Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Metoprolol 1A Farma Retard

ReceptstatusFörmånsstatus
Sandoz AS

Depottablett 100 mg
(vit, oval, märkt MTT|100, 8 mmx16 mm)

Beta-receptorblockerare

Aktiv substans:
ATC-kod: C07AB02
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Sandoz AS omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Metoprolol 1A Farma Retard depottablett 50 mg, 100 mg och 200 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Subventioneras vid nyinsättning för behandling av högt blodtryck endast för patienter som först provat andra läkemedelsklasser.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-01-15.

Indikationer

Hypertoni. Palpitationsbesvär utan organisk hjärtsjukdom.

Kontraindikationer

  • Kardiogen chock.

  • Sjuk sinusknuta

  • (såvida det inte finns en permanent pacemaker). 

  • AV-block av grad II och III.

  • Patienter med instabil icke kompenserad hjärtsvikt (lungödem, hypoperfusion eller hypotension), och patienter med kontinuerlig eller intermittent inotrop terapi med beta- receptoragonism.

  • Symtomgivande bradykardi eller hypotension. Metoprolol ska inte ges till patienter med misstänkt akut hjärtinfarkt med hjärtfrekvens <45 slag/minut, P-Q intervall >0,24 sekunder eller systoliskt blodtryck <100 mm Hg.

  • Vid hjärtsvikt ska patienter med ett upprepat liggande systoliskt blodtryck under 100 mm Hg omvärderas innan behandling initieras.

  • Svår perifer kärlsjukdom med gangränhot.

  • Överkänslighet mot den aktiva substansen, andra beta-blockerare eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Metoprolol 1A Farma Retard ges en gång per dygn, företrädesvis på morgonen. För att minska variabiliteten bör dosintag ske på ett standardiserat sätt i förhållande till måltid.

Depottabletterna skall sväljas tillsammans med minst ett halvt glas vätska.

Depottabletterna får inte tuggas eller krossas.

Depottabletterna på 100 mg och 200 mg skall sväljas hela.

Depottabletterna på 50 mg är delbara.


Dosen bör anpassas individuellt och justeras så att bradykardi undviks. Följande gäller som riktlinjer:


Hypertoni

50-100 mg en gång dagligen. Om 100 mg ej ger önskad effekt, kan dosen kombineras med andra blodtryckssänkande medel, i första hand diuretika eller kalciumantagonister av dihydropyridintyp, eller ökas.


Palpitationsbesvär utan organisk hjärtsjukdom

100 mg en gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas.


Nedsatt njurfunktion

Eliminationshastigheten påverkas i ringa grad av njurfunktionen och dosjustering behövs därför ej vid nedsatt njurfunktion.


Nedsatt leverfunktion

Vanligtvis kan Metoprolol 1A Farma Retard ges i samma dos till patienter med levercirros som till patienter med normal leverfunktion. Endast vid tecken på mycket gravt nedsatt leverfunktion (t.ex. shunt-opererade patienter) bör en reduktion av dosen övervägas.


Äldre

Dosökning ska ske med försiktighet.


Pediatrisk population

Erfarenheten vid behandling av barn med Metoprolol 1A Farma Retard är begränsad.

Varningar och försiktighet

Intravenös administrering av verapamil ska inte ges till patienter som behandlas med beta-blockerare.


Metoprolol kan förvärra symtomen vid perifer kärlsjukdom t.ex. Claudicatio intermittens. Gravt nedsatt njurfunktion. Svåra, akuta sjukdomstillstånd med metabolisk acidos. Kombinationsbehandling med digitalis.


Hos patienter med Prinzmetals angina kan antalet och omfattningen av angina-anfall öka, vilket beror på alfa-receptormedierad sammandragning av kranskärlen. Icke selektiva beta-blockerare skall därför inte användas för dessa patienter. Beta1-selektiva receptorblockerare skall användas med försiktighet.


Vid bronkialastma eller andra kroniskt obstruktiva lungsjukdomar skall adekvat bronkodilaterande terapi ges samtidigt. Eventuellt kan dosen av beta2-stimulerare behöva ökas.


Behandling med metoprolol kan påverka kolhydratmetabolismen eller dölja hypoglykemi, men risken är mindre än med icke selektiva beta-receptorblockare.

I enstaka fall kan en befintlig måttlig störning i AV-överledningstid förvärras (eventuellt ledande till AV-block).


