Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Femanest®

ReceptstatusFörmånsstatus
Meda

Tablett 1 mg
(vita, märkta 01)

Östrogen - systemisk effekt

Aktiv substans:
ATC-kod: G03CA03
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Meda omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Femanest® tablett 1 mg och 2 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-09-14.

Indikationer

Substitutionsbehandling (HRT) vid östrogenbristsymtom till post- och perimenopausala kvinnor. Förebyggande av osteoporos hos postmenopausala kvinnor med hög risk för framtida fraktur, om de inte tål eller har kontraindikationer mot andra läkemedel godkända för att förebygga osteoporos (endast Femanest 2 mg).

Begränsad erfarenhet föreligger av behandling av kvinnor över 65 år.

Kontraindikationer

  • Känd, tidigare genomgången eller misstänkt bröstcancer

  • Känd eller misstänkt östrogenberoende malign tumör (t.ex. endometriecancer)

  • Odiagnostiserad genital blödning

  • Obehandlad endometriehyperplasi

  • Tidigare eller pågående venös tromboembolism (VTE) (djup ventrombos, lungemboli)

  • Kända trombofila sjukdomar (t.ex. protein C, protein S eller antitrombinbrist, se Varningar och försiktighet)

  • Aktiv eller nyligen genomgången arteriell tromboembolisk sjukdom (t.ex. angina, hjärtinfarkt)

  • Akut eller tidigare leversjukdom så länge leverfunktionsvärdena ej normaliserats

  • Överkänslighet mot de aktiva substanserna eller mot något hjälpämne som anges i Innehåll.

  • Porfyri

Dosering

Vid förebyggande av osteoporos ska endast Femanest 2 mg användas.

Behandlingen inleds vanligen med Femanest 2 mg dagligen. Under den fortsatta behandlingen ska dosen avpassas individuellt.


Femanest ges antingen som kontinuerlig eller cyklisk behandling. Vid behandling av kvinna med kvarvarande uterus skall alltid gestagen tillägg ges.


Kontinuerlig behandling: 1 tablett Femanest dagligen utan uppehåll. Gestagentillägg ges t ex de 12-14 första dagarna av varje månad tillsammans med Femanest. Hysterektomerade kvinnor: 1 tablett Femanest dagligen utan uppehåll. Till hysterektomerade kvinnor rekommenderas tillägg av gestagen enbart vid tidigare endometriosdiagnos.


Cyklisk behandling: 1 tablett Femanest dagligen i 21 dagar, därefter 7 tablettfria dagar. Gestagentillägg ges de sista 12-14 dagarna i varje tre-veckorsperiod tillsammans med Femanest.

Vid båda behandlingstyperna uppträder vanligtvis en bortfallsblödning 2-4 dagar efter avslutad gestagenterapi.

Vid behandlingsstart och vid fortsatt behandling av postmenopausala symtom ska lägsta effektiva dos användas under kortast möjliga tid.

Om patienten glömt att ta en tablett ska den intas inom 12 timmar, annars ska tabletten kasseras, och nästa tablett ska intas påföljande dag. Glömd dos kan öka sannolikheten för genombrottsblödning och stänkblödning.

Varningar och försiktighet

För behandling av postmenopausala symtom ska HRT endast påbörjas om symtomen påverkar livskvaliten negativt. Vid all behandling ska en noggrann värdering av risk/nytta balansen göras minst en gång om året. HRT ska endast fortsätta så länge nyttan överväger riskerna.


Kunskap kring riskerna associerade med HRT i behandling av prematur menopaus är begränsad. På grund av låg absolut risk hos yngre kvinnor, kan dock nytta/risk-balansen för dessa kvinnor vara mer fördelaktig än för äldre kvinnor.


Medicinsk undersökning/uppföljning av behandling


Innan HRT inleds eller återupptas, ska en noggrann anamnes tas, inkluderande uppgifter om ärftliga sjukdomar. En allmän medicinsk och gynekologisk undersökning, som också inkluderar undersökning av brösten och bäckenet, ska göras med hänsyn tagen till patientens egen sjukhistoria och till kontraindikationer och varningar vid behandlingen. Under behandlingstiden rekommenderas regelbundna kontroller vars frekvens och utformning bör anpassas till den enskilda kvinnan. Kvinnan ska informeras om vilken typ av förändringar i brösten hon bör rapportera till sin läkare eller barnmorska (se nedan avsnittet ”Bröstcancer”). Kontroller, inklusive regelbunden undersökning av brösten och/eller mammografi, ska utföras i enlighet med gällande rutiner för screening för den friska kvinnan samt i övrigt anpassas efter den enskilda kvinnans kliniska behov.


