ska iakttas när levofloxacin ges samtidigt med läkemedel som påverkar den tubulära renala sekretionen såsom probenecid och cimetidin, särskilt hos patienter med nedsatt njurfunktion.


Övrig relevant information:

Kliniska farmakologiska studier har visat att levofloxacins farmakokinetik inte påverkades i någon kliniskt relevant utsträckning, när levofloxacin administrerades tillsammans med följande läkemedel: kalciumkarbonat, digoxin, glibenklamid, ranitidin.


Levofloxacins effekt på andra läkemedel


Ciklosporin:

Halveringstiden för ciklosporin ökade med 33 % då det gavs tillsammans med levofloxacin.


Vitamin K-antagonister:

Ökad protrombintid (INR) och/eller blödning, som kan vara allvarlig, har rapporterats hos patienter som behandlats med levofloxacin i kombination med en vitamin K-antagonist (t.ex. warfarin). Koagulationstester bör därför följas hos patienter som behandlas med vitamin K-antagonister.


Läkemedel som kan förlänga QT-intervallet:

I likhet med andra fluorokinoloner bör levofloxacin användas med försiktighet hos patienter som använder läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (t.ex. klass IA och III antiarytmika, tricykliska antidepressiva, makrolider, antipsykotika).


Övrig relevant information:

I en farmokinetisk interaktionsstudie påverkade levofloxacin inte farmakokinetiken hos teofyllin (som är ett mönstersubstrat för CYP1A2), vilket tyder på att levofloxacin inte är en CYP1A2-hämmare.


Andra former av interaktioner


Föda:

Ingen kliniskt relevant interaktion med föda har påvisats. Därför kan levofloxacintabletter administreras oberoende av födointag.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.

Det finns en begränsad mängd data från användning av levofloxacon hos gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på någon direkt eller indirekt skadlig effekt avseende reproduktionstoxicitet. I avsaknad av humandata och då experimentella data antyder en risk för att fluorokinoloner kan skada viktbärande brosk hos växande organismer, får levofloxacin inte ges till gravida kvinnor.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Levofloxacin är kontraindicerat hos ammande kvinnor. Det finns otillräcklig information om utsöndring av levofloxacin i bröstmjölk. Andra fluorokinoloner utsöndras dock i bröstmjölk. I avsaknad av humandata och då experimentella data antyder en risk för att fluorokinoloner kan skada viktbärande brosk hos växande organismer, får levofloxacin inte ges till ammande kvinnor.

Fertilitet

Levofloxacin försämrade inte fertiliteten eller reproduktionsförmågan hos råttor.

Trafik

Vissa biverkningar (t.ex. yrsel/vertigo, sömnighet, synstörningar) kan försämra patientens koncentrations- och reaktionsförmåga. Detta bör beaktas i situationer då denna förmåga är av särskild betydelse (t.ex. vid bilkörning eller hantering av maskiner).

Biverkningar

Nedanstående information baseras på data från kliniska studier på mer än 8300 patienter och på omfattande erfarenhet efter godkännande för försäljning. Frekvensen definieras enligt följande:

  • mycket vanliga( ≥1/10)

  • vanliga( ≥1/100, <1/10)

  • mindre vanliga (≥1/1000, <1/100)

  • sällsynta (≥1/10 000, <1/1000)

  • mycket sällsynta (<1/10 000)

  • ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.


Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd frekvens

Infektioner och infestationer


Svamp­infektioner inklusive candida-infektion

Resistens mot patogener



Blodet och lymfsystemet


Leukopeni

Eosinofili

Trombocytopeni

Neutropeni

Pancytopeni

Agranulocytos

Hemolytisk anemi

Immunsystemet



Angioödem

Överkänslighet

Anafylaktisk chocka

Anafylaktoid chock a

Metabolism och nutrition


Anorexi

Hypoglykemi, särskilt hos patienter med diabetes

Hyperglykemi Hypoglykemisk koma

Psykiska störningar

Sömnlöshet

Ångest

Förvirrings­tillstånd

Ängslan

Psykotiska reaktioner (med t.ex. hallucinationer, paranoia)

