Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Simulect®

MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Novartis

Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning
(Injektionsvätska, lösning. Klar, färglös vattenlösning.)

Övriga cytokiner och immunmodulerande medel

Aktiv substans:
ATC-kod: L04AC02
Företaget omfattas av Läkemedelsförsäkringen
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-04-12.

Information om detta läkemedel finns tillgänglig på Europeiska läkemedelsmyndighetens hemsida http://www.ema.europa.eu

Indikationer

Simulect är indicerat som profylax mot akut avstötningsreaktion efter allogen de novo transplantation av njure hos vuxna patienter och barn (1-17 år) (se Dosering). Det ska användas tillsammans med ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroidbaserad immunsuppression hos patienter med panelreaktiva antikroppar mindre än 80%, eller i trippelregim för immunsuppressiv underhållsbehandling bestående av ciklosporin mikroemulsion, kortikosteroider och antingen azatioprin eller mykofenolatmofetil.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne (se Innehåll).


Graviditet och amning (se Graviditet respektive Amning).

Dosering

Simulect ska endast ordineras av läkare med erfarenhet av immunsuppressiv behandling vid organtransplantation. Simulect ska administreras under kvalificerat medicinskt överinseende.


Simulect får endast ges om det är absolut säkert att patienten ska transplanteras och samtidigt få immunsuppressiv behandling.


Simulect ska användas samtidigt med ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroidbaserad immunsuppression. Det kan användas i trippelregim baserad på ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroider för immunsuppressiv underhållsbehandling som inkluderar azatioprin eller mykofenolatmofetil.


Dosering

Vuxna

Standarddosen är totalt 40 mg givet i två doser om 20 mg vardera.


Den första dosen om 20 mg ska ges inom 2 timmar före transplantation. Den andra dosen om 20 mg ska ges 4 dagar efter transplantationen. Den andra dosen ska inte ges i händelse av en kraftig överkänslighetsreaktion mot Simulect eller om postoperativa komplikationer, t.ex. transplantatförlust, uppträder (se Varningar och försiktighet).


Barn och ungdomar (1-17 år)

Till barn som väger mindre än 35 kg är rekommenderad totaldos 20 mg som ges i två doser om 10 mg vardera. Till barn som väger 35 kg eller mer är den rekommenderade dosen densamma som dosen till vuxna, dvs en totaldos om 40 mg som ges som två doser om 20 mg vardera.


Den första dosen ska ges inom två timmar före transplantationen. Den andra dosen ges fyra dagar efter transplantationen. Den andra dosen ska inte ges i händelse av en kraftig överkänslighetsreaktion mot Simulect eller om postoperativa komplikationer, t.ex. transplantatförlust, uppträder (se Varningar och försiktighet).


Äldre (≥65 år)

Tillgängliga data om användning av Simulect hos äldre är begränsad, men det finns inget som tyder på att äldre patienter skulle kräva annan dosering än yngre vuxna patienter.


Administreringssätt

Färdigberedd Simulect kan ges som en intravenös bolusinjektion eller som infusion under 20 till 30 minuter.


Anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering finns i Hantering, hållbarhet och förvaring.

Varningar och försiktighet

Behandling med Simulect ska ske på klinik med adekvat laboratorieutrustning och resurser för understödjande medicinsk behandling, inklusive läkemedel för behandling av svåra överkänslighetsreaktioner, samt adekvat utbildad personal.


Immunsuppressiva behandlingar som innehåller kombinationer av läkemedel ökar mottagligheten för infektioner, inklusive opportunistiska infektioner, dödliga infektioner och sepsis. Risken ökar med den totala immunsuppressiva belastningen.


Simulect får endast ges om det är absolut säkert att patienten ska transplanteras och samtidigt få immunsuppressiv behandling.


