Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Glucos. B. Braun

ReceptstatusFörmånsstatus
B. Braun

Infusionsvätska, lösning 100 mg/ml
(klar, färglös eller nästan färglös vattenlösning)

Näringslösning

Aktiv substans:
ATC-kod: B05BA03
Läkemedel från B. Braun omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Glucos. B. Braun infusionsvätska, lösning 100 mg/ml och 200 mg/ml

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-12-18.

Indikationer

Partiell eller fullständig parenteral nutrition. Glucos. B. Braun 100 mg/ml infusionsvätska ges som kompletterande energitillförsel, samt vid dehydrering utan påtaglig brist på elektrolyter. Glucos. B. Braun 200 mg/ml ingår vanligen i ett fullständigt parenteralt nutritionsprogram innehållande amino­syror, fett, elektrolyter, spårämnen och vitaminer.

Kontraindikationer

  • Hyperglykemi som inte svarar på insulindoser på upp till 6 enheter insulin/timme

  • Delirium tremens om sådana patienter redan är dehydrerade

  • Akuta tillstånd av chock eller kollaps

  • Metabol acidos

  • Hyperhydrering

  • Lungödem

  • Akut hjärtsvikt

  • Svår okorrigerad hypokalemi

Dosering

Doseringen av lösningen beror på patientens individuella behov av glukos och vätska.


Vätskebalans, blodglukosnivå och elektrolyter i serum skall kontrolleras före och under administreringen (se avsnitten Varningar och försiktighet, Interaktioner, Graviditet och Biverkningar).


Vuxna och ungdomar från 15 år

Glucos. B. Braun 100 mg/ml: Den maximala dygnsdosen är 40 ml per kg kroppsvikt per dygn, motsvarande 4 g glukos per kg kroppsvikt per dygn. Den maximala infusionshastigheten är 2,5 ml per kg kroppsvikt per timme, motsvarande 0,25 g glukos per kg kroppsvikt per timme. Den maximala infusions­hastigheten för en person som väger 70 kg är således cirka 175 ml per timme, vilket leder till ett glukosintag på 17,5 g per timme.

Glucos. B. Braun 200 mg/ml: Den maximala dygnsdosen är 30 ml per kg kroppsvikt per dygn, motsvarande 6 g glukos per kg kroppsvikt per dag. Den maximala infusionshastigheten är 1,25 ml per kg kroppsvikt per timme, mot­svarande 0,25 g glukos per kg kroppsvikt per timme. Den maximala infusions­hastigheten för en person som väger 70 kg är således cirka 87 ml per timme, vilket leder till ett glukosintag på 17,5 g per timme.

Pediatrisk population

Den maximala dygnsdosen i gram glukos per kg kroppsvikt och i ml lösning per kg kroppsvikt per dygn är:

  

Glucos. B. Braun 100 mg/ml

Glucos. B. Braun 200 mg/ml

För tidigt födda:

18 g per kg kroppsvikt

180 ml per kg kroppsvikt

90 ml per kg kroppsvikt

Fullgångna nyfödda:

15 g per kg kroppsvikt

150 ml per kg kroppsvikt

75 ml per kg kroppsvikt

1:a – 2:a levnadsåret:

15 g per kg kroppsvikt

150 ml per kg kroppsvikt

75 ml per kg kroppsvikt

3:e – 5:e levnadsåret:

12 g per kg kroppsvikt

120 ml per kg kroppsvikt

60 ml per kg kroppsvikt

6:e  – 10:e levnadsåret:

10 g per kg kroppsvikt

100 ml per kg kroppsvikt

50 ml per kg kroppsvikt

11:e –  4:e levnadsåret:

8 g per kg kroppsvikt

80 ml per kg kroppsvikt

40 ml per kg kroppsvikt

Glucos. B. Braun 200 mg/ml: Vid användning till nyfödda barn ska lösningens höga osmolaritet beaktas.


