Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Företaget deltar inte i Fass, därför finns endast begränsad information om läkemedlet.

Tienam

(Parallellimporterat)
Miljöinformation
Medartuum AB

Pulver till infusionsvätska, lösning
Avregistreringsdatum: 2005-02-28 (Tillhandahålls ej)

Inga avvikelser.

Antibakteriellt medel för systemiskt bruk

Visa information om det parallellimporterade läkemedlet
ATC-kod: J01DH51
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.
Läs mer om avregistrerade läkemedel

Texten nedan gäller för:
Tienam® pulver till infusionsvätska, lösning 500 mg/500 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2016-01-28.

Texten nedan hämtas från Fass-texten för Tienam®, MSD, förutom avsnitten Innehåll och Förpackningsinformation som avser Tienam, Medartuum AB.

Indikationer

Tienam är indicerat för behandling av följande infektioner hos vuxna och barn som är 1 år eller äldre (se Varningar och försiktighet och Farmakodynamik):

  • komplicerade intraabdominella infektioner

  • svår pneumoni inklusive sjukhus- och ventilatorassocierad pneumoni

  • intra- och post-partuminfektioner

  • komplicerade urinvägsinfektioner

  • komplicerade hud- och mjukdelsinfektioner


Tienam kan användas vid behandling av neutropena patienter med feber som misstänks vara orsakad av en bakteriell infektion.


Behandling av patienter med bakteriemi som förekommer i samband med eller misstänks vara associerad med någon av de infektioner som angivits ovan.


Officiella riktlinjer avseende korrekt användning av antibiotika skall beaktas.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen

  • Överkänslighet mot något annat antibiotikum av karbapenemtyp

  • Allvarlig överkänslighet (t ex anafylaktisk reaktion, allvarliga hudreaktioner) mot någon annan typ av betalaktamantibiotikum (t ex penicillin eller cefalosporin).

Dosering

Dosrekommendationerna för Tienam avser den mängd imipenem/cilastatin som ska administreras.


Dygnsdosen av Tienam ska baseras på typen av infektion och ges i lika stora doser baserat på en bedömning av graden av känslighet hos patogenen(erna) och patientens njurfunktion (se även Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).


Vuxna och ungdomar

För patienter med normal njurfunktion (kreatininclearance ≥90  ml/min) är den rekommenderade doseringen:


500 mg/500 mg var 6:e timme ELLER


1 000 mg/1 000 mg var 8:e ELLER var 6:e timme


För infektioner som misstänks eller har konstaterats vara orsakade av mindre känsliga bakteriearter (såsom Pseudomonas aeruginosa) samt för mycket svåra infektioner (t ex hos neutropena patienter med feber) rekommenderas behandling med 1 000 mg/1 000 mg administrerat var 6:e timme.


En reduktion av dosen är nödvändig när kreatininclearance är <90 ml/min (se tabell 1).


Den maximala totala dygnsdosen ska inte överskrida 4 000 mg/4 000 mg per dag.


Nedsatt njurfunktion

För att fastställa den reducerade dosen för vuxna med nedsatt njurfunktion:

  1. Den totala dygnsdosen (dvs 2 000/2 000, 3 000/3 000 eller 4 000/4 000 mg) som vanligtvis är lämplig för patienter med normal njurfunktion bör väljas.

  2. Från tabell 1 väljs lämplig reducerad dosering med hänsyn till patientens kreatininclearance. Beträffande infusionstider se Administreringssätt.


Kreatinin­clearance (ml/min) är:

Om TOTAL DYGNSDOS är:

2000 mg/dag

Om TOTAL DYGNSDOS är:

3000 mg/dag

Om TOTAL DYGNSDOS är:

4000 mg/dag



≥90

(normal)

500 mg
var 6:e timme

1000 mg
var 8:e timme

1000 mg
var 6:e timme

reducerad dos (mg) för patienter med nedsatt njurfunktion:

<90 - ≥60

400 mg
var 6:e timme

500 mg
var 6:e timme

750 mg
var 8:e timme

<60 - ≥30

300 mg
var 6:e timme

500 mg
var 8:e timme

500 mg
var 6:e timme

<30 - ≥15

200 mg
var 6:e timme

500 mg
var 12:e timme

500 mg
var 12:e timme

Patienter med kreatininclearance <15 ml/min

Dessa patienter ska inte få Tienam om inte hemodialys inleds inom 48 timmar.


Patienter som genomgår hemodialys

När man behandlar patienter med kreatininclearance <15 ml/min som genomgår dialys ska dosrekommendationen för patienter med kreatininclearance 15 till 29 ml/min användas (se tabell 1).


Både imipenem och cilastatin elimineras från cirkulationen vid hemodialys. Patienten ska få Tienam efter hemodialys och med 12 timmars intervall räknat från slutet av hemodialyssessionen. Dialyspatienter, särskilt de med CNS-sjukdom i anamnesen, ska övervakas noga. För patienter som genomgår hemodialys rekommenderas Tienam endast när nyttan överväger den potentiella risken för krampanfall (se Varningar och försiktighet).


För närvarande är de data som finns otillräckliga för att göra några rekommendationer för användning av Tienam till patienter som genomgår peritonealdialys.


Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med nedsatt leverfunktion (se Farmakokinetik).


Äldre population

Inga dosjusteringar behöver göras för äldre patienter med normal njurfunktion (se Farmakokinetik).


Pediatrisk population ≥1 år gamla

För barn ≥1 år gamla är den rekommenderade dosen 15/15 eller 25/25 mg/kg/dos som administreras var 6:e timme.


För infektioner som misstänks eller har konstaterats vara orsakade av mindre känliga bakteriarter (såsom Pseudomonas aeruginosa) samt mycket svåra infektioner (t ex hos neutropena patienter med feber) rekommenderas att de ska behandlas med 25/25 mg/kg kroppsvikt givet var 6:e timme.