Överkänslighetsreaktioner

Svåra akuta (inom 24 timmar) överkänslighetsreaktioner har observerats, både vid första exponering för Simulect och vid återexponering i samband med en andra behandlingsomgång. Reaktionerna har bl.a. varit av anafylaktoid typ, t.ex. hudutslag, urtikaria, pruritus, nysningar, väsande andning, hypotoni, takykardi, dyspné, bronkospasm, lungödem, hjärtsvikt, andningsinsufficiens och capillary leakage syndrome. Om en kraftig överkänslighetsreaktion uppträder ska behandling med Simulect avbrytas helt och inga ytterligare doser ges. Försiktighet ska iakttas när patienter som tidigare fått Simulect återexponeras i samband med en andra behandlingsomgång med detta läkemedel. Det finns ackumulerande bevis för ökad risk att utveckla överkänslighetsreaktioner hos en subgrupp av patienter. Hos dessa patienter avbröts den samtidiga immunosuppressiva behandlingen i förtid, efter en första administrering av Simulect, på grund av t.ex. ej genomförd transplantation eller tidig transplantförlust. Akuta överkänslighetsreaktioner sågs hos vissa av dessa patienter vid upprepad administrering av Simulect vid en efterföljande transplantation.


Neoplasier och infektioner

Transplanterade patienter som erhåller immunsuppressiva behandlingar innehållande kombinationer med eller utan basiliximab löper ökad risk att utveckla lymfoproliferativa sjukdomar (såsom lymfom) och opportunistiska infektioner (såsom cytomegalovirus [CMV], BK-virus). I kliniska prövningar var incidensen av opportunistiska infektioner liknande hos patienter som stod på immunsuppressiv behandling med eller utan Simulect. I en poolad analys av två 5-års förlängningsstudier, sågs inga skillnader i förekomsten av maligniteter och lymfoproliferativa sjukdomar mellan immunosuppressiva behandlingar med eller utan kombination med basiliximab (se Biverkningar).


Vaccination

Det finns inga uppgifter om effekterna varken av levande och inaktiv vaccination eller av överföring av infektion genom levande vacciner hos patienter som ges Simulect. Levande vacciner rekommenderas dock inte för immunsupprimerade patienter. Användning av levande (försvagade) vacciner bör därför undvikas hos patienter som behandlas med Simulect. Inaktiverade vacciner kan ges till immunsupprimerade patienter. Vaccinresponsen kan dock vara beroende av graden av immunsuppression, och därför kan vaccination under behandling med Simulect vara mindre effektiv.


Användning vid hjärttransplantation

Effekt och säkerhet av Simulect som profylax mot akut avstötning vid transplantation av njure har visats men inte för andra solida organ (allograft). I flera små kliniska studier av hjärttransplanterade patienter har allvarliga hjärtbiverkningar såsom hjärtstillestånd (2,2%), förmaksflimmer (1,9%) och hjärtklappning (1,4%) rapporterats oftare med Simulect än med annan induktionsbehandling.

Interaktioner

Eftersom basiliximab är ett immunglobulin förväntas inga läkemedelsinteraktioner på metabolismnivå.


Förutom ciklosporin mikroemulsion, steroider, azatioprin och mykofenolatmofetil har andra läkemedel som ges rutinmässigt vid organtransplantationer getts i kliniska försök utan någon ökning av biverkningar. Läkemedel som getts samtidigt inkluderar systemiskt antivirala, antibakteriella och antimykotiska läkemedel, analgetika, antihypertensiva läkemedel som betablockerare eller kalciumblockerare samt diuretika.


Humana antikroppar riktade mot musantikroppar (HAMA) rapporterades i ett kliniskt försök med 172 patienter som behandlades med basiliximab, dock utan prediktivt värde för klinisk tolerans. Incidensen var 2/138 bland patienter som inte exponerades för anti-CD3 (OKT3)-musmonoklonala antikroppar (muromonab-CD3) och 4/34 bland patienter som fick muromonab-CD3 samtidigt. Behandling med basiliximab utesluter inte senare behandling med antilymfocytantikroppar av musursprung.


