Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Gonapeptyl Depot

MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Ferring

Pulver och vätska till injektionsvätska, suspension 3,75 mg
(Vitt till svagt gulfärgat pulver )

Gonadorelinanalog

Aktiv substans:
ATC-kod: L02AE04
Läkemedel från Ferring omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Subventioneras endast för behandling av endometrios och uterusmyom samt för behandling av barn med för tidig pubertet där behandling med buserelin inte är lämplig.

Texten är baserad på produktresumé: 2015-06-01.

Indikationer

Män: Hormonberoende lokalt avancerad eller metastatisk prostatacancer.

Kvinnor: Preoperativ minskning av myomstorlek för att reducera blödning och smärta hos kvinnor med uterusmyom.

Laparoskopiskt bekräftad endometrios, där suppression av hormonbildningen i äggstockarna så är indicerad att kirurgi inte är förstahandsterapi.

Barn: Konfirmerad central pubertas praecox (flickor yngre än 9 år, pojkar yngre än 10 år).

Kontraindikationer

Allmänna: Överkänslighet mot triptorelin, poly-(d,l-lactidcoglykolid), gonatropinfrisättande hormon (GnRH) eller annan GnRH-analog, dextran eller mot något hjälpämne.

Hos kvinnor: Graviditet, amning.

Dosering

Behandling med produkten bör endast ske under övervakning av en specialist med möjlighet att regelbundet utvärdera behandlingssvar.

Behandling med triptorelin hos barn bör ske helt under övervakning av en pediatrisk endokrinolog eller en pediatriker eller endokrinolog med specialistkompetens inom behandling av central pubertas praecox.

Vid injektion är det viktigt att strikt följa användarinstruktionerna, se Produktresumén.

Efter beredning måste suspensionen injiceras omedelbart.

Dosering och administreringssätt

Innehållet i en injektionsspruta, motsvarande 3,75 mg triptorelin, injiceras var 28:e dag, antingen subkutant (dvs i huden på buken, skinkan eller låret) eller djupt intramuskulärt. Injektionsstället ska varieras varje gång.

Män: En injektion motsvarande 3,75 mg triptorelin ges var 4:e vecka. För att bibehålla sänkta testosteronnivåer är det viktigt att dosering sker var 4:e vecka.

Kvinnor: Uterusmyom och endometrios:

En injektion, vilket motsvarar 3,75 mg triptorelin, ges var 4:e vecka. Behandlingen måste påbörjas de första 5 dagarna av menscykeln.

Barn: Doseringen ska i början av behandlingen baseras på kroppsvikt. En injektion ska ges dag 0, 14 och 28. Därefter ges en injektion var 4:e vecka. Om effekten är otillräcklig, kan injektionerna ges var 3:e vecka.

Dosering baseras på kroppsvikt, se tabellen nedan.

Kroppsvikt

Dosering

<20 kg

1,875 mg (halv dos)

20-30 kg

2,5 mg (2/3 dos)

>30 kg

3,75 mg (full dos)

Särskilda patientgrupper: Dosen behöver inte justeras hos äldre. Enligt nu tillgängliga data är dosreduktion eller förlängning av dosintervallet inte nödvändigt hos patienter med nedsatt njurfunktion.

Behandlingstidens längd

Prostatacancer: Behandling med GONAPEPTYL DEPOT är vanligtvis långtids­behandling.

Uterusmyom och endometrios: Behandlingstidens längd är beroende av endometriosens initiala svårighetsgrad, utvecklingen av kliniska symtom (funktionella och anatomiska) och på volymökningen av myom, fastställd genom ultraljud under behandlingen. Normalt uppnås maximalt resultat efter 3-4 injektioner. Med tanke på eventuell effekt på bentätheten bör behandlingstiden inte överstiga 6 månader.

Central pubertas praecox: Behandlingen bör avbrytas om benmognad hos flickor äldre än 12 år och hos pojkar äldre än 13 år har uppnåtts.

Varningar och försiktighet

Allmänt:

Behandling med GnRH-agonister kan leda till en minskning av bentätheten.

Hos män visar preliminära data att användning av bifosfonat i kombination med en GnRH-agonist kan minska förlusten av benmassa.