Behandling med beta-blockerare kan försvåra behandlingen av en anafylaktisk reaktion. Adrenalinbehandling i normaldos ger ej alltid förväntad terapeutisk effekt. Om metoprolol ges till patient med feokromocytom bör man överväga behandling med alfa-blockerare.


Användning vid instabil ej kompenserad hjärtsvikt är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).


Plötsligt utsättande av beta-blockad, framför allt hos högriskpatienter, kan vara riskabelt och förvärra kronisk hjärtsvikt samt öka risken för hjärtinfarkt och plötslig död. Eventuellt utsättande av metoprolol bör därför om möjligt ske successivt under minst två veckor, då dosen halveras stegvis, till slutdosen då en tablett à 25 mg minskas till en halv tablett. Slutdosen bör ges i minst fyra dagar innan den utsätts helt. Om symtom inträffar rekommenderas ett långsammare utsättande.


Inför ett kirurgiskt ingrepp ska narkosläkaren informeras om att patienten står på metoprolol. Det rekommenderas inte att sätta ut beta-blockerarbehandling hos patienter som genomgår kirurgi. Akut insättning av metoprolol i hög dos hos patienter som genomgår icke-kardiell kirurgi ska undvikas eftersom det har satts i samband med bradykardi, hypotoni och stroke inklusive dödsfall hos patienter med kardiovaskulära riskfaktorer. Om Metoprolol 1A Farma Retard skall utsättas inför ett kirurgiskt ingrepp, bör detta vara genomfört minst 48 timmar före ingreppet utom i särskilda fall, t ex tyreotoxikos och feokromocytom.


Betablockerare kan maskera symtom på tyreotoxikos.

Interaktioner

Metoprolol är ett CYP2D6-substrat. Läkemedel som hämmar CYP2D6 kan påverka plasmakoncentrationen av metoprolol. Exempel på hämmare av CYP2D6 är kinidin, terbinafin, paroxetin, fluoxetin, sertralin, celecoxib, propafenon, och difenhydramin. Vid insättande av dessa läkemedel hos patienter som behandlas med metoprolol kan dosen metoprolol behöva sänkas.


Följande kombinationer med metoprolol bör undvikas

Barbitursyraderivat

Barbiturater (undersökt för pentobarbital) inducerar metabolismen av metoprolol genom enzyminduktion.


Propafenon 

När propafenon insattes på fyra patienter, som redan behandlades med metoprolol, steg plasmakoncentrationerna av metoprolol 2-5-faldigt och två patienter fick typiska metoprololbiverkningar. Interaktionen bekräftades i försök på åtta friska försökspersoner. Interaktionen beror sannolikt på att propafenon, likt kinidin, hämmar metabolismen av metoprolol via cytokrom P450 2D6. Kombinationen torde vara svårhanterlig eftersom propafenon dessutom har betareceptorblockerande egenskaper.


Verapamil 

I kombination med beta-receptorblockerare (har beskrivits för atenolol, propranolol och pindolol) kan verapamil framkalla bradykardi och blodtrycksfall. Verapamil och beta-blockerare har additiva hämmande effekter på AV-överledning och sinusknutefunktion.


Följande kombinationer med metoprolol kan kräva dosanpassning

Amiodaron

En fallrapport talar för att patienter behandlade med amiodaron kan få uttalad sinusbradykardi när de samtidigt behandlas med metoprolol. Amiodaron har en extremt lång halveringstid (ca 50 dagar) vilket innebär att interaktioner kan inträffa lång tid efter utsättning av preparatet.


Klass I-antiarytmika

Klass I-antiarytmika och beta-receptorblockerande medel har additiva negativt inotropa effekter vilket kan resultera i allvarliga hemodynamiska biverkningar hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Kombinationen bör även undvikas vid ”sick sinus syndrom” och patologisk AV-ledning. Interaktionen är bäst dokumenterad för disopyramid.


Icke steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID)

Antiflogistika av NSAID-typ motverkar den antihypertensiva effekten av beta-receptorblockerande medel. Det är främst indometacin som har studerats. Denna interaktion tycks inte förekomma med sulindak. I en studie avseende diklofenak har ingen sådan interaktion kunnat påvisas.


Difenhydramin

Difenhydramin minskar (2,5 gånger) clearance av metoprolol till alfa- hydroximetoprolol hos snabba hydroxylerare via CYP 2 D6. Samtidigt förstärks metoprolols effekter.