Depression

Agitation

Onormala drömmar

Mardrömmar

Psykotiska reaktioner med självskadande beteende inklusive självmordstankar eller självmordsförsök

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Yrsel

Sömnighet

Tremor

Smakstörning

Konvulsion

Parestesi

Perifer sensorisk neuropati

Perifer sensomotorisk neuropati

Luktstörning inklusive avsaknad av luktsinne

Dyskinesi

Extrapyramidal störning

Förlorad smakförnimmelse

Synkope

Benign intrakraniell hypertension

Ögon



Synstörningar såsom dimsyn

Övergående synnedsättning

Öron och balansorgan


Vertigo

Tinnitus

Hörselnedsättning

Hörselskada

Hjärtat



Takykardi

Palpitation

Ventrikeltakykardi som kan leda till hjärtstillestånd Ventrikelarytmi och torsade de pointes (har främst rapporterats hos patienter med riskfaktorer för QT-förlängning), EKG QT-förlängning

Blodkärl



Hypotension


Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum


Dyspné


Bronkospasm

Allergisk pneumonit

Magtarm-kanalen

Diarré

Kräkning

Illamående

Buksmärta

Dyspepsi

Flatulens

Förstoppning


Blodig diarré vilket i mycket sällsynta fall kan indikera enterokolit inklusive pseudomembranös kolit

Pankreatit

Lever och gallvägar

Leverenzymstegring (ALAT/ASAT, alkaliska fosfataser, GGT)

Blodbilirubin-ökning


Gulsot och allvarlig leverskada inklusive fall med dödlig akut leversvikt, främst hos patienter med allvarliga underliggande sjukdomar

Hepatit

Hud och subkutan vävnad b


Utslag

Klåda

Urtikaria

Hyperhidros


Toxisk epidermal nekrolys

Stevens-Johnson syndrom

Erythema multiforme

Fotosensitivitetsreaktion

Leukocytoklastisk vaskulit

Stomatit

Muskulo-skeletala systemet och bindväv


Artralgi

Myalgi

Sensjukdomar inklusive tendinit (t.ex. akillessena)

Muskelsvaghet som kan vara av särskild betydelse för patienter med myasthenia gravis

Rabdomyolys

Senruptur (t.ex. akillessena)

Ligamentruptur

Muskelruptur

Artrit

Njurar och urinvägar


Serumkreatininökning

Akut njursvikt (t.ex. på grund av interstitiell nefrit)


Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället


Asteni

Feber

Smärta (inklusive smärta i rygg, bröst och extremiteter)

a Anafylaktiska och anafylaktoida reaktioner kan ibland uppträda redan efter den första dosen

b Mukokutana reaktioner kan ibland uppträda redan efter den första dosen


Andra biverkningar som har satts i samband med administrering av fluorokinoloner inkluderar:

  • porfyriattacker hos patienter med porfyri


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Symtom

Enligt toxicitetsstudier på djur eller kliniska farmakologistudier utförda med supraterapeutiska doser är symtom från centrala nervsystemet såsom konfusion, yrsel, nedsatt medvetande och konvulsiva kramper, förlängt QT-intervall samt gastrointestinala reaktioner såsom illamående och slemhinneerosioner, de viktigaste symtomen att förvänta vid akut överdosering av levofloxacintabletter.


CNS-effekter inklusive oklarhetstillstånd, krampanfall, hallucinationer och tremor har observerats efter erfarenhet efter godkännande för försäljning.


Behandling

Vid överdosering ska symtomatisk behandling ges. EKG övervakning ska ske pga. möjligheten av förlängning av QT- intervallet. Antacida kan användas för att skydda magslemhinnan.

Hemodialys, inklusive peritonealdialys och CAPD är inte effektiv att avlägsna levofloxacin från kroppen. Ingen specifik antidot finns.


Farmakodynamik

Levofloxacin är ett syntetiskt antibakteriellt medel tillhörande klassen fluorokinoloner och är

S (-) enantiomeren av aktiva racematet ofloxacin.


