FASS logotyp
Receptfri

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Nurofen Apelsin

Reckitt Benckiser Healthcare

Oral suspension 40 mg/ml
(Benvit, viskös suspension med apelsinsmak)

Icke-steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel, NSAID, Propionsyraderivat

Aktiv substans:
ATC-kod: M01AE01
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Reckitt Benckiser Healthcare omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Fass-text

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-02-15.

Indikationer

Symtomatisk korttidsbehandling av smärttillstånd av lätt till medelsvår intensitet.

Symtomatisk korttidsbehandling av feber.

Kontraindikationer

Nurofen Apelsin är kontraindicerad

  • Hos patienter som är överkänsliga mot den aktiva substansen ibuprofen eller mot något hjälpämne.

  • Hos patienter som tidigare har visat överkänslighetsreaktioner (t ex fått bronkospasm, astma, rinit, angioödem eller urtikaria) i samband med intag av acetylsalicylsyra, ibuprofen eller andra NSAID.

  • Hos patienter som fått gastrointestinal blödning eller perforation i samband med tidigare behandling med NSAID.

  • Hos patienter med aktiv eller anamnes på återkommande gastrointestinalt sår/blödning (två eller flera tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning).

  • Hos patienter med cerebrovaskulär blödning eller andra aktiva blödningar.

  • Hos patienter med svår leverinsufficiens eller svår njurinsufficiens

  • Hos patienter med svår hjärtsvikt (NYHA IV).

  • Hos patienter med outredd störning av blodbildningen.

  • Under tredje trimestern av graviditeten (se avsnitt Graviditet och amning).

  • Hos patienter med allvarlig dehydrering (orsakad av kräkningar, diarré eller otillräckligt vätskeintag).

Dosering

Vid smärta och feber: Daglig dos av Nurofen Apelsin är 20-30 mg/kg kroppsvikt fördelat på flera doser. Detta kan uppnås vid användning av medföljande doseringshjälpmedel enligt nedanstående:


Barnets vikt (ålder)

Mängd och administreringssätt

Antal doser per dygn

7-9 kg (6-11 månader)

1 x 50mg/1,25ml (använd sprutan, en gång / den korrekta markeringen på skedens innersida, en gång)

3 - 4 gånger

10-15 kg (1-3 år)

1 x 100mg/2,5ml (använd sprutan, en gång / den korrekta änden av skeden, en gång)

3 gånger

16-19 kg (4-5 år)

1 x 150mg/3,75ml (använd sprutan, en gång / skeden två gånger (2,5 ml + 1,25 ml)

3 gånger

20-29 kg (6-9 år)

1 x 200mg/5ml (använd sprutan, en gång / den korrekta änden av skeden, en gång)

3 gånger

30-40 kg (10-12 år)

1 x 300mg/7,5ml (använd sprutan 2 gånger (5ml + 2,5ml) / skeden två gånger (5 ml + 2,5 ml))

3 gånger

Doserna bör ges ungefär var 6:e till 8:e timme.

För patienter med känslig mage rekommenderas att Nurofen Apelsin tas i samband med måltid.

Rekommenderas inte för barn under 6 månaders ålder eller som väger mindre än 7 kg.

För oral användning.

Endast för korttidsanvändning.

Om symtomen förvärras ska sjukvården kontaktas för råd.

Behövs detta läkemedel i 3 dagar, eller om symtomen förvärras, ska läkare rådfrågas.


Biverkningar kan eventuellt minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen (se Varningar och försiktighet).


Särskilda patientgrupper

Njurinsufficiens (se avsnitt Farmakokinetik)

Ingen dosreducering krävs för patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (patienter med svårt nedsatt njurfunktion, se Kontraindikationer).


Leverinsufficiens (se avsnitt Farmakokinetik)

Ingen dosreducering krävs för patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion (patienter med svårt nedsatt leverfunktion, se Kontraindikationer).

Varningar och försiktighet

Biverkningar kan eventuellt minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen.

Äldre: Äldre har en ökad risk för biverkningar vid behandling med NSAID, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala. Äldre har en ökad risk för konsekvenserna av biverkningar.


Försiktighet ska iakttas hos patienter med:

  • SLE (systemisk lupus erythematosus) eller blandad bindvävssjukdom, p.g.a. ökad risk för aseptisk meningit (se Biverkningar).

  • Kongenital störning i porfyrimetabolismen (t ex akut intermittent porfyri).

  • Gastrointestinala besvär och kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (ulcerös kolit, Crohns sjukdom) (se Biverkningar).

  • Anamnes på högt blodtryck och/eller hjärtsvikt, eftersom vätskeretention och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling (se Kontraindikationer och Biverkningar).

  • Nedsatt njurfunktion då njurfunktionen kan försämras ytterligare (se Kontraindikationer och Biverkningar).

  • Nedsatt leverfunktion (se Kontraindikationer och Biverkningar).

  • Omedelbart efter en stor operation.

  • Hösnuva, näspolyper eller kronisk obstruktiv lungsjukdom på grund av ökad risk för uppkomst av allergiska reaktioner hos dem. De kan uppvisa symtom som astmaattacker (s.k. analgetisk astma), Quinckes ödem eller urtikaria.

  • Hos patienter som tidigare har visat allergiska reaktioner mot andra substanser, då en ökad risk för överkänslighetsreaktioner också föreligger hos dem vid användning av denna produkt.

Luftvägar

Hos patienter som har eller tidigare har haft bronkialastma eller allergisk sjukdom kan bronkospasm framkallas.


Övriga NSAID

Samtidig användning av NSAID, inklusive selektiva COX-2 hämmare, bör undvikas.


Gastrointestinal säkerhet

Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation, som kan vara fatala, har rapporterats för samtliga NSAID och kan uppträda när som helst under behandlingen, med eller utan varningssymtom och utan tidigare förekomst av allvarliga gastrointestinala biverkningar.

Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre vid ökade doser av NSAID, hos patienter med anamnesmagsår, särskilt om det lett till blödning eller perforation (se Kontraindikationer) och hos äldre. Dessa patienter bör inleda behandlingen med lägsta möjliga dos.