Särskild försiktighet är nödvändig hos patienter med andra riskfaktorer för osteoporos (t ex kroniskt alkoholmissbruk, rökning, långtidsbehandling med läkemedel som minskar bentätheten t ex antiepileptika eller kortikosteroider, osteoporos i släkten, undernäring).


I sällsynta fall kan behandling med GnRH-agonister avslöja förekomsten av ett tidigare okänt gonadotropt hypofysadenom. Dessa patienter kan uppträda med hypofysär apoplexi karakteriserad av plötslig huvudvärk, kräkningar, synstörningar och oftalmoplegi.


Det föreligger en ökad risk för fall av depression (eventuellt svår) hos patienter som behandlas med GnRH-agonister som triptorelin. Patienten ska informeras om denna risk och lämplig behandling ska sättas in om symtom uppkommer.

Humörförändringar har rapporterats. Patienter med känd depression bör övervakas noga under behandlingen.


Män

Initialt orsakar triptorelin, liksom andra GnRH-agonister, en övergående ökning av serumtestosteronnivåer. Som en följd kan ett fåtal patienter utveckla övergående försämring av tecken och symtom på prostatacancer under de första veckorna av behandlingen. Under det initiala skedet av behandlingen ska tillägg av lämplig antiandrogen eller en GnRH-antagonist övervägas för att motverka den initiala ökningen av serumtestosteronnivåer och försämring av kliniska symtom.


Ett fåtal patienter kan uppleva en tillfällig försämring av de symtom (tumöruppflamning) och den smärta som kommer av prostatacancern. Detta kan behandlas symtomatiskt.

Som med andra GnRH-agonister har enstaka fall av medullakompression eller urinvägsobstruktion observerats. Om medullakompression eller nedsatt njurfunktion utvecklas ska standardbehandling av dessa tillstånd initieras och i extremfall en omedelbar orkidektomi (kirurgisk kastration) övervägas. Tätare medicinsk övervakning måste ske under de första behandlingsveckorna, särskilt hos patienter med spinala metastaser, med risk för medullakompression, och hos patienter med urinvägsobstruktion.


Efter kirurgisk kastration inducerar triptorelin ingen ytterligare minskning av serumtestosteronnivåer.


Längre tids nedreglering av androgen, antingen genom bilateral orkidektomi eller administrering av GnRH-analoger, förknippas med en ökad risk för förlust av benmassa och kan leda till osteoporos och ökad risk för benfraktur.


Androgennedreglerande behandling kan förlänga QT-intervallet.

För patienter med QT-förlängning i anamnesen eller med riskfaktorer för QT-förlängning samt för patienter som samtidigt behandlas med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (se Interaktioner), bör förskrivare bedöma nytta/risk-balansen inklusive risken för torsade de pointes, innan behandling med GONAPEPTYL DEPOT påbörjas.

Dessutom har det utifrån epidemiologiska data observerats att patienter kan erfara metabola förändringar (t ex glukosintolerans) eller en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom under androgennedreglerande behandling. Prospektiva data har emellertid inte bekräftat sambandet mellan behandling med GnRH-analoger och en ökning i kardiovaskulär dödlighet. Patienter med hög risk för metabola eller kardiovaskulära sjukdomar bör övervakas noggrant före och under androgennedreglerande behandling.


Administrering av triptorelin i terapeutiska doser resulterar i suppression av det hypofysära gonadsystemet. Normal funktion upprättas vanligtvis efter avslutad behandling. Diagnostiska tester av hypofysär gonadfunktion under behandling och efter utsättande av GnRH-analoger kan därför vara missvisande.


Kvinnor:

Gonapeptyl Depot bör endast förskrivas efter noggrann diagnostik (t ex laparoskopi).


Graviditet ska uteslutas före behandling.


Eftersom menstruationen ska upphöra under behandling av Gonapeptyl Depot, ska patienten uppmanas att meddela sin läkare ifall regelbunden menstruation kvarstår.


Minskning av bentätheten

Behandling med GnRH-agonister leder sannolikt till en minskning av bentätheten med i genomsnitt 1% per månad under en sexmånaders behandlingsperiod. Varje 10%-ig minskning av bentätheten förknippas med en dubbel eller trefaldig risk för fraktur. Av denna anledning bör behandlingstiden inte överstiga 6 månader utan add-back-behandling. Effekten är reversibel och benmassan normaliseras i allmänhet inom 6-9 månader efter avslutad behandling.


