Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Minirin

MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Ferring

Injektionsvätska, lösning 4 mikrog/ml
(Klar, färglös vätska)

Antidiuretikum (vasopressinanalog)

Aktiv substans:
ATC-kod: H01BA02
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Ferring omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-01-24.

Indikationer

Central diabetes insipidus.

Testning av njurens förmåga att koncentrera urin.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne.

  • Habituell eller psykogent betingad polydipsi (dygnsurinvolym över 40 ml/kg).

  • Instabil angina pectoris i anamnesen, känd eller misstänkt hjärtinkompensation och andra tillstånd som kräver behandling med diuretika.

  • Måttlig till svår njurinsufficiens (kreatininclearance mindre än 50 ml/min).

  • Känd hyponatremi.

  • Syndrom med störd ADH-sekretion (SIADH).

Dosering

Central diabetes insipidus

Injektionslösningen kan användas där intranasal administrering bedöms olämplig. Individuell, efter testning av effekten på urinosmolalitet och diures på olika dosnivåer.


Dosering

Normaldos:

Vuxna: 1-4 mikrogram (0,25-1 ml) 1-2 gånger dagligen.


Pediatrisk population

Barn över 1 år: 0,1-1 mikrogram (0,025-0,25 ml) 1-2 gånger dagligen.

Barn under 1 år: Erfarenheten av behandling av barn under 1 år är begränsad.

Fallrapporter tyder på att 0,05 mikrogram (0,0125 ml) är lämplig initialdos. Dosen titreras sedan med hänsyn till patientens diures- och elektrolytstatus.


Särskilda populationer

Nedsatt njurfunktion

Minirin är kontraindicerat hos patienter med måttlig till svår njurinsufficiens.


Nedsatt leverfunktion

Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion.


Administreringssätt

Injektionen ges normalt intravenöst, men kan vid behov även ges intramuskulärt eller subkutant.


Diagnostiskt bruk

Vid testning av njurens förmåga att koncentrera urin.


Dosering

Normaldos:

Vuxna: 4 mikrogram (1 ml).


Pediatrisk population

Barn över 1 år: 1-2 mikrogram (0,25-0,5 ml).

Barn under 1 år: 0,4 mikrogram (0,1 ml).


Vid test av njurarnas koncentrationsförmåga hos barn rekommenderas i första hand den intranasala beredningen.


Administreringssätt

Injektionen ges som intramuskulär eller subkutan injektion.


Efter administrering av Minirin bortkastas eventuell urin inom 0 till 1 timme. Under de närmaste 8 timmarna samlas 2 urinportioner för osmolalitetsmätning. Vätskerestriktion ska iakttas, se Varningar och försiktighet.

Varningar och försiktighet

Särskilda varningar

Behandling utan samtidig minskning av vätskeintaget kan leda till vätskeretention och/eller hyponatremi med eller utan åtföljande symtom, se Biverkningar.


Vid diagnostiskt bruk ska vätskeintaget begränsas till max 0,5 l för att släcka törst under perioden 1 timme före till 8 timmar efter administrering. Njurkoncentrationstest på barn under 1 år bör endast genomföras på sjukhus och under noggrann övervakning.


Försiktighet

Allvarlig blåsdysfunktion och urinvägsobstruktion bör uteslutas innan behandling av central diabetes insipidus påbörjas.


Särskilda åtgärder för att förhindra vattenintoxikation, såsom begränsning av vätskeintaget till att endast släcka törst och täta kontroller av serumnatrium, måste vidtas hos patienter med risk för ökat intrakraniellt tryck. Ökat intrakraniellt tryck kan inträffa som en komplikation av hjärnkirurgi, som en följd av infektion eller på grund av subaraknoidalblödning, eller i samband med hjärntumör.


En ökad risk för hyponatremi föreligger hos spädbarn, äldre och patienter med natriumnivåer i den lägre delen av det normala intervallet. Behandling med Minirin ska avbrytas eller justeras under akuta samtidiga sjukdomar som kännetecknas av störning i vätske- och/eller elektrolytbalans (såsom systemiska infektioner, feber, gastroenterit) samt svår blödning, och vätske- och elektrolytbalansen ska övervakas noggrant.


Särskild försiktighet bör iakttas när desmopressin ges samtidigt med andra läkemedel som påverkar vätske- och/eller natriumhomeostas (se Interaktioner). Hos patienter med långtidsbehandling med läkemedel som påverkar vätske- och/eller natriumhomeostas, ska Minirin administreras först efter det att natrium kontrollerats och befunnits normalt.


Efter marknadsföring av desmopressin i injektionsform har både venösa och arteriella tromboemboliska händelser såsom djup ventrombos, cerebral trombos och hjärtinfarkt rapporterats, framförallt i samband med högdosbehandling vid hematologiska indikationer. Detta bör beaktas innan Minirin injektion ges till äldre patienter och till patienter med riskfaktorer för tromboembolisk sjukdom.