Verkningsmekanism

I egenskap av en antibakteriell fluorokinolon, verkar levofloxacin på DNA-DNA-gyraskomplexet

och topoisomeras IV.


Farmakokinetiskt/farmakodynamiskt förhållande

Graden av baktericid aktivitet för levofloxacin beror på förhållandet mellan den maximala koncentrationen i serum (Cmax) eller ytan under kurvan (AUC) och minsta hämmande koncentration (MIC).


Resistensmekanism

Resistens mot levofloxacin förvärvas genom en stegvis process med mutationer vid målstället både hos typ II topoisomeras, DNA-gyras och topoisomeras IV. Andra resistensmekanismer, som svårgenomträngliga barriärer (vanliga hos Pseudomonas aeruginosa) och effluxmekanismer, kan också påverka känsligheten för levofloxacin.


Korsresistens mellan levofloxacin och andra fluorokinoloner har observerats. På grund av verkningsmekanismen föreligger i allmänhet ingen korsresistens mellan levofloxacin och andra klasser av antibakteriella medel.


Brytpunkter

MIC-brytpunkterna rekommenderade av EUCAST för levofloxacin skiljer känsliga från intermediärt känsliga organismer och intermediärt känsliga från resistenta organismer. De visas i tabellen nedan för MIC-testning (mg/l).


EUCAST kliniska MIC-brytpunkter för levofloxacin (version 2.0, 2012-01-01):

Patogen

Känsliga

Resistenta

Enterobacteriacae

≤1 mg/l

>2 mg/l

Pseudomonas spp.

≤1 mg/l

>2 mg/l

Acinetobacter spp.

≤1 mg/l

>2 mg/l

Staphylococcus spp.

≤1 mg/l

>2 mg/l

S.pneumoniae 1

≤2 mg/l

>2 mg/l

Streptococcus A,B,C,G

≤1 mg/l

>2 mg/l

H.influenzae 2, 3

≤1 mg/l

>1 mg/l

M. catarrhalis 3

≤1 mg/l

>1 mg/l

Ej artrelaterade brytpunkter4

≤1 mg/l

>2 mg/l

1 Brytpunkterna för levofloxacin relaterar till högdosbehandling.

2 Låg nivå av resistens mot fluorokinolon (ciprofloxacin MIC-värden på 0,12-0,5 mg/l) kan uppkomma, men det finns inga belägg för att denna resistens har någon klinisk betydelse vid luftvägsinfektioner med H. influenzae.

3 Stammar med MIC-värden över den känsliga brytpunkten är mycket sällsynta eller har ännu inte rapporterats. Identifiering och antimikrobiella känslighetstest på ett sådant isolat måste upprepas och om resultatet konfirmeras, ska isolatet skickas till ett referenslaboratorium. Till dess bevis föreligger avseende klinisk respons för bekräftade isolat med MIC-värden över den nuvarande brytpunkten ska de rapporteras som resistenta.

4 Brytpunkterna relaterar till en peroral dos på 500 mg x 1 till 500 mg x 2 och en intravenös dos på 500 mg x 1 till 500 mg x 2.

Förekomsten av resistens kan variera geografiskt och över tid för utvalda arter och lokal information avseende resistens är önskvärd, särskilt vid behandling av allvarliga infektioner. Vid behov ska expertråd sökas när den lokala förekomsten av resistens är sådan att nyttan av läkemedlet vid åtminstone vissa infektioner kan ifrågasättas.

