Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Lercadip

(Parallellimporterat)
ReceptstatusFörmånsstatus
Medartuum

Filmdragerad tablett 20 mg
Avregistreringsdatum: 2008-12-31 (Tillhandahålls ej)

Inga avvikelser.

Kalciumantagonist

Visa information om det parallellimporterade läkemedlet
Aktiv substans:
ATC-kod: C08CA13
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.
Läs mer om avregistrerade läkemedel

Texten nedan gäller för:
Zanidip® filmdragerad tablett 10 mg och 20 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2014-11-10.

Texten nedan hämtas från Fass-texten för Zanidip®, Meda, förutom avsnitten Innehåll och Förpackningsinformation som avser Lercadip, Medartuum.

Indikationer

ZANIDIP är indicerat hos vuxna för behandling av lätt till måttlig essentiell hypertoni.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne som anges under Innehåll.

  • Graviditet och amning (se Fertilitet,Graviditet och Amning).

  • Kvinnor i fertil ålder om inte effektivt preventivmedel används.

  • Patienter med aortastenos.

  • Obehandlad hjärtsvikt.

  • Instabil angina pectoris.

  • Gravt nedsatt njur- eller leverfunktion.

  • Inom en månad efter hjärtinfarkt.

  • Samtidigt intag av:

    • starka hämmare av CYP3A4 (se Interaktioner).

    • ciklosporin (se Interaktioner).

    • grapefruktjuice (se Interaktioner).

Dosering

Den rekommenderade dosen är 10 mg peroralt en gång dagligen minst 15 minuter före måltid. Dosen kan ökas till 20 mg beroende på den enskilda patientens reaktion.


Dostitrering bör ske gradvis eftersom det kan ta omkring två veckor innan maximal antihypertensiv verkan uppnås.


I de fall där monoterapi med Zanidip inte ger tillfredsställande effekt kan det vara lämpligt att kombinera ZANIDIP med ett betareceptorblockerande läkemedel (atenolol), ett diuretikum (hydroklorotiazid) eller en ACE-hämmare (kaptopril eller enalapril).


Eftersom dosresponskurvan är brant med en platå vid doser mellan 20 och 30 mg är det osannolikt att man får en bättre effekt med högre doser medan riskerna för biverkningar ökar.


Äldre:

Försiktighet bör iakttagas när man påbörjar behandling av äldre patienter, även om farmakokinetiska data och klinisk erfarenhet tyder på att den dagliga dosen inte behöver justeras.


Pediatrisk population:

Säkerhet och effekt av ZANIDIP för barn upp till 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.


Nedsatt njur- eller leverfunktion:

Försiktighet bör iakttagas när behandling påbörjas hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion. Även om de doser som vanligen rekommenderas kan tolereras, bör dosökning till 20 mg dagligen ske försiktigt. Den blodtryckssänkande effekten kan vara förhöjd hos patienter med nedsatt leverfunktion, och dosen kan därför behöva justeras.

ZANIDIP rekommenderas ej till patienter med gravt nedsatt lever- eller njurfunktion (GFR<30 ml/min).


Administreringssätt

Försiktighetsåtgärder före hantering eller administrering av läkemedlet

  • ZANIDIP bör helst tas på morgonen minst 15 minuter före frukost.

  • ZANIDIP ska inte tas tillsammans med grapefruktjuice (se Kontraindikationer och Interaktioner).

Varningar och försiktighet


Sick-sinussyndrom

Försiktighet bör iakttas när ZANIDIP används hos patienter med sick sinussyndrom (utan pacemaker).


Nedsatt vänsterkammar funktion och ischemisk hjärtsjukdom

Försiktighet skall också iakttagas vid behandling av patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion, även om kontrollerade hemodynamiska studier inte visat försämring av kammarfunktionen. Vissa kortverkande dihydropyridinderivat kan vara förenade med ökad kardiovaskulär risk hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Även om ZANIDIP är långtidsverkande skall försiktighet iakttagas vid behandling av dessa patienter.


Vissa dihydropyridinderivat kan i sällsynta fall orsaka bröstsmärta eller angina pectoris. I mycket sällsynta fall kan patienter som redan lider av angina pectoris drabbas av tätare, svårare eller mer långdragna attacker. Enstaka fall av hjärtinfarkt har rapporterats (se Biverkningar).