Pediatrisk population <1 år gamla

Kliniska data är otillräckliga för att rekommendera dosering för barn som är yngre än 1 år.


Pediatrisk population med nedsatt njurfunktion

Kliniska data är otillräckliga för att rekommendera dosering för pediatriska patienter med nedsatt njurfunktion (serumkreatinin >2 mg/dl>177 µmol/l)). Se Varningar och försiktighet.


Administreringssätt

Tienam ska beredas och spädas ytterligare före administrering (se Blandbarhet och Hantering, hållbarhet och förvaring). Dos om ≤500 mg/500 mg ska ges som intravenös infusion under 20 till 30 minuter. Dos om >500 mg/500 mg ska ges som intravenös infusion under 40 till 60 minuter. Hos patienter som utvecklar illamående under infusionen bör infusionshastigheten sänkas.

Varningar och försiktighet


Allmänt

Vid val av imipenem/cilastatin för behandling av en enskild patient bör man värdera lämpligheten av att använda ett antibiotikum av karbapenemtyp utifrån faktorer som hur allvarlig infektionen är, förekomsten av resistens mot andra lämpliga antibiotika och risken att selektera fram karbapenem-resistenta bakterier.


Överkänslighet

Allvarliga och ibland dödliga överkänslighets- (anafylaktiska) reaktioner har rapporterats hos patienter behandlade med betalaktamer. Dessa reaktioner uppträder främst hos individer med känslighet för multipla allergener i anamnesen. Innan behandling med Tienam påbörjas bör en noggrann utredning om tidigare överkänslighetsreaktioner mot karbapenemer, penicillin, cefalosporiner, andra betalaktamer och andra allergener utföras (se Kontraindikationer). Om en allergisk reaktion mot Tienam uppträder bör behandlingen omedelbart avbrytas. Allvarliga anafylaktiska reaktioner kräver omedelbar akutbehandling.


Lever

Leverfunktionen bör följas noggrant under behandling med imipenem/cilastatin på grund av risken för levertoxicitet (såsom förhöjda transaminaser, leversvikt och fulminant hepatit).


Vid användning till patienter med leversjukdom: patienter med existerande leverbesvär bör följas med avseende på leverfunktion under behandling med imipenem/cilastatin. Ingen dosjustering är nödvändig (se Dosering).


Hematologi

Ett positivt provsvar vid direkt eller indirekt Coombs test kan påvisas under behandling med imipenem/cilastatin.


Antibakteriellt spektrum

Antibakteriellt spektrum för imipenem/cilastatin bör beaktas särskilt vid livshotande tillstånd innan man påbörjar en empirisk behandling. Dessutom bör försiktighet iakttas på grund av den begränsade känsligheten mot imipenem/cilastatin hos specifika patogener som sätts i samband med t ex bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner. Användning av imipenem/cilastatin är inte lämpligt vid behandling av dessa typer av infektioner såvida det inte redan är dokumenterat och känt att patogenen är känslig eller det finns mycket stark misstanke att de mest sannolika patogenerna skulle vara lämpliga att behandla. Samtidig användning av ett lämpligt anti-MRSA-medel kan vara indicerat när MRSA-infektioner misstänks eller konstaterats ingå i de godkända indikationerna. Samtidig användning av en aminoglykosid kan vara indicerat när Pseudomonas aeruginosa-infektioner misstänks eller har konstaterats ingå i de godkända indikationerna (se Indikationer).


Interaktion med valproinsyra

Samtidig användning av imipenem/cilastatin och valproinsyra/natriumvalproat rekommenderas inte (se Interaktioner).


Clostridium difficile

Antibiotikaassocierad kolit och pseudomembranös kolit har rapporterats med imipenem/cilastatin och med nästan alla andra antibiotika och svårighetsgraden kan variera från lätt till livshotande. Det är viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som utvecklar diarré under eller efter användning av imipenem/cilastatin (se Biverkningar). Avbrytande av behandling med imipenem/cilastatin och administrering av specifik behandling av Clostridium difficile ska övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltiken ska inte ges.


Meningit

Tienam rekommenderas inte för behandling av meningit.


Nedsatt njurfunktion

Imipenem-cilastatin ackumuleras hos patienter med nedsatt njurfunktion. CNS-biverkningar kan uppträda om dosen inte justeras i förhållande till njurfunktionen, se Dosering och ”Centrala nervsystemet” i detta avsnitt.


Centrala nervsystemet (CNS)

CNS biverkningar såsom myoklonisk aktivitet, förvirringstillstånd eller krampanfall har rapporterats, särskilt när de rekommenderade doserna baserade på njurfunktion och kroppsvikt har överskridits. Dessa erfarenheter har oftast rapporterats hos patienter med CNS sjukdomar (t ex hjärnskador eller krampanfall i anamnesen) och/eller nedsatt njurfunktion hos vilka ackumulering av de administrerade läkemedlen kan förekomma. Det rekommenderade dosschemat ska därför följas noga och detta gäller särskilt för denna patientgrupp (se Dosering). Antikonvulsiv behandling ska fortsättas hos patienter för vilka tillstånd med krampanfall tidigare konstaterats.


Särskild uppmärksamhet ska iakttas mot neurologiska symtom eller konvulsioner hos barn med kända riskfaktorer för krampanfall eller på samtidig behandling med läkemedel som sänker tröskeln för krampanfallen.


Om fokal tremor, muskelryckningar eller krampanfall uppträder ska patienter utredas neurologiskt och sättas in på antikonvulsiv behandling om sådan inte redan är insatt. Om CNS symtom fortsätter ska dosen av Tienam minskas eller behandlingen avslutas.


