Zovirax är indicerat för behandling av infektioner i hud och slemhinnor orsakade av herpes simplex-virus inklusive behandling av initial och recidiverande genitala herpes simplex-infektioner (med undantag av neonatal HSV och allvarliga HSV-infektioner hos barn med nedsatt immunförsvar).

Zovirax är indicerat för suppressiv behandling (förebyggande av återkommande infektioner) av återkommande herpes simplex-infektioner hos patienter med normalt immunförsvar.

Zovirax är indicerat som profylax mot herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Zovirax är indicerat för behandling av varicella-infektioner (när det är kliniskt relevant) inklusive behandling av vattkoppor och för behandling av herpes zoster (bältros), se avsnitt Farmakodynamik.

Överkänslighet mot aciklovir, valaciklovir eller mot något hjälpämne.

Dosering

Tabell 1: Sammanfattning av dosering för alla indikationer

Tabell 2: Sammanfattning av dosering hos patienter med nedsatt njurfunktion

Tabell 3: Omräkningstabell för Zovirax oral suspension

Vänligen se nedan avsnitt för detaljerade dosrekommendationer.

Behandling av herpes simplex

Vuxna

För behandling av herpes simplex-infektioner är dosen 200 mg aciklovir 5 gånger dagligen. Behandlingen bör fortgå i 5 dagar men vid svåra initiala infektioner kan behandlingstiden förlängas.

Till patienter med starkt nedsatt immunförsvar (t ex efter benmärgstransplantation) eller hos patienter med nedsatt gastrointestinal absorption, kan dosen dubblas till 400 mg, eller alternativt, kan intravenös behandling övervägas.

Den första dosen bör tas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet, helst redan i prodromalstadiet eller då lesioner börjar uppträda.

Äldre

Försiktighet rekommenderas vid dosering till äldre p g a risken för nedsatt njurfunktion (se avsnitt Nedsatt njurfunktion).

Adekvat hydrering ska upprätthållas hos äldre patienter som tar höga oral doser av aciklovir.

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet rekommenderas vid behandling av patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas.

För behandling av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt njurfunktion leder rekommenderade oral doser inte till en ackumulering över de nivåer av aciklovir som anses säkra vid intravenös infusion. Dock, hos patienter med en svår nedsatt njurfunktion (kreatin-clearance mindre än 10 ml/min) rekommenderas en dosjustering till 200 mg 2 gånger dagligen med cirka 12 timmars mellanrum.

Pediatrisk population

För behandling av herpes simplex-infektioner, 2 år och äldre, ska vuxendos ges. Spädbarn och barn under 2 år ska en halv vuxendos ges.

Späd inte den orala suspensionen.

För behandling av neonatala herpes simplex-infektioner rekommenderas intravenöst aciklovir.

Den medföljande doseringsskeden kan användas, alternativt kan ett annat doseringsverktyg användas.

Suppressiv behandling (förebyggande av återkommande infektioner) av återkommande herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar

Vuxna

För suppressiv behandling av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar är dosen 200 mg 4 gånger dagligen med cirka 6 timmars mellanrum. Många patienter kan behandlas med en dos på 400 mg aciklovir 2 gånger dagligen istället med cirka 12 timmars mellanrum.

Dostitrering ner till 200 mg aciklovir 3 gånger dagligen med cirka 8 timmars mellanrum eller till och med 2 gånger dagligen med cirka 12 timmars mellanrum kan ibland vara tillräckligt.

Vissa patienter kan uppleva genombrottsinfektioner vid doser på 800 mg aciklovir.

Uppehåll i behandlingen bör göras med 6-12 månaders mellanrum för observation av eventuella förändringar i sjukdomens spontanförlopp.

Äldre

Försiktighet rekommenderas vid dosering till äldre p g a risken för nedsatt njurfunktion (se avsnitt Nedsatt njurfunktion).

Adekvat hydrering ska upprätthållas hos äldre patienter som tar höga oral doser av aciklovir.

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet rekommenderas vid dosering till patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas.

För profylaktisk behandling av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt njurfunktion leder rekommenderade oral doser inte till en ackumulering över de nivåer av aciklovir som anses säkra vid intravenös infusion. Dock, hos patienter med en svår nedsatt njurfunktion (kreatin-clearance mindre än 10 ml/min) rekommenderas en dosjustering till 200 mg 2 gånger dagligen med cirka 12 timmars mellanrum.

Pediatrisk population

Inga data finns tillgängliga för suppressiv behandling av herpes simplex-infektioner hos barn med normalt immunförsvar.

Profylax av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar

Vuxna

För profylaktisk behandling av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt immunförsvar är dosen 200 mg aciklovir 4 gånger dagligen med cirka 6 timmars mellanrum.