Under de första tre månaderna efter transplantationen i de ursprungliga fas III-studierna hade 14% av patienterna i basiliximabgruppen och 27% av patienterna i placebogruppen en akut avstötningsreaktion som krävde behandling med antikroppsterapi (OKT3 eller antitymocytglobulin/antilymfocytglobulin [ATG/ALG]) utan någon ökning av biverkningar eller infektioner i basiliximabgruppen jämfört med placebogruppen.


Användning av basiliximab i kombination med en trippelbehandlingsregim som innehöll antingen azatioprin eller mykofenolatmofetil har studerats i tre kliniska prövningar. Total kroppsclearance av basiliximab minskade med i genomsnitt 22% när azatioprin lades till en regim bestående av ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroider. Total kroppsclearance av basiliximab minskade med i genomsnitt 51% när mykofenolatmofetil lades till en regim bestående av ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroider. Användning av basiliximab i en trippelregim med azatioprin eller mykofenolatmofetil ökade inte frekvensen av biverkningar eller infektioner jämfört med placebo (se Biverkningar).

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  D.

Simulect är kontraindicerat under graviditet (se Kontraindikationer). Basiliximabs immunsuppressiva effekter medför en potentiell risk med avseende på graviditetsförlopp. Kvinnor i fertil ålder måste använda effektiv preventivmetod under och upp till 16 veckor efter avslutad behandling.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVb.

Simulect är kontraindicerat vid amning (se Kontraindikationer). Basiliximabs immunsuppressiva effekter medför en potentiell risk hos ammade barn som utsätts för basiliximab i bröstmjölk.

Inga djur- eller humandata finns tillgängliga avseende utsöndring av basiliximab i bröstmjölk. Mot bakgrund av basiliximabs IgG1-karaktär kan dock utsöndring i bröstmjölk förväntas. Amning måste därför undvikas.

Trafik

Inga studier har utförts.

Biverkningar

Basiliximab har testats som induktionsbehandling i fyra randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier på patienter som fått ett njurtransplantat, i kombination med följande immunosuppressiva behandlingar: ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroider i två studier (346 resp. 380 patienter), ciklosporin mikroemulsion, azatioprin och kortikosteroider i en studie (340 patienter) och ciklosporin mikroemulsion, mykofenolatmofetil och kortikosteroider i en studie (123 patienter). Säkerhetsdata avseende barn har erhållits från en öppen farmakokinetisk och farmakodynamisk studie på njurtransplanterade patienter (41 patienter).


Biverkningsincidens. I de fyra ovan nämnda placebokontrollerade studierna var biverkningsmönstret för de 590 patienter som behandlades med basiliximab i rekommenderad dos jämförbart med biverkningsmönstret som observerades hos de 595 patienter som fick placebo. Den totala incidensen av behandlingsrelaterade biverkningar bland samtliga patienter i de enskilda studierna skiljde sig inte signifikant åt mellan den grupp som fick basiliximab (7,1% - 40%) och den grupp som fick placebo (7,6% - 39%).


Vuxna patienter

De oftast rapporterade (> 20%) biverkningarna vid dubbel- eller trippelbehandling i båda behandlingsgrupperna (basiliximab resp. placebo) var förstoppning, urinvägsinfektion, smärta, illamående, perifert ödem, hypertoni, anemi, huvudvärk, hyperkalemi, hyperkolesterolemi, postoperativa sårkomplikationer, viktökning, ökning av kreatininnivåer i blod, hypofosfatemi, diarré och övre luftvägsinfektion.


Pediatriska patienter

De oftast rapporterade biverkningarna (>20%) vid dubbelbehandling i båda kohorterna (<35 kg resp. ≥ 35 kg) var urinvägsinfektion, hypertrikos, rinit, pyrexi, hypertoni, övre luftvägsinfektion, virusinfektion, sepsis och förstoppning.


