Atropine Accord är avsett för vuxna och barn från födseln, men med en kroppsvikt som överstiger 3 kg (se avsnitt Dosering).

• Som premedicinering vid anestesi för att förhindra vagala reaktioner i samband med trakeal intubering och kirurgisk manipulation

• För att begränsa muskarina effekter av neostigmin, när det ges postoperativt för att motverka icke‑depolariserande muskelavslappnande medel

• För att behandla bradykardi med hemodynamisk påverkan och/eller atrioventrikulärt block på grund av kraftig vagal tonus i en akutsituation

• För hjärt‑lungräddning: för att behandla symtomatisk bradykardi och AV‑block

• Som antidot efter överdosering eller förgiftning med acetylkolinesterashämmare, t.ex. antikolinesteraser, organofosfater, karbamater och muskarina svampar

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

• Trångvinkelglaukom

• Risk för urinretention på grund av sjukdom i prostata eller urinrör

• Akalasi i esofagus, paralytisk ileus och toxisk megakolon

Alla dessa kontraindikationer är emellertid inte relevanta vid livshotande akutsituationer (såsom bradyarytmi, förgiftning).

Atropine Accord måste administreras under medicinsk övervakning.

Dosering

Premedicinering vid anestesi

Intravenös administrering omedelbart före operation; kan om nödvändigt ersättas av en intramuskulär administrering 30-60 minuter före operation.

Vuxna:

0,3‑0,6 mg i.v. (3‑6 ml)

Pediatrisk population:

Vanlig dos till barn är mellan 0,01 och 0,02 mg/kg kroppsvikt (maximalt 0,6 mg per dos). Dosen ska justeras enligt patientens behandlingssvar och tolerans.

I kombination med neostigmin för att begränsa muskarina effekter:

Vuxna:

0,6‑1,2 mg i.v. (6‑12 ml)

Pediatrisk population

0,02 mg/kg i.v.

Behandling av bradykardi med hemodynamisk påverkan, atrioventrikulärt block, hjärt‑lungräddning:

Vuxna:

• Sinusbradykardi: 0,5 mg i.v. (5 ml), varannan till var 5:e minut tills önskad hjärtfrekvens har uppnåtts.

• AV‑block: 0,5 mg i.v. (5 ml), var 3:e till 5:e minut (maximalt 3 mg)

Pediatrisk population

0,02 mg/kg i.v. som engångsdos (maximal dos 0,6 mg).

Som en antidot mot organofosfater (pesticider, nervgaser), mot kolinesterashämmare och vid förgiftning med muskarina svampar:

Intravenös användning.

Vuxna:

0,5‑2 mg atropinsulfat (5‑20 ml), kan upprepas efter 5 minuter och därefter var 10:e till 15:e minut efter behov, tills tecken och symtom försvinner (denna dos kan överskridas många gånger).

Pediatrisk population:

0,02 mg atropinsulfat/kg kroppsvikt som eventuellt upprepas flera gånger tills tecken och symtom försvinner.

Dosjusteringar

I allmänhet ska dosen justeras enligt patientens svar och tolerans.

Dosering till en total maximal dos på 3 mg hos vuxna och 0,6 mg hos barn sker vanligtvis genom ökningar tills biverkningarna inte är tolererbara; därefter ger en något reducerad dos i allmänhet den maximala dos som patienten tolererar.

Pediatrisk population

Detta läkemedel är inte lämpligt att administrera i doser under 0,5 ml och ska därför inte användas till nyfödda som väger under 3 kg (se avsnitt Indikationer).

De doseringsintervall för pediatriska viktgrupper som anges nedan är avsedda som vägledning. Vanlig dos till barn är mellan 0,01 och 0,02 mg/kg kroppsvikt (maximalt 0,6 mg per dos). Dosen ska justeras enligt patientens svar och tolerans.

Särskilda populationer

Försiktighet rekommenderas för patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion och hos äldre (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Administreringssätt

Atropin administreras som intravenös eller intramuskulär injektion. Andra läkemedelsberedningar/styrkor kan vara mer lämpliga om en dos över 1 mg krävs.

Använd med försiktighet vid

• Prostataförstoring

• Nedsatt njur- eller leverfunktion

• Hjärtsvikt, arytmi, hypertyreos

• Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, eftersom en minskning av bronkiell sekretion kan leda till att sekretproppar bildas i bronkerna

• Inestinal atoni hos äldre

• Pylorusstenos

• Feber eller hög omgivningstemperatur

• Till barn och äldre som kan vara mer känsliga för biverkningar

• Vid refluxesofagit eftersom atropin kan fördröja tarmtömning, minska gastrisk motalitet och leda till att esofagussfinktern slappnar av

Atropin ska inte ges till patienter med myastenia gravis om det inte ges tillsammans med antikolinesteras.