Patienter med kreatininclearance <15 ml/min ska inte få Tienam om inte hemodialys inleds inom 48 timmar. För patienter som genomgår hemodialys rekommenderas endast Tienam när nyttan överväger den potentiella risken för krampanfall (se Dosering).


Pediatrisk population

Kliniska data är otillräckliga för att rekommendera användning av Tienam till barn som är yngre än 1 år eller barn med nedsatt njurfunktion (serumkreatinin >2 mg/dl>177 µmol/l)). Se även Centrala nervsystemet (CNS) ovan.


Tienam 500 mg/500 mg innehåller 37,6 mg natrium (1,6 mEq). Detta bör beaktas för patienter som ordinerats saltfattig kost.

Interaktioner

Generaliserade krampanfall har rapporterats hos patienter som fått ganciclovir och Tienam. Dessa läkemedel ska inte användas samtidigt om inte den potentiella nyttan överväger riskerna.


Samtidig administrering av karbapenemer och valproinsyra har rapporterats kunna sänka valproinsyranivåerna under det terapeutiska intervallet. De sänkta valproinsyranivåerna kan leda till otillräcklig anfallskontroll. Samtidig användning av imipenem och valproinsyra/natriumvalproat rekommenderas därför inte. Alternativ antibakteriell eller antikonvulsiv behandling bör övervägas (se Varningar och försiktighet).


Orala antikoagulantia

Administrering av antibiotika tillsammans med warfarin kan öka dess antikoagulerande effekter.

Det har förekommit många rapporter om ökningar av de antikoagulerande effekterna av oralt administrerade antikoagulantia, inklusive warfarin, hos patienter som samtidigt får antibiotika. Risken kan variera beroende på den bakomliggande infektionen, ålder och allmäntillstånd hos patienten så att antibiotikas roll vid ökningen i INR (internationellt normaliserad kvot) är svår att bedöma. Det rekommenderas att INR ska kontrolleras ofta under och strax efter administreringen av antibiotika då det ges samtidigt med ett oralt antikoagulantia.


Samtidig administrering av Tienam och probenecid resulterade i minimala ökningar av plasmanivåer och halveringstid i plasma för imipenem. Mängden aktivt (icke-metaboliserat) imipenem som återfanns i urinen minskade till cirka 60% av den givna dosen när Tienam administrerades tillsammans med probenecid. Samtidig administrering av Tienam och probenecid fördubblade plasmanivån och halveringstiden för cilastatin men hade ingen effekt på den mängd cilastatin som återfanns i urin.


Pediatrisk population

Interaktionsstudier har endast utförts på vuxna

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  II.

Det saknas tillräckliga och välkontrollerade studier avseende användning av imipenem/cilastatin hos gravida kvinnor.


Studier på dräktiga apor har visat reproduktionstoxicitet (se Prekliniska uppgifter). Den potentiella risken för människa är okänd.


Tienam ska endast användas under graviditet om den potentiella nyttan överväger den potentiella risken för fostret.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  B:3.

Imipenem och cilastatin passerar över i modersmjölk i små mängder. Ingen av substanserna absorberas i någon högre grad vid oral administrering. Det är därför inte troligt att det ammade spädbarnet kommer att exponeras för signifikanta mängder. Om användningen av Tienam anses vara nödvändig ska nyttan med amning för barnet vägas mot de möjliga riskerna för barnet.

Trafik

Inga studier har genomförts avseende effekterna på förmågan att köra bil eller använda maskiner. Det förekommer dock biverkningar (som hallucinationer, yrsel, somnolens och vertigo) för detta läkemedel och som kan påverka vissa patienters förmåga att framföra fordon eller använda maskiner (se Biverkningar).

Biverkningar

I kliniska studier inkluderande 1 723 patienter som behandlades med intravenöst imipenem/cilastatin var de mest frekvent rapporterade systemiska biverkningarna, som åtminstone möjligen kunde sättas i samband med behandlingen, illamående (2,0%), diarré (1,8%), kräkningar (1,5%), hudutslag (0,9%), feber (0,5%), hypotoni (0,4%), krampanfall (0,4 %) (se Varningar och försiktighet), yrsel (0,3%), pruritus (0,3%), nässelfeber (0,2%), somnolens (0,2%). De mest frekvent rapporterade lokala biverkningarna var flebit/tromboflebit (3,1%), smärta vid injektionsstället (0,7%), erytem vid injektionsstället (0,4%) och veninduration (0,2%). Rapporter om förhöjda serumtransaminaser och alkaliska fosfataser var också vanliga.


Följande biverkningar har rapporterats i kliniska studier eller genom erfarenheter efter att läkemedlet blivit tillgängligt på marknaden.


Alla biverkningar anges efter systemorganklass och delas in i följande frekvensintervall: Mycket vanliga (≥1/10), Vanliga (≥1/100, <1/10), Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), Mycket sällsynta (<1/10 000) och Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Systemorganklass

Frekvens

Biverkning

Infektioner och infestationer

sällsynta

pseudomembranös kolit, candidiasis

mycket sällsynta

gastroenterit

Blodet och lymfsystemet

vanliga

eosinofili

mindre vanlig

pancytopeni, neutropeni, leukopeni, trombocytopeni, trombocytos

sällsynta

agranulocytos

mycket sällsynta

hemolytisk anemi, benmärgsdepression

Immunsystemet

sällsynta

anafylaktiska reaktioner

Psykiska störningar

mindre vanliga

psykiska störningar inklusive hallucinationer och förvirringstillstånd

Centrala och perifera nervsystemet

mindre vanliga

krampanfall, myoklonisk aktivitet, yrsel, somnolens

sällsynta

encefalopati, parestesi, fokal tremor, smakförändringar

mycket sällsynta

förvärrad myastenia gravis, huvudvärk

ingen känd frekvens

agitation, dyskinesi

Öron och balansorgan

sällsynta

hörselnedsättning

mycket sällsynta

yrsel (svindel), tinnitus

Hjärtat

mycket sällsynta

cyanos, takykardi, palpitationer

Blodkärl

vanliga

tromboflebit

mindre vanliga

hypotoni

mycket sällsynta

rodnad

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

mycket sällsynta

dyspné, hyperventilation, faryngeal smärta

Magtarmkanalen

vanliga

diarré, kräkningar, illamående.