Incidens av maligna neoplasmer: Totalincidensen av maligniteter bland samtliga patienter i de enskilda studierna var likartad för basiliximabgruppen och de jämförande behandlingsgrupperna. Totalincidensen av lymfom/lymfoproliferativa sjukdomar var 0,1% (1/701) i basiliximabgruppen jämfört med 0,3% (2/595) i gruppen som erhöll placebo både i kombination med immunsuppressiv dubbel- och trippelbehandling. Maligniteter av annan typ rapporterades för 1,0% (7/701) av patienterna i basiliximabgruppen jämfört med 1,2% (7/595) av patienterna i placebogruppen. I en poolad analys av två 5-års förlängningsstudier var förekomsten av lymfoproliferativa sjukdomar och cancer densamma för basiliximab (7% (21/295) och placebo 7% (21/291) (se Varningar och försiktighet).


Infektionsincidens: Den totala incidensen och profilen för virus-, bakterie- och svampinfektioner bland patienter behandlade med basiliximab eller placebo i kombination med immunosuppressiv dubbel- eller trippelbehandling, var jämförbar mellan grupperna. Den totala infektionsincidensen var 75,9% i basiliximabgruppen och 75,6% i placebogruppen och incidensen av allvarliga biverkningar var 26,1% respektive 24,8%. Incidensen av cytomegalovirusinfektioner var likartad i båda grupperna (14,6% resp. 17,3%), såväl vid dubbel- som trippelbehandling (se Varningar och försiktighet).


Incidensen av dödsfall och dödsorsakerna efter dubbel- eller trippelbehandling var likartade i basiliximabgrupperna och placebo-grupperna (2,9 % resp. 2,6 %). Den vanligaste dödsorsaken i båda behandlingsgrupperna var infektioner (basiliximab = 1,3 %, placebo = 1,4 %). I en poolad analys av två 5-års förlängningsstudier var förekomsten av dödsfall och dödsorsak likartad i båda behandlingsgrupperna (basiliximab 15 %, placebo 11 %) med hjärtrelaterade störningar såsom hjärtsvikt och hjärtinfarkt som främsta dödsorsak (basiliximab 5 %, placebo 4 %).


Lista av biverkningar från spontanrapporter efter marknadsgodkännande

Följande biverkningar har identifierats baserat på spontanrapporter efter lansering och anges efter organsystemklass. Eftersom dessa biverkningar har rapporterats frivilligt från en population av okänd storlek är det inte alltid möjligt att tillförlitligt uppskatta frekvensen.


Immunsystemet

Överkänslighets-/anafylaktoida reaktioner, t.ex. hudutslag, urtikaria, pruritus, nysningar, väsande andning, bronkospasm, dyspné, lungödem, hjärtsvikt, hypotoni, takykardi, andningsinsufficiens, capillary leakage syndrome (se Varningar och försiktighet). Cytokinfrisättningssyndrom.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

I kliniska studier har basiliximab administrerats till människa i engångsdoser upp till 60 mg och som upprepade doser upp till 150 mg under en 24-dagarsperiod utan akuta biverkningar.


För information om preklinisk toxicitet, se Prekliniska uppgifter.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism.

Basiliximab är en mus/human chimerisk monoklonal antikropp (IgG1k) som är riktad mot interleukin-2-receptorns α-kedja (CD25-antigen) vilken uttrycks på ytan av T-lymfocyter som ett svar på antigenstimulering. Basiliximab binds specifikt med hög affinitet (KD-värde 0,1 nM) till CD25-antigenet på aktiverade T-lymfocyter som uttrycker högaffinitets-interleukin-2-receptorn (IL-2R). Därmed förhindras bindning av interleukin-2 som är den kritiska signalsubstansen för T-cellsproliferation i det cellulära immunsvaret vid avstötning av allogent transplantat. Fullständig och jämn blockering av interleukin-2-receptorn upprätthålls så länge serumnivån av basiliximab överstiger 0,2 µg/ml (vilket normalt varar i upp till 4–6 veckor efter administrering). När koncentrationen sjunker under denna nivå återgår uttrycket av CD25-antigenet inom 1–2 veckor till samma nivåer som före behandlingen. Basiliximab orsakar inte myelosuppression.