Tillstånd som kräver skärpt uppmärksamhet


Vid förekomst av något av nedan angivna tillstånd eller om patienten tidigare haft tillståndet och/eller om det förvärrats under graviditet eller tidigare hormonbehandling ska patienten övervakas speciellt. Hänsyn ska tas till att dessa tillstånd kan återkomma eller förvärras vid behandling med Femanest:

  • Uterusmyom eller endometrios

  • Riskfaktorer för tromboembolisk sjukdom (se nedan)

  • Riskfaktorer för östrogenberoende tumörer, t.ex. första gradens ärftlighet för bröstcancer

  • Hypertoni

  • Leversjukdom (t.ex. leveradenom)

  • Diabetes mellitus med eller utan kärlkomplikation

  • Gallstenssjukdom

  • Migrän eller (svår) huvudvärk.

  • Systemisk lupus erythematosus (SLE)

  • Tidigare endometriehyperplasi (se nedan avsnittet ”Endometriehyperplasi”)

  • Epilepsi

  • Astma

  • Otoskleros


Skäl till att omedelbart avbryta behandlingen:


Behandlingen bör avbrytas vid uppträdande av kontraindikationer (se Kontraindikationer) samt i följande situationer:

  • Gulsot (ikterus) eller konstaterad försämrad leverfunktion

  • Signifikant ökning av blodtrycket

  • Debut av migränliknande huvudvärk

  • Graviditet


Endometriehyperplasi och carcinom

  • För kvinnor med intakt livmoder är risken för endometriehyperplasi och endometriecancer ökad när enbart östrogen ges under lång tid. Den rapporterade ökningen av risk för endometriecancer hos kvinnor behandlade med enbart östrogen varierar mellan en fördubblad till 12 gånger större risk i jämförelse med icke-behandlade, beroende på behandlingens längd och östrogendos (se även Biverkningar). Efter avslutad behandling kan risken förbli förhöjd i minst 10 år.

  • Tillägg av ett gestagen cykliskt under minst 12 dagar per månad/28 dagars behandlingscykel eller kontinuerlig behandling med kombinerat östrogen-gestagen hos icke-hysterektomerade kvinnor minskar den ökade risken associerad med behandling med enbart östrogen.

  • För orala doser av estradiol > 2 mg och plåster > 50 mikrogram/dag har endometriesäkerheten vid gestagentillägg inte visats.

  • Genombrottsblödning och/eller stänkblödning kan förekomma under de första behandlingsmånaderna. Om genombrottsblödning eller stänkblödning uppträder efter en viss tids behandling eller fortsätter efter avslutad behandling, ska orsaken utredas, vilket kan inkludera endometriebiopsi för att utesluta endometriemalignitet.

  • Behandling med enbart östrogen kan leda till utveckling av premaligna eller maligna förändringar i eventuella kvarvarande endometrioshärdar. Därför bör tillägg av gestagen övervägas vid östrogenbehandling av kvinnor som genomgått hysterektomi p.g.a. endometrios, om det finns kvarvarande endometrios.


Bröstcancer

Den samlade kunskapen tyder på en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som behandlats med östrogen-gestagen i kombination, och möjligen även som behandlats med enbart östrogen, som beror på behandlingens längd.


Kombinerad östrogen-gestagen behandling

  • En randomiserad placebokontrollerad studie, the Women’s Health Initiative study (WHI), och epidemiologiska studier, inklusive the Million Women Study (MWS), har rapporterat en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som behandlats med östrogen eller östrogen-gestagen i kombination, som blir påtaglig efter ungefär 3 år (se Biverkningar). För samtliga HRT-preparat blir överrisken påtaglig inom några få års användning och ökar med behandlingstidens längd men återgår till samma nivå som för obehandlade kvinnor inom några få (högst fem) år efter avslutad behandling.