Administrering av atropin ska inte fördröja insättning av extern pacemaker för instabila patienter, särskilt de med höggradigt block (Mobitz typ II av andra eller tredje graden).

Antimuskarina läkemedel blockerar vagal hämning av SA‑nodal pacemaker och ska således användas med försiktighet till patienter med takyarytmier, hjärtsvikt eller hjärt‑kärlsjukdom.

Detta läkemedel innehåller 17,7 mg natrium per 5 ml förfylld spruta, motsvarade 0,885 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 g natrium för vuxna). Sprutan med 10 ml innehåller 35,4 mg natrium per 5 ml förfylld spruta, motsvarade 1,77 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 g natrium för vuxna).

Kombinationer som ska beaktas

Andra läkemedel med antikolinerg aktivitet, såsom tricykliska antidepressiva, vissa H1‑antihistaminer, läkemedel mot Parkinson, disopyramid, mequitazin, fentiaziner, neuroleptiska läkemedel, antispasmodiska läkemedel med atropin, klozapin och kinidin på grund av risken för förstärkning av biverkningar av atropin (urinretention, förstoppning, muntorrhet).

Data från ett begränsat antal exponerade graviditeter tyder inte på några biverkningar av atropin på graviditeten eller fostrets/det nyfödda barnets hälsa.

Djurstudier visar inga direkta eller indirekta skadliga reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Farmakokinetiska studier av atropin hos mödrar och foster i sen graviditet tyder på att atropin snabbt passerar placentabarriären. Intravenös administrering av atropin under graviditet eller vid förlossning kan orsaka bradykardi hos fostret eller modern.

Atropin ska inte användas under graviditet om det inte är helt nödvändigt.

Små mängder av atropin kan passera över i bröstmjölk. Spädbarn har en ökad känslighet för antikolinerga effekter av atropin. Atropin kan hämma mjölkproduktionen, särskilt vid upprepad användning. Ett beslut måste fattas om man ska avbryta amningen eller avbryta/avstå från behandling efter att man tagit hänsyn till fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan. Om man under behandlingen beslutar att amning ska fortsätta, ska barnet övervakas för antikolinerga effekter.

Det finns inga data om effekten av detta atropinsulfat på fertilitet hos människa. Atropinsulfat minskade fertiliteten hos hanråttor, troligtvis som en följd av en hämmande effekt på transport av spermier och sädesvätska under emissionsprocessen.

Atropin kan leda till förvirring eller dimsyn, och patienter ska inte framföra fordon eller använda maskiner efter att de har fått en injektion.

Det biverkningsmönster som ofta ses med atropin är i de flesta fall relaterat till de farmakologiska effekterna vid muskarina receptorer, och vid höga doser, nikotinreceptorer. Biverkningarna är dosrelaterade och vanligtvis reversibla när behandlingen sätts ut. De vanligaste biverkningar som uppkommer vid relativt låga doser är synstörningar, minskad bronkiell sekretion, muntorrhet, förstoppning, reflux, rodnad, miktionsbesvär och torr hud. Övergående bradykardi kan utvecklas, följt av takykardi med hjärtklappning och arytmier.

Utvärderingen av biverkningar är baserad på följande definition av frekvenser:

Mycket vanliga: ≥1/10;

Vanliga: ≥1/100, <1/10;

Mindre vanliga: ≥1/1 000, <1/100;

Sällsynta: ≥1/10 000, <1/1 000;

Mycket sällsynta: <1/10 000;

Har rapporterats (förekommer hos ett okänt antal användare):

Pediatrisk population

Spädbarn, barn och barn med spastisk paralys eller hjärnskada kan vara känsligare för antimuskarina effekter.

Särskilda populationer

Atropin kan orsaka excitation, inkoordination, förvirring och/eller hallucinationer i synnerhet hos äldre. En epidemiologisk studie rapporterade på samma sätt försämrad kognitiv förmåga hos äldre patienter som fick antimuskarina medel. Patienter med Downs syndrom kan vara känsligare för antimuskarina effekter.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Symtom:

Rodnad och torrhet i huden, dilaterade pupiller med fotofobi, torr mun och tunga med en brännande känsla, svårighet att svälja, takykardi, snabb andning, hyperpyrexi, illamående, kräkningar, hypertoni, utslag och excitation. Symtom på CNS‑stimulering inkluderar rastlöshet, förvirring, hallucinationer, paranoida och psykotiska reaktioner, ataxi, delirium och ibland kramper. Vid kraftig överdosering kan dåsighet, stupor och CNS‑depression uppkomma med koma, cirkulatorisk och respiratorisk svikt och dödsfall.