Kliniska studier

Basiliximabs effekt som profylax mot transplantatavstötning vid de novo njurtransplantation har visats i dubbelblinda placebokontrollerade studier. Resultaten från två pivotala 12-månaders multicenterstudier (totalt 722 patienter) där basiliximab jämförs med placebo visar att basiliximab, givet tillsammans med ciklosporin mikroemulsion och kortikosteroider, signifikant minskar incidensen av akuta avstötningsepisoder under både 6 (31% resp. 45%, p<0,001) och 12 (33% resp. 48%, p=0,001) månader efter transplantation. Det var ingen signifikant skillnad i transplantatöverlevnad efter 6 och 12 månader mellan patienter i basiliximabgruppen, 32 förlorade transplantat i basiliximabgruppen (9%) vid 12 månader jämfört med 37 förlorade transplantat i placebogruppen (10%). Incidensen av akuta avstötningsepisoder var avsevärt lägre bland patienter som fick basiliximab och immunsuppressiv behandling i trippelregim.


Resultat från två dubbelblinda multicenterstudier som jämförde basiliximab med placebo (totalt 463 patienter) visar att basiliximab signifikant minskar incidensen av akuta avstötningsepisoder inom 6 månader efter transplantation när det ges samtidigt med ciklosporin mikroemulsion, kortikosteroider och antingen azatioprin (21% resp. 35%) eller mykofenolatmofetil (15% resp. 27%). Transplantatförlust uppträdde hos 6% av patienterna i basiliximabgruppen och hos 10% av patienterna i placebogruppen efter 6 månader. Biverkningsprofilen förblev jämförbar för de båda grupperna.


I en poolad analys av två 5-års öppna förlängningsstudier (totalt 586 patienter) fanns det ingen statistisk skillnad mellan basiliximab- och placebogrupperna avseende transplantat- och patientöverlevnad. Förlängningsstudier visade även att transplantatförlust och död under den femåriga uppföljningsperioden oftare inträffade hos de patienter som hade en akut avstötningsepisod under de första fem åren efter transplantationen än hos de patienter som inte hade någon avstötning. Dessa händelser påverkades ej av basiliximab.


Pediatrisk population

Basiliximabs effekt och säkerhet har utvärderats i två pediatriska studier.


Basiliximab gavs tillsammans med ciklosporin mikroemulsion och steroider i en okontrollerad studie på 41 de novo njurtransplanterade barn. Akut avstötning uppträdde hos 14,6% av patienterna 6 månader efter transplantation och hos 24,3% efter 12 månader. Generellt överensstämde biverkningsprofilen med allmän klinisk erfarenhet såväl från den pediatriska njurtransplanterade populationen som från kontrollerade studier av vuxna transplantationspatienter.


I en 12 månader lång randomiserad, placebokontrollerad, dubbelblind multicenter studie undersöktes basiliximab i kombination med ciklosporin mikroemulsion, mykofenolatmofetil och steroider hos barn som genomgått allogen njurtransplantation. Det primära syftet med studien var att visa att denna kombination var överlägsen behandling med ciklosporin mikroemulsion, mykofenolatmofetil och steroider för prevention av akuta avstötningar. Av totalt 202 patienter randomiserades 104 till basiliximab och 98 till placebo. Det primära effektmåttet, tid till första biopsi-bekräftad akut avstötning (BPAR) eller behandlingssvikt definierat som graftförlust, död eller sannolik avstötning de första 6 månaderna efter transplantation, inträffade hos 16,7 % av patienterna som behandlats med basiliximab och 21,7 % av patienterna som behandlats med placebo. När avstötningar i gränsfall (borderline rejections) inkluderades i det primära effektmåttet var frekvenserna 26,0 % respektive 23,9 % utan statistiskt signifikant skillnad mellan grupperna som behandlats med basiliximab och placebo (HR: 1,04, 90 % CI: [0,64; 1,68]). Frekvenserna för BPAR var 9,4 % i basiliximabgruppen och 17,4 % i placebogruppen (HR: 0,50, 90 % CI: [0,25; 0,99]). När avstötningar i gränsfall (borderline rejections) inkluderades var frekvenserna 20,8 % respektive 19,6 % (HR: 1,01, 90 % CI: [0,59; 1,72]). De sammantagna säkerhetsprofilerna var jämförbara i båda grupperna. Incidensen för biverkningarna och biverkningsmönstren var jämförbara mellan de två behandlingsgrupperna och förväntad efter behandlingarna och de underliggande sjukdomarna.