Behandling med enbart östrogen

  • WHI-studien fann ingen ökad risk av bröstcancer hos kvinnor som genomgått hysterektomi och som behandlats med enbart östrogen. Observationella studier har oftast rapporterat en liten ökning av risken för att få diagnosen bröstcancer som är väsentligt lägre än hos kvinnor som kombinationsbehandlats med östrogen-gestagen (se även Biverkningar).


HRT, speciellt kombinationer av östrogen och gestagen, ökar densiteten i mammografiska bilder. Detta kan försvåra möjligheten att radiologiskt upptäcka bröstcancer.


Ovarialcancer


  • Ovarialcancer är mycket mer sällsynt än bröstcancer. Hos kvinnor som tar HRT med enbart östrogen eller kombinerat östrogen-gestagen, finns enligt epidemiologiska belägg från en stor metaanalys, en lätt förhöjd risk. Risken blir tydlig inom 5 års användning och går tillbaka med tiden efter avbruten behandling. Enligt andra studier, såsom WHI-studien, kan användning av kombinerade HRT-preparat vara förknippad med en liknande, eller något lägre, risk (se Biverkningar).


Venös tromboembolism


  • HRT är förenad med en 1,3 – 3 gånger större risk för venös tromboembolism (VTE), d.v.s. djup ventrombos eller lungemboli. Förekomsten av en sådan händelse är mer trolig under det första året av HRT än senare (se Biverkningar).

  • Kvinnor med egen anamnes på VTE eller känd trombofili har en ökad risk för VTE. HRT kan öka denna risk och är därför kontraindicerat för dessa patienter.

  • Allmänt erkända riskfaktorer för VTE inkluderar användning av östrogener, högre ålder, stora kirurgiska ingrepp, långvarig immobilisering, fetma (BMI>30 kg/m2), graviditet och postpartum-perioden, systemisk lupus erythematosus (SLE) och cancer. Det råder ingen konsensus om den möjliga rollen för åderbrock i samband med VTE. Som hos alla postoperativa patienter bör förebyggande åtgärder för att förhindra VTE noggrant övervägas. Om längre tids immobilisering kan förväntas efter en planerad operation, speciellt efter ingrepp i bukhålan eller efter ortopediska ingrepp i nedre extremiteterna, bör uppehåll i substitutionsbehandlingen 4-6 veckor innan ingreppet övervägas. Behandlingen ska inte återupptas förrän kvinnan är fullständigt mobiliserad.

  • Kvinnor utan egen anamnes på VTE, men med en förstahandssläkting med historik av trombos i ung ålder, kan erbjudas utredning efter noggrann rådgivning angående dess begränsningar (endast en del av trombofila defekter identifieras av en utredning). Om en trombofil defekt identifieras som en annan typ än trombos hos familjemedlemmar eller om defekten har en ’ökad svårighetsgrad’ (t.ex. defekter för antitrombin, protein S eller protein C, eller en kombination av defekter) så är HRT kontraindicerat.

  • Balansen mellan risk och nytta bör noga övervägas inför HRT till kvinnor som behandlas med antikoagulantia.

  • Om VTE utvecklas efter att behandlingen påbörjats bör preparatet sättas ut. Patienter ska uppmanas att omedelbart kontakta läkare vid symptom som kan tyda på VTE, (t.ex. vid smärtsam svullnad av ett ben, plötslig bröstsmärta, dyspné).


Kranskärlssjukdom


  • Randomiserade kontrollerade studier har inte kunna påvisa något skydd mot hjärtinfarkt hos kvinnor med eller utan befintlig kranskärlssjukdom som behandlats med kombinerat östrogen-gestagen eller enbart östrogen HRT.


Kombinerad östrogen-gestagen behandling

Den relativa risken för kranskärlssjukdom under behandling med kombinerat östrogen gestagen HRT är något ökad. Eftersom baslinjen för absolut risk för kranskärlssjukdom är starkt kopplat till ålder, är antalet extra fall av kranskärlssjukdom på grund av användning av östrogen-gestagen, väldigt lågt hos friska kvinnor nära menopaus, men ökar med stigande ålder.


Behandling med enbart östrogen

Randomiserade kontrollerade data fann ingen ökad risk för kranskärlssjukdom hos kvinnor som genomgått hysterektomi och som behandlas med enbart östrogen.