Kombinationsbehandling med slemhinneskyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, samt för patienter som samtidigt behandlas med lågdos acetylsalicylsyra, eller andra läkemedel som kan öka risken för gastrointestinala biverkningar (se nedan och Interaktioner).

Patienter med anamnesgastrointestinal toxicitet, särskilt äldre patienter, ska uppmanas att rapportera alla ovanliga buksymtom (speciellt gastrointestinal blödning) särskilt i början av behandlingen.

Försiktighet bör iakttas för patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulceration eller blödning, såsom orala kortikosteroider, antikoagulantia (t.ex. warfarin), selektiva serotoninåterupptagshämmare eller trombocytaggregationshämmande medel (t.ex. acetylsalicylsyra) (se avsnitt Interaktioner).

Behandling med ibuprofen ska avbrytas om patienten utvecklar gastrointestinal blödning eller ulceration.

NSAID ska ges med försiktighet till patienter med anamnes på gastrointestinala sjukdomar (ulcerös kolit och Crohns sjukdom) då dessa tillstånd kan försämras (se Biverkningar).


Dermatologiska effekter

Allvarliga hudreaktioner, vissa med fatal utgång, inklusive exfoliativ dermatit, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, har rapporterats i mycket sällsynta fall i samband med NSAID-behandling (se Biverkningar). Risken för dessa reaktioner förefaller vara störst i början av behandlingen eftersom majoriteten av fallen inträffar under första behandlingsmånaden. Behandlingen med Nurofen Apelsin ska sättas ut vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.

I sällsynta fall kan allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor.

Än så länge kan NSAIDs bidragande roll i försämringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför rekommenderas det att undvika behandling med ibuprofen vid vattkoppor.


Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter

Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag), kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke). Epidemiologiska studier har generellt sett inte antytt något samband mellan en låg dos av ibuprofen (t.ex. ≤ 1 200 mg/dag) och en ökad risk för arteriella trombotiska händelser.

Patienter med okontrollerad hypertoni, hjärtsvikt (NYHA II-III), etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom ska endast behandlas med ibuprofen efter noggrant övervägande och höga doser (2 400 mg/dag) bör undvikas.

Långtidsbehandling av patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t.ex. hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning) ska endast påbörjas efter noggrant övervägande, särskilt om höga doser av ibuprofen (2 400 mg/dag) krävs.


Övrigt

I mycket sällsynta fall har svår akut överkänslighetsreaktion (t ex anafylaktisk chock) observerats. Vid första tecken på överkänslighetsreaktion efter intag av Nurofen Apelsin måste behandlingen avbrytas. Nödvändiga medicinska åtgärder för behandling av symtomen måste vidtas av kunnig sjukvårdspersonal.

Ibuprofen, den aktiva substansen i Nurofen Apelsin, kan tillfälligt hämma blodplättarnas funktion (trombocytaggregationen). Patienter med koagulationsstörningar ska därför kontrolleras noga.

Vid långtidsanvändning av Nurofen Apelsin krävs regelbunden uppföljning av levervärden, njurfunktionen och blodvärden.

Långtidsanvändning av analgetika mot huvudvärk, oavsett sort, kan förvärra den. Om detta upplevs eller misstänks bör medicinsk rådgivning ges och behandlingen avbrytas. Diagnosen överdosering av läkemedel mot huvudvärk (MOH- medication overuse headache) bör misstänkas hos patienter som har frekvent eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbunden användning av läkemedel mot huvudvärk.

Samtidig alkoholkonsumtion kan leda till ökning av ibuprofenrelaterade biverkningar, vid användning av NSAID-preparat, särskilt från magtarmkanalen eller centrala nervsystemet.

NSAID kan dölja symtom på infektion och feber.


Njurar

Generellt kan vanemässigt bruk av analgetika, speciellt en kombination med flera olika smärtstillande läkemedelssubstanser leda till kronisk njurskada med risk för njursvikt (analgetisk nefropati).

Det finns risk för nedsatt njurfunktion hos dehydrerade barn.


Produktspecifika varningar

Detta läkemedel innehåller maltitollösning. Patienter med följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans.

På grund av innehållet av maltitol i detta läkemedel kan det ha en milt laxerande effekt.

Kaloriinnehållet är 2,3 kcal/g maltitol.


Detta läkemedel innehåller 28,09 mg natrium per 15 ml lösning (= 1,87 mg natrium per ml lösning). Detta bör beaktande av patienter som ordinerats saltfattig kost.


Detta läkemedel innhåller vetestärkelse. Vetestärkelse kan innehålla gluten men i så små mängder att det anses säkert för personer med celiaki. (Gluten i vetestärkelse bestäms med test för totalprotein, beskrivet i monografin i Ph. Eur.).

Interaktioner

Nurofen Apelsin bör undvikas i kombination med:

Andra NSAID, inklusive selektiva COX-2-hämmare: Undvik samtidig användning av två eller flera NSAID, då det kan öka risken för biverkningar (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Acetylsalicylsyra: Samtidig administrering av ibuprofen och acetylsalicylsyra rekommenderas i allmänhet inte på grund av den möjliga ökade risken för biverkningar.

Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Farmakodynamik).


Ibuprofen (liksom andra NSAID) bör användas med försiktighet i kombination med:

Blodtryckssänkande läkemedel (ACE-hämmare, betablockerare, och angiotension-II-antagonister) och diuretika: NSAID kan minska effekten av dessa läkemedel. För vissa patienter (t ex dehydrerade patienter eller äldre patienter med nedsatt njurfunktion) finns risk för ytterligare försämring av njurfunktionen, inklusive akut njursvikt, som vanligen är reversibel, vid samtidig administrering av ACE-hämmare, betablockerare eller angiotensin II antagonister och cyklooxygenashämmare. Kombinationen bör därför ges med försiktighet till patienter med nedsatt njurfunktion, speciellt äldre. Patienter bör vara tillräckligt hydrerade och kontroll av njurfunktionen bör övervägas efter påbörjad kombinationsbehandling och regelbundet under behandlingen. Diuretika kan öka risken för njurtoxicitet orsakad av NSAID.