Digitalisglykosider

Digitalisglykisoder i förbindelse med beta-receptorblockerare, kan öka den atrioventrikulära överledningstiden och inducera bradykardi.


Diltiazem

Diltiazem och beta-receptorblockerare har additiva hämmande effekter på AV-överledning och sinusknutefunktion. Uttalad bradykardi har observerats (kasuistiker) vid kombinationsbehandling med diltiazem.


Epinefrin

Ett tiotal rapporter finns om uttalad hypertension och bradykardi hos patienter behandlade med icke-selektiva beta-receptorblockerare (bl a pindolol och propranolol) som tillförts epinefrin (adrenalin). Dessa kliniska observationer har bekräftats i studier på friska försökspersoner. Det har även föreslagits att epinefrin som tillsats till lokalanestetika kan utlösa dessa reaktioner vid intravasal administrering. Risken torde vara avsevärt mindre med kardioselektiva beta-receptorblockerare.


Fenylpropanolamin

Fenylpropanolamin (norefedrin) i engångsdoser på 50 mg kan öka det diastoliska blodtrycket till patologiska värden hos friska försökspersoner. Propranolol motverkar i allmänhet den av fenylpropanolamin utlösta blodtrycksstegringen. Beta-receptorblockerare kan emellertid utlösa paradoxala hypertensiva reaktioner hos patienter som tar stora doser fenylpropanolamin. Hypertensiva kriser under behandling med enbart fenylpropanolamin har beskrivits i ett par fall.


Kinidin

Kinidin hämmar metabolismen av metoprolol hos sk snabba hydroxylerare (drygt 90% i Sverige) med kraftigt stegrade plasmahalter och ökad beta-blockad som följd. Motsvarande interaktion torde kunna förekomma med andra beta-blockerare som metaboliseras av samma enzym (cytokrom P450 2 D6).


Klonidin

Den hypertensiva reaktionen vid plötslig utsättning av klonidin kan förstärkas av beta- blockerare. Om samtidig behandling med klonidin ska avslutas ska beta-blockeraren sättas ut flera dagar före klonidin.


Rifampicin

Rifampicin kan inducera metabolismen av metoprolol med sänkta plasmahalter som följd.


Patienter som behandlas samtidigt

med metoprolol och andra beta-receptorblockerare (t.ex. ögondroppar) eller MAO-hämmare bör hållas under noggrann uppsikt. Inhalationsanestetika förstärker den kardiodepressiva effekten hos patienter, som behandlas med

beta-receptorblockerare. Dosen av perorala antidiabetika kan behöva justeras för patienter som får beta-blockerare. Plasmakoncentrationen av metoprolol kan stiga vid samtidig administrering av cimetidin eller hydralazin.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Metoprolol ska ges under graviditet och amning endast om det är absolut nödvändigt. I allmänhet reducerar beta-receptorblockerare placentas perfusion vilket är associerad med tillväxthämning, intrauterin död, missfall och förtidig födsel. Därför rekommenderar man lämplig övervakning av gravida kvinnor som behandlas med metoprolol

samt deras foster. Beta-receptorblockerare kan ge upphov till bradykardi hos fostret och det nyfödda barnet. Under sista trimestern och i samband med partus bör därför dessa preparat förskrivas med beaktande av ovanstående. Metoprolol bör gradvis utsättas 48-72 timmar före beräknad förlossning. Om detta inte är möjligt bör det nyfödda barnet övervakas under 48-72 timmar post partum för tecken och symtom på betablockad (t.ex. hjärt- och lungkomplikationer).

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVb.

Metoprolol koncentreras i bröstmjölk i en mängd som ungefär motsvarar tre gånger den som funnits i moderns plasma. Risken för skadliga reaktioner på det ammande barnet synes vara låg vid intag av terapeutiska doser av läkemedlet. Det ammade barnet bör dock observeras angående tecken på betablockad.

Fertilitet

Metoprolols effekter på människans fertilitet har inte studerats.

Metoprololtartrat påverkade spermatogenesen hos hanråttor vid terapeutiska doser, men hade i fertilitetsstudier på djur, där mycket högre doser användes, ingen effekt på konceptionsfrekvensen.

Trafik

Då yrsel och trötthet kan förekomma vid behandlingen med metoprolol bör detta beaktas när skärpt uppmärksamhet krävs t.ex. vid bilkörning eller användning av maskiner.

Biverkningar

Biverkningar förekommer hos ca 10% av patienterna och är oftast dosrelaterade.