Ischemisk stroke


  • Behandling med kombinerad östrogen gestagen och med enbart östrogen, är associerat med upp till 1,5 gånger ökad risk för ischemisk stroke. Den relativa risken förändras inte med ålder eller tidsintervall efter menopaus. Dock ökar den generella risken för stroke med åldern hos kvinnor som behandlas med HRT, eftersom baslinjen för stroke-risk är starkt åldersberoende (se Biverkningar)


Andra tillstånd


  • Östrogener kan ge vätskeretention varför patienter med hjärtsjukdom eller nedsatt njurfunktion bör observeras noga.

  • Kvinnor med känd hypertriglyceridemi bör noggrant följas upp under behandling med HRT eftersom sällsynta fall av starkt förhöjda triglyceridnivåer i plasma som kan leda till pankreatit har beskrivits vid östrogenbehandling till kvinnor med detta tillstånd.

  • Östrogener ökar mängden tyreoideabindande globulin (TBG) vilket medför ökade nivåer av cirkulerande tyreoideahormon, mätt såsom proteinbundet jod (PBI), T4-nivåer (mätt med kolonn eller med radioimmunoassay, RIA) och T3-nivåer (mätt med RIA). T3-resinupptaget minskar, vilket speglar de ökade nivåerna av TBG. Fritt T4 och fritt T3 är opåverkat. Även andra bindarproteiner kan öka i serum, t.ex. kortikosteroid¬bindande globulin (CBG) och könshormonbindande globulin (sex hormone binding globulin, SHBG), vilket avspeglas i ökade nivåer av cirkulerande kortikosteroider respektive könssteroider. De fria eller biologiskt aktiva hormonkoncentrationerna förändras dock inte. Andra plasmaproteiner kan öka (angiotensin/reninsubstrat, alfa-1-antitrypsin, ceruloplasmin).

  • Användning av HRT förbättrar inte kognitiv funktion. Det finns vissa bevis från WHI studien för en ökad risk för trolig demens hos kvinnor som börjar använda kontinuerlig kombinerad eller enbart östrogen HRT efter 65 års ålder.


Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption.


Femanest 2 mg innehåller färgämnet para-orange (E110) som kan ge allergiska reaktioner.

Interaktioner

Metabolismen av östrogener (och gestagener) kan öka vid samtidig behandling med substanser som är kända för att inducera enzym som metaboliserar läkemedel, speciellt cytokrom P450 enzymer. Exempel på sådana substanser är antiepileptika (t.ex. fenobarbital, fenytoin, karbamazepin) och vissa medel mot infektioner (t.ex. rifampicin, rifabutin, nevirapin, efavirenz). Trots att ritonavir och nelfinavir är kända som hämmare av läkemedelsmetaboliserande enzym, har dessa substanser, när de ges tillsammans med steroidhormoner, inducerande egenskaper. (Traditionella) växtbaserade läkemedel innehållande johannesört (Hypericumperforatum) kan också inducera metabolismen av östrogener (och gestagener). Den kliniska betydelsen av en ökad metabolism av östrogener (och gestagener) är minskad effekt och möjligen ändrad blödningsprofil. Samtidig användning av preparat som inducerar leverenzymer, t.ex. barbiturater, rifampicin eller antiepileptika, kan orsaka spotting eller mellanblödning.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Femanest är inte indicerat under graviditet. Om graviditet inträffar under behandling med Femanest, ska behandlingen avbrytas omgående. Resultaten från de flesta epidemiologiska studier som genomförts hittills och som är relevanta gällande oavsiktlig fetal exponering, tyder inte på teratogena eller fetotoxiska effekter.

Amning  (Läs mer om amning)

Femanest är inte indicerat under amning.

Trafik

Inga effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner har observerats.

Biverkningar

Allvarliga biverkningar vid hormonsubstitutionsbehandling nämns också i avsnitt Varningar och försiktighet.


Dosberoende östrogena biverkningar uppträder hos 15-20% av patienterna i början av behandlingen och försvinner vanligen vid fortsatt behandling.


Tabellen nedan innehåller biverkningar som har rapporterats för användare av hormonsubstitutionsbehandling (HRT) enligt MedDRA organsystem (MedDRA SOCs).