Tillgängliga data visar att hos majoriteten av kvinnorna upphör förlusten av benmassa efter avslutad behandling.


Det finns inga tillgängliga data för patienter med osteoporos eller med riskfaktorer för osteoporos (t ex kroniskt alkoholmissbruk, rökning, långtidsbehandling med läkemedel som minskar bentätheten t ex antiepileptika eller kortikosteroider, osteoporos i släkten, undernäring t ex anorexi). Eftersom minskning av bentätheten sannolikt är mer skadlig hos dessa patienter bör behandling med triptorelin övervägas på individuell basis och endast initieras efter en mycket noggrann värdering huruvida fördelarna av behandlingen överväger riskerna. Man bör överväga åtgärder för att motverka förlust av benmassa.


Uterusmyom och endometrios:

En tillstötande metrorragi under behandlingen är onormal (förutom den första månaden) och bör föranleda kontroll av östrogennivåerna i plasma. Om nivån är lägre än 50 pg/ml bör eventuellt samband med organisk patologisk förändring undersökas. När behandlingen avslutas återtar ovarierna sin funktion, t ex återkommer menstruationen 7-12 veckor efter den sista injektionen.


Då ägglossningen kan stimuleras av den initiala gonadotropinfrisättningen, bör icke-hormonell preventivmetod användas under den första behandlingsmånaden och från och med 4:e veckan efter sista injektionen fram tills menstruationen börjar igen eller fram tills annan preventivmetod har etablerats.


Vid behandling av uterusmyom bör storleken på uterus och myom bestämmas regelbundet, t ex med ultraljud. Oproportionerligt snabb reduktion av uterus i jämförelse med reduktionen av myomvävnad har i enstaka fall lett till blödning och sepsis.

Enstaka rapporter om blödning har förekommit hos patienter med submukösa myom efter behandling med GnRH-analoger. Blödningen har vanligtvis uppträtt 6-10 veckor efter behandlingsstart.


Barn

Kronologisk ålder i början av behandlingen bör vara under 9 år hos flickor och under 10 år hos pojkar.


Hos flickor kan initial stimulering av äggstockarna, följt av den behandlingsinducerade östrogennedregleringen leda till mild till måttlig vaginal blödning under den första månaden.


Efter avslutad behandling, utvecklas de pubertala dragen. Information med avseende på framtida fertilitet är fortfarande begränsad. Hos de flesta flickor startar menstruationen cirka ett år efter avslutad behandling och är i de flesta fall regelbunden.


Bentätheten kan minska under GnRH-behandling av central pubertas praecox. Tillväxten av benmassa återställs emellertid efter avslutad behandling och slutlig benmassa i senare tonåren verkar inte påverkas av behandlingen.

Förskjuten femurepifys kan förekomma efter avslutad GnRH-behandling. Förklaringen kan vara att de låga koncentrationerna av östrogen under behandlingen med GnRH-agonister försvagar epifysbrosket. Ökningen i tillväxthastighet som sker efter avslutad behandling resulterar i en efterföljande reduktion av den skjuvkraft som krävs för att förskjuta epifysen.


Behandling av barn med progressiva hjärntumörer bör följa en noggrann individuell värdering av risker och fördelar.


Pseudo pubertas praecox (gonadal eller adrenal tumör eller hyperplasi) och gonadotropin-oberoende pubertas praecox (testikeltoxikos, familjär Leydig cell hyperplasi) bör uteslutas.


Allergiska och anafylaktiska reaktioner har rapporterats hos vuxna och barn, både lokala reaktioner och systempåverkan. Patogenesen är inte klarlagd. En högre rapporterings­frekvens har setts för barn.

Interaktioner

Försiktighet bör iakttas och patientens hormonella status bör övervakas när triptorelin ges samtidigt med läkemedel som påverkar hypofysens sekretion av gonadotropiner.


Eftersom androgennedreglerande behandling kan förlänga QT-intervallet bör en noggrann övervägning göras av samtidig användning av Gonapeptyl Depot med läkemedel som förlänger QT-intervallet, eller med läkemedel som kan framkalla torsade de pointes såsom klass IA antiarytmika (t ex kinidin, disopyramid) eller klass III antiarytmika (t ex amiodaron, sotalol, dofetilid, ibutilid), metadon, moxifloxacin, antipsykotika m fl.