Till patienter med starkt nedsatt immunförsvar (t ex efter benmärgstransplantation) eller hos patienter med nedsatt gastrointestinal absorption, kan dosen dubblas till 400 mg, eller alternativt, kan intravenös behandling övervägas. Behandlingstid bestäms av längden på riskperioden.

Äldre

Försiktighet rekommenderas vid dosering till äldre p g a risken för nedsatt njurfunktion (se avsnitt Nedsatt njurfunktion).

Adekvat hydrering ska upprätthållas hos äldre patienter som tar höga oral doser av aciklovir.

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet rekommenderas vid dosering till patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas.

För profylaktisk behandling av herpes simplex-infektioner hos patienter med nedsatt njurfunktion leder rekommenderade oral doser inte till en ackumulering över de nivåer av aciklovir som anses säkra vid intravenös infusion. Dock, hos patienter med en svår nedsatt njurfunktion (kreatin-clearance mindre än 10 ml/min) rekommenderas en dosjustering till 200 mg 2 gånger dagligen med cirka 12 timmars mellanrum.

Pediatrisk population

För behandling av herpes simplex-infektioner hos barn 2 år och äldre, ska vuxendos ges. För spädbarn och barn under 2 år ska en halv vuxendos ges.

Späd inte den orala suspensionen.

Den medföljande doseringsskeden kan användas, alternativt kan ett annat doseringsverktyg användas.

Behandling av varicella och herpes zoster

Vuxna

För behandling av varicella- och herpes zoster-infektioner ska 800 mg aciklovir tas 5 gånger dagligen med cirka 4 timmars mellanrum under den vakna delen av dygnet. Behandling bör fortgå i 7 dagar. Till patienter med starkt nedsatt immunförsvar (t ex efter benmärgstransplantation) eller hos patienter med nedsatt gastrointestinal absorption bör intravenös behandling övervägas.

Behandling bör sättas in så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet. Behandlingen ger ett bättre resultat om den påbörjas så tidigt som möjligt efter utslagens början.

Äldre

Försiktighet rekommenderas vid dosering till äldre p g a risken för nedsatt njurfunktion (se Nedsatt njurfunktion).

Adekvat hydrering ska upprätthållas hos äldre patienter som tar höga oral doser av aciklovir.

Nedsatt njurfunktion

Försiktighet rekommenderas vid dosering till patienter med nedsatt njurfunktion. Adekvat hydrering ska upprätthållas.

Vid behandling av varicella- och herpes zoster-infektioner rekommenderas det att justera dosen till 800 mg 2 gånger dagligen med cirka 12 timmars mellanrum för patienter med svår nedsatt njurfunktion (kreatin-clearance mindre än 10 ml/min), för patienter med måttlig nedsatt njurfunktion (kreatin-clearance mellan 10 och 25 ml/min) rekommenderas det att justera dosen till 800 mg 3 gånger dagligen med cirka 8 timmars mellanrum.

Pediatrisk population

För behandling av varicella-infektioner hos barn:

6 år och äldre: 800 mg aciklovir 4 gånger dagligen

2-< 6 år: 400 mg aciklovir 4 gånger dagligen

Under 2 år: 200 mg aciklovir 4 gånger dagligen

Dosen kan beräknas mer exakt 20 mg/kg kroppsvikt (dock ej överstigande 800 mg) 4 gånger dagligen. Behandlingen bör fortgå i 5 dagar.

Inga data finns tillgängliga för behandling av herpes zoster-infektioner hos barn med normalt immunförsvar.

Den medföljande doseringsskeden kan användas, alternativt kan ett annat doseringsverktyg användas.

Administreringssätt

Skaka alltid flaskan innan användning.

Späd inte den orala lösningen.

För administrering av doser på 100 mg kan den medföljande doseringsskeden användas, alternativt en graderad spruta.

Aciklovir elimineras genom njurclearance, därför måste dosen justeras hos patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering). Det är troligt att äldre patienter har nedsatt njurfunktion och därför ska behovet av dosjustering övervägas i denna patientgrupp. Hos både äldre patienter och patienter med nedsatt njurfunktion finns en ökad risk för att utveckla neurologiska och psykiska biverkningar, därför ska dessa patientgrupper övervakas noga med avseende på dessa biverkningar. I de fall som rapporterats, var dessa reaktioner i allmänhet reversibla vid upphörande av behandlingen (se avsnitt Biverkningar).

Allvarliga neurologiska och psykiska reaktioner har också rapporterats när aciklovir använts samtidigt med psykoaktiva läkemedel och det är därför viktigt att dosrekommendation följs. Dosminskning eller utsättning av Zovirax bör övervägas vid utveckling av neurologisk eller psykisk reaktion under behandling.

Långvarig eller upprepad behandling med aciklovir till patienter med nedsatt immunförsvar kan resultera i ett urval av virusstammar med minskad känslighet och som därmed inte svarar på fortsatt behandling med aciklovir (se avsnitt Farmakodynamik).