Organsystem

Vanlig
>1/100;<1/10

Mindre vanlig >1/1000;<1/100

Sällsynt
>1/10 000;<1/1000

Immunsystemet

 

Överkänslighet

 

Metabolism och nutrition

Viktökning eller Viktminskning

  

Psykiska störningar

 

Nedstämdhet

Oro, Minskad sexualdrift eller ökad sexualdrift

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Yrsel

Migrän

Ögon

 

Synstörningar

Kontaktlinsintolerans

Hjärtat

 

Palpitationer

 

Magtarmkanalen

Magsmärtor, Illamående

Dyspepsi

Svullnadskänsla
ibland med smärta i mellangärdet, väderspänningar, kräkning

Hud och subkutan vävnad

Utslag, klåda

Erythema nodosum, Nässelutslag

Hirsutism, Akne

Muskeloskeletala systemet och bindväv

Bröstspänningar

Olaga vaginalblödning

 

Muskelkramper

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Olaga vaginalblödning inkluderande spotting

Smärta i brösten, ömhet i brösten

Dysmenorré, Vaginala flytningar, Premenstruell-liknande syndrom, Bröstförstoring

Allmänna symtom
och/eller symtom vid administreringsstället

 

Vätskeretention

Trötthet

Andra biverkningar har rapporterats i samband med estradiolbehandling (ingen känd frekvens, kan inte beräknas från tillgängliga data):

Neoplasmer godartade, maligna och ospecificerade (inkl cystor och polyper)
Bröstcancera
Östrogenberoende neoplasmer godartade och maligna, t.ex. endometriecancerb, ovarialcancerc
Ökning i storlek av uterusmyom

Nervsystemet
Sannolik demens över 65 års ålder (se avsnitt Varningar och försiktighet), chorea, försämring av epilepsi

Vaskulära störningar
Strokef
Arteriell tromboembolism, d.v.s. anginae och myokardinfarkt. För ytterligare information se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet.
Venös tromboembolismd, dvs djup venös ben- eller bäckentrombos och lungemboli. För ytterligare information se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet.


Gastrointestinala störningar
Pankreatit hos kvinnor med existerande hypertriglyceridemi
Gastroesofageal refluxsjukdom

Lever och gallvägar
Onormal leverfunktion, ibland med gulsot

Hud och subkutan vävnad
Angioödem,
Erythema multiforme,
Vaskulär purpura,
Melasma

Njurar och urinvägar
Urininkontinens

Reproduktionssystem och bröstsjukdomar
Fibrocystisk bröstsjukdom


a Risken för bröstcancer

  • En upp till dubblerad risk för att få diagnosen bröstcancer har rapporterats för kvinnor som fått kombinerad behandling med östrogen och gestagen i mer än 5 år.

  • För kvinnor som tagit enbart östrogen är en eventuellt ökad risk påtagligt lägre jämfört med risken hos kvinnor som fått kombinerad behandling med östrogen och gestagen.

  • Risken är beroende av behandlingstidens längd (se Varningar och försiktighet).

  • Resultaten från den största randomiserade placebokontrollerade studien (WHI-studien) och från den största observationella studien (Million Women Study, MWS) presenteras nedan:


Million Women Study (MWS) – Uppskattad adderad risk för bröstcancer efter 5 års användning

Ålder (år)

Extra fall* per 1000 under en 5-årsperiod bland kvinnor som aldrig använt HRT*1

Relativ risk

(95 % CI) #

Extra fall per 1000 kvinnor som använt HRT under en 5-årsperiod (95 % CI)

Enbart östrogen

50 – 65

9 - 12

1,2

1 – 2 (0 – 3)

Kombinerad östrogen-gestagenbehandling

50 – 65

9 - 12

1,7

6 (5 – 7)

*Siffran hämtad från incidensdata från flera länder. Observera att bakgrundsincidensen varierar mellan olika EU-länder, vilket innebär att antalet extra fall av bröstcancer kan variera på motsvarande sätt.

# Denna beräkning av relativ risk avser 5 års behandling och ökar med ökande användningstid.

CI = konfidensintervall

1*Taget från baslinje för incidensen (incidence rate) i utvecklade länder


Women´s Health Initiative-studier (WHI) – Adderad risk för bröstcancer efter 5 års användning

Ålder (år)

Incidensen bröstcancer per 1000 kvinnor i placebogruppen efter 5 år*

Relativ risk

(95 % CI)

Extra fall per 1000 kvinnor som använt HRT under en 5-årsperiod* (95 % CI)

Enbart konjugerade östrogener#

50–79

21

0,8 (0,7 – 1,0)

-4 (-6 – 0)*2

Konjugerade östrogener + medroxyprogesteronacetat

50–79

17

1,2 (1,0 – 1,5)

+4 (0 – 9)

*Observera att siffror avser 5 års deltagande i WHI-studien, där vissa kvinnor, både i placebo- och behandlingsgrupperna, kan ha haft tidigare exponering för HRT.