Nedsatt njur- eller leverfunktion:

Försiktighet bör iakttagas när behandling påbörjas hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion. Även om de doser som vanligen rekommenderas kan tolereras, bör dosökning till 20 mg dagligen ske med försiktighet. Den blodtryckssänkande effekten kan vara förhöjd hos patienter med nedsatt leverfunktion eller hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion (GFR<30 ml/min) (se Dosering), och dosen kan därför behöva justeras.


ZANIDIP rekommenderas ej till patienter med gravt nedsatt lever- eller njurfunktion (GFR<30 ml/min) (se Dosering).


CYP 3A4-inducerare

CYP 3A4-inducerare som antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin) och rifampicin kan reducera lerkanidipins plasmanivåer och därmed kan lerkanidipins effektivitet bli mindre än väntad (se Interaktioner).


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt av ZANIDIP har inte dokumenterats hos barn.


Alkohol

Alkohol bör undvikas eftersom det kan förstärka effekten av vasodilaterande, antihypertensiva läkemedel (se Interaktioner).


Laktos

1 tablett innehåller 30 mg laktos (ZANIDIP 10 mg) respektive 60 mg laktos (ZANIDIP 20 mg) och bör därför ej ges till patienter med total laktasbrist, galaktosemi eller glukos/galaktos malabsorptionssyndrom.

Interaktioner

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna


CYP3A4-hämmare


Det är känt att lerkanidipin metaboliseras via CYP 3A4 enzym och därför kan samtidig administrering av CYP 3A4-hämmare och -inducerare interagera med lerkanidipins metabolism och eliminering.


Samtidig behandling med ZANIDIP och hämmare av CYP 3A4 (t.ex. ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, erytromycin och troleandomycin) bör undvikas. En interaktionsstudie med en stark CYP 3A4 hämmare, ketokonazol, visade en avsevärd ökning i lerkanidipins plasmanivåer (en ökning med 15 gånger av AUC och 8 gånger av Cmax för eutomer S-lerkanidipin).


Cyklosporin

Ciklosporin och lerkanidipin bör inte administreras samtidigt.

Ökade plasmanivåer av både lerkanidipin och ciklosporin har observerats efter samtidig tillförsel. En studie med unga, friska frivilliga har visat att när ciklosporin administrerades 3 timmar efter lerkanidipin ändrades inte lerkanidipins plasmanivåer, medan ciklosporins AUC ökade med 27%. Samtidig administrering av ZANIDIP och ciklosporin har dock orsakat en trefaldig ökning av lerkanidipins plasmanivåer och en 21% ökning av ciklosporins AUC.


Grapefruktjuice

Lerkanidipin bör inte tas tillsammans med grapefruktjuice.

Liksom andra dihydropyridinderivat är lerkanidipin känsligt för hämning av metabolismen orsakad av grapefruktjuice vilket leder till ökad systemisk tillgänglighet och ökad hypotensiv effekt.


Midazolam

När en dos på 20 mg gavs tillsammans med midazolam peroralt till äldre frivilliga ökade lerkanidipins absorption (med ca 40%) och absorptionshastigheten minskades (tmax försenades från 1,75 till 3 timmar). Midazolamkoncentrationen ändrades inte.


CYP3A4-substrat

Försiktighet bör iakttagas när ZANIDIP administreras tillsammans med andra substrat till CYP 3A4, såsom terfenadin, astemizol, antiarytmika av klass III som amiodaron och kinidin.


CYP3A4-inducerare

Samtidig tillförsel av ZANIDIP och CYP 3A4-inducerare såsom antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin) och rifampicin bör genomföras med försiktighet eftersom den antihypertensiva effekten kan minskas och blodtrycket bör övervakas oftare än normalt.


Metoprolol

När ZANIDIP administrerades tillsammans med metoprolol, en beta-blockerare som elimineras huvudsakligen via levern, ändrades inte metoprolols biotillgänglighet medan lerkanidipins reducerades med 50%. Denna effekt kan bero på minskningen av blodflödet i levern som orsakas av beta-blockerare och kan därför uppstå med andra läkemedel i samma klass. Följaktligen kan lerkanidipin administreras säkert tillsammans med beta-adrenoceptorblockerande läkemedel, men dosjustering kan krävas.


Fluoxetin

En interaktionsstudie med fluoxetin (en hämmare av CYP 2D6 och CYP 3A4) utförd på frivilliga i åldern 65 ±7 år gav ingen förändring av lerkanidipins farmakokinetik.