Läkemedelsrelaterat illamående och/eller kräkningar verkar förekomma mer frekvent hos patienter med granulocytopeni jämfört med patienter som inte har granulocytopeni och som behandlas med Tienam

sällsynta

missfärgning av tänder och/eller tunga

mycket sällsynta

hemorragisk kolit, buksmärta, halsbränna, glossit, tungpapillhypertrofi, ökad salivutsöndring

Lever och gallvägar

sällsynta

leversvikt, hepatit

 

mycket sällsynta

fulminant hepatit

Hud och subkutan vävnad

vanliga

hudutslag (t ex exantematösa)

mindre vanliga

nässelfeber, pruritus

sällsynta

toxisk epidermal nekrolys, angioödem, Stevens-Johnsons syndrom, erythema multiforme, exfoliativ dermatit

mycket sällsynta

hyperhidros, förändringar i hudens struktur

Muskuloskelatala systemet och bindväv

mycket sällsynta

polyartralgi, thorakal ryggradssmärta

Njurar och urinvägar

sällsynta

akut njursvikt, oliguri/anuri, polyuri, missfärgning av urin (ofarligt och ska inte förväxlas med hematuri)

Tienams roll vid påverkan av njurfunktionen är svår att bedöma, eftersom faktorer som predisponerar för prerenal azotemi eller nedsatt njurfunktion ofta förekommit.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

mycket sällsynta

pruritus vulvae

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

mindre vanliga

feber, lokal smärta och induration vid injektionsstället, erytem vid injektionsstället

mycket sällsynta

obehag från bröstet, asteni/svaghet

Undersökningar

vanliga

förhöjda serumtransaminaser, förhöjda alkaliska fosfataser i serum

 

mindre vanliga

positivt provsvar vid direkt Coombs test, förlängd protrombintid, minskat hemoglobin, förhöjt serumbilirubin, förhöjt serumkreatinin, förhöjt ureakväve i blod


Pediatrisk population (≥3 månaders ålder)

I studier på 178 barn ≥3 månaders ålder var de rapporterade biverkningarna i överensstämmelse med vad som rapporterats för vuxna.

Överdosering

Symtom som kan uppträda vid överdosering överensstämmer med biverkningsprofilen. De kan utgöras av krampanfall, förvirring, tremor, illamående, kräkningar, hypotoni, bradykardi. Ingen specifik information finns tillgänglig beträffande behandling av överdos med Tienam. Imipenem-cilastatinnatrium är hemodialyserbart. Nyttan av detta förfarande vid en överdos är emellertid okänd.

Se överdoseringskapitlet, Överdoseringskapitlet i FASS, på Fass.se.

Farmakodynamik


Verkningsmekanism

Tienam består av två substanser: imipenem och cilastatinnatrium i viktförhållandet 1:1.


Imipenem, som även benämns N-formimidoyltienamycin, är ett semi-syntetiskt derivat av tienamycin, modersubstansen produceras av den filamentösa bakterien Streptomyces cattleya.


Imipenem utövar sin bakteriedödande aktivitet genom att hämma bakteriens cellväggsyntes i grampositiva och gramnegativa bakterier genom bindning till penicillin-bindande proteiner (PBP).


Cilastatinnatrium är en kompetitiv, reversibel och specifik hämmare av dehydropeptidas-I, det renala enzym som metaboliserar och inaktiverar imipenem. Det saknar egen antibakteriell aktivitet och påverkar inte imipenems antibakteriella aktivitet.


Samband mellan farmakokinetik/farmakodynamik (PK/PD)

I likhet med andra betalaktamantibiotika har det visats att effekten bäst korrelerar med den tid som imipenemkoncentrationer överstiger MIC (T>MIC).


Resistensmekanismer

Resistens mot imipenem kan bero på följande:

  • Minskad permeabilitet i det yttre membranet hos gramnegativa bakterier (på grund av minskad produktion av poriner)

  • Imipenem kan aktivt avlägsnas från cellen med en effluxpump

  • Reducerad affinitet till PBPer för imipenem

  • Imipenem är stabilt mot hydrolys från de flesta betalaktamaser, inkluderande penicillinaser och cefalosporinaser som bildats av grampositiva och gramnegativa bakterier med undantag för relativt sällsynta karbapenemhydrolyserande betalaktamaser. Arter som är resistenta mot andra karbapenemer uppvisar i allmänhet resistens även mot imipenem. Med avseende på imipenems verkningsmekanism så förekommer ingen korsresistens mellan imipenem och andra antibiotikagrupper såsom kinoloner, aminoglykosider, makrolider och tetracykliner.


Brytpunkter

MIC-brytpunkter enligt EUCAST (v 1.1 2010-04-27) för imipenem för att skilja känsliga patogener (S) från resistenta patogener (R) är följande:

  • Enterobacteriaceae1: S ≤2 mg/l, R >8 mg/l

  • Pseudomonas spp. 2: S ≤4 mg/l, R >8 mg/l

  • Acinetobacter spp.: S ≤2 mg/l, R >8 mg/l

  • Stafylococcus spp. 3: Härlett från cefoxitinkänslighet

  • Enterococcus spp.: S ≤4 mg/l, R >8 mg/l

  • Streptococcus A, B, C, G: Betalaktamkänslighet för de betahemolytiska streptokock-grupperna A, B, C och G är härledd från penicillinkänsligheten.

