Tillgänglig läkemedelsinformation i Sverige
Om läkemedlet
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen
Fass-texten är läkemedelsinformation som är särskilt framtagen för förskrivare och vårdpersonal. Texten är baserad på produktresumén som är godkänd av Läkemedelsverket eller motsvarande myndighet på EU-nivå.
Texten är baserad på produktresumé: 2025-01-03
Texten är baserad på produktresumé: 2025-01-03
För symtomatisk behandling av lokala smärttillstånd av lätt till måttlig intensitet i samband med muskel och ledskador, t.ex. sportskador.
• Överkänslighet mot den aktyiva substansen eller mot något hjälpämne som anges som innehållet.
• Patienter som fått symtom med astma, urtikaria eller akut rinit vid intag av acetylsalicylsyra eller andra antiinflammatoriska medel av icke-steroid natur (NSAID).
• Tredje trimestern av graviditeten.
Diklofenak Apofri gel ska inte användas av barn och ungdomar under 14 år.
Vuxna och ungdomar över 14 års ålder
Diklofenak Apofri appliceras på det smärtande eller inflammerade området 3 till 4 gånger dagligen och smörjs varsamt in i huden. Mängden gel anpassas till det påverkade områdets storlek: 2-4 g Diklofenak Apofri (6-12 cm gelsträng) räcker till behandling av en yta på 400-800 cm². Maximal dygnsdos är 16 g gel.
Efter applicering ska händerna torkas med hushållspapper och sedan tvättas, om inte händerna är det område som ska behandlas. Om för mycket gel applicerats av misstag, bör överskottet gel torkas av med hushållspapper. Pappret ska kastas i hushållsavfallet för att förhindra att oanvänd produkt når avloppsvattnet.
Behandlingstiden beror på indikationen och den kliniska responsen. Gelbehandlingen bör ej pågå längre än 14 dagar vid muskel- eller ledskada annat än på läkares inrådan. Om läkemedlet används utan läkarrecept, bör patienten/föräldrarna till barnet konsultera läkare om Diklofenak Apofri inte givit avsedd lindring efter behandling i 7 dagar mot smärta eller om symtomen förvärras.
Pediatrisk population
Tillgängliga data avseende effekt och säkerhet vid behandling av barn och ungdomar under 14 år är begränsade (se avsnitt Kontraindikationer).
Äldre
Samma dosering kan användas som för vuxna.
Risken för systemiska biverkningar vid behandling med Diklofenak Apofri kan ej uteslutas om läkemedlet används på större hudparti och under längre period. Gelen bör därför användas med försiktighet av patienter med nedsatt njur-, hjärt- eller leverfunktion såväl som av patienter med aktiva peptiska sår i magsäck eller tolvfingertarm (se även produktinformation för systemiskt använt diklofenak).
Diklofenak Apofri gel skall inte användas på patologiskt förändrad hud, t ex eksem, akne, infekterad hud eller öppna sår. Kontakt med ögon och slemhinnor skall undvikas och läkemedlet får under inga omständigheter intas peroralt.
Direkt solljus, även solarium, bör undvikas under behandlingen och 2 veckor därefter då risk för fotosensibilitetsreaktioner inte kan uteslutas.
Diklofenak Apofri gel får ej användas tillsammans med lufttäta förband. Vid stukningar kan leden stödjas med bandage, men lindningen får ej vara så hård att blodcirkulationen stryps.
Gelen innehåller propylenglykol som kan ge hudirritation.
Den rekommenderade tiden för behandling ska inte överskridas, på grund av att risken för utveckling av kontaktdermatit ökar med tiden.
Behandlingen avbryts om utslag uppträder efter applicering.
På grund av den ringa systemiska absorptionen av diklofenak vid kutan gelbehandling är interaktioner av denna typ osannolika.
Graviditet
Det finns inga kliniska data från användning av Diklofenak Apofri gel under graviditet. Även om den systemiska exponeringen är lägre jämfört med oral administrering, är det inte känt om den systemiska exponeringen för diklofenak som uppnås efter topisk administrering kan vara skadlig för ett embryo/foster.
Med hänvisning till behandling med NSAID-preparat i beredningsformer som ger systemupptag rekommenderas:
Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal-/ fosterutveckling på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall, samt risk för hjärtmissbildning och gastroschisis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Den absoluta risken för kardiovaskulär missbildning ökade från mindre än 1 % till cirka 1,5 %. Risken tros öka med högre dos samt med behandlingens längd. Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad förekomst av pre- och postimplantationsförluster samt embryofetal död. Ökad förekomst av flera missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som exponerats för en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden. Under den första och andra trimestern av graviditeten skall Diklofenak Apofri gel användas endast då det är absolut nödvändigt. Om diklofenak används av en kvinna som försöker bli gravid, eller under första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt.
Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta fostret för:
- Kardiopulmonell toxicitet (för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertension)
Liksom andra NSAID passerar diklofenak över i modersmjölk i små mängder. Risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser till modern. På grund av en brist på kontrollerade studier på ammande kvinnor bör dock produkten endast användas under amning efter läkarordination.