Cimetidin

Samtidig tillförsel av en daglig dos cimetidin på 800 mg orsakar inga signifikanta förändringar av lerkanidipinnivåerna i plasma men försiktighet skall iakttagas vid högre doser eftersom biotillgängligheten och den blodtryckssänkande effekten hos lerkanidipin kan öka.


Digoxin

Samtidig tillförsel av 20 mg lerkanidipin hos patienter som under lång tid behandlades med β-metyldigoxin visade inga tecken på farmakokinetisk interaktion. Friska frivilliga fastande försökspersoner som behandlades med digoxin efter att ha fått en 20 mg dos lerkanidipin visade en genomsnittlig ökning med 33% i digoxins Cmax medan AUC och njureliminering inte ändrades signifikant. Patienter som samtidigt behandlas med digoxin bör stå under noggrann klinisk observation för att upptäcka tecken på toxiska effekter av digoxin.


Simvastatin

När en dos på 20 mg ZANIDIP administrerades upprepade gånger tillsammans med 40 mg simvastatin ändrades inte lerkanidipins AUC signifikant, medan simvastatins AUC ökade med 56% och dess aktiva metabolit β-hydroxyacid med 28%. Det är inte troligt att sådana ändringar har klinisk relevans. Någon interaktion förväntas ej när lerkanidipin administreras på morgonen och simvastatin på kvällen, såsom indikerats för sådana läkemedel.


Warfarin

Samtidig administrering av 20 mg lerkanidipin till fastande friska frivilliga påverkade inte warfarins farmakokinetik.


Diuretika och ACE-hämmare

ZANIDIP har använts tillsammans med diuretika och ACE-hämmare utan problem.


Alkohol

Alkohol bör undvikas eftersom det kan förstärka effekten av vasodilaterande, antihypertensiva läkemedel.


Pediatrisk population

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Det finns inga data för lerkanidipin som tyder på teratogena effekter hos råtta och kanin. Fertiliteten hos råttor påverkades inte.

Klinisk erfarenhet av lerkanidipin under graviditet och amning saknas. Eftersom andra dihydropyridin-föreningar har visat sig vara teratogena hos djur bör ZANIDIP inte ges under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder, om inte ett säkert preventivmedel används.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det är okänt om lerkanidipin eller dess metaboliter utsöndras i bröstmjölk. En potentiell risk för det ammade barnet kan inte uteslutas. ZANIDIP är kontraindicerat under amning (se Kontraindikationer).

Trafik

ZANIDIP har liten påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Försiktighet bör dock iakttagas eftersom patienten kan drabbas av yrsel, asteni, trötthet och i sällsynta fall somnolens.

Biverkningar

Ca 1,8% av patienter som behandlats med ZANIDIP har rapporterat biverkningar.

Tabellen nedan visar incidensen av de rapporterade biverkningar som kausalt skulle kunna härröra från behandlingen med ZANIDIP. Biverkningar anges nedan efter organsystem och frekvens. Frekvenserna definieras som:

Mycket vanliga (≥1/10);

Vanliga (≥1/100, <1/10);

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000);

Mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Inom varje frekvens presenteras biverkningarna med den allvarligaste biverkan först.


De biverkningar som oftast rapporterats i kontrollerade klinska prövningar är huvudvärk, yrsel, perifiera ödem, takykardi, palpitationer och “flushing”. Dessa biverkningar rapporterades av mindre än 1% av patienterna.


MedDRA systemorganklass

Frekvens

Biverkning

Immunsystemet

Mycket sällsynta

Överkänslighet

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga

Huvudvärk, yrsel

Sällsynta

Sömnighet

Hjärtat

Mindre vanliga

Takykardi
Palpitationer


Sällsynta

Angina pectoris

Blodkärl

Mindre vanliga

Flushing

Mycket sällsynta

Synkope

Magtarmkanalen

Sällsynta

Illamående, dyspepsi, diarré, buksmärta, kräkningar

Hud och subkutan vävnad

Sällsynta

Hudutslag

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Sällsynta

Myalgi

Njurar och urinvägar

Sällsynta

Polyuri

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga

Perifert ödem

Sällsynta

Asteni, trötthet


Efter marknadsföring har spontan rapportering av följande mycket sällsynta (<1/10 000) biverkningar inkommit; gingival hypertrofi, reversibla ökningar av leverenzymer (transaminaser) i serum, hypotoni, ökad urinfrekvens och bröstsmärtor.