Vid administrering av lösningen måste det totala vätskeintaget per dygn be­aktas. Det rekommenderade parenterala vätskeintaget per dygn för barn är:

1:a levnadsdagen:

60–120 ml per kg kroppsvikt per dygn

2:a levnadsdagen:

80–120 ml per kg kroppsvikt per dygn

3:e levnadsdagen:

100–130 ml per kg kroppsvikt per dygn

4:e levnadsdagen:

120–150 ml per kg kroppsvikt per dygn

5:e levnadsdagen:

140–160 ml per kg kroppsvikt per dygn

6:e levnadsdagen:

140–180 ml per kg kroppsvikt per dygn

1:a månaden, innan stabil tillväxt har uppnåtts:

140–170 ml per kg kroppsvikt per dygn

1:a månaden, efter att stabil tillväxt har uppnåtts:

140–160 ml per kg kroppsvikt per dygn

2:e – 12:e levnadsmånaden:

120–150 ml per kg kroppsvikt per dygn

2:a levnadsåret:

80–120 ml per kg kroppsvikt per dygn

3:e – 5:e levnadsåret:

80–100 ml per kg kroppsvikt per dygn

6:e – 12:e levnadsåret:

60–80 ml per kg kroppsvikt per dygn

13:e – 18:e levnadsåret:

50–70 ml per kg kroppsvikt per dygn

Äldre

I stort sett samma dosering som för vuxna, men försiktighet bör iakttas hos patienter som har andra sjukdomar som hjärtsvikt eller njursvikt som ofta kan förknippas med hög ålder.

Patienter med nedsatt glukosmetabolism

Om den oxidativa metabolismen av glukos är nedsatt (t.ex. i tidig postoperativ eller posttraumatisk period eller vid hypoxi eller organsvikt) ska doseringen justeras för att hålla blodglukosvärdet nära normala värden. Noggrann kontroll av blodglukosnivåer rekommenderas för att förhindra hyperglykemi.


Administreringssätt

Intravenös användning.

Glucos. B. Braun 100 mg/ml: Lösningen kan ges som en infusion i en stor perifer ven.

Glucos. B. Braun 200 mg/ml: Endast för central venös infusion. Notera att lösningen bara består av en komponent av parenteral nutrition. Vid total par­enteral nutrition ska glukosinfusioner alltid kombineras med adekvat till­försel av aminosyror, lipider, elektrolyter, vitaminer och spårämnen.

Varningar och försiktighet

Hyponatremi

Behandling med intravenösa vätskor som har lägre natriumkoncentration än patientens serumnatrium kan orsaka hyponatremi (se avsnitt Dosering). Barn, patienter med reducerad cerebral kontroll, patienter med icke-osmotiskt betingad vasopressin-frisättning (t ex vid akut sjukdom, trauma, post-operativ stress, sjukdomar i centrala nervsystemet) och patienter behandlade med vasopressin-agonist eller annat läkemedel som kan sänka serumnatrium (se avsnitt Interaktioner) löper särskild risk för akut hyponatremi. Akut hyponatremi kan leda till akut hjärnödem och livshotande hjärnskada.


Administrering av glukoslösningar rekommenderas inte efter akut ischemisk stroke eftersom hyperglykemi har rapporterats förvärra ischemisk hjärnskada och försämra tillfrisknandet.


Administrering av hyperosmolära glukoslösningar till patienter med skadad blod‑hjärnbarriär kan leda till en ökning av intrakraniellt/intraspinalt tryck.

Glukosinfusioner ska inte sättas in förrän befintliga vätske- och elektrolyt­brister, t.ex. hypoton dehydrering, hyponatremi och hypokalemi är adekvat åtgärdade.

Lösningen ska användas med försiktighet till patienter med:

  • hypervolemi

  • njurinsufficiens

  • hjärtinsufficiens

  • ökad serumosmolaritet

  • uppenbar eller känd subklinisk diabetes mellitus eller kolhydratintolerans oavsett orsak.

Instabil metabolism (t.ex. postoperativt eller efter skador, hypoxi, organsvikt) försämrar oxidativ glukosmetabolism och kan leda till metabol acidos.

Tillstånd av hyperglykemi ska följas upp tillräckligt och behandlas med insulin. Administrering av insulin orsakar ytterligare överföring av kalium in till cellerna och kan härmed orsaka eller förvärra hypokalemi.