Inga interaktionsstudier har utförts. Risken för interaktioner med allmänt använda läkemedel såsom histaminfrisättande läkemedel kan inte uteslutas.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.

Före behandling ska potentiellt fertila kvinnor undersökas noggrant för att utesluta graviditet. Data från användning av triptorelin under graviditet är mycket begränsade men visar ingen ökad risk för medfödda missbildningar. Uppföljande långtidsstudier är emellertid alltför begränsade. Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga effekter med avseende på graviditet eller postnatal utveckling, men det finns indikationer på fostertoxicitet och överburenhet. Baserat på de farmakologiska effekterna kan en ogynnsam inverkan på graviditet och fostret inte uteslutas, GONAPEPTYL DEPOT bör därför inte användas under graviditet. Kvinnor i fertil ålder bör använda en effektiv icke-hormonell preventivmetod tills menstruationen återkommer.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det är inte känt om triptorelin passerar över i modersmjölk. På grund av en potentiell risk för biverkningar av triptorelin hos ammade barn, bör amning avbrytas före och undvikas under behandlingen.

Trafik

Förmågan att framföra fordon och använda maskiner kan försämras om patienten upplever yrsel, sömnighet och synstörningar.

Biverkningar

Som en följd av minskade testosteron- eller östrogennivåer, förväntas de flesta patienter få biverkningar. Värmevallningar är den vanligaste rapporterade biverkan (30% hos män och 75-100% hos kvinnor). Impotens och minskad libido ses hos 30-40% av manliga patienter, medan blödningar/spotting, svettning, vaginal torrhet och/eller dyspareuni, minskad libido och humörsvängningar ses hos mer än 10% av kvinnor.

På grund av att testosteronnivåerna normalt ökar under den första veckan av behandlingen kan symtom och besvär (t ex urinvägsobstruktion, skelettsmärta beroende på metastaser, medullakompression, muskeltrötthet och lymfatiska ödem i benen) förvärras. I vissa fall kan urinvägsobstruktion minska njurfunktionen. Nervkompression med kraftlöshet och känsla av stickningar i benen har observerats.

Mycket vanliga (>1/10)

Män:

Allmänna: Värmevallningar

Muskuloskel.: Skelettsmärta

Psyk.: Minskad libido

Urogenital.: Dysuri

Övriga: Erektil dysfunktion

Kvinnor:

Allmänna: Huvudvärk, värmevallningar, kraftig svettning, asteni

GI: Buksmärta

Muskuloskel.: Skelettsmärta

Psyk.: Minskad libido, humörförändringar, sömn­störningar

Övriga: Vaginal blödning, vulvovaginal torrhet, dyspareuni, dysmenorré, ovariell förstoring, bäckensmärta


Vanliga (1/10 - 1/100)

Män:

Allmänna: Huvudvärk, kraftig svettning, trötthet, reaktioner och smärta vid injektionsstället, irritation

GI: Illamående

Immunol.: Överkänslighet

Muskuloskel.: Myalgi, artralgi

Psyk.: Humörförändringar, nedsatt stämningsläge, depression, sömnstörningar

Övriga: Gynekomasti

Kvinnor:

Allmänna: Trötthet, reaktioner och smärta vid injektions­stället, irritation

GI: Illamående

Immunol.: Överkänslighet

Muskuloskel.: Myalgi, artralgi

Psyk.: Nedsatt stämningsläge, depression

Barn

Psyk.: Humörförändringar, depression


Mindre
vanliga
(1/100 -
1/1000)

Män:

Cirk.: Hypertoni, tromboembolism

GI: Smärta i övre delen av buken, muntorrhet

Hud: Minskad skäggväxt, håravfall

Immunol.: Anafylaktisk reaktion

Luftvägar: Förvärrad astma

Metabol.: Minskad aptit

Övriga: Testikulär atrofi, förhöjda enzymnivåer (LDH, gamma-GT, ASAT, ALAT), viktförändringar

Kvinnor:

Immunol.: Anafylaktisk reaktion

Muskuloskel.: Ryggvärk

Neurol.: Parestesi

Ögon: Försämrad syn

Övriga: Förhöjda enzymnivåer (LDH, gamma-GT, ASAT, ALAT), förhöjd kolesterolnivå

Barn:

GI: Kräkningar, illamående

Immunol.: Anafylaktisk reaktion

Övriga: Vaginala blödningar och flytningar



Ingen känd frekvens

Män:

Allmänna: Asteni, erytem och inflamma­tion vid injektions­stället, ödem, smärta, frossa, bröstsmärta, influ­ensaliknande sjukdom, feber, sjukdomskänsla

Cirk.: Hypotoni

GI: Buksmärta, förstoppning, diarré, kräkning, uppsvälld buk, flatulens

Hud: Akne, klåda, utslag, blåsor, angioödem, urtikaria, purpura

Immunol.: Nasofaryngit

Luftvägar: Dyspné, ortopné, epistaxis

Metabol.: Ökad aptit, gikt, diabetes mellitus

Muskuloskel.: Ryggvärk, värk i muskler och extremiteter, muskel­spasm, muskel­svaghet, led­stelhet, led­svullnad, stelhet i muskler och leder, artros

Neurol.: Yrsel, parestesi, försämrat minne, dysgeusi, somnolens, svårighet att stå

Psyk.: Insomni, förvirrings­till­stånd, minskad aktivitet, euforisk sinnes­stämning, ångest, förlust av libido

Ögon: Onormal känsla i ögat, försämrad syn, dimsyn

Öron: Tinnitus, svindel

Övriga: Smärta i testiklarna, ejakulations-svikt, ökning av krea­tinin, urea och alkalinfosfotas i blodet, blodtrycksökning, höjning av kroppstemperatur, QT-förlängning (se Varningar och försiktighet samt Interaktioner)

Kvinnor:

Allmänna: Erytem och inflammation vid injektions­stället, feber, sjukdomskänsla

GI: Obehagskänsla i buken, diarré, kräkning

Hud: Klåda, utslag, angioödem, urtikaria

Luftvägar: Dyspné

Muskuloskel.: Bensjukdom*, muskel­spasmer, muskel­svaghet

Neurol.: Yrsel

Psyk.: Förvirringstillstånd, ångest

Ögon: Dimsyn

Öron: Svindel

Övriga: Bröstsmärta, menorragi, metrorragi, amenorré, blodtrycks­ökning, viktförändringar


Barn:

Allmänna: Huvudvärk, värmevallningar, erytem, inflammation och smärta vid injektions­stället, sjukdoms­känsla, smärta

GI: Obehagskänsla i buken, buk­smärta

Hud: Utslag, angioödem, urtikaria, håravfall, erytem

Immunol.: Överkänslighet

Luftvägar: Epistaxis

Muskuloskel.: Epifysavlossning**, myalgi

Psyk.: Affektlabilitet, nervositet

Ögon: Dimsyn, försämrad syn

Övriga: Genital blödning, blodtrycks­ökning, vikt­ökning


*Obetydlig förlust av trabekulärt ben kan förekomma. Effekten är i regel reversibel inom 6-9 månader efter avslutad behandling.

**Några fall av förskjuten femurepifys har rapporterats under behandling med triptorelin.

Triptorelin orsakar en övergående ökning av serumtestosteronnivåer inom de första veckorna efter den första injektionen med depotberedningen. Som en följd kan ett fåtal patienter (≤5%) utveckla övergående försämring av tecken och symtom på prostatacancer (uppflamning), vilket vanligen visar sig som en ökning av symtom från urinvägarna (<2%) och metastassmärtor (5%), vilka kan behandlas symtomatiskt. Dessa symtom är övergående och försvinner vanligen inom en till två veckor.

Enstaka fall av försämring av sjukdomssymtom, antingen urinvägs­obstruktion eller medullakompression orsakad av metastaser, har inträffat. Tätare medicinsk övervakning måste därför ske under de första behandlingsveckorna hos patienter med spinalmetastaser och/eller urinvägsobstruktion.

Användning av GnRH-agonister för att behandla prostatacancer kan förknippas med ökad förlust av benmassa och kan leda till osteoporos och ökar risken för benfraktur.

Allmän tolerans hos män: Som med annan GnRH-agonistbehandling eller efter kirurgisk kastration är de vanligast observerade biverkningarna med triptorelin relaterade till läkemedlets farmakologiska effekter: Initial ökning av testo­steron­nivåer följt av nästan fullständig testosteronsuppression. Dessa effekter inkluderar värmevallningar (50%), erektil dysfunktion och minskad libido.