Hjärtglykosider: t.ex. Digoxin: NSAID kan förvärra hjärtsvikt, reducera GFR (glomerulär filtrationshastigheten) och höja plasmanivån för glykosider. Samtidig användning av Nurofen Apelsin med digoxinpreparat kan höja serumnivån för digoxin. Kontroll av serumnivåerna av digoxin krävs normalt inte vid korrekt användning (max 3 dagar).


Litium: Det finns belägg för potentiell ökning av litium i plasma. Kontroll av serumnivåerna av litium krävs normalt inte vid korrekt användning (max 3 dagar).


Kaliumsparande diuretika: Samtidig administrering av Nurofen Apelsin och kaliumsparande diuretika kan orsaka hyperkalemi (kontroll av serumnivåerna av kalium rekommenderas).


Fenytoin: Samtidig användning av Nurofen Apelsin med fenytoinpreparat kan höja serumnivån för fenytoin. Kontroll av serumnivåerna av fenytoin krävs normalt inte vid korrekt användning (högst 3 dagar).


Metotrexat: Det finns belägg för potentiell ökning av metotrexat i plasma. Administrering av Nurofen Apelsin, 24 timmar före eller efter administrering av metotrexat kan leda till förhöjda koncentrationer av metotrexat och ökning av dess toxiska effekt.


Takrolimus: Möjlig risk för ökad nefrotoxicitet när NSAID ges samtidigt med takrolimus.

  • Ciklosporin: Ökad risk för nefrotoxicitet.

  • Kortikosteroider: Ökad risk för gastrointestinal ulceration och blödning (se Varningar och försiktighet).

  • Antikoagulantia: NSAID kan förstärka effekten av antikoagulantia som warfarin (se Varningar och försiktighet).

  • Trombocytaggregationshämmare och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) kan leda till ökad risk för gastrointestinal blödning (se Varningar och försiktighet).

  • Sulfonurea: Kliniska prövningar har visat på interaktioner mellan NSAID och antidiabetika (sulfonurea). Trots att interaktion mellan ibuprofen och sulfonurea i dagsläget inte har beskrivits rekommenderas kontroll av blodsockret som en försiktighetsåtgärd vid samtidig användning.

  • Zidovudin: Ökad risk för hemartros och hematom hos hiv-positiva hemofiliker som får samtidig behandling med zidovudin och ibuprofen har påvisats.

  • Probenicid och sulfinpyrazon: Läkemedel som innehåller probenicid och sulfinpyrazon kan fördröja utsöndringen av ibuprofen.

  • Baklofen: Ibuprofen kan öka toxiciteten av baklofen.

  • Ritonavir: Ritonavir kan höja plasmakoncentrationen av NSAID.

  • Aminoglykosider: NSAID kan minska utsöndringen av aminoglykosider.

  • Kinolonantibiotika: Djurdata tyder på att risken för kramper kan öka om NSAID tas samtidigt med kinolonantibiotika. Patienter som tar NSAID och kinoloner har ökad risk för kramper.

  • CYP2C9-hämmare: Samtidig administrering av ibuprofen med CYP2C9-hämmare kan öka exponeringen av ibuprofen (CYP2C9-substrat). I en studie av vorikonazol och flukonazol (CYP2C9-hämmare) sågs en ökning av exponeringen för S (+) ibuprofen med ungefär 80-100%. Sänkning av ibuprofendosen ska övervägas när potenta CYP2C9-hämmare ges samtidigt, speciellt när högdos ibuprofen ges med antingen vorikonazol eller flukonazol.

  • Kaptopril: Experimentella studier visar att ibuprofen hämmar kaptoprils effekt på natriumutsöndringen.

  • Kolestyramin: Vid samidig administrering av ibuprofen och kolestyramin är absorptionen av ibuprofen fördröjd och minskad (25%). Läkemedlen ska ges med några timmars intervall.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal/fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för hjärtmissblidning och gastroschis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Den absoluta risken för hjärt-kärlmissbildning ökade från mindre än 1% till cirka 1,5%. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryo/fetal död. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden.


Under den första och andra trimestern av graviditeten ska ibuprofen användas endast då det är absolut nödvändigt. Om ibuprofen används av en kvinna som önskar bli gravid, eller tas under den första och andra trimestern av graviditeten bör lägsta möjliga dos användas under kortast möjliga behandlingstid.

Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:

  • kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension)

  • störd njurfunktion, som kan leda till njursvikt och därmed minskad mängd fostervatten.

Modern och fostret, vid graviditetens slut, för:

  • ökad blödningstid beroende på en antiaggregationseffekt hos trombocyterna som kan förekomma redan vid mycket låga doser

  • hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenad eller förlängd förlossning.

Ovanstående medför att ibuprofen är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Ibuprofen och dess metaboliter kan passera i låga koncentrationer över till bröstmjölken. Inga skadliga effekter för spädbarn är kända i dagsläget, så vid korttidsbehandling med den rekommenderade dosen mot värk och feber är det i allmänhet inte nödvändigt att avbryta amningen.

Fertilitet

Det finns vissa belägg för att substanser som hämmar cyklo-oxygenas/prostaglandinsyntesen kan försämra kvinnans fertilitet genom påverkan på ägglossningen. Det är reversibelt vid avslutad behandling.

Trafik

Vid korttidsbehandling har detta läkemedel ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Listan med följande biverkningar omfattar alla kända biverkningar vid behandling med ibuprofen, även de i höga doser vid långtidsbehandling hos reumatiska patienter. Angivna frekvenser, som sträcker sig bortom mycket sällsynta rapporter, gäller vid kortidsanvändning med dagliga doser upp till högst 1200 mg ibuprofen för orala beredningar och högst 1800 mg för suppositorier.

Följande biverkningar förklaras således med att de övervägande är dosberoende och varierar mellan individer.

Biverkningar i samband med ibuprofen listas nedan. De är listade efter organsystem och frekvens.