Behandling:

Behandling ska vara stödjande. En adekvat luftväg ska upprätthållas. Diazepam kan administreras för att kontrollera excitation och kramper, men risken för CNS‑depression ska beaktas.

Atropin är ett antimuskarint medel som kompetitivt motverkar acetylkolin vid postganglionära nervändar och sålunda påverkar receptorer hos exokrina körtlar, glatt muskulatur, hjärtmuskel och centrala nervsystemet.

Perifera effekter inkluderar minskad produktion av saliv, svett samtnasal, lakrimal och gastrisk sekretion, minskad tarmmotilitet och miktionshämning.

Atropin ökar sinusfrekvensen samt sinoatriell överledning och AV‑överledning. Hjärtfrekvensen ökar vanligtvis men en initial bradykardi kan uppkomma.

Atropin hämmar sekretionen i luftvägarna och minskar tonus i bronkiell glatt muskulatur, vilket ger upphov till bronkdilatation.

Absorption

Efter intravenös administrering uppnås maximal ökning av hjärtfrekvensen inom 2 till 4 minuter. Maximala plasmakoncentrationer av atropin efter intramuskulär administrering uppnås inom 30 minuter; maximala effekter på hjärta, svettningar och salivavsöndring kan dock uppkomma 1 timme efter intramuskulär administrering.

Distribution

Plasmanivåer efter intramuskulär och intravenös injektion är jämförbara efter 1 timme. Atropin distribueras i hög grad i hela kroppen och passerar blod‑hjärnbarriären och placentabarriären.

Metabolism

Atropin metaboliseras ofullständigt i levern och utsöndras i urinen som oförändrat läkemedel och metaboliter. Cirka 50 % av dosen utsöndras inom 4 timmar och 90 % inom 24 timmar.

Eliminering

Elimineringshalveringstiden är cirka 2 till 5 timmar. Upp till 50 % av dosen är proteinbunden.

Pediatrisk population

Barn och särskilt de under 2 år kan vara mer känsliga för effekterna av atropin. Elimineringshalveringstiden är mer än fördubblad hos barn under två år jämfört med hos vuxna.

Äldre

Elimineringshalveringstiden för atropin är mer än fördubblad hos äldre (>65 år) jämfört med hos vuxna.

Effekter i prekliniska studier observerades endast vid exponeringar som ansågs ligga väl över den maximala humana exponeringen, vilket tyder på liten relevans vid klinisk användning.

Atropinsulfat minskade fertiliteten hos hanråttor, troligtvis som en följd av en hämmande effekt på transport av spermier och sädesvätska under emissionsprocessen.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 ml injektionsvätska, lösning innehåller 0,1 mg atropinsulfatmonohydrat, motsvarande 0,083 mg atropin.

1 5 ml spruta innehåller 0,5 mg atropinsulfatmonohydrat, motsvarande 0,415 mg atropin.

1 10 ml spruta innehåller 1 mg atropinsulfatmonohydrat, motsvarande 0,83 mg atropin.

Hjälpämne med känd effekt

Natrium

Varje ml injektionsvätska, lösning innehåller 3,5 mg motsvarande 0,154 mmol natrium.

Varje 5 ml spruta 17,7 mg motsvarande 0,770 mmol natrium.

Varje 10 ml spruta 35,4 mg motsvarande 1,54 mmol natrium.

Förteckning över hjälpämnen

Natriumklorid, svavelsyra (för pH‑justering), natriumhydroxid (för pH‑justering), vatten för injektionsvätskor

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel.

Miljöinformationen för atropin är framtagen av företaget Abboxia för Atropin Abboxia

Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av atropin kan inte uteslutas då ekotoxikologiska data saknas.
Nedbrytning: Det kan inte uteslutas att atropin är persistent, då data saknas.
Bioackumulering: Atropin har låg potential att bioackumuleras.

Hållbarhet

Oöppnad spruta:

5 ml: 2 år

10 ml: 3 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Särskilda anvisningar för destruktion

Den förfyllda sprutan är endast avsedd för en patient. Kassera sprutan efter användning. FÅR INTE ÅTERANVÄNDAS.

Läkemedlet ska inspekteras visuellt för partiklar och missfärgning före administrering. Endast klara, färglösa lösningar som är fria från synliga partiklar ska användas.

Lämplig nålstorlek till sprutan är 23 till 20G för i.v. administrering och 23 till 21G för i.m. administrering.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.