Allmän tolerans hos kvinnor: Som en följd av minskade östrogennivåer var den vanligast rapporterade biverkningen (förväntad hos 10% av kvinnor eller mer) huvudvärk, minskad libido, sömnstörningar, humörförändringar, dyspareuni, dysmenorré, genital blödning, ovariellt hyperstimuleringssyndrom, ovariell hypertrofi, bäckensmärta, buksmärta, vulvovaginal torrhet, kraftig svettning, värmevallningar och asteni.

I början av behandlingen kan symtomen på endometrios (bäckensmärta och dysmenorré) förvärras (≥10%) under den initiala ökningen av östradiol­nivåer i plasma. Dessa symtom är övergående och försvinner vanligen inom en till två veckor.

Genital blödning inklusive menorragi kan uppträda under månaden efter den första injektionen.

Allmän tolerans hos barn, se Varningar och försiktighet.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Erfarenhet av överdosering med triptorelin är inte tillräcklig för att dra några slutsatser om möjliga biverkningar. Med tanke på förpackning och läkemedelsform är inte överdosering förväntad.

Farmakodynamik

Triptorelin är en syntetisk dekapeptidanalog till det naturliga gonadotropinfrisättande hormonet (GnRH). GnRH är en dekapeptid som syntetiseras i hypothalamus och reglerar hypofysens biosyntes och frisättning av gonadotropinerna LH (luteiniseringshormon) och FSH (follikelstimulerande hormon). Triptorelin stimulerar hypofysen starkare till sekretion av LH och FSH än en jämförbar dos av gonadorelin och därför är verkningstiden längre. Ökningen av nivåerna av LH och FSH kommer i början att leda till en ökning av testosteron-koncentrationerna i serum hos män och av östrogenkoncentrationerna i serum hos kvinnor.

Kronisk tillförsel av en GnRH-agonist resulterar i hämning av hypofysens sekretion av LH och FSH. Denna hämning leder till en minskad steroid­genes, så att estradiolkoncentrationen i serum hos kvinnor och testosteronkoncentrationen i serum hos män minskar till postmenopausala- respektive kastrationsnivåer, dvs ett tillstånd av hypogonadotrop hypogonadism. Hos barn med central pubertas praecox minskar estradiol- eller testosteron­koncentrationerna till prepubertal nivå. Nivåerna av DHEAS (dihydroepiandrostenedionsulfat) i plasma påverkas inte. Terapeutiskt leder detta till en minskad tillväxt av testosteron­känsliga prostata­tumörer hos män och till reduktion av östrogenberoende uterusmyom och reduktion av endometrioshärdar hos kvinnor. Maximal effekt av behandling av uterus­myom ses hos kvinnor med anemi (hemoglobinvärde mindre än eller lika med 8 g/dl). Hos barn som lider av central pubertas praecox (CPP) leder triptorelinbehandling till suppression av gonadotropinsekretion, estradiol och testosteron till prepubertala nivåer. Hos patienter med CPP ses som en följd ett avstannande eller till och med regression av pubertetstecken och en högre förutsägbarhet av kroppslängd som vuxen.

Farmakokinetik

Efter intramuskulär administrering av GONAPEPTYL DEPOT bestäms triptorelinkoncentrationerna av den (långsamma) nedbrytningen av poly-(d,l-lactidcoglykolid)-polymeren. Den inneboende mekanismen hos denna formulering möjliggör långsam frisättning av triptorelin från polymeren.

Efter intramuskulär eller subkutan injektion av en depåformulering av triptorelin (depåmikrokapsel) ses en snabb koncentrationsökning av triptorelin i plasma med ett maximum under de första timmarna. Därefter faller triptorelinkoncentrationen märkbart inom 24 timmar. På dag 4 uppnås ett andra maxvärde som faller under detektionsnivån i ett biexponentiellt förlopp efter 44 dagar. Efter subkutan injektion sker ökningen av triptorelin mer gradvis och i en något lägre koncentration än efter intramuskulär injektion. Efter subkutan injektion avtar minskningen av triptorelin långsammare med värden som faller under detektionsnivån efter 65 dagar.