Plötsligt avbrytande av en glukosinfusion som sker med hög hastighet kan leda till kraftig hypoglykemi på grund av de åtföljande höga insulinkoncentra­tionerna i serum. Detta gäller framför allt barn under 2 år, patienter med dia­betes mellitus och andra sjukdomstillstånd som förknippas med nedsatt glukos­homeostas. I uppenbara fall ska glukosinfusionen minska successivt de sista 30–60 minuterna av infusionen. Som en försiktighetsåtgärd bör varje enskild patient övervakas under 30 minuter för hypoglykemi den första dagen efter abrupt utsättande av parenteral näring.

Klinisk övervakning bör omfatta blodglukos, serumelektrolyter samt vätske- och syra‑basbalans i allmänhet. Frekvens och typ av laboratorietester beror på patientens allmäntillstånd, den aktuella metabola situationen, den admini­strerade dosen och behandlingens varaktighet. Även total volym och admini­strerad mängd glukos bör kontrolleras.

Parenteral nutrition till patienter med näringsrubbningar eller till undernärda patienter med maximal dos och maximal infusionshastighet redan från början, och utan adekvat tillägg av kalium, magnesium och fosfat kan leda till återuppfödningssyndrom, som kännetecknas av hypokalemi, hypofosfatemi och hypomagnesemi. Kliniska manifestationer kan utvecklas inom några dagar efter att behandling med parenteral näring påbörjats. Hos sådana patienter ska in­fusionsbehandlingar ökas successivt. Adekvat tillägg av elektrolyter enligt av­vikelser från normala värden är nödvändig.

Glucos. B. Braun 100 mg/ml: Var särskilt uppmärksam på hyponatremi och hypo­kalemi. Adekvat tillägg av dessa elektrolyter är absolut nödvändigt.

Glucos. B. Braun 200 mg/ml: Var särskilt uppmärksam på hypokalemi. Ade­kvat tillägg av kalium är absolut nödvändigt.

Elektrolyter och vitaminer måste tillsättas efter behov. Vitamin B, framför allt tiamin, behövs för glukosmetabolismen. Patienter med misstänkt eller bekräftad malnutrition bör ges tiamintillskott under behandling med parenteralt glukos. Normoglykemi måste återställas snarast möjligt hos patienter med hypoglykemi.

Glukosinfusioner ska inte administreras genom samma infusionsutrustning som blod och inte heller samtidigt med, före eller efter administrering av blod, på grund av risken för pseudoagglutination.

Om tecken på venirritation, flebit eller tromboflebit uppkommer under perifer venös infusion, bör byte av infusionsställe övervägas.


Oavsiktlig administrering utanför venen

Oavsiktlig administrering utanför venen kan orsaka vävnadsskador och t o m nekros. Symtomen kan innefatta smärta, svullnad och rodnad på stickstället. Vid oavsiktlig extravasation ska infusionen omedelbart avbrytas och kanylen avlägsnas. Den berörda extremiteten bör höjas för att underlätta absorptionen av vätskan som läckt utanför venen. Kalla kompresser kan användas för att lindra den inflammatoriska reaktionen.

Observera! Glucos. B. Braun 100 mg/ml: Om lösningen används som vehikellösning, måste säkerhetsinformationen för tillsatsämnet som tillhandahålls av respektive tillverkare beaktas.


Pediatrisk population

Vid behandling av hypoglykemi hos barn rekommenderas glukoslösningen på 10 %. Under det första och andra levnadsåret löper barn särskild risk för rebound-hypoglykemi efter abrupt avbrott av höga infusionshastigheter, se ovan.

Interaktioner

Interaktioner med läkemedel som påverkar glukosmetabolismen ska beaktas.


Läkemedel som kan öka risken för hyponatremi

Läkemedel som kan sänka serumnatrium kan öka risken för förvärvad hyponatremi efter behandling med intravenösa vätskor som är olämpligt balanserade i relation till patentens behov avseende vätskevolym och natriuminnehåll (se avsnitt Dosering, Varningar och försiktighet, Graviditet och Biverkningar). Exempel är diuretika, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), antipsykotika, selektiva serotoninupptagshämmare (SSRI), opioider, antiepileptika, oxytocin och kemoterapi.