Frekvenserna definieras enligt:

Mycket vanliga: ≥1/10

Vanliga: ≥1/100, <1/10

Mindre vanliga: ≥1/1 000, <1/100

Sällsynta: ≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta: <1/10 000

Ingen känd frekvens: kan inte beräknas från tillgängliga data

Inom varje frekvenskategori listas biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala. Biverkningarna är mestadels dosberoende, särskilt risken för gastrointestinal blödning som beror på doseringsintervall och behandlingstid. Gastrointestinala sår, perforation eller blödning, ibland livshotande, särskilt hos äldre kan inträffa (se avsnitt Varningar och försiktighet). Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, förstoppning, dyspepsi, buksmärtor, melena, hematemes, ulcerativ stomatit, exacerbation av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet) har rapporterats efter administrering. Mer sällan har gastrit observerats.

Ödem, hypertoni och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Kliniska studier anyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2400 mg dagligen) och vid långtidsbehandling kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (t.ex. hjärtinfarkt eller stroke), (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Excerbation av infektionsrelaterade inflammationer (t.ex. utveckling av nekrotiserande fasciit) har inträffat vid samtidig användning av NSAID. Det kan finnas ett möjligt samband med verkningsmekanismen för NSAID.

Vid tecken på infektion eller försämring av infektion vid användning av Nurofen Apelsin ska patienten rekommenderas att uppsöka läkare utan fördröjning. En undersökning bör göras om antimikrobiell-/antibiotikabehandling bör sättas in.

Blodvärden bör kontrolleras regelbundet under långtidsbehandling.

Patienten ska instrueras att omedelbart informera läkare och inte fortsätta ta Nurofen Apelsin om symtom på överkänslighetsreaktioner uppträder. Om symtom uppträder, vilket kan inträffa även vid första användning, krävs omedelbart omhändertagande av läkare.

Patienten ska instrueras att inte fortsätta ta läkemedlet och uppsöka läkare omedelbart om svåra smärtor i övre delen av buken eller melena eller hematemes uppträder.

Organsystem

Frekvens

Biverkning

Infektioner och infestationer

Mycket sällsynta

Excerbation av infektionsrelaterade inflammationer (t.ex. utveckling av nekrotiserande fasciit). I sällsynta fall förekommer allvarliga hud- och mjukdelsinfektioner i samband med vattkoppor.

Blodet och lymfsystemet

Mycket sällsynta

Störning av hematopoesen (anemi, leukopeni, trombocytopeni, pancytopeni, agranulocytos). Första tecknen är: feber, halsont, ytliga munsår, influensaliknande symtom, svår utmattning, blödningar i näsa och hud. I sådana fall bör patienten rådas att sluta ta läkemedlet, att undvika all självmedicinering med smärtstillande eller febernedsättande och söka läkare.

Immunsystemet

Mindre vanliga

Överkänslighetsreaktioner bestående av1: Urtikaria och klåda

Mycket sällsynta

Svår överkänslighetsreaktion. Kan uppträda som ansiktsödem, svullen tunga, svullnad av struphuvudet, andningsbesvär, takykardi, lågt blodtryck (anafylaxi, angioödem och allvarlig chock). Exacerbation av astma.

Ingen känd frekvens

Luftvägsreaktioner som astma, bronkospasm eller dyspne.

Psykiska störningar

Mycket sällsynta

Psykotiska reaktioner, depression.

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga

Centralnervösa störningar som huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, oro, irritabilitet och trötthet.

Mycket sällsynta

Aseptisk meningit2

Ögon

Mindre vanliga

Synstörningar

Öron och balansorgan

Sällsynta

Tinnitus

Hjärtat

Mycket sällsynta

Hjärtsvikt, palpitationer och ödem, hjärtinfarkt.

Blodkärl

Mycket sällsynta

Högt blodtryck, vaskulit

Magtarmkanalen

Vanliga

Gastrointestinala komplikationer som buksmärtor, illamående, dyspepsi, diarré, flatulens, förstoppning, halsbränna, kräkningar och lättare gastrointestinal blödning som kan orsaka anemi i sällsynta fall.

Mindre vanliga

Gastrointestinala sår, perforation eller med blödning, ulcerativ stomatit, exacerbation av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet), gastrit.

Mycket sällsynta

Esofagit och bildning av intestinala, diafragma-liknande strikturer, pankreatit.

Lever och gallvägar

Mycket sällsynta

Nedsatt leverfunktion, leverskador, särskilt vid långtidsbehandling, leversvikt, akut hepatit.

Hud och subkutan vävnad


Mindre vanliga

Varierande hudutslag

Mycket sällsynta

Svåra hudproblem såsom bullösa reaktioner inkluderande Stevens-Johnsons syndrom, erytema multiforme och toxisk epidermal nekrolys, håravfall.

Ingen känd frekvens

Biverkningar med eosinofili och systemiska symtom (DRESS-syndrom)

Njurar och urinvägar

Sällsynta

Skada på njurvävnad (papillär nekros) och förhöjd ureakoncentrationen i blodet, kan också förekomma i sällsynta fall, förhöjd urinsyrakoncentration i blodet.

Mycket sällsynta

Ödem kan uppstå, speciellt hos patienter med arteriell hypertoni eller nedsatt njurfunktion, nefrotiskt syndrom, interstitiell nefrit som kan leda till akut njursvikt.

Undersökningar

Sällsynta

Minskade hemoglobinnivåer.

Beskrivning av utvalda biverkningar

1 Överkänslighetsreaktioner vid behandling med ibuprofen har rapporterats. Dessa kan bestå av a) icke-specifika allergiska reaktioner och anafylaxi, b) luftvägsreaktioner omfattande astma, förvärrad astma, bronkospasm eller andningsbesvär, eller c) diverse hudproblem, inkluderande utslag av varierande typ, klåda, urtikaria, purpura, angioödem, och mer sällsynt, exfoliativa och bullösa dermatoser (inklusive toxisk dermal nekrolys, Stevens-Johnsons syndrom och erythema multiforme).


2 Den patogena verkningsmekanismen bakom läkemedelsinducerad aseptisk meningit är inte helt klarlagd. Tillgängliga data för NSAID-relaterad aseptisk meningit pekar på en immunreaktion (beroende på ett tidssamband mellan läkemedelsintag och försvinnande av symtom efter utsättning av läkemedel.) Att notera, enstaka fall av symtom på aseptisk meningit (såsom stel nacke, huvudvärk, illamående, feber och mental trötthet) har observerats under behandling med ibuprofen hos patienter med existerande autoimmuna sjukdomar (såsom systemisk lupus erythematosus och blandad bindvävssjukdom).