Utvärderingen av biverkningarna baseras på följande frekvenser:

  • Mycket vanliga (≥ 1/10)

  • Vanliga (≥ 1/100, < 1/10)

  • Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)

  • Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)

  • Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta:

Trombocytopeni

Metabolism och nutrition

Mindre vanliga:

Viktökning

Psykiska störningar

Mindre vanliga:

Sällsynta:

Ingen känd frekvens:

Depression, mardrömmar, sömnstörningar

Minnesstörningar, konfusion, hallucinationer, nervositet, oro

Nedsatt koncentrationsförmåga

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga:

Vanliga:

Mindre vanliga:

Ingen känd frekvens:

Trötthet

Yrsel, huvudvärk

Parestesier

Muskelkramper

Ögon

Sällsynta:

Ingen känd frekvens:

Synstörningar, torra och/eller irriterade ögon

Konjunktivit liknande symtom

Öron och balansorgan

Sällsynta:

Tinnitus

Hjärtat

Vanliga:

Mindre vanliga:

Sällsynta:

Bradykardi, palpitationer 

Övergående försämring

av

hjärtsvikt, kardiogen chock hos patienter med akut myokardiell infarkt

Förlängd AV-överledningstid, hjärtarytmier

Blodkärl 

Vanliga:

Ingen känd frekvens:

Perifer kyla i extremiteter

Gangrän hos patienter med svår perifer kärlsjukdom

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum 

Vanliga:

Mindre vanliga:

Ingen känd frekvens:

Andfåddhet vid ansträngning

Bronkospasm

hos patienter med bronkialastma eller astmabesvär

Rinit

Magtarmkanalen

Vanliga:

Sällsynta:

Ingen känd frekvens:

Buksmärtor, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning

Smakförändringar

Muntorrhet

Lever och gallvägar 

Sällsynta:

Ingen känd frekvens:

Transaminasstegring

Hepatit

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga:

Sällsynta:

Överkänslighetsreaktioner från huden

Förvärrad psoriasis, fotosensitivitet, hyperhidros, håravfall

Muskuloskeletala systemet och bindväv 

Ingen känd frekvens:

Artralgi

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Sällsynta:

Reversibel libidostörning

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga:

Bröstsmärtor, ödem


Överdosering

Toxicitet

7,5 g till vuxen gav letal intoxikation. 100 mg till 5-åring gav efter ventrikeltömning inga symtom. 450 mg till 12-åring samt 1,4 g till vuxen gav måttlig, 2,5 g till vuxen gav allvarlig, 7,5 g till vuxen gav mycket allvarlig intoxikation.


Symtom

Hjärt-kärlsymtomen är viktigast, men i vissa fall, speciellt hos barn och ungdomar, kan CNS-symtom och andningsdepression dominera. Bradykardi, AV-block I-III, QT-förlängning (enstaka fall), asystoli, blodtrycksfall, dålig perifer genomblödning, hjärtinkompensation, kardiogen chock. Andningsdepression, apné. Övrigt: Trötthet, omtöckning, medvetslöshet, finvågig tremor, kramper, svettningar, parestesier, bronkospasm, illamående, kräkningar, eventuellt oesofagusspasm, hypoglykemi (särskilt hos barn) eller hyperglykemi, hyperkalemi. Njurpåverkan. Övergående myastent syndrom. Samtidigt intag av alkohol, antihypertensiva läkemedel, kinidin eller barbiturater kan förvärra patientens tillstånd. De första tecknen på överdosering kan ses 20 minuter till 2 timmar efter intag.


Behandling

Vård bör ges på en enhet som kan erbjuda lämpliga stödåtgärder, övervakning och tillsyn. Om befogat kan ventrikelsköljning och/eller aktivt kol ges.


Atropin, adrenoceptorstimulerande läkemedel eller pacemaker för behandling av bradykardi och retledningsrubbningar.


Hypotoni, akut hjärtsvikt och chock som ska behandlas med lämplig volymexpansion, injektion av glukagon (vid behov följd av en intravenös infusion av glukagon), intravenös administrering av adrenoceptorstimulerande läkemedel såsom dobutamin, med tillägg av α1-receptoragonister vid vasodilatation. Intravenös användning av Ca2+ kan också övervägas.


Intubation och respiratorbehandling bör ske på mycket vid indikation. Eventuellt pacemaker. Vid cirkulationsstillestånd i samband med överdosering kan återupplivningsåtgärder under flera timmar vara befogat.