Vanligen känsliga arter

Aeroba grampositiva bakterier 

Bacillus anthracis

Staphylococcus aureus methicillin-susceptible

Staphylococcus saprophyticus

Streptococci, group C and G

Streptococcus agalactiae

Streptococcus pneumoniae

Streptococcus pyogenes

Aeroba gramnegativa bakterier

Eikenella corrodens

Haemophilus influenzae 

Haemophilus para-influenzae 

Klebsiella oxytoca

Moraxella catarrhalis 

Pasteurella multocida

Proteus vulgaris

Providencia rettgeri


Anaeroba bakterier

Peptostreptococcus


Övriga

Chlamydophila pneumoniae

Chlamydophila psittaci

Chlamydia trachomatis

Leginella pneumophila

Mycoplasma pneumoniae

Mycoplasma hominis

Ureaplasma urealyticum


Arter för vilka förvärvad resistens kan orsaka problem


Aeroba grampositiva bakterier

Enterococcus faecalis

Staphylococcus aureus methicillin-resistant#

Coagulase negative Staphylococcus spp


Aeroba gramnegativa bakterier

Acinetobacter baumannii

Citrobacter freundii 

Enterobacter aerogenes

Enterobacter cloacae 

Escherichia coli 

Klebsiella pneumoniae 

Morganella morganii 

Proteus mirabilis

Providencia stuartii

Pseudomonas aeruginosa

Serratia marcescens


Anaeroba bakterier

Bacteroides fragilis


Ärftligt resistanta stammar


Aeroba grampositiva bakterier

Enterococcus faecium

# Det är mycket troligt att meticillinresistent S. aureus även är samresistent mot fluorokinoloner, inklusive levofloxacin.

Farmakokinetik

Absorption

Peroralt administrerat levofloxacin absorberas snabbt och nästan fullständigt med en maximal plasmakoncentration som uppnås inom 1-2 timmar. Den absoluta biotillgängligheten är 99-100 %.

Föda har liten effekt på absorptionen av levofloxacin.

Steady state nås inom 48 timmar efter en dosering med 500 mg en eller två gånger dagligen.


Distribution

Ca 30-40% av levofloxacin är bundet till serumprotein.

Medeldistributionsvolymen för levofloxacin är ungefär 100 liter efter enstaka eller upprepad dosering av 500 mg dagligen, vilket tyder på en omfattande distribution till kroppsvävnaderna.


Penetration av vävnader och kroppsvätskor

Levofloxacin har visats sig penetrera till bronkialslemhinna, epitelbeklädnad, alveolära makrofager, lungvävnad, hud (blåsvätska), prostatavävnad och urin. Levofloxacins penetration till cerebrospinalvätskan är dock dålig.


Metabolism

Levofloxacin metaboliseras i mycket liten utsträckning till desmetyllevofloxacin och levofloxacin N-oxid. Dessa metaboliter svarar för <5% av dosen och utsöndras i urinen. Levofloxacin är stereokemiskt stabilt och genomgår ej kiral inversion.


Eliminering

Efter peroral och intravenös tillförsel elimineras levofloxacin relativt långsamt från plasma (t½= 6-8 timmar). Utsöndringen sker huvudsakligen via njurarna (>85% av den administrerade dosen).


Genomsnitttligt synbar total kroppsclearence efter en enstaka dos av 500 mg var 175 +/-29,2 ml/min.

Det finns inga väsentliga skillnader avseende levofloxacins farmakokinetik efter en intravenös eller en peroral dos, vilket tyder på att den perorala och den intravenösa administreringsvägen är utbytbar.


Linjäritet

Levofloxacins farmokinetik är linjär i intervallet 50 till 1000 mg.


Särskilda patientgrupper


Patienter med njurinsufficiens:

Levofloxacins farmakokinetik påverkas av nedsatt njurfunktion. Med nedsatt njurfunktion är den renala eliminationen och clearance minskade och halveringstiden för eliminationen är ökad, som visas i nedanstående tabell:

Farmakokinetik vid njurinsufficiens efter en enstaka dos av 500 mg


Clcr [ml/min]

< 20

20 - 49

50 - 80

ClR [ml/min]

13

26

57

t1/2 [tim]

35

27

9


Äldre personer:

Det föreligger inga signifikanta skillnader i levofloxacins farmakokinetik mellan unga och äldre personer, förutom de som är associerade med skillnader i kreatininclearance.