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Intag av ibuprofendoser på mer än 400 mg/kg kan orsaka toxiska symtom. Risk för toxiska effekter ska inte uteslutas med en dos över 100 mg/kg.


a) Symtom på överdosering

Symtom på överdosering kan vara illamående, kräkningar, buksmärtor eller mer sällan, diarré. Nystagmus, dimsyn, tinnitus, huvudvärk och magtarmblödning kan också förekomma. Vid mer allvarliga förgiftningar ses påverkan på centrala nervsystemet såsom vertigo, yrsel, dåsighet och ibland upprymdhet, desorientering, medvetandeförlust och koma. Ibland utvecklar patienten kramp. Vid allvarlig förgiftning kan metabolisk acidos förekomma. Hypotermi och hyperkalemi kan inträffa och protrombintiden/INR kan förlängas, förmodligen beroende på interaktion med cirkulerande koagulationsfaktorer. Akut njursvikt, leverskada, hypertoni, andningsdepression och cyanos kan förekomma. Astman kan försämras hos astmatiker.


b) Behandling vid överdosering

Det finns ingen särskild antidot.

Behandlingen ska vara symtomatisk och stödjande och inkluderar fria luftvägar och monitorering av hjärtfunktion och vitala tecken tills tillståndet är stabilt. Överväg oral administrering av aktivt kol eller magtömning om patienten inkommer inom en timme efter intag av potentiellt toxisk mängd. Om ibuprofen redan har absorberats kan alkaliska substanser ges för att främja utsöndring av surgjort ibuprofen i urinen. Kramper som är frekventa eller förlängda bör behandlas med intravenöst diazepam eller lorazepam. Bronkvidgande ges vid astma. Giftinformationscentralen bör kontaktas för råd.


Farmakodynamik

Ibuprofen tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID). Effekten har visats i vanliga inflammatoriska djurmodeller genom att hämma prostaglandinsyntesen. Hos människor reducerar ibuprofen inflammatorisk smärta, svullnad och feber. Ibuprofen hämmar även trombocytaggregationen reversibelt.

Den kliniska effekten av ibuprofen har visats vid behandling av lätt till medelsvår smärta som tandvärk, huvudvärk och vid feber.


Den analgetiska dosen för barn är 7 - 10 mg/kg/dos och högst 30 mg/kg/dag. Nurofen Apelsin innehåller ibuprofen och har febernedsättande effekt inom 15 minuter och sänker feber hos barn i upp till 8 timmar, påvisades i en öppen studie.


Experimentella data antyder på att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Vissa farmakodynamiska studier har visat att en minskad effekt av acetylsalicylsyra på tromboxanbildning och trombocytaggregation förekom när enkeldoser av ibuprofen 400 mg togs inom 8 timmar före eller inom 30 minuter efter dosering av acetylsalicylsyra med omedelbar frisättning (81 mg). Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Interaktioner).

Farmakokinetik

Inga särskilda farmakokinetikstudier på barn har utförts. Litteraturdata bekräftar att absorption, metabolism och elimination av ibuprofen hos barn sker på samma sätt som för vuxna.

Efter peroralt intag av ibuprofen absorberas det delvis i magen och senare helt i tunntarmen. Efter metabolisering i levern (hydroxylering, karboxylering, konjugering) elimineras de farmakologiskt inaktiva metaboliterna helt, främst renalt (90%), men även via gallvägarna. Eliminationshalveringstiden hos såväl friska personer som hos patienter med lever- och njursjukdomar är 1,8 till 3,5 timmar. Plasmaproteinbindningen är ca 99%.


Nedsatt njurfunktion

Då både ibuprofen och dess metaboliter främst utsöndras via njurarna kan det för patienter med varierande grad av nedsatt njurfunktion leda till ändrade farmakokinetiska egenskaper för läkemedlet. Hos patienter med nedsatt njurfunktion och proteinbindning har högre plasmanivåer av totalt ibuprofen och obundet (S)-ibuprofen, högre AUC-värden för (S)-ibuprofen och ökad enantiomer AUC (S/R) förhållande än hos friska kontroller rapporterats.

Hos patienter med njursjukdom i slutskede som erhåller dialys var den fria fraktionen av ibuprofen ungefär 3% jämfört med 1% hos friska frivilliga. Svår njurfunktionsnedsättning kan resultera i ackumulering av ibuprofenmetaboliter. Klinisk signifikans av denna effekt är ej känd. Metaboliterna kan avlägsnas via hemodialys.


Nedsatt leverfunktion

Alkoholorsakad leversjukdom med lätt till medelsvår leverfunktionsnedsättning resulterade inte i påtagligt ändrade farmakokinetiska parametrar. Leversjukdom kan ändra dispositionen för ibuprofens kinetik.

Hos cirrotiska patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (Child Pugh score 6-10) behandlade med racemiskt ibuprofen observerades i genomsnitt en fördubbling av halveringstiden och enantiomera AUC-värden (S/R) var signifikant lägre än hos friska kontroller, vilket tyder på försämring av metabol omvandling av (R)-ibuprofen till aktiv (S)-enantiomer.

Prekliniska uppgifter

Subkronisk och kronisk toxicitet för ibuprofen i djurförsök visade främst på skador och ulcerationer i gastrointestinaltrakten. In vitro och in vivo studier visade inte på någon mutagen klinisk relevant potential för ibuprofen. Vid studier på råtta och mus sågs ingen karcinogen effekt hos ibuprofen.

Ibuprofen hämmar ovulationen hos kanin och orsakade implantationsstörningar hos ett flertal arter (kanin, råtta, mus). Experimentella studier på råtta och kanin har visat att ibuprofen passerar placenta. Efter administrering av modertoxiska doser uppträdde en ökad incidens av missbildningar (ventrikulär septumdefekt) hos råttans avkomma.

Innehåll

1 ml oral suspension innehåller 40 mg ibuprofen.