Adekvat hydrering av patienterna bör upprätthållas, särskilt vid behandling med höga doser.

Risken för nedsatt njurfunktion ökar vid användning av andra nefrotoxiska läkemedel.

Zovirax oral suspension innehåller 315 mg sorbitol per ml. Patienter med hereditär fruktosintolerans bör inte använda detta läkemedel.

Sorbitol kan ge obehag i mage/tarm och kan ha en milt laxerande effekt.

Zovirax oral suspension innehåller totalt 1,2 mg bensoat per ml.

Zovirax oral suspension 80 mg/ml innehåller mindre än 0,002 µl bensylalkohol per 10 ml oral suspension. Bensylalkohol kan orsaka allergiska reaktioner. Minsta mängd bensylalkohol som kan orsaka toxicitet är inte känd.

Använd inte läkemedlet längre än 1 vecka till barn mellan 3 månaders ålder och 3 år om inte läkare eller apotekspersonal har rekommenderat det.

Stora volymer ska användas med försiktighet och endast om absolut nödvändigt, särskilt till patienter med nedsatt leverfunktion eller nedsatt njurfunktion p.g.a. risken for ackumulering och toxicitet (metabolisk acidos).

Effekter av andra läkemedel på aciklovir:

Inga kliniskt signifikanta interaktioner har identifierats.

Aciklovir elimineras primärt oförändrat i urinen via aktiv renal tubulär sekretion. Andra läkemedel som administreras samtidigt som aciklovir och som tävlar om denna eliminerings-mekanism kan orsaka ökad plasmakoncentration av aciklovir.

Probenecid och cimetidin ökar AUC av aciklovir genom denna mekanism och minskar renalt clearance av aciklovir.

Vid samtidig behandling med aciklovir och mykofenolatmofetil, ett immunosuppresivt medel som används av patienter som genomgått transplantation, ses liknande ökning i plasma AUC av såväl aciklovir som den glukuroniderade (icke aktiva) metaboliten av mykofenolatmofetil. Dosjustering är dock inte nödvändigt eftersom aciklovir har ett brett terapeutiskt fönster.

Effekter av aciklovir på andra läkemedel

Litium: En fallrapport hävdar att aciklovir givet intravenöst i hög dos (10 mg/kg 3 gånger dagligen) kan öka litiumkoncentrationen i serum fyrfaldigt. Kombinationen kan kräva dosanpassning.

Teofyllin: Experimentella studier på fem manliga försökspersoner visar att samtidig behandling med aciklovir ökar AUC av teofyllin givet oralt med ca 50 %. Vid samtidig behandling med aciklovir rekommenderas koncentrationsbestämning i plasma.

Det finns måttlig klinisk erfarenhet från gravida. Användning av aciklovir under graviditet ska endast övervägas om de potentiella fördelarna överväger eventuella okända risker.

I sedvanliga djurförsök påvisades inga embryotoxiska eller teratogena effekter efter systemisk tillförsel av aciklovir (se avsnitt Prekliniska uppgifter). I prospektiva studier av ca 550 kvinnor som exponerats systemiskt för aciklovir under graviditetens första trimester har ingen ökad förekomst av ogynnsam fosterpåverkan påvisats.

I en registerstudie av gravida som gjordes efter marknadsgodkännandet av Zovirax ingick dokumenterade utfall av kvinnor som exponerats för någon formulering av aciklovir under graviditet. Data från registerstudien visar inte på någon ökning av missbildningar hos de foster som exponerats för aciklovir under graviditeten jämfört med den allmänna populationen.

Aciklovir passerar över i modersmjölk. Efter perorala doser på 200 mg 5 gånger dagligen har koncentrationer i bröstmjölk påsvisats som varit 0,6 till 4,1 gånger motsvarande plasmanivåer. Med dessa nivåer finns risk för att barnet kan komma att exponeras för aciklovirkoncentrationer upp till 0,3 mg/kg/dygn. Försiktighet rekommenderas därför om aciklovir ska administreras till en ammande kvinna.

Testikulär atrofi och aspermatogenes har noterats i råtta och hund efter höga parenterala doser av aciklovir. Ingen påverkan på antal spermier, motilitet eller morfologi framkom i 20 patienter efter 6 månaders daglig behandling med 400 till 1000 mg aciklovir.

Patienten kliniska status samt biverkningsprofilen för aciklovir ska tas i beaktande när patientens förmåga att framföra fordon eller använda maskiner bedöms.

Inga studier har utförts med Zovirax vad gäller påverkan på förmågan att köra bil eller handha maskiner. Dessutom kan eventuellt skadliga effekter på sådana aktiviteter inte förutspås utifrån den aktiva substansens farmakologi. Biverkningar som trötthet och yrsel finns rapporterat vilket bör beaktas eftersom detta kan påverka förmågan att köra bil eller handha maskiner.