#I WHI-studiens östrogenbehandlingsarm och tillhörande placeboarm ingick endast hysterektomerade kvinnor.

När analysen begränsades till kvinnor som före studien inte hade använt HRT fanns ingen uppenbar ökad risk under de första 5 behandlingsåren: Efter 5 år var risken högre än hos icke-behandlade.

CI = konfidensintervall

2*WHI-studien på kvinnor utan livmoder, som inte visade en ökad risk för bröstcancer


Antalet extra fall av bröstcancer hos kvinnor som använder HRT är ungefär detsamma oberoende av ålder vid start av användning av HRT (mellan åldrarna 45-65) (se Varningar och försiktighet)


b Risken för endometriecancer

Postmenopausala kvinnor med kvarvarande livmoder

Risken för endometriecancer är cirka 5 fall per 1000 kvinnor med kvarvarande livmoder som inte använder HRT.

För kvinnor med kvarvarande livmoder rekommenderas inte användning av enbart östrogen HRT eftersom det ökar risken för endometriecancer (se Varningar och försiktighet). Beroende på behandlingstidens längd och dosen östrogen, varierar riskökningen för endometriecancer i epidemiologiska studier mellan 5 och 55 extra fall per 1000 kvinnor i åldern mellan 50 och 65 år.


Tillägg av en gestagen till östrogen-behandlingen i åtminstone 12 dagar per cykel kan förebygga denna ökade risk. I studien ’Million Women Study’ (MWS) visade fem års kombinerad HRT (sekventiell eller kontinuerlig) ingen ökad risk för endometriecancer (Relativ Risk på 1,0 (0,8-1,2)).


c Ovarialcancer

Användning av HRT med enbart östrogen eller kombinerat östrogen-gestagen har förknippats med en lätt förhöjd risk för att få diagnosen ovarialcancer (se Varningar och försiktighet).

Vid en metaanalys från 52 epidemiologiska studier rapporterades en förhöjd risk för ovarialcancer hos kvinnor som använder HRT jämfört med kvinnor som aldrig använt HRT (RR 1,43; 95-procentigt KI 1,31-1,56). För kvinnor i åldern 50 till 54 år som tar HRT i 5 år ger detta omkring 1 extra fall per 2 000 användare. För kvinnor i åldern 50 till 54 som inte tar HRT kommer ungefär 2 av 2000 kvinnor diagnosticeras med ovarialcancer under en 5-årsperiod.


d Risk för venös tromboembolism

HRT är associerat med en 1,3-3 gånger större relativ risk för att utveckla venös tromboembolism (VTE), dvs. djup ventrombos eller lungemboli. Förekomsten av en sådan händelse är mer trolig under det första året av HRT än senare (se Biverkningar). Resultat från WHI-studier presenteras nedan:


WHI studier – Adderad risk för VTE över 5 års användning

Ålder

(år)

Incidensen per 1000 kvinnor i placebogruppen över 5 års tid

Relativ risk

(95 % CI)

Extra fall per 1000 HRT-användare

Enbart östrogen (oralt) 3*

50–59

7

1,2 (0,6 – 2,4)

1 (-3 – 10)

Kombinerat östrogen-gestagen (oralt)

50–59

4

2,3 (1,2 – 4,3)

5 (1 – 13)

CI = konfidensintervall

3*Studie på kvinnor utan livmoder


e Risk för kranskärlssjukdom

  • Risken för kranskärlssjukdom är något förhöjd hos användare av kombinerat östrogen-gestagen HRT över 60 års ålder (se Varningar och försiktighet).


f Risk för ischemisk stroke

  • Behandling med enbart östrogen och kombinerad östrogen-gestagen är associerat med upp till 1,5 gånger ökad relativ risk för ischemisk stroke. Risken för haemorragisk stroke är inte ökad under användning av HRT.