Immungenitet

Av 339 njurtransplanterade patienter som behandlades med basiliximab och undersöktes med avseende på förekomst av anti-idiotypa antikroppar utvecklade fyra (1,2%) ett anti-idiotypt antikroppssvar. I ett kliniskt försök med 172 patienter som fick basiliximab var incidensen av humana antikroppar riktade mot musantikroppar (HAMA) hos njurtransplanterade patienter som behandlades med basiliximab 2/138 bland patienter som inte exponerades för muromonab-CD3 och 4/34 bland patienter som fick muromonab-CD3 samtidigt. Tillgängliga kliniska data om behandling med muromonab-CD3 av patienter som tidigare fått basiliximab tyder på att därpå följande behandling med muromonab-CD3 eller andra antilymfocytantikroppar av musursprung inte är utesluten.

Farmakokinetik

Vuxna

Farmakokinetiska studier med enkeldoser och upprepad dosering har genomförts hos vuxna patienter som genomgått njurtransplantation. Kumulativa doser har givits från 20 mg till 60 mg. Maximal serumkoncentration efter intravenös infusion av 20 mg under 30 minuter är 7,1±5,1 mg/l. Cmax och AUC ökar proportionellt från 20 mg till 60 mg, vilket var dosområdet vid undersökta enkeldoser. Distributionsvolymen vid steady state var 8,6±4,1 1. Omfattningen och graden av distribution till olika kompartments har inte studerats fullständigt. In vitro studier med human vävnad indikerar att basiliximab endast binder till aktiverade lymfocyter och till makrofager/monocyter. Terminal halveringstid var 7,2±3,2 dagar. Totalt kroppsclearence var 41±19 ml/t.


Ingen kliniskt relevant inverkan av kroppsvikt eller kön på distributionsvolym eller clearance har iakttagits hos vuxna patienter. Eliminationshalveringstiden påverkades ej av ålder, kön eller ras.


Pediatrisk population

Farmakokinetiken för basiliximab hos barn har bedömts hos 39 de novo njurtransplanterade patienter. Hos spädbarn och barn (1–11 år, n=25) var distributionsvolymen vid steady state 4,8±2,1 l, halveringstiden var 9,5±4,5 dagar och clearance var 17±6 ml/t. Distributionsvolym och clearance är reducerade med cirka 50% jämfört med hos vuxna njurtransplanterade patienter. Dispositionsparametrar påverkades inte i någon kliniskt relevant utsträckning av ålder (1–11 år), kroppsvikt (9–37 kg) eller kroppsyta (0,44–1,20 m2) i denna åldersgrupp. Hos ungdomar (12–16 år, n=14) var distributionsvolymen vid steady state 7,8±5,1 l, halveringstiden var 9,1±3,9 dagar och clearance var 31±19 ml/t. Dispositionen hos ungdomar liknade den hos vuxna njurtransplanterade patienter. Förhållandet mellan serumkoncentration och receptormättnad bedömdes hos 13 patienter och liknade förhållandet för vuxna njurtransplanterade patienter.

Prekliniska uppgifter

Ingen toxicitet observerades hos rhesusapa efter intravenösa doser av basiliximab om endera upp till 5 mg/kg 2 gånger per vecka under 4 veckor, följt av en 8-veckors utsättningsperiod eller 24 mg/kg basiliximab i veckan under 39 veckor, följt av en 13-veckors utsättningsperiod. I 39-veckorsstudien innebar den högsta dosen cirka 1 000 gånger högre systemisk exponering (AUC) än vad som har iakttagits hos patienter som fick rekommenderad klinisk dos och samtidig immunsuppressiv behandling.