Vissa dihydropyridinderivat kan i sällsynta fall orsaka bröstsmärta eller angina pectoris. I mycket sällsynta fall kan patienter som redan lider av angina pectoris drabbas av tätare, svårare eller mer långdragna attacker. Enstaka fall av hjärtinfarkt har rapporterats.


Lerkanidipin tycks inte påverka blodsocker- eller serumlipidnivåer.

Överdosering

Efter marknadsföring har några fall av överdoseringar rapporterats (från 40 upp till 800 mg lerkanidipin, inklusive rapporterade försök att begå självmord).


Symtom

Man kan förvänta sig att ZANIDIP i likhet med andra dihydropyridinderivat vid överdosering orsakar perifer vasodilatation. Symtom associerade till överdosering innefattar markant hypotoni och reflextakykardi.


Behandling

Vid svår hypotoni, bradykardi och medvetslöshet erfordras cirkulatoriskt stöd. Vid bradykardi kan man ge atropin intravenöst.

Med hänsyn till lerkanidipins förlängda farmakologiska effekt är det viktigt att patientens kardiovaskulära status kontrolleras under minst 24 timmar efter överdosering. Det är inte känt om läkemedlet kan elimineras vid dialys. Eftersom läkemedlet är i hög grad lipofilt är det högst sannolikt att plasmanivåerna inte ger någon ledning beträffande riskperiodens längd och dialys är kanske inte effektivt.

Farmakodynamik


Verkningsmekanism

Lerkanidipin är en kalciumantagonist som tillhör gruppen dihydropyridinderivat och som hämmar det transmembrana inflödet av kalciumjoner till hjärtmuskler och glatt muskulatur. Dess antihypertensiva verkan beror på en direkt relaxerande effekt på glatt muskulatur i blodkärl som därigenom reducerar det totala perifera motståndet.


Farmakodynamisk effekt

Trots sin korta halveringstid har lerkanidipin en långvarig antihypertensiv verkan på grund av sin höga membranaffinitet och på grund av hög kärlselektivitet har läkemedlet inga negativa inotropa effekter.


Eftersom den vasodilatation som ZANIDIP framkallar sätter in gradvis, har akut hypotoni med reflextakykardi sällan observerats hos patienter med hypertoni.

Lerkanidipins antihypertensiva verkan beror huvudsakligen på dess (S)-enantiomer liksom fallet är för andra asymmetriska 1,4-dihydropyridinderivat.


Klinisk effekt och säkerhet

I en liten okontrollerad randomiserad studie av patienter med svår hypertoni (medelvärde ± S.D. för diastoliskt blodtryck 114,5 ± 3,7 mm Hg) normaliserades blodtrycket hos 40% av de 25 patienter som erhöll 20 mg ZANIDIP en gång om dagen och hos 56% av 25 patienter som erhöll 10 mg två gånger om dagen. I en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad studie mot placebo av patienter med enbart systolisk hypertoni sänkte ZANIDIP det systoliska blodtrycket från 172,6 ± 5,6 mm Hg till 140,2 ± 8,7 mm Hg.

Farmakokinetik


Absorption

ZANIDIP absorberas fullständigt efter peroral administrering av 10-20 mg och maximal plasmakoncentration ±S.D. 3,30 ± 2,09 ng/ml respektive 7,66 ± 5,90 ng/ml uppnås cirka 1,5-3 timmar efter tillförsel.


De två enantiomererna i lerkanidipin uppvisar en liknande plasmanivåprofil: tiden till maximal plasmakoncentration är densamma, maximal plasmakoncentration och arean under kurvan är i genomsnitt 1,2 gånger högre för (S)-enantiomeren och halveringstiden för de två enantiomerna är huvudsakligen densamma. Ingen omvandling "in vivo" av enantiomerer noterades.


På grund av den höga första passage metabolismen är den absoluta biotillgängligheten hos peroralt administrerat ZANIDIP till patienter vid samtidigt födointag ca 10% , men den reduceras till 1/3 när ZANIDIP administreras till friska frivilliga på fastande mage.

Lerkanidipins perorala tillgänglighet ökar fyrfaldigt när ZANIDIP intas upp till två timmar efter en måltid med hög fetthalt. Därför bör ZANIDIP intas före måltider.


Distribution

Distributionen från plasma till vävnader och organ är snabb och omfattande.