  • Denna relativa risk är inte beroende av ålder eller behandlingstidens längd, men eftersom baslinjerisken är starkt beroende av ålder, kommer den totala risken för stroke hos kvinnor som använder HRT att öka med åldern (se Varningar och försiktighet).


WHI-studierna kombinerade – Adderad risk av stroke4* över 5 års användningstid

Ålder

(år)

Incidensen per 1000 kvinnor i placebogruppen över 5 års tid

Relativ risk

(95 % CI)

Extra fall per 1000 HRT-användare över 5 års tid

50–59

8

1,3 (1,1 – 1,6)

3 (-1 – 5)

4*Ingen differentiering gjordes mellan ischaemisk och haemorragisk stroke.


Andra biverkningar har rapporterats vid behandling med östrogen/gestagen:

  • Gallblåsesjukdom


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Toxicitet: Begränsad erfarenhet av överdosering, dock sannolikt låg akut toxicitet. 160 mg estradiol till vuxen gav huvudvärk och övergående EEG-påverkan. Studier på akut toxicitet visar inte på risk för akuta biverkningar vid intag av en multipel av den dagliga terapeutiska dosen.

Symtom: Illamående, kräkningar, trötthet, yrsel och blödningar från underlivet kan uppträda hos en del kvinnor.

Behandling: I regel krävs enbart observation. Symtomatisk behandling vid behov. Detta gäller även vid överdosering hos barn. 

Farmakodynamik

Femanest innehåller hormonet 17ß-estradiol i mikroniserad form, vilket ökar den perorala absorptionen.

Symtomlindring erhålls i regel under första behandlingscykeln.

Estradiol: Den aktiva substansen, syntetiskt 17ß-estradiol, är kemiskt och biologiskt identiskt med endogent, humant estradiol. Den ersätter den förlorade östrogenproduktionen hos kvinnor efter menopaus och lindrar menopausala symtom såsom atrofisk vaginit, blodvallning och nattsvettning. Östrogener förhindrar benförlust efter menopaus eller efter ooforektomi (Obs gäller endast Femanest 2 mg).


Östrogenbrist efter menopaus innebär en ökad benomsättning och en minskning av benmassan. Därför bör behandling, som avser att motverka osteoporos, påbörjas så snart som möjligt efter menopaus hos kvinnor med ökad risk för framtida benskörhetsfrakturer. Effekten av östrogen på benmineralinnehållet är dosberoende. Effekten tycks kvarstå så länge behandlingen pågår.


Resultatet från WHI-studien och från meta-analys av andra studier visar att hormonell substitutionsterapi med enbart östrogen eller med östrogen-gestagen i kombination, givet till företrädesvis friska kvinnor, minskar risken för höft- och kotfrakturer hos kvinnor med låg benmassa och/eller med diagnostiserad osteoporos. Bevisen för detta är dock begränsade.


Farmakokinetik

Maximal plasmakoncentration för Femanest 2 mg är ca 45 pg/ml och uppnås efter 3-6 timmar. Halveringstid för eliminering av estradiol är ca 24 timmar. Estradiol metaboliseras i levern till estron och estriol. Utsöndringen sker i huvudsak via njurarna, som glukuronider och sulfater. Kinetik hos kvinnor över 65 år har inte studerats.

Prekliniska uppgifter

Femanest har prövats kliniskt i mycket stor omfattning. All relevant information för förskrivaren återfinns i övriga delar i produktresumén.


Innehåll

1 tablett innehåller: Estradiolhemihydrat motsvarande estradiol 1 mg respektive 2 mg.

1 mg: Laktosmonohydrat 62,77 mg, majsstärkelse, povidon, talk, magnesiumstearat, hypromellos, makrogol, titandioxid (E 171).

2 mg: Laktosmonohydrat 61,73 mg, majsstärkelse, povidon, talk, magnesiumstearat, hypromellos, makrogol, titandioxid (E 171), para-orange (E 110).

Hållbarhet, förvaring och hantering

Förvaras vid högst 30ºC.

Förpackningsinformation

Tablett 1 mg (vita, märkta 01)
3 x 28 styck kalenderförpackning, 66:06, F
Tablett 2 mg (orange, märkta 02)
3 x 28 styck kalenderförpackning, 81:96, F

Hitta direkt i texten
Av