Interaktioner

Särskild försiktighet bör iakttas när desmopressin ges samtidigt med andra läkemedel som påverkar vätske- och/eller natriumhomeostas, t ex opioider, SSRI, tricykliska antidepressiva, NSAID-preparat, klorpromazin, karbamazepin och vissa antidiabetika i sulfonureidgruppen eftersom samtidig användning kan orsaka en ökad risk för vätskeretention/hyponatremi.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:1.

Data från ett begränsat antal (n=53) gravida kvinnor som behandlats för diabetes insipidus, samt data från gravida kvinnor med blödningsrubbningar (n=143, varav 37 fick behandling tidigt i graviditeten), visar inga skadliga effekter av desmopressin på graviditeten eller fostrets/den nyföddes hälsa. Inga andra relevanta epidemiologiska data är tillgängliga. In vitro-analyser i humana kotyledonmodeller visade att transplacental transport av desmopressin saknas när det administreras i terapeutiska koncentrationer motsvarande rekommenderade doser. Djurstudier påvisar varken direkta eller indirekta skadliga effekter avseende graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling.


Som en försiktighetsåtgärd bör behandling med Minirin helst undvikas under graviditet. När behandling med Minirin är nödvändig för moderns och det ofödda barnets hälsa, t ex för behandling av central diabetes insipidus, är dosjustering inte nödvändig men övervakning av modern rekommenderas och hon bör rådas att begränsa vätskeintaget. Övervakning av serumnatrium bör ökas för att undvika vattenintoxikation och hyponatremi.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Resultat från analyser av modersmjölk från mödrar som fått höga doser desmopressin (300 µg intranasalt) visar att desmopressin passerar över i modersmjölk men mängden desmopressin som kan överföras till barnet är låg, och sannolikt lägre än de mängder som krävs för att påverka diuresen. Det anses därför inte nödvändigt att avsluta amning.

Huruvida desmopressin ackumuleras i modersmjölk vid upprepad dosering har inte studerats.

Fertilitet

Djurstudier med desmopressin har inte visat någon försämring av fertiliteten hos han- eller honråttor.

Trafik

Minirin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Den vanligaste biverkningen med desmopressin är hyponatremi, se nedan under ”Beskrivning av utvalda biverkningar”.


Tabellen nedan baseras på frekvensen av biverkningar som rapporterats i kliniska prövningar med Minirin injektion hos vuxna för behandling av central diabetes insipidus och hematologiska indikationer (n=53) och Octostim injektioner (n=76) samt rapporter efter marknadsföring av desmopressin injektioner. Reaktioner som endast rapporterats efter marknadsföring eller för andra desmopressinformuleringar har lagts till i kolumnen ”ingen känd frekvens”.

Biverkningar klassificeras enligt frekvens och organsystemklass. Frekvensen definieras enligt följande: Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1 /1000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

MedDRA organsystem

Vanliga

Sällsynta

Mycket sällsynta

Ingen känd frekvens

Immunsystemet

 

Allergiska reaktioner inklusive anafylaktisk reaktion

Metabolism och nutrition



Hyponatremi inklusive fall av hyponatremisk encefalopati


Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Yrsel



Hjärtat




Hjärtinfarkt3

Angina pectoris3

Blodkärl

Övergående blodtryckssänkning med reflektorisk takykardi och ansiktsrodnad vid administrerings­tillfället



Djup ventrombos3

Cerebral trombos3

Lungemboli3

Hypertension3

Magtarmkanalen

Magknip1, illamående2


 

Hud och subkutan vävnad

 

Urtikaria

Pruritus

Utslag

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Trötthet


 

1Rapporterat med hyponatremi

2Rapporterat med eller utan hyponatremi

3Rapporterat framförallt för hematologiska indikationer (hög dos)


Beskrivning av utvalda biverkningar

Hyponatremi

Hyponatremi kan orsaka huvudvärk, illamående, kräkningar, viktökning, buksmärta, muskelkramper, yrsel, förvirringstillstånd, sänkt medvetandegrad, generella eller lokala ödem (perifera, ansikte) och i allvarliga fall hjärnödem, hyponatremisk encefalopati, konvulsioner och koma. Hyponatremi är ett resultat av ökad vattenreabsorption i njuren och osmotisk utspädning av plasma. Försiktighetsåtgärder angivna i Varningar och försiktighet bör iakttas.

Hyponatremi är reversibel. Behandlingen ska individualiseras och snabb korrigering bör undvikas för att minska risken för ytterligare komplikationer (se Dosering och Varningar och försiktighet).