  • Streptococcus pneumoniae4: S ≤2 mg/l, R >2 mg/l

  • Andra streptokocker 4: S ≤2 mg/l, R >2 mg/l

  • Haemophilus influenzae 4: S ≤2 mg/l, R >2 mg/l

  • Moraxella catarrhalis 4: S ≤2 mg/l, R >2 mg/l

  • Neisseria gonorrhoeae: Det finns inte tillräckliga bevis för att behandling med imipenem mot Neisseria gonorrhoeae är lämplig.

  • Grampositiva anaerober: S ≤2 mg/l, R >8 mg/l

  • Gramnegativa anaerober: S ≤2 mg/l, R >8 mg/l

  • Icke-artrelaterade brytpunkter 5: S ≤2 mg/l, R >8 mg/l


1Proteus- och Morganellaarter anses vara mindre lämliga för behandling med imipenem.

2 Brytpunkterna för Pseudomonas relaterar till frekvent högdosterapi (1 g var 6:e timme).

3 Stafylokockers känslighet för karbapenemer är grundad på cefoxitinkänsligheten.

4 Arter med MIC-värden över brytpunkten för känslighet är mycket sällsynta eller ännu inte rapporterade. Identifiering och antimikrobiella känslighetstester på något sådant isolat måste upprepas och om resultatet bekräftas måste isolaten skickas till ett referenslaboratorium. Till dess bevis föreligger avseende klinisk respons för bekräftade isolat med MIC-värden över den nuvarande brytpunkten ska de rapporteras som resistenta.

5 Icke-artrelaterade brytpunkter har bestämts huvudsakligen baserat på PK/PD-data och är oberoende av MIC-distributioner av specifika arter. De ska endast användas för arter som inte nämns i översikten över de artrelaterade brytpunkterna eller i fotnoterna.


Mikrobiell känslighet

Prevalensen av förvärvad resistens kan variera geografiskt och över tid för vissa arter och lokal information om resistens är önskvärd, särskilt vid behandling av allvarliga infektioner. Vid behov bör expertråd inhämtas när den lokala resistensförekomsten är sådan att nyttan med ett medel vid åtminstone några typer av infektioner är diskutabel.


Vanligtvis känsliga arter:

Grampositiva aerober:

Enterococcus faecalis

Staphylococcus aureus (Meticillinskänslig)*

Staphylococcus koagulasnegativ (Meticillinkänslig)

Streptococcus agalactiae

Streptococcus pneumoniae

Streptococcus pyogenes

Streptococcus viridans gruppen

Gramnegativa aerober:

Citrobacter freundii

Enterobacter aerogenes

Enterobacter cloacae

Escherichia coli

Haemophilus influenzae

Klebsiella oxytoca

Klebsiella pneumoniae

Moraxella catarrhalis

Serratia marcescens

Grampositiva anaerober:

Clostridium perfringens**

Peptostreptococcus spp.**

Gramnegativa anaerober:

Bacteroides fragilis

Bacteroides fragilis gruppen

Fusobacterium spp.

Porphyromonas asaccharolytica

Prevotella spp.

Veillonella spp.

 

Arter för vilka förvärvad resistens kan utgöra ett problem:

Gramnegativa aerober:

Acinetobacter baumannii

Pseudomonas aeruginosa

 

Arter med nedärvd resistens:

Grampositiva anaerober:

Enterococcus faecium

Gramnegativa aerober:

Vissa arter av Burkholderia cepacia (tidigare Pseudomonas cepacia)

Legionella spp.

Stenotrophomonas maltophilia (tidigare Xanthomonas maltophilia, tidigare Pseudomonas maltophilia)

 

Övriga:

Chlamydia spp.

Chlamydophila spp.

Mycoplasma spp.

Ureoplasma urealyticum

* Alla meticillinresistenta stafylokocker är resistenta mot imipenem/cilastatin.

** EUCAST icke-artrelaterad brytpunkt används.

Farmakokinetik


Imipenem


Absorption

Hos friska frivilliga resulterade intravenös infusion av Tienam under 20 minuter i maximala plasmakoncentrationer av imipenem i intervallen 12 till 20 μg/ml vid doser om 250 mg/250 mg, 21 till 58 μg/ml vid doser om 500 mg/500 mg och 41 till 83 μg/ml vid doser om 1 000 mg/1 000 mg. Medelvärdet för de maximala plasmakoncentrations­nivåerna av imipenem efter doser om 250 mg/250 mg, 500 mg/500 mg och 1 000 mg/1 000 mg var 17, 39 respektive 66 μg/ml. Vid dessa doser sjunker plasmanivåerna av imipenem till under 1 μg/ml eller mindre på fyra till sex timmar.


Distribution

Bindningsgraden för imipenem till humana serumproteiner är cirka 20%.


Metabolism

När imipenem administreras ensamt metaboliseras det i njurarna av dehydropeptidas-I. Individuella skillnader i den mängd som återfanns i urin varierade från 5 till 40%, i genomsnitt återfanns 15-20% i flera studier.


Cilastatin är en specifik dehydropeptidas-I enzymhämmare och hämmar effektivt metabolismen av imipenem så att samtidig administrering av imipenem och cilastatin möjliggör att terapeutiska antibakteriella nivåer av imipenem uppnås i både urin och plasma.


Eliminering

Halveringstiden för imipenem i plasma var en timme. Cirka 70% av den administrerade antibiotikamängden återfanns oförändrat i urinen inom tio timmar och ingen ytterligare urinutsöndring av imipenem kunde detekteras. Urinkoncentrationer av imipenem översteg 10 µg/ml i upp till åtta timmar efter en 500 mg/500 mg dos av Tienam. Återstoden av den administrerade dosen återfanns i urinen som antibakteriellt inaktiva metaboliter och eliminering via feces av imipenem var i stort sett obefintlig.