Könsskillnader:

Separata analyser för manliga och kvinnliga patienter visade små till marginella könsskillnader i farmakokinetiken för levofloxacin. Det finns inga belägg för att dessa könsskillnader har någon klinisk betydelse.

Prekliniska uppgifter

Icke-kliniska data visade inte några särskilda risker för människa baserat på konventionella studier avseende toxicitet vid enstaka och upprepade doser, karcinogen potential samt toxicitet vid reproduktion och utveckling.


Levofloxacin försämrade inte fertiliteten eller reproduktionsförmågan hos råttor och den enda effekten på fetus var fördröjd mognad, som ett resultat av maternell toxicitet.


Levofloxacin inducerade ej genmutationer hos bakterieceller eller däggdjursceller, men gav upphov till kromosomavvikelser in vitro i lungceller från kinesisk hamster. Dessa effekter kan tillskrivas hämning av topoisomeras II. In vivo-tester (mikrokärna, syster-kromatidutbyte, felaktig DNA-syntes, dominant letaltest) visade ingen gentoxisk potential.


Studier på mus visade att levofloxacin har fototoxisk aktivitet endast vid mycket höga doser. Levofloxacin visade ingen gentoxisk potential i ett fotomutagenicitetstest och minskade tumörutvecklingen i en fotokarcinogenicitetsstudie.


I likhet med andra fluorokinoloner visade levofloxacin effekter på brosk (blåsor och kaviteter) hos råttor och hundar. Dessa fynd var mer uttalade hos unga djur.


Innehåll

250 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 250 mg levofloxacin som levofloxacinhemihydrat.

500 mg: Varje filmdragerad tablett innehåller 500 mg levofloxacin som levofloxacinhemihydrat.


Hjälpämne med känd effekt:



250 mg filmdragerad tablett

500 mg filmdragerad tablett

Para-orange (E110)

0,02 mg (mg/tablett)

0,038 mg (mg/tablett)

Tablettkärna

Mikrokristallin cellulosa

Hydroxipropylcellulosa

Krospovidon (typ A)

Magnesiumstearat


Filmdragering

Hypromellos

Makrogol 4000

Indigokarmin (E132)

Para-orange (E110)

Titandioxid (E171)

Röd järnoxid (E172)

Gul järnoxid (E172) (endast för 500 mg)

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Miljöinformationen för levofloxacin (vattenfri) är framtagen av företaget Sanofi för Tavanic®

Miljörisk: Användning av levofloxacin har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Det kan inte uteslutas att levofloxacin är persistent, då data saknas.
Bioackumulering: Levofloxacin har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

Environmental Risk Classification

Predicted Environmental Concentration (PEC)

PEC is calculated according to the following formula:

PEC (µg/l) = (A*109*(100-R))/(365*P*V*D*100) = 1.5*10-6*A*(100-R)


PEC = 0.0068 µg/L


Where:

A = 45.65 kg (total sold amount API in Sweden year 2015, data from IMS Health)

R = 0 % removal rate (due to loss by adsorption to sludge particles, by volatilization, hydrolysis or biodegradation)

P = number of inhabitants in Sweden = 9*106

V (L/day) = volume of wastewater per capita and day = 200 (Ref I)

D = factor of dilution of waste water by surface water flow = 10 (Ref I)


According to the European Medicines Agency guideline on environmental risk assessment of medicinal products (EMA/CHMP/SWP/4447/00), use of levofloxacin is unlikely to represent a risk for the environment, because the predicted environmental concentration (PEC) is below the action limit of 0.01 μg/L.


Predicted No Effect Concentration (PNEC)

Ecotoxicological studies

Green algae, Pseudokircheriella subcapitata:

Acute toxicity:

EC50 72 h (growth inhibition): 7 400 μg/L

Protocol: FDA 4.01

(Ref II)


Water flea, Daphnia magna :

Acute toxicity:

NOEC 48 h (survival): > 10 000 μg/L

EC50 (not determined) < 10 % mortality up to 10 mg/L.