Överkänslighetsreaktioner

Överkänslighetsreaktioner, inklusive lokala allergiska reaktioner som dyspné, erytem, generella eller lokala ödem (perifera, ansikte), klåda, utslag, och urtikaria har rapporterats i samband med desmopressin-injektion. Mer allvarliga överkänslighetsreaktioner inklusive anafylaktisk/anafylaktoid chock och reaktion har också rapporterats. Allergiska reaktioner uppträder vanligen snabbt efter administrering av läkemedel och kan uppstå efter första administreringen eller efter upprepade desmopressin-injektioner.


Pediatrisk population

Biverkningsdata från kliniska prövningar hos barn är mycket begränsade.

Mycket sällsynta fall av emotionella störningar och reaktioner såsom t ex irritation, aggressivitet eller mardrömmar har rapporterats hos barn.


Särskilda populationer

Äldre och patienter med serumnatriumnivåer i den lägre delen av det normala intervallet kan ha en ökad risk att utveckla hyponatremi (se Varningar och försiktighet).


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Toxicitet

Redan normaldoser kan tillsammans med stort vätskeintag ge vattenintoxikation. Doser från 0,3 µg/kg i.v. och 2,4 µg/kg intranasalt har tillsammans med vätskeintag givit hyponatremi och kramper hos barn och vuxna. Emellertid gav 40 µg intranasalt till 5 mån barn och 80 µg intranasalt till 5-åring inga symtom. 4 µg parenteralt till nyfödd gav oliguri samt viktuppgång.


Symtom

Symtom som vid vattenintoxikation. Huvudvärk, illamående. Vätskeretention, hyponatremi, hypoosmolalitet, oliguri, CNS-depression, kramper, lungödem. Se även i preparattexten beskrivna biverkningar.


Behandling

Överdosering leder till förlängd verkningsduration med en ökad risk för vätskeretention och hyponatremi. Behandlingen av hyponatremi ska vara individuell, men följande generella rekommendationer kan ges.

Hyponatremi behandlas med avbrytande av desmopressinbehandlingen och vätskerestriktion. Om patienten har symptom kan infusion av isoton eller hyperton natriumklorid ges. När vätskeretentionen är allvarlig (kramper och medvetslöshet) behandlas med furosemid.

Farmakodynamik

Minirin innehåller desmopressin, en strukturanalog till det naturliga baklobshormonet argininvasopressin. Det skiljer sig därifrån genom att aminogruppen i cystein tagits bort och L-arginin ersatts med D-arginin. Detta resulterar i en betydligt förlängd verkningsduration och en total avsaknad av pressoreffekt i kliniskt aktuell dosering.

Farmakokinetik

Absorption

Biotillgängligheten efter subkutan injektion jämfört med intravenös administrering är cirka 85 %. Maximal plasmakoncentration efter subkutan injektion med 0,3 μg/kg uppnås efter ca 60 minuter och uppgår i genomsnitt till 600 pg/ml.


Distribution

Distributionen av desmopressin beskrivs bäst av en två-compartments distributionsmodell med en distributionsvolym på 0,3-0,5 l/kg.


Metabolism

Metabolismen av desmopressin har inte studerats in vivo. I in vitro-försök var desmopressin inte någon hämmare av CYP1A2, 2A6, 2B6, 2C8, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 eller 3A4.


Eliminering

Total clearance av desmopressin har beräknats till 7,6 l/h. Hos friska försökspersoner var fraktionen som utsöndras oförändrad i urin ca 50 %. Halveringstiden i plasma varierar mellan 3-4 timmar.


Särskilda patientgrupper


Nedsatt njurfunktion

Efter intravenös administrering av desmopressin ökade den genomsnittliga terminala halveringstiden från 2,8 timmar hos individer med normal njurfunktion till 4, 6,6 respektive 8,7 timmar hos patienter med milt, måttligt och svårt nedsatt njurfunktion. Hos patienter med milt, måttligt och svårt nedsatt njurfunktion var medelvärdet av desmopressin under plasmakoncentrationstidskurvan (AUC) 1,5 gånger, 2,4 gånger respektive 3,7 gånger högre jämfört med den hos patienter med normal njurfunktion.

Prekliniska uppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, allmäntoxicitet, gentoxicitet och reproduktionseffekter visade inte några särskilda risker för människa.

Carcinogenicitetsstudier har inte utförts på grund av att desmopressin är nära besläktat med det naturligt förekommande peptidhormonet.

Innehåll

1 ml injektionsvätska innehåller: Desmopressinacetat 4 mikrogram motsvarande desmopressin, natriumklorid, saltsyra, vatten för injektionsvätskor.

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per dos dvs är näst intill ”natriumfritt”.

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Desmopressin

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

Even though biomolecules, such as vaccines and hormones, are exempted they should still be regarded as biologically active

Hållbarhet, förvaring och hantering

Förvaras i kylskåp (2-8°C).

Förpackningsinformation

Injektionsvätska, lösning 4 mikrog/ml Klar, färglös vätska
10 x 1 milliliter ampull, 371:61, F

Hitta direkt i texten
Av