Ingen ackumulering av imipenem i plasma eller urin har observerats vid dosregimer med Tienam som administrerats så ofta som var sjätte timme hos patienter med normal njurfunktion.


Cilastatin


Absorption

Peak-nivåerna i plasma av cilastatin efter en 20 minuters intravenös infusion av Tienam sträckte sig från 21 till 26 μg/ml för doser på 250 mg/250 mg, från 21 till 55 μg/ml för doser på 500 mg/500 mg och från 56 till 88 μg/ml för doser på 1 000 mg/1 000 mg. Genomsnittliga peak-nivåer i plasma av cilastatin efter doser om 250 mg/250 mg, 500 mg/500 mg och 1 000 mg/1 000 mg var 22, 42, respektive 72 μg/ml.


Distribution

Bindningsgraden för cilatstatin till humana serumproteiner är cirka 40%.


Metabolism och eliminering

Halveringstiden för cilastatin i plasma är cirka en timme. Cirka 70-80% av cilastatindosen återfanns oförändrad i urinen som cilastatin inom 10 timmar efter administreringen av Tienam. Inget ytterligare cilastatin förekom senare i urinen. Cirka 10% återfanns som N-acetylmetabolit, som har hämmande aktivitet mot dehydropeptidas jämförbar med cilastatins. Aktiviteten av dehydropeptidas-I i njuren återgick till normala nivåer kort efter eliminering av cilastatin från blodet.


Farmakokinetik hos särskilda patientgrupper


Njurinsufficiens

Efter en singeldos 250 mg/250 mg intravenöst av Tienam ökade AUC (ytan under kurvan) för imipenem 1,1-falt, 1,9-falt respektive 2,7-falt hos personer med lätt (kreatininclearance (CrCl) 50-80 ml/min/1,73 m2), måttlig (CrCl 30-<50 ml/min/1,73 m2), och kraftig (CrCl <30 ml/min/1,73 m2) njurfunktionsnedsättning jämfört med personer med normal njurfunktion (CrCl >80 ml/min/1,73 m2), och AUCs för cilastatin ökade 1,6-falt, 2,0-falt respektive 6,2-falt hos personer med lätt, måttlig och kraftig njurfunktionsnedsättning jämfört med normal njurfunktion. Efter en singeldos om 250 mg/250 mg intravenöst av Tienam som gavs 24 timmar efter hemodialys var AUCs för imipenem och cilastatin 3,7-falt respektive 16,4-falt högre jämfört med hos personer med normal njurfunktion. Mängd som återfanns i urin, njurclearance och plasmaclearance för imipenem och cilastatin minskar vid försämrad njurfunktion efter intravenös administrering av Tienam. Dosjustering är nödvändigt för patienter med nedsatt njurfunktion (se Dosering).


Leverinsufficiens

Farmakokinetiken för imipenem hos patienter med leverinsufficiens har inte fastställts. På grund av den begränsade levermetabolismen av imipenem förväntas dess farmakokinetik inte påverkas av nedsatt leverfunktion. Ingen dosjustering rekommenderas därför för patienter med nedsatt leverfunktion (se Dosering).


Pediatrisk population

Genomsnittlig clearance (CL) och distributionsvolym (Vdss) för imipenem var cirka 45% högre hos barn (3 månader till 14 år) jämfört med vuxna. AUC för imipenem efter administrering av imipenem/cilastatin 15 mg/15 mg per kg kroppsvikt till barn var cirka 30% högre än exponeringen för vuxna som fick en dos om 500 mg/500 mg. Vid den högre dosen var exponeringen efter administrering av imipenem/cilastatin 25 mg/25 mg/kg till barn 9% högre jämfört med exponeringen för vuxna som fick en dos om

1 000 mg/1  000 mg.


Äldre

Hos äldre friska frivilliga försökspersoner (65 till 75 år med för sin ålder normal njurfunktion) var farmakokinetiken efter en singeldos av Tienam 500 mg/500 mg som administrerades intravenöst under 20 minuter i överensstämmelse med med vad som förväntades hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion för vilka dosjustering inte anses nödvändig. Den genomsnittliga halveringstiden för imipenem och cilastatin i plasma var 91 ± 7,0 minuter respektive 69 ± 15 minuter. Upprepad dosering har ingen effekt på farmakokinetiken för vare sig imipenem eller cilastatin och ingen ackumulering av imipenem/cilastatin sågs (se Dosering).

Prekliniska uppgifter

Prekliniska data visar inte några särskilda risker för människa baserat på toxicitetsstudier med upprepad dosering och genotoxicitetsstudier.


Djurstudier visade att den toxicitet som orsakades av imipenem, givet som enda substans, begränsades till njuren. Samtidig administrering av cilastatin med imipenem i förhållandet 1:1 förhindrade de nefrotoxiska effekterna av imipenem hos kanin och apa. Tillgängliga bevis antyder att cilastatin förhindrar nefrotoxiciteten genom att förhindra imipenem från att ta sig in i de tubulära cellerna.


I en teratologisk studie fick dräktiga cynomolgusapor imipenem-cilastatinnatrium i doser om 40 mg/40 mg/kg/dag (intravenös bolusinjektion) som resulterade i toxicitet hos moderdjuret inklusive kräkningar, aptitlöshet, minskad kroppsvikt, diarré, missfall och i några fall död. När doser av imipenem-cilastatinnatrium (cirka 100 mg/100 mg/kg/dag eller cirka 3 gånger den vanliga terapeutiska intravenösa dosen) administrerades till dräktiga cynomolgusapor med en infusionshastighet som liknar den vid klinisk användning förekom hos moderdjuret minimal intolerans (tillfälliga kräkningar), inga dödsfall, inga bevis för teratogenicitet men däremot en ökning av antalet embryoförluster jämfört med kontrollgrupper (se Graviditet).