Bronkospasm kan vanligtvis hävas med bronkdilaterare.


Farmakodynamik

Metoprolol är en beta1-selektiv receptorblockerare, vilket innebär att metoprolol påverkar hjärtats beta1-receptorer i lägre doser än som behövs för att påverka beta2-receptorer i perifera kärl och bronker.


Metoprolol saknar beta-stimulerande effekt och har ringa membranstimulerande effekt. Beta-receptorblockerare har negativ inotrop och kronotrop effekt.


Behandling med metoprolol minskar effekten av katekolaminer i samband med fysisk och psykisk belastning och ger lägre hjärtfrekvens, hjärtminutvolym och blodtryck. Vid stresstillstånd med förhöjd frisättning av adrenalin från binjurarna förhindrar inte metoprolol den normala fysiologiska kärldilatationen. I terapeutiska doser har metoprolol mindre kontraherande effekt på bronkialmuskulaturen än icke selektiva beta-blockerare. Denna egenskap möjliggör behandling av patienter med bronkialastma eller annan uttalad obstruktiv lungsjukdom med metoprolol i kombination med beta2-receptorstimulerare. Metoprolol påverkar insulinfrisättning och kolhydratmetabolism i mindre utsträckning än icke selektiva beta-blockerare och kan därför ges även till patienter med diabetes mellitus. Den kardiovaskulära reaktionen vid hypoglykemi, t ex takykardi, påverkas i mindre utsträckning med metoprolol och blodsockernivåns återgång till det normala sker snabbare än för icke selektiva beta-receptorblockerare.


Vid hypertoni ger metoprolol en uttalad blodtryckssänkning under mer än 24 timmar i såväl liggande som stående ställning som under fysisk ansträngning. Initialt ger behandling med metoprolol en förhöjning av det perifera kärlmotståndet. Vid långtidsbehandling kan emellertid den uppnådda blodtryckssänkningen hänföras till ett reducerat perifert kärlmotstånd samt en oförändrad hjärtminutvolym.


Metoprolol reducerar risken för kardiovaskulär död hos män med måttlig/svår hypertoni. Störningar av elektrolytbalansen förekommer ej. Vid takyarytmier blockeras effekten av förhöjd sympatikusaktivitet och därmed erhålles en lägre hjärtfrekvens framför allt genom minskad automaticitet i pacemakercellerna, men också genom förlängd supraventrikulär överledningstid. Vid hypertonibehandling kan metoprolol vid behov kombineras med andra blodtryckssänkande medel, framför allt diuretika och kalciumantagonister av dihydropyridintyp.

Farmakokinetik

Absorptionen efter peroral tillförsel är fullständig och substansen upptas längs hela mag-tarmkanalen, även i kolon. Biotillgängligheten för metoprolol efter intag av Metoprolol 1A Farma Retard är 30-40%. Vid samtidigt intag av föda ökar biotillgängligheten vilket resulterar i 40 % högre maximal plasmakoncentration och 18% högre AUC.

Metoprolol metaboliseras i levern huvudsakligen av CYP2D6. Tre huvudmetaboliter har identifierats, dock ingen med beta-blockerande effekt av klinisk betydelse. Metoprolol utsöndras via njurarna i oförändrad form till ca 5% i genomsnitt, resterande dos i form av metaboliter.

Prekliniska uppgifter

Metoprolol har prövats kliniskt i mycket stor omfattning. Relevant information för förskrivaren återfinns i övriga delar av produktresumén.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

En tablett innehåller metoprololtartrat 50 mg, 100 mg respektive 200 mg


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Innehåll.


Förteckning över hjälpämnen

Hypromellos, povidon, vattenfri kolloidal kiseldioxid, magnesiumstearat.

Blandbarhet

Ej relevant

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

3 år


Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar


Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Depottablett 50 mg (vit, oval, brytskåra, märkt MTT|50, 8 mmx16 mm)
100 styck burk, 153:44, (F)
30 styck burk, tillhandahålls för närvarande ej
Depottablett 100 mg (vit, oval, märkt MTT|100, 8 mmx16 mm)
100 styck burk, 214:23, (F)
30 styck burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Depottablett 200 mg (vit, oval, märkt MTT|200, 8,5 mmx18 mm)
100 styck burk, 328:56, (F)

Hitta direkt i texten
Av