Förskrivare hänvisas till produktinformationen gällande prepa­ratet i fråga.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  A.

Det finns inga eller begränsad mängd data (mindre än 300 graviditeter) från användning av glukosmonohydrat i gravida kvinnor. Användning av Glucos. B. Braun kan övervägas under graviditet om det är kliniskt nödvändigt. Noggrann kontroll av blodsockret är nödvändig.


När Glucos. B. Braun ges till gravida kvinnor under förlossning, särskilt vid samtidig administrering av oxytocin, kan det finnas en ökad risk för hyponatremi (se avsnitt Varningar och försiktighet, Interaktioner och Biverkningar).

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Glukos/metaboliter utsöndras i bröstmjölk men vid terapeutiska doser av Glucos. B. Braun förväntas inga effekter på ammade/nyfödda spädbarn. Glucos. B. Braun kan användas under amning.

Fertilitet

Inga särskilda försiktighetsåtgärder.

Trafik

Glucos. B. Braun 100 mg/ml och 200 mg/ml har ingen effekt på för­mågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Följande frekvenser används som utgångspunkt vid utvärdering av biverkningar:

Mycket vanliga: ≥1/10

Vanliga: ≥1/100, <1/10

Mindre vanliga: ≥1/1 000, <1/100

Sällsynta: ≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta: <1/10 000

Ingen känd frekvens: kan inte beräknas från tillgängliga data


Följande biverkningar kan förekomma när glukos ges via infusion:

  • lokala reaktioner vid injektionsstället såsom smärta, irritation och i vissa fall tromboflebit

Lista över biverkningar i tabellform

Organsystemklass 

Biverkningar (MedDRA term)

Frekvens

Metabolism och nutrition

Sjukhusförvärvad hyponatremi

Ingen känd frekvens

Centrala och perifera nervsystemet

Hyponatremisk encefalopati

Ingen känd frekvens


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Symtom på glukosöverdos: Hyperglykemi, glukosuri, hyper­osmolaritet, upp till hyperglykemiskt–hyperosmolärt koma och dehydrering. Vid kraftig överdosering är lipogenes som leder till leversteatos möjlig.

Symtom på vätskeöverdos: Vätskeöverdos kan leda till hyperhydrering med ökad hudspänning, venstas, ödem – eventuellt också lung- och hjärnödem – och elektrolytobalans.

Behandling: Den primära terapeutiska åtgärden är dosreduktion eller avbrott av infusionen, beroende på symtomens svårighetsgrad. Störningar av kol­hydrat- och elektrolytmetabolismen behandlas med insulinadministrering re­spektive loop-diuretikum och lämplig elektrolytersättning.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism: Glukos metaboliseras allmänt som det naturliga substratet av cellerna i kroppen. Vid fysiologiska förhållanden är glukos det kolhydrat som tillför mest energi med ett kalorivärde på cirka 17 kJ/g eller 4 kcal/g. Neural vävnad, erytrocyter och medulla i njurarna tillhör de vävnader som kräver glukos. Hos vuxna är glukoskoncentrationen i blod 60–100 mg/100 ml, eller 3,3–5,6 mmol/l (fastande). Detta är förväntade koncentrationer hos normala friska vuxna.

Farmakodynamiska effekter: Glukos används för att bevara blodglukos­nivåerna och för syntesen av viktiga kroppskomponenter. Det används vid syntes av glykogen, depåformen av kolhydrater. Primärt är insulin, glukagon, glukokortiko­steroider och katekolaminer inblandande i regleringen av blodglukos­koncentrationen. En normal elektrolyt- och syra–basbalans är en förutsättning för optimal användning av administrerat glukos. Framför allt acidos kan indikera en försämrad oxidativ glukosmetabolism. Metabolismen av glukos och elektrolyter har ett nära samband med varandra. Behovet av kal­ium, magnesium och fosfat kan öka och måste således kontrolleras och tillsättas enligt individuella behov. Framför allt hjärtfunktioner och neurologiska funktioner kan försämras utan tillägg.

Farmakokinetik

Absorption: Biotillgänglighet: Eftersom lösningen admini­streras intravenöst är biotillgängligheten 100 %.