Långtidsstudier på djur för att utvärdera möjliga carcinogena effekter av imipenem-cilastatin har inte utförts.

Innehåll

Avsnittet gäller för: Pulver till infusionsvätska, lösning null
Visa läkemedlets innehåll

Blandbarhet

Detta läkemedel är kemiskt inkompatibelt med laktat och ska inte lösas upp med vätskor som innehåller laktat. Det kan emellertid administreras via en intravenös infart genom vilken en laktatlösning infunderas.


Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom dem som omnämns i Hantering, hållbarhet och förvaring

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Miljöinformationen för cilastatin är framtagen av företaget MSD för Tienam®

Miljörisk: Användning av cilastatin har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Cilastatin är potentiellt persistent.
Bioackumulering: Cilastatin har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

Cilastatin


Environmental risk: Use of cilastatin has been considered to result in insignificant environmental risk.

Degradation: Cilastatin is potentially persistent.

Bioaccumulation: Cilastatin has low potential for bioaccumulation


Detailed background information


Environmental Risk Classification


Predicted Environmental Concentration (PEC)

PEC is calculated according to the following formula:


PEC (μg/L) = (A*109*(100-R))/(365*P*V*D*100) = 1.5*10-6*A*(100-R)


PEC = 0.009 μg/L


Where:

A = 61.5 kg (total sold amount API in Sweden year 2016, data from QuintilesIMS).

R = 0 % removal rate (worst case assumption)

P = number of inhabitants in Sweden = 9 *106

V (L/day) = volume of wastewater per capita and day = 200 (ECHA default) (Ref. I)

D = factor for dilution of waste water by surface water flow = 10 (ECHA default) (Ref. I)


Predicted No Effect Concentration (PNEC)


Ecotoxicological studies


Blue-Green Algae (Anabaena flos-aquae) (OECD 201) (Ref. II):

EC50 72 h (growth rate) > 99 mg/L

NOEC = 99 mg/L

No effects seen up to highest concentration tested


Green Algae (Pseudokirchneriella subcapitata) (OECD 201) (Ref. III):

EC50 72 h (growth rate) > 99 mg/L

NOEC = 99 mg/L

No effects seen up to highest concentration tested


Crustacean, water flea (Daphnia magna):

Acute toxicity (OECD 202)

EC50 48 hour (mobility) > 99 mg/L (Ref. IV)

NOEC = 99 mg/L

No effects seen up to highest concentration tested


Fish, fathead minnow (Pimephales promelas):

Acute toxicity

LC50 96 h (mortality) > 111 mg/L (OECD 203) (Ref. V)

NOEC = 111 mg/L

No effects seen up to highest concentration tested


PNEC = 9900 μg/L (99 mg/L / 10 based on the chronic NOEC for the blue-green algae with an assessment factor (AF) of 10), as recommended for effects testing of anti-microbials.


Environmental risk classification (PEC/PNEC ratio)

PEC/PNEC = 0.009/9900 = 9.1 x 10-7, i.e. PEC/PNEC ≤ 1 which justifies the phrase

"Use of cilastatin has been considered to result in insignificant environmental risk."


Biotic Degradation

Ready Biodegradation (OECD 301B)(Ref. VI)

The ready biodegradability of cilastatin was determined by the Carbon Dioxide Evolution Test Method (OECD Guideline 301B). The results indicated that the activated sludge inoculum was active, degrading the reference substance an average of 99.5% and that the test substance was not inhibitory to the inoculum at the concentration tested, as the toxicity control exceeded 25% degradation by Day 14 of the study. The average cumulative percent biodegradation for cilastatin was 27.7%, therefore it is not considered readily biodegradable.


Justification of chosen degradation phrase:

The lack of ready biodegradation justifies the phrase “Cilastatin is potentially persistent.”


Bioaccumulation

Partitioning coefficient (OECD 107) (Ref. VII)

log Kow = -3.53 at pH 7


Justification of chosen bioaccumulation phrase:

The log Kow < 4 justifies the phrase “Cilastatin has low potential for bioaccumulation.”


References

I. ECHA, European Chemicals Agency. 2012 Guidance on information requirements and chemical safety assessment.

http://guidance.echa.europa.eu/docs/guidance_document/information_requirements_en.htm


II. Wildlife International, 2016. "CILASTATIN: A 72-HOUR TOXICITY TEST WITH THE CYANOBACTERIA (Anabaena flos-aquae)," Project No. 105P-121, Easton, MD, USA, 29 June 2016.


III. Wildlife International, 2016. "CILASTATIN: A 72-HOUR TOXICITY TEST WITH THE FRESHWATER ALGA (Pseudokirchneriella subcapitata)," Project No. 105P-120, Easton, MD, USA, 29 June 2016.


IV. EAG (formerly Wildlife International), 2016. "CILASTATIN: A 48-HOUR STATIC ACUTE TOXICITY TEST WITH THE CLADOCERAN (Daphnia magna)," Project No. 105A-229, Easton, MD, USA, 18 November 2016.


V. EAG (formerly Wildlife International), 2016. "CILASTATIN: A 96-HOUR STATIC ACUTE TOXICITY TEST WITH THE FATHEAD MINNOW (Pimephales promelas)" Project No. 105A-230, Easton, MD, USA, 18 November 2016.


VI. Wildlife International, 2016. "CILASTATIN: READY BIODEGRADABILITY BY THE CARBON DIOXIDE EVOLUTION TEST METHOD," Project No. 105P-181, Easton, MD, USA, 26 May 2016.