Hjälpämnen: Maltitollösning 0,442 g/ml, citronsyramonohydrat, natriumcitrat, natriumklorid, sackarinnatrium, polysorbat 80, domifenbromid, flytande maltitol, glycerol , xantangummi, renat vatten. Apelsinsmak (innehåller vetestärkelse).

Blandbarhet

Ej relevant.

Miljöpåverkan

Miljöinformationen för ibuprofen är framtagen av företaget McNeil för Ipren, Iprensa, Ipren®

Miljörisk: Användning av ibuprofen har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Ibuprofen bryts ned i miljön.
Bioackumulering: Ibuprofen har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

1. PREDICTED ENVIRONMENTAL CONCENTRATION (PEC):

PEC is based on the following data:


A = 186 697 kg (total sold amount API (Ibuprofen, Dexibuprofen and Ibuprofen-D,L-lysin) in Sweden year 2018, data from IQVIA/LIF)

R = 87.3% (based on SimpleTreat model results)

P = 9 × 106 inhabitants

V = 200 L inh-1 d-1

D = 10


Bild 1


2. ECOTOXICOLOGICAL STUDIES1

The following section includes a short summary of acute (short-term) and chronic (long-term) studies showing ecologically relevant adverse effects of ibuprofen exposure. Because of the large number of studies that have been conducted, any studies using less sensitive species and/or reporting only effects that are not considered to be ecologically relevant under FASS guidance are not included below.


Studies with algae (all studies considered both acute and chronic):2

Green alga (Desmodesmus subspicatus) (Methods for determination of

ecotoxicity; Annex V, C.3, Algal inhibition test. European Guideline. Commission of the European Communities, 1993):

NOECr 72 h= 30 mg/L


ErC50 72 h = 323.4 mg/L

Cleuvers (2003)


Green alga (Pseudokirchneriella subcapitata, formerly Selenastrum capricomutum) (Environment Canada. 1992. Growth inhibition test using the freshwater alga Selenastrum capricornutum. EPS 1/RM/25):

NOECy 72 h = 10 µg/L

EC25y 72 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Acute and chronic studies with crustaceans:

Water-flea (Daphnia magna) (OECD 202):

Acute EC50 48 h = 31 mg/L

NOEC not reported

Yamamoto et al. (2007)


Water-flea (Daphnia magna) (Environment Canada. 1990. Biological test method: Acute lethality test using Daphnia spp. EPS 1/RM/11):

Acute LC50 48 h > 32 µg/L

Brun et al. (2006).


Water-flea (Daphnia magna) Methods for determination of ecotoxicity; Annex V, C.2, Daphnia acute immobilisation test’European Guideline (Commission of the European Communities, 1992):

Acute EC50 48h = 95.6 mg/L

Cleuvers (2004)


Water-flea (Daphnia magna) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic EC10 14d (reproduction) = 2.04 mg/L

Chronic NOEC 14d (survival) = 20 mg/L

Chronic NOEC 14d (population growth) = <20 mg/L

Heckmann et al., (2007)


Water-flea (Daphnia magna):

Static renewal exposure according to test method EPA/600/4-91/002

Chronic NOEC 21d (reproduction) = 20 mg/L

Han et al. (2006)


Acute and chronic studies with fish:

Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 203):

Acute LC50 96 h = 89 mg/L

Yamamoto et al. (2007)


Fathead minnow (Pimephales promelas) (OECD 210):

Measured concentrations used to derive endpoints

No adverse effects at the maximum concentration tested – 680 µg/L

Endpoints: survival, growth, abnormalities

Overturf et al. (2012)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (Author-derived 6-week reproduction and chronic effects method used, described in the reference cited):

Endpoints: reproduction, histology.

Static renewal exposure (solution renewal every 24 hours)

No adverse effects to reproductive output or histology occurred at the maximum concentration tested – 100 µg L-1

Reproduction timing patterns significantly differed from control in a concentration-dependent relationship.

Endpoints: reproduction, histology.

Flippin et al. (2007)


Japanese medaka (Oryzias latipes) (OECD 210 test method modified by the author as described in the reference cited)3:

Measured concentrations used to derive endpoints

NOEC 144 d (reproduction) < 1.23 mg/L

NOEC 144 d (survival) = 33.3 mg/L

Han et al. (2010)


Studies with other species:


Mollusc (Planorbis carinatus) (Author-derived method used, described in the reference cited):

Flow-through exposure

Measured concentrations used to derive endpoints

Chronic NOEC 21 d = 1.02 mg/L

Endpoints: survival, growth, reproduction

Pounds et al. (2008)


Duckweed (Lemna minor) (ISO 20079):

Chronic EC50 7 d = 21 mg/L

NOEC not reported

Cleuvers (2003)


Duckweed (Lemna minor) (OPPTS 850.4400):

Chronic EC50 7 d = 4 mg/L

NOEC not reported4

Pomati et al. (2004)


Duckweed (Lemna gibba) (ASTM 7 d test method modified by the author as described in the reference cited):

No adverse effects at the maximum concentration tested – 1 mg/L

Endpoints: wet mass, number of fronds, chlorophylls a and b, and carotenoids

Brain et al. (2004)


Acute aquatic toxicity studies have been conducted for ibuprofen, with reported toxicological benchmarks greater than that in the critical chronic study listed above, and so are not reviewed here (Gravel et al., 2009; Han et al. 2006, Kim et al., 2009; Kim et al., 2010; Láng and Kőhidai, 2012; Mattozzo et al., 2012; Quinn et al. 2008).


1 In this section, if the study report referenced indicated that measured concentrations were used rather than nominal concentrations to derive the endpoint(s), it is noted in the study summary. If the study report does not specifically indicate that measured concentrations were used, it is assumed that nominal concentrations were used for calculations, and no note is made in the study summary.

2 Growth rate-based endpoints are used preferentially from studies that report both yield- and rate-based endpoints. Yield-based endpoints considered only if no rate-based value were available for a given species.