Protocol: US EPA (Ref III)

(Ref II)


Fathead minnow, Pimephales promelas:

Acute toxicity:

NOEC 7 d (larval survival and growth): > 10 000 μg/L

EC50 (not determined) < 8% mortality up to 10 mg/L.

Protocol: US EPA (Ref IV)

(Ref II)


Microorganisms:

Acute toxicity:

Adverse effect on activated sludge microorganisms (growth inhibition)

IC50 20 h: 1 000 μg/L

Protocol: OECD 209

(Ref V)


Other ecotoxicity data:

PNEC = 7.4 ug/L

PNEC (μg/L) = lowest EC50 7 400/1 000, where 1 000 is the assessment factor used (acute toxicity data only). EC50 for green algae, Pseudokircheriella subcapitata has been used for this calculation since it is the most sensitive of the three tested species.


Environmental Risk Classification (PEC/PNEC ratio)

PEC/PNEC= 0.0068/7.4 = 0.0009

PEC/PNEC ≤ 0.1 which justifies the phrase “use of levofloxacin has been considered to result in insignificant environmental risk".


Degradation

Biotic degradation

No data available, which justifies for the degradation pharse: "the potential for persistence of levofloxacin cannot be excluded, due to lack of data".


Abiotic degradation

The substance is light sensitive. The photo-degradation half-life is estimated at 4-5 days (Ref VI).


Bioaccumulation

The substance has low bioaccumulation potential, as indicated by a calculated log Kow value of - 0.39. (Hansch and Leo method; Ref VII)


Excretion

Levofloxacin is mainly eliminated through urinary excretion (more than 85 % of the administered dose). The substance is eliminated slightly metabolized. The main metabolites, desmethylevofloxacin and the N-oxide, account for less than 5 % of the dose excreted and are pharmacologically inactive. (Ref VIII)


References

  1. ECHA, European Chemicals Agency, 2008 Guidance on information requirements and chemical safety assessment. http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance_document/information_requirements_en.htm

  2. Robinson AA, Belden JB, Lydy MJ: Toxicity of fluoroquinolone antibiotics to aquatic organisms. Environmental Toxicology and Chemistry, 2005, 24,423-430.

  3. U.S. Environmental Protection Agency. 1988. Protocols for short term toxicity screening of hazardous waste sites. EPA 600/3-88/029. Corvallis, OR.

  4. U.S. Environmental Protection Agency. 1994. Short-term methods for estimating the chronic toxicity of effluents and receiving waters to freshwater organisms, 3rd ed. EPA/600/4-91/002. Office of Research and Development, Cincinnati, OH.

  5. Kümmerer K., Alexy R., Hüttig J. and Schöll A.: Standardized tests fail to assess the effects of antibiotics on environmental bacteria, Water Research, 2004, 38, 2111-2116.

  6. Lam MW, Cora JY, Brain RA, Johnson DJ, Hanson MA, Wilson CJ, Richards SM, Solomon KR, Mabury SA: Aquatic persistence of eight pharmaceuticals in a microcosm study. Environmental Toxicology and Chemistry, 2004, 23, 1431-1440.

  7. Hansch, C., Leo, A., D. Hoekman. Exploring QSAR - Hydrophobic, Electronic, and Steric Constants. Washington, DC: American Chemical Society., 1995, p. 156.

  8. Vidal, 2013, Vidal Product Monograph – Tavanic® 500 mg.

Hållbarhet, förvaring och hantering

5 år

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Filmdragerad tablett 250 mg Rosa, avlånga, bikonvexa filmdragerade tabletter med brytskåra och dimensionerna 13,7 mm x 6,7 mm och tjocklek 3,8 mm.
5 tablett(er) blister, 137:87, F, Övriga förskrivare: tandläkare
Filmdragerad tablett 500 mg Orangea, avlånga, bikonvexa filmdragerade tabletter med brytskåra och dimensionerna 19,3 mm x 7,8 mm och tjocklek 5,0 mm.
5 tablett(er) blister, 210:28, F, Övriga förskrivare: tandläkare
7 tablett(er) blister, 218:52, F, Övriga förskrivare: tandläkare

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av