Behandling under en period på 6 månader och med en administrering var 28:e dag visade inga tecken på ackumulering av triptorelin med något av administrationssätten. Triptorelinvärdena i plasma minskade till ungefär 100 pg/ml (medianvärde) innan nästa intramuskulära eller subkutana injicering. Den del av given dos som inte är systemiskt tillgänglig antas bli metaboliserad vid injektionsstället, t ex av makrofager.

I hypofysen inaktiveras det triptorelin som är systemiskt tillgängligt av N-terminal klyvning via pyroglutamyl-peptidas och en neutral endopeptidas. I lever och njurar bryts triptorelin ned till biologiskt inaktiva peptider och aminosyror.

Redan 40 minuter efter avslutad infusion av 100 mikrogram triptorelin (under 1 timme) har 3-14% av administrerad dos eliminerats av njurarna.

Ingen dosjustering eller individualisering av behandling med triptorelin depåformulering förefaller vara nödvändig hos patienter med nedsatt njurfunktion med anledning av den renala eliminationsvägens underordnade roll och triptorelinets breda terapeutiska index som aktiv komponent.

Biotillgänglighet:

Män: Systemisk biotillgänglighet av den aktiva komponenten triptorelin från muskeldepå är 38,3% under de första 13 dagarna. Ytterligare frisättning är linjär med 0,92% av dosen per dag i genomsnitt. Biotillgänglighet efter subkutan administrering är 69% av intramuskulär tillgänglighet.

Kvinnor: Efter 27 testdagar kan i genomsnitt 35,7% av given dos spåras varav 25,5 % frisätts de första 13 dagarna och frisättning därefter är linjär med i genomsnitt 0,73% av dosen per dag.

Allmänt: Beräkning av modell-beroende kinetiska parametrar (, Kel, etc) är inte tillämpbart för formuleringar med en kraftigt fördröjd frisättning av aktiv komponent.

Prekliniska uppgifter

Hos råttor, men inte hos möss, som behandlats med triptorelin under lång tid har en ökning av tumörer i hypofysen observerats. Triptorelins effekt på hypofysen hos människa är inte känd. Observationen anses inte relevant för människa. Det är känt att hypofystumörer hos gnagare i samband med andra LHRH-analoger har förekommit. Triptorelin har visats vara toxiskt för embryo och foster hos råtta och orsakar såväl en fördröjd utveckling av embryo och foster som en fördröjd nedkomst. Prekliniska data från studier baserade på toxicitet efter upprepad administrering och genotoxicitet visar ingen särskild risk för människa. Enstaka intramuskulära eller subkutana injektioner av GONAPEPTYL DEPOT eller dess suspensionsmedel gav fördröjda främmande kroppsreaktioner vid injektionsstället. Dessa fördröjda reaktioner hade gått tillbaka inom 8 veckor efter intramuskulär injektion, men endast gått tillbaka i liten omfattning efter subkutan injektion. Lokal tolerans av GONAPEPTYL DEPOT efter intravenös injektion var begränsad.

Innehåll

En förfylld injektionsspruta (pulver) innehåller: 3,75 mg triptorelin (i form av acetat), poly-(d,l-lactidcoglykolid), propylenglykoldikaprylokaprat.

En förfylld injektionsspruta med 1 ml spädningsvätska innehåller: Dextran 70, polysorbat 80, natriumklorid, natriumdivätefosfatdihydrat, natriumhydroxid, vatten för injektionsvätskor.

Efter beredning innehåller produkten 3,69 mg/ml (motsvarar 0,160 mmol/ml) natrium.

Blandbarhet

Eftersom kompatibilitetsstudier saknas bör detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Triptorelin

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.


Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet färdigställd suspension: 3 minuter.

Förvaras vid 2°C–8°C (i kylskåp). Förvara sprutorna i ytterkartongen.

GONAPEPTYL DEPOT är endast avsedd för engångsbruk och oanvänd suspension måste kasseras.

Instruktioner för hur man ska bereda suspensionen finns i Produktresumén

Förpackningsinformation

Pulver och vätska till injektionsvätska, suspension 3,75 mg Vitt till svagt gulfärgat pulver
1 styck förfylld spruta, 1128:90, (F)
3 styck förfylld spruta, 3200:91, (F)

Hitta direkt i texten
Av