3 Han et al. (2010) performed a study in which Japanese medaka (O. latipes) were exposed to ibuprofen concentrations ranging from 0.01 µg/L to 1000 µg/L for 144 days. The endpoints examined included hatchability, fry survival, juvenile survival, adult survival, number of eggs, broods per pair, eggs per brood, fertility, and time-to-hatch. The authors report the lowest NOEC for the adult survival endpoint, equal to 0.1 µg/L. This result is unusual because reproduction endpoints and juvenile survival are typically more sensitive endpoints than adult survival. An unbiased independent panel of multinational experts (i.e,, the Scientific Committee on Health and Environmental Risks, or SCHER) was asked to evaluate the reliability of this study for setting an EU Environmental Quality Standard (EQS) for ibuprofen. The panel issued an opinion document in 2011 rejecting the use of these data for establishing an EQS (SCHER, 2011) because of shortcomings in the study, including: exposure intervals too broad, measurement intervals too infrequent, lack of adequate numbers of organisms and eggs, and insufficient statistical treatment of the data. Note that Flippin et al. (2007) also investigated reproductive effects in the same fish species, and found results that conflict with those of Han et al. 2010. Hence the results of Han et al. (2010) are neglected for setting the PNEC.

4 Pomati et al. (2004) investigated the growth of L. minor exposed to ibuprofen concentrations ranging from 1 to 1000 µg/L for 7 d, and the authors reported a decrease in growth at every concentration. However, no significance tests were conducted so a NOEC could not be determined. Also, growth stimulation followed an initial period of inhibition at all treatment levels except 1000 µg/L making interpretation of the study results problematic.


2.1. Calculation of Predicted No Effect Concentration (PNEC)

PNEC (µg/L) = lowest NOEC/10, where 10 is the assessment factor used, reflecting that data are available from chronic studies (e.g. EC10 or NOECs) from at least three species (fish, Daphnia and algae) representing three trophic levels. The NOEC for the green algae Pseudokirchneriella subcapitata (formerly Selenastrum capricornutum) 10 µg/L has been used for this calculation because it is the most sensitive of the tested species (i.e., yielded the lowest NOEC)


PNEC = 10 µg/L/10 = 1 µg/L


2.2. Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)

PEC/PNEC = 2.34 µg/L / 1 µg/L = 2.34, i.e., 1 < PEC/PNEC ≤ 10 which justifies the phrase “Use of ibuprofen has been considered to result in moderate environmental risk.”


3. DEGRADATION

Ready biodegradation (OECD 301B) (Lavin, 2011)

Pass level reached within 28 days. Uncertain whether 10-day window criterion was achieved.


In a 100-day sediment/water study similar to an OECD 308 test, using a loamy sand solid phase, the 90% dissipation time was less than six days, with mineralization of ibuprofen beginning after an eight-day lag time. At the end of the 100-day study, 77% of the ibuprofen evolved as CO2. Parent ibuprofen was “totally transformed into volatile degradation products, mainly CO2” by the end of the study. (Loffler et al., 2005) Unextractable residues totaled 17% of the applied 14C at a maximum, occurring on day 14, where the extraction used was a four stage sequential process (15 min each stage, 50g sediment:45mL acetone/acetic acid 20:1 (v/v) for stage one, and ethyl acetate for stages two through four) under ultrasonic treatment. According to FASS guidance, ibuprofen can be designated with the phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” because the DT50 in this study (< 6 d) is less than the criterion value of 32 days.


SimpleTreat, Version 3.1, dated March 14, 2003 was used to determine the percent removal for use in the PEC calculation. Default values for all parameters were used in the model, with the exception of the following:


Table 1 Input Values Used in SimpleTreat Modeling

Model Input (units)

Value Used

Notes/Source

Molecular weight (Da)

206.3

Value for ibuprofen acid (IBU-H)

Kow (n/a)

9337.5

Value for IBU-H from Avdeef et al., (1998)

Vapour pressure (Pa)

3.56 × 10-7

Daubert and Danner (1989) as cited in the US National Institutes of Health Hazardous Substances Data Bank (HSDB)

Solubility (mg L-1)

21

At 25 ºC from Yalkowsky and Dannenfelser (1992) as cited in HSDB

Ka (n/a)

3.55 × 10-5

Avdeef et al., (1998)

k biodeg1 (hr-1)

1

Recommendation in the model. See text below for details.


For estimating biodegradation in SimpleTreat, when the result of a standard laboratory test is to be used as the basis for estimating the extent of biodegradation in the treatment plant, the recommended values for the parameter, k biodeg1, are:

  • 1 to 3 h-1 when the substance is readily biodegradable and fulfills the 10-day window criterion

  • 0.3 to 1 hr-1 when the substance is readily biodegradable and does not fulfill the 10-day window criterion

The value selected is 1 hr-1 based on the ready biodegradability test performed by Lavin (2011), which shows IBU to be readily biodegradable in an OECD guideline 301B test, but with uncertainty around whether the 10-day window was fulfilled, due to the frequency of sampling.


The fraction of IBU removed in the wastewater treatment plant was predicted to be 91.5% in the 6-box model, and 87.3% in the 9-box model. Based on this result, the R parameter in the PEC equation was set equal to 87.3%.

Ibuprofen passes the ready biodegradation test (with uncertainty around the 10-day window criterion due to sampling frequency) and has a DT50 < 32 days in a sediment dissipation study. The phrase “Ibuprofen is degraded in the environment” is thus chosen.


4. BIOACCUMULATION

BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) after 8-d exposure with 3 µg/L ibuprofen = 1.50 (muscle) and 23.69 (fat).

Zhang et al., (2010)


Maximum BCF in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) muscle after an 8-day exposure to 2.79 mg/L ibuprofen = 6.6

Togunde et al. (2012)


Maximum BCF in fathead minnow (Pimephales promelas) tissue after 28 d exposure and 14‑d depuration (OECD 305), and in channel catfish (Ictalurus punctatus) after 7 d exposure and 7 d depuration with 250 µg/L ibuprofen = 1.4.

Nallani et al. (2011)


Since BCF < 500, the substance has low potential for bioaccumulation.


5. REFERENCES

Avdeef, A; Box, KJ; Comer, JEA; Hibbert, C; Tam, KY. 1998. “pH-Metric logP 10. Determination of Liposomal Membrane-Water Partition Coefficients of Ionizable Drugs.” Pharmaceutical Res 15(2):209-215.