Diklofenak Apofri gel får inte appliceras på brösten hos ammande kvinnor eller någon annanstans på stora hudytor eller under en längre tid (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Om diklofenak används av en kvinna som försöker bli gravid, eller under första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg och behandlingstiden så kort som möjligt, se avsnittet om Graviditet..
Kutan behandling med Diklofenak Apofri gel har ingen effekt på förmågan att köra bil eller sköta maskiner.
Biverkningarna listas nedan efter organsystem och frekvens. Frekvenserna definieras som:
Mycket vanliga (≥1/10), Vanliga (≥1/100 till <1/10), Mindre vanliga (≥1/1000 till <1/100),
Sällsynta (≥1/10000 till <1/1000), Mycket sällsynta (<1/10000) och Ingen känd frekvens: kan inte beräknas från tillgängliga data.
På grund av den låga systemiska absorptionen av kutant diklofenak är överdosering mycket osannolik. Dock kan biverkningar lika dem som observeras vid överdos av diklofenak i tablettform uppträda om gel oavsiktligt sväljs (1 tub på 100 g innehåller motsvarande 1000 mg diklofenaknatrium). Om oavsiktlig nedsväljning resulterar i betydande systemiska biverkningar, bör allmänna behandlingsåtgärder som normalt vidtas vid förgiftning med icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel vidtas. Magpumpning eller användning av aktivt kol bör övervägas, särskilt vid kort tid sedan intag.
Diklofenak är ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroid natur (NSAID) med smärtstillande, inflammationshämmande och febersänkande egenskaper. Hämning av prostaglandinsyntesen utgör den primära verkningsmekanismen med diklofenak. Diklofenak Apofri är avsett för kutan behandling.
Absorption
Mängden diklofenak som absorberas systemiskt från diklofenak gel står i proportion till det behandlade områdets storlek och beror både på den applicerade totaldosen och hudens fuktighetsgrad. Absorptionen motsvarar ca 6 % av diklofenakdosen vid kutan applicering av 2,5 g diklofenak gel på 500 cm² hud enligt bestämning av den totala elimineringen via njurarna, jämfört med diklofenak tabletter. Tio timmars ocklusion medför en trefaldig ökning av absorptionen av diklofenak.
Distribution
Koncentrationen av diklofenak har uppmätts i plasma, synovialvävnad och synovialvätska efter kutan administrering av diklofenak gel på hand- och knäleder. Den maximala plasmakoncentrationen är ca 100 gånger mindre än vid peroral administrering av motsvarande mängd diklofenak. Diklofenak är till 99,7 % bundet till serumproteiner, huvudsakligen albumin (99,4 %).
Metabolism
Biotransformationen av diklofenak omfattar delvis glukuronidering av den intakta molekylen, men huvudsakligen enkel och multipel hydroxylering. Detta resulterar i flera fenolmetaboliter, av vilka flertalet konverteras till glukuronidkonjugat. Två av dessa fenolmetaboliter är biologiskt aktiva, men i mycket mindre grad än diklofenak.
Eliminering
Total clearance av diklofenak från plasma är 263 ± 56 ml/min. Den terminala halveringstiden i plasma är 1-2 timmar. Fyra av metaboliterna, inklusive de två aktiva, har likaledes kort halveringstid i plasma på 1-3 timmar. En metabolit, 3'-hydroxy-4'-metoxy-diklofenak, har längre halveringstid men är praktiskt taget inaktiv. Ungefär 60% av den administrerade dosen utsöndras via urinen i form av metaboliter. Mindre än 1% utsöndras som oförändrad substans. Resten av dosen elimineras som metaboliter i galla och faeces.
Det finns ingen preklinisk information som bedöms vara av betydelse för den kliniska säkerheten utöver den information som ges i andra delar av produktresumén.
1 gram Diklofenak Apofri gel innehåller 11,6 mg (1,16 %) diklofenakdietylamin, vilket motsvarar 10 mg diklofenaknatrium.
Hjälpämnemed känd effekt: propylenglykol (50 mg/g gel), isopropylalkohol, dietylamin, flytande paraffin, makrogolcetostearyleter, karbomer, kokoylkaprylokaprat, parfym, vatten.
Ej relevant.
2 år – 60 g.
30 månader – 100 g.
Öppnad förpackning: 1 år.
Förvaras vid högst 30 °C.
Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare utsätta modern och fostret, vid graviditetens slut, för:
- Ökad blödningstid, beroende på en antiaggregationseffekt hos trombocyterna, som kan förekomma redan vid mycket låga doser.
- Hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenad/förlängd förlossning.
Ovanstående medför att Diklofenak Apofri gel är kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.
Särskilda patientgrupper
Ingen ackumulering av diklofenak eller dess metaboliter kan förväntas hos patienter med nedsatt njurfunktion. Hos patienter med kronisk hepatit eller okompenserad cirros är kinetiken och metabolismen av diklofenak densamma som hos patienter utan leversjukdom.