Bindningen av lerkanidipin till plasmaproteiner är över 98%. Eftersom plasmaproteinnivåer är lägre hos patienter med gravt nedsatt njur- eller leverfunktion kan läkemedlets fria fraktion ökas i de patientgrupperna.


Metabolism

ZANIDIP metaboliseras i stor utsträckning av CYP 3A4. Modersubstansen har inte påvisats i urin eller feces. Medlet omvandlas huvudsakligen till inaktiva metaboliter och cirka 50% av dosen utsöndras i urinen.


In vitro” studier med humana levermikrosomer har visat att lerkanidipin visar en viss grad av hämning av CYP 3A4 och CYP 2D6 vid koncentrationer om 160 respektive 40 gånger högre än de som maximalt uppnåddes i plasma efter en dos på 20 mg.

Dessutom har interaktionsstudier på människa visat att lerkanidipin inte ändrar plasmanivåerna av midazolam, ett typisk CYP 3A4 substrat, eller metoprolol, ett typiskt CYP 2D6 substrat. Därför väntas inte hämning av biotransformation av läkemedel som metaboliseras via CYP 3A4 och CYP 2D6 av ZANIDIP vid terapeutiska doser.


Elimination

Elimination sker huvudsakligen genom biotransformation.

Den terminala genomsnittliga halveringstiden på 8-10 timmar beräknades och den terapeutiska effekten varar i 24 timmar på grund av den höggradiga bindningen till lipidmembraner. ZANIDIP ackumulerades inte vid upprepad tillförsel.


Linjäritet/icke-linjäritet

Peroral administrering av ZANIDIP leder till lerkanidipinnivåer i plasma som inte står i direkt proportion till dos (icke-linjär kinetik).

Efter 10, 20 eller 40 mg observerades toppkoncentrationer i plasma i förhållandena 1:3:8 och arean under kurvan för plasmakoncentration mot tid i förhållandena 1:4:18 vilket antyder en ökande mättnad av första passage metabolismen. Biotillgängligheten ökar därför när dosen höjs.


Ytterligare information för speciell population

Lerkanidipin beter sig farmakokinetiskt på likartat sätt hos äldre patienter och patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion som hos den allmänna patientpopulationen. Patienter med gravt nedsatt njurfunktion eller dialysberoende patienter uppvisade högre nivåer (ca 70%) av läkemedlet. Hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion ökar sannolikt den systemiska biotillgängligheten hos lerkanidipin eftersom läkemedlet i normala fall i stor utsträckning metaboliseras i levern.

Prekliniska uppgifter

Prekliniska data visar inte några särskilda risker för människa baserat på konventionella studier avseende säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepad dosering, genotoxicitet, karcinogenicitet, och reproduktionseffekter.


Farmakologiska säkerhetsstudier på djur har inte påvisat någon inverkan på det autonoma nervsystemet, det centrala nervsystemet eller på gastrointestinal funktion vid doser som sänker blodtrycket.


De väsentliga effekter, som har iakttagits vid långtidstudier på råtta och hund över en längre period, hade direkt eller indirekt samband med de kända följderna av höga doser av kalciumantagonister, vilka huvudsakligen återspeglar en förstärkt farmakodynamisk aktivitet.


Lerkanidipin var inte genotoxiskt och det fanns inga tecken på karcinogena risker.


Fertilitet och generell reproduktionsförmåga hos råtta påverkades inte av behandling med lerkanidipin.


Det finns inga tecken på teratogena effekter hos råtta och kanin. Däremot orsakade höga doser lerkanidipin pre- och postimplantationsförluster samt fördröjd fosterutveckling hos råtta.


Vid tillförsel av lerkanidipinhydroklorid i hög dos (12 mg/kg/dag) under förlossning framkallades dystoci.


Det finns inga undersökningar av distributionen av lerkanidipin och/eller dess metaboliter hos dräktiga djur eller av dessa ämnens utsöndring i modersmjölk.


Ingen separat utvärdering av metaboliter har gjorts i toxikologiska studier.

Innehåll

Avsnittet gäller för: Filmdragerad tablett 20 mg


Hållbarhet, förvaring och hantering

Förvaras i originalförpackningen som skydd mot ljus.


Förpackningsinformation

MT-nummer 25229
Parallellimporteras från Italien

LERCADIP
Filmdragerad tablett 20 mg 

98 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej


Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av