Distribution: Vid infusion distribueras glukos först i det intravaskulära rummet och tas därefter upp i det intracellulära rummet.

Metabolism: Vid glykolysen metaboliseras glukos till pyruvat. Under aeroba förhållanden oxideras pyruvat helt till koldioxid och vatten. Vid hypoxi omvandlas pyruvat till laktat. Laktat kan delvis återintroduceras i glukos­metabolismen (Coricykeln).

Eliminering: Slutprodukterna av hela glukosoxideringen elimineras via lung­orna (koldioxid) och njurarna (vatten). Praktiskt taget ingen glukos utsöndras via njurarna hos friska personer. Vid patologiska metabola tillstånd som för­knippas med hyperglykemi (t.ex. diabetes mellitus, postaggressionsmeta­bolism), utsöndras glukos också via njurarna (glukosuri) när (vid blodglukos­nivåer som är högre än 160–180 mg/100 ml eller 8,8–9,9 mmol/l) den maximala tubulära reabsorptionskapaciteten överskrids.

Prekliniska uppgifter

Det finns inga prekliniska data som är relevanta för förskrivaren utöver dem som redan anges i Fass-textens övriga punkter.

Innehåll

1000 ml infusionsvätska, lösning 100 mg/ml innehåller: Glukosmonohydrat 110,0 g (motsvarande glukos 100,0 g), vatten för injektionsvätskor.

Energivärde: 1675 kJ/l (400 kcal/l). Teoretisk osmolaritet: 555 mOsm/l. Surhetsgrad (titrering till pH 7,4): < 0,5 mmol/l. pH: 3,5–5,5.

1000 ml infusionsvätska, lösning 200 mg/ml innehåller: Glukosmonohydrat 220,0 g (motsvarande glukos 200,0 g), vatten för injektionsvätskor, saltsyra (för pH-justering).

Energivärde: 3350 kJ/l (800 kcal/l). Teoretisk osmolaritet: 1110 mOsm/l. Surhetsgrad (titrering till pH 7,4): < 1 mmol/l. pH: 3,5–5,5.

Blandbarhet

På grund av dess sura pH kan lösningen vara inkompatibel med andra läkemedel.

Erytrocytkoncentrat får inte spädas i glukoslösningar på grund av risken för pseudoagglutination. Se även avsnitt Varningar och försiktighet.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hantering

Glucos. B. Braun 100 mg/ml: Får bara användas om lösningen är klar och färglös eller nästan färglös och flaskan och dess förslutning är oskadade.

Glucos. B. Braun 200 mg/ml: Får bara användas om lösningen är klar och färglös eller lätt gulaktig och flaskan och dess förslutning är oskadade.

Inga särskilda anvisningar för destruktion. Behållarna är endast avsedda för engångsbruk. Kasta behållaren och återstående innehåll efter användning. Återanslut inte delvis använda behållare. Administreringen ska påbörjas omedelbart efter anslutning av behållaren till administreringssetet eller infusions­aggregatet. Före inblandning av en tillsats eller beredning av en näringsblandning måste fysisk och kemisk kompatibilitet bekräftas. Information om kompatibilitet kan begäras från tillverkaren. Vid inblandning av tillsatser ska sed­vanliga aseptiska försiktighetsåtgärder strikt tillämpas. Näringsblandningar eller lösningar med tillsatser ska administreras omedelbart efter beredning respektive blandning.

Hållbarhet efter inblandning av tillsatser

Ur mikrobiologisk synpunkt ska produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstider och förvaringsförhållanden före användning användarens ansvar och ska normalt inte överstiga 24 timmar vid 2–8 °C om inte spädning har ägt rum under kontrollerade och validerade a­septiska förhållanden.

Förpackningsinformation

Infusionsvätska, lösning 100 mg/ml (klar, färglös eller nästan färglös vattenlösning)
10 x 500 milliliter flaska, 151:19, F
10 x 1000 milliliter flaska, 165:20, F
Infusionsvätska, lösning 200 mg/ml (klar, färglös eller lätt gulaktig vattenlösning)
10 x 500 milliliter flaska, 205:22, F
10 x 1000 milliliter flaska, tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av