Brain, RA; Johnson, DJ; Richards, SM; Sanderson, H; Sibley, PK; Solomon, KR. 2004. “Effects of 25 Pharmaceutical Compounds to Lemna gibba Using a Seven-Day Static Renewal Test” Environ Toxicol Chem 23(2):371-382.


Cleuvers, M. 2003. "Aquatic Ecotoxicity of Pharmaceuticals Including the Assessment of Combination Effects" Toxicology Letters 142:185-194.


Cleuvers, M. 2004. "Mixture Toxicity of the Anti-inflammatory Drugs Diclofenac, Ibuprofen, Naproxen, and Acetylsalicylic Acid" Ecotoxicology and Environmental Safety 59:309–315.


Flippin, JL; Huggett, D; Foran, CM. 2007. “Changes in the timing of reproduction following chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka, Oryzias latipesAquatic Toxicol, 81:73-78.


Gravel, A; Wilson, JM; Pedro, DF; Vijayan, MM. 2009. “Non-steroidal anti-inflammatory drugs disturb the osmoregulatory, metabolic and cortisol responses associated with seawater exposure in rainbow trout.” Comp Biochem Physiol C Toxicol Pharmacol. 149(4):481-90.


Han, GH; Hur, HG; Kim, SD. 2006. "Ecotoxicological Risk of Pharmaceuticals from Wastewater Treatment Plants in Korea Occurrence and Toxicity to Daphnia magna" Environ Toxicol Chem 25:265–271.


Han, S; Choi, K; Kim, J; Ji, K; Kim, S; Ahn, B; Yun, J; Choi, K; Khim, JS; Zhang, X; Giesy, JP. 2010. “Endocrine disruption and consequences of chronic exposure to ibuprofen in Japanese medaka (Oryzias latipes) and freshwater cladocerans Daphnia magna and Moina macrocopaAquatic Toxicol 98:256–264.


Heckmann, L-H; Callaghan, A; Hooper, HL; Connon, R; Hutchinson, TH: Maund, SJ; Sibly, RM. 2007. “Chronic Toxicity of Ibuprofen to Daphnia magna: Effects on Life History Traits and Population Dynamics” Toxicol Letters 172:137–145.


Kim, JW; Ishibashi, H; Yamauchi, R; Ichikawa, N; Takao, Y; Hirano, M; Koga, M; Arizono, K. 2009. “Acute toxicity of pharmaceutical and personal care products on freshwater crustacean (Thamnocephalus platyurus) and fish (Oryzias latipes).” J Toxicol Sci. 34(2):227-32.


Kim, J; Park, J; Kim, PG; Lee, C; Choi, K; Choi K. 2010. “Implication of global environmental changes on chemical toxicity-effect of water temperature, pH, and ultraviolet B irradiation on acute toxicity of several pharmaceuticals in Daphnia magna.” Ecotoxicology. 19:662-669.


Láng, J; Kőhidai, L. 2012. “Effects of the aquatic contaminant human pharmaceuticals and their mixtures on the proliferation and migratory responses of the bioindicator freshwater ciliate Tetrahymena.” Chemosphere. 89:592-601.


Loffler, D; Rombke, J: Meller, M; Ternes, TA. 2005. “Environmental Fate of Pharmaceuticals in Water/Sediment Systems” Environ. Sci. Technol. 39:5209-5218.


Mattozzo, V; Rova, S; Marin MG. 2012. “The nonsteroidal anti-inflammatory drug, ibuprofen, affects the immune parameters in the clam Ruditapes philippinarum.” Mar Environ Res. 79:116-121.


Nallani, GC; Paulos, PM; Constantine, LA; Venables, BJ; Huggett DB. 2011. “Bioconcentration of ibuprofen in fathead minnow (Pimephales promelas) and channel catfish (Ictalurus punctatus).” Chemosphere. 84:1371-1377.


Overturf, MD; Overturf, CL; Baxter, D; Hala, DN; Constantine, L; Venables, B; Huggett, DB. 2012. “Early Life-Stage Toxicity of Eight Pharmaceuticals to the Fathead Minnow, Pimephales promelasArch Environ Contam Toxicol 62:455–464.


Pomati F; Netting AG; Calamari D; Neilan BA. 2004. “Effects of erythromycin, tetracycline and ibuprofen on the growth of Synechocystis sp. and Lemna minor.” Aquat Toxicol 67(4):387–396


Pounds, N; Maclean, S; Webley, M; Pascoe, D; Hutchinson, T. 2008. "Acute and Chronic Effects of Ibuprofen in the Mollusk Planorbis carinatus (Gastropoda: Planorbidae)" Ecotoxicol Environ Safety 70:47–52.


Quinn, B; Gagné, F; Blaise, C. 2008. “An investigation into the acute and chronic toxicity of eleven pharmaceuticals (and their solvents) found in wastewater effluent on the cnidarian, Hydra attenuata.” Sci Total Environ. 389(2-3):306-14.


SCHER (Scientific Committee on Health and Environmental Risks). 2011. “Opinion on ‘Chemicals and the Water Framework Directive: Draft Environmental Quality Standards’ Ibuprofen” 30 March.


Togunde,OP; Oakes, KD; Servos, MR; Pawliszyn, J. 2012. “Determination of Pharmaceutical Residues in Fish Bile by Solid-Phase Microextraction Couple with Liquid Chromatography-Tandem Mass Spectrometry (LC/MS/MS)” Environ. Sci. Technol. 46:5302−5309.


Zhang, X; Oakes, KD; Cui, S; Bragg, L; Servos, MB; Pawliszyn, J. 2010. "Tissue-specific in vivo bioconcentration of pharmaceuticals in rainbow trout (Oncorhynchus mykiss) using space-resolved solid-phase microextration" Environ Sci Technol 44:3417-3422.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Efter att flaskan öppnats: 6 månader.

Förvaras vid högst 25°C.

Inga särskilda anvisningar.

Förpackningsinformation

Oral suspension 40 mg/ml Benvit, viskös suspension med apelsinsmak
100 milliliter flaska, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare

Hitta direkt i texten
Av