Ingen maternell toxicitet, embryotoxicitet eller teratogenicitet har observerats hos cynomolgousapor efter injektioner av basiliximab om upp till 5 mg/kg 2 gånger i veckan under organogenesen.


Ingen mutagenicitet observerades in vitro.

Innehåll

I. En injektionsflaska innehåller: Basiliximab 20 mg*, kaliumdivätefosfat, vattenfritt dinatriumfosfat, natriumklorid, sackaros, mannitol (E421) och glycin.

II. En ampull innehåller: Vatten för injektionsvätskor, 5 ml.


1 ml färdigberedd lösning innehåller: 4 mg basiliximab.


* rekombinant mus/human chimerisk monoklonal antikropp riktad mot interleukin-2 receptor α-kedjan (CD25 antigen) framställd i en cellinje från musmyelom genom rekombinant DNA-teknik

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns i Hantering, hållbarhet och förvaring.

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Basiliximab

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

Use of amino acids/peptides/proteins has been considered to result in insignificant environmental impact.


In the case of products containing vitamins, electrolytes, amino acids, peptides, proteins, carbohydrates and lipids as active pharmaceutical ingredient(s), an ERA should be provided. This ERA may consist of a justification for not submitting ERA studies, e.g. due to their nature they are unlikely to result in a significant risk to the environment. The same applies to vaccines and herbal medicinal products (European Medicines Agency guideline on Doc. Ref. EMEA/CHMP/SWP/4447/00 corr 2). It can be expected that any medicinal absorbed monoclonal antibody is completely metabolized and adsorbed in the body. Any medicinal product that reaches water streams via eventual spills during application or after disposal of unused drug is expected to be very rapidly degraded and mineralized to CO2 by microbial activity.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Beredning

För beredning av lösning för infusion eller injektion tillsätts, under aseptiska betingelser, 5 ml vatten för injektioner från medföljande ampull till injektionsflaskan som innehåller Simulectpulvret. Skaka injektionsflaskan försiktigt tills pulvret gått i lösning. Undvik skumbildning. Färdigberedd lösning, som är färglös och klar till skimrande halvgenomskinlig, bör användas omedelbart. Beredd lösning ska inspekteras visuellt avseende partiklar. Använd inte lösningen om främmande partiklar observeras. Efter beredning har kemisk och fysikalisk stabilitet visats i 24 timmar vid 2°C - 8°C eller i 4 timmar i rumstemperatur. Av mikrobiologiska skäl bör produkten användas direkt. Om den inte används omedelbart efter beredning är lagringstid och förvaringsförhållanden före administrering användarens ansvar.


Färdigberedd lösning som inte använts inom 24 timmar ska kasseras.


Den färdigberedda lösningen är isoton och kan ges som en bolusinjektion eller spädas till minst 50 ml med vanlig koksaltlösning eller dextros 50 mg/ml (5 %) för infusion.


Eftersom inga data finns tillgängliga avseende Simulects blandbarhet med andra läkemedel avsedda för intravenös tillförsel ska Simulect inte blandas med andra läkemedel och alltid ges via separat infusionsväg.


Kompatibilitet med ett antal infusionsset har kontrollerats.


Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


Förvaras och transporteras kallt (2°C - 8°C).

Förpackningsinformation

Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning  Injektionsvätska, lösning. Klar, färglös vattenlösning.
20 milligram kombinationsförpackning (fri prissättning), EF

Följande produkter har även parallelldistribuerade förpackningar:
Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning 

Uppgift om ovanstående parallelldistribuerade förpackningar omfattas av Läkemedelsförsäkringen saknas på Fass. På läkemedelsförsäkringens webbplats kan du se om det aktuella företaget är anslutet till försäkringen.

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av