VII. EAG (formerly Wildlife International), 2016. "DETERMINATION OF THE n-OCTANOL/WATER PARTITION COEFFICIENT OF CILASTATIN BY THE SHAKE FLASK METHOD," Project No. 105C-1691, Easton, MD, USA, 5 August 2016.

Miljöinformationen för imipenem (vattenfri) är framtagen av företaget MSD för Tienam®

Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av imipenem kan inte uteslutas då det inte finns tillräckliga ekotoxikologiska data.
Nedbrytning: Imipenem bryts ned långsamt i miljön.
Bioackumulering: Imipenem har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

Risk Assessment

The PEC/PNEC ratio was developed for imipenem using methodologies provided in “Environmental classification pharmaceuticals in www.fass.se – guidance for pharmaceutical companies (Version 3). 6 October 2007”. Predicted environmental concentrations were calculated using Equation 2 and presented in Table 1:


PEC (ug/L) = 1.5x10-6 x A x (100-r)

where,

A = Total actual sales in Sweden for the most recent year (kg/yr)*

r = Removal rate in the sewage treatment plant (%)


Table 1. Calculation of the PEC

Förening

A (kg/yr)

r (%)

PEC (μg/L)

imipenem

102,14

0

1,53E-02

* Notes: Based on 2008 data


Predicted No-Effect Concentrations were derived from aquatic toxicity studies performed on the compound and on QSAR estimates. The toxicity studies were performed according to OECD Method 202, Part I (Acute Immobilization Test, 1984) and EEC Directive 79/831. Table 2 presents the summary of all available data for imipenem.


Table 2. Summary of Toxicity Data

Test Species

Test Time

Toxic Endpoint

Test Result (mg/L)

D. magna

(water flea)

48 hr.

EC50

>78

LC50

100


QSAR estimates additionally confirm the compound is not toxic to aquatic organisms.


The most-sensitive short-term toxicity value was then divided by an assessment factor of 1000. Thus the PNEC for imipenem is 78 μg/L. Because only one species was evaluated, risk cannot be excluded. The PEC/PNEC calculation is presented in Table 3.


Table 3. PEC/PNEC Calculation


Compound

PEC (μg/L)

PNEC (μg/L)

PEC/PNEC-Ratio

Risk

imipenem

1,53E-02

78

1,96E-04

Insignificant


Persistence


Imipenem does not persist in the environment. Literature (aqueous) and Merck (biotic/abiotic) studies indicate that the breakdown of imipenem is phosphate catalyzed (Smith and Schoenewaldt, 1981; Merck, 1987). The compound’s half-life in municipal activated sludge was experimentally established to be 18 hours in solutions containing 1 g/L of phosphate and 33 hours in solutions containing 0.07 g/L phosphate. QSAR modeling indicates that imipenem is biodegradable with a predicted environmental half-life of 15 days in fresh water (Ultimate BIOWIN prediction).


Bioackumulation

Bioaccumulation potential of imipenem was estimated using the EPI SUITE program. The predicted log Kow value for imipenem is less than 3, indicating a low propensity for bioaccumulation (log Kow = -1.17). Additionally, the predicted log BCF value, based on chemical structure, is 0.5, indicating that bioconcentration will not occur. This is further confirmed by the high aqueous solubility of the compound (S = 10,000 mg/L for imipenem).


Conclusion


Based on this environmental risk assessment, the active pharmaceutical ingredient of TIENAM (imipenem) will have an insignificant risk when released to the environment.


References

Brixham Laboratory, 1990. “Imipenem: Determination of the acute toxicity to Daphnia magna.” BL3744/B, 7 February, 1990.


Merck, 1987. “Environmental Impact – Abiotic and Biotic Degradation of IMIPENEM (MK-0787) and CILASTATIN SODIUM (MK-0791)”, Merck Research Laboratories, 20 July 1987.


Merck, 1990. Marketing Application for Imipenem/Cilastatin sodium (MK-787/MK-791), original 03 July 1988, revised 03 July 1990.


Smith, G. and E. Schoenewaldt, 1981. "Stability of N-formimidoylthienamycin in aqueous solution", J. Pharm Sci. 70(3):272-276.


US EPA, 2000. EPI Suite version 3.12.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Efter beredning

Färdigberedda lösningar ska användas omedelbart. Tidsintervallet mellan det att beredning påbörjas och att den intravenösa infusionen avslutas ska inte överstiga två timmar.


Förvaras vid högst 25 °C.


Spädd lösning får ej frysas.


Injektionsflaskorna är endast avsedda för engångsbruk.


Beredning:

Innehållet i en injektionsflaska måste överföras till 100 ml lämplig infusionslösning (se Blandbarhet): 0,9% natriumklorid. I undantagsfall då 0,9% natriumklorid inte kan användas av kliniska orsaker, kan 5% glukos användas istället.


Förslagsvis kan cirka 10 ml av infusionslösningen tillsättas till injektionsflaskan. Skaka noga och överför den bildade blandningen till behållaren med infusionslösning.


VARNING: BLANDNINGEN FÅR INTE ANVÄNDAS FÖR DIREKT INFUSION.


För att vara säker på att injektionsflaskans hela innehåll har överförts till infusionslösningen upprepas detta förfarande ytterligare en gång. Den erhållna blandningen ska omskakas tills den klarnar.


Koncentrationen av både imipenem och cilastatin i den enligt ovan beredda lösningen är cirka 5 mg/ml.


Färgvariationer, från färglös till gul, påverkar inte produktens styrka.


Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

MT-nummer 16675
Parallellimporteras från Spanien
Information om förpackningar saknas för denna produkt

Hitta direkt i texten
Av