De frekvenser som biverkningarna nedan är presenterade inom är uppskattningar. För de flesta biverkningar fanns inte lämpliga data för att kunna uppskatta frekvensen tillgängliga. Dessutom kan frekvensen för biverkningarna variera beroende på indikation.

Följande konvention har använts för att klassificera biverkningarna med avseende på frekvens: Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000).

Blodet och lymfsystemet

Mycket sällsynta: Anemi, neutropeni, trombocytopeni

Immunsystemet

Sällsynta: Anafylaxi

Psykiska störningar

Mycket sällsynta: Agitation, konfusion, hallucinationer, psykotiska symtom

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga: Huvudvärk, yrsel

Mycket sällsynta: Tremor, ataxi, dysartri, konvulsioner, somnolens, encefalopati, koma

Biverkningarna uppräknade under ”Psykiska störningar” och ”Centrala och perifera nervsystemet” är reversibla och föreligger vanligtvis hos patienter med nedsatt njurfunktion när dosen överskrider den rekommenderade eller hos patienter med andra predisponerande faktorer (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Sällsynta: Dyspné

Magtarmkanalen

Vanliga: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor

Lever och gallvägar

Sällsynta: Övergående stegring av serumbilirubin och leverenzymvärden

Mycket sällsynta: Hepatit, gulsot

Hud och subkutan vävnad

Vanliga: Pruritus, hudutslag (inklusive fotosensitivitet)

Mindre vanliga: Urtikaria, ökat diffust håravfall.

Sällsynta: Angioödem

När det gäller det ökade diffusa håravfallet, en biverkan som har förknippats med en mängd olika sjukdomsförlopp och läkemedel, har inte något kausalsamband med behandlingen med aciklovir kunnat fastställas.

Njurar och urinvägar

Sällsynta: Ökning av serumurea och serumkreatinin

Mycket sällsynta: Akut njursvikt, njursmärta (som kan vara förknippad med njursvikt)

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga: Trötthet, feber

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Toxicitet: Aciklovir absorberas endast delvis i magtarmkanalen. Patienter som har fått i sig en överdos upp till 20 g aciklovir, som engångsdos, har vanligen inte fått någon toxisk effekt. 2 - 2,4 g till 3½-åring samt 20 g till 15-åring gav efter ventrikeltömning ej några symtom, medan 20 g till vuxen gav lindrig intoxikation.

Upprepad oavsiktlig överdosering av oral aciklovir under flera dagar har sammankopplats med biverkningar från magtarmkanalen (såsom illamående och kräkningar) och neurologiska biverkningar (huvudvärk och förvirring).

Symtom: Illamående, kräkningar. Njurpåverkan, eventuellt leverpåverkan. Tremor, letargi, agitation. Neurologiska biverkningar som yrsel, desorientering, hallucinationer, somnolens, kramper och koma främst vid höga intravenösa doser. Överdosering av intravenöst aciklovir har gett upphov till förhöjda nivåer av serumkreatinin, blodurea och påföljande njursvikt.

Behandling: Patienten skall noggrant observeras efter tecken på toxicitet. Om befogat ventrikeltömning, kol. Sörj för god diures. Symtomatisk terapi. Substansen är dialyserbar och hemodialys ökar kraftigt avlägsnandet av aciklovir från blodet och kan därför övervägas som ett alternativ vid symtomatisk överdosering.

Aciklovir är en acyklisk nukleosid. In vitro har substansen efter bioaktivering en specifik antiviral effekt mot herpes simplex I och II samt varicella zoster virus. Vid peroral behandling av vattkoppor med Zovirax har förkortad sjukdomsduration, minskad utbredning och intensitet av hudlesioner samt reducerad klåda kunnat påvisas. Toxiciteten gentemot icke herpesinfekterade däggdjurs­celler är låg. Aciklovir aktiveras enzymatiskt inne i virusinfekterade celler av herpesspecifikt tymidinkinas. Detta virusenzym omvandlar initialt aciklovir till aciklovirmonofosfat, varefter cellens egna enzymer medierar ytterligare fosforylering, via difosfatet, till aciklovir­tri­fosfat. Det sistnämnda tävlar med deo­xy­guano­sin­tri­fos­fat som substrat för viralt DNA-polymeras och resulterar i terminering av den virala DNA-kedjan. Därmed upphör virus­replikationen. Genom denna process anrikas aciklovir och dess fosfater i virus­infekterade celler. Normala cellulära processer i icke infekterade celler påverkas endast i obetydlig utsträckning. Genom att avbryta virus­replikationen kuperar aciklovir akuta herpes­virus­infektioner. Etablerad latens i ganglier elimineras inte, vilket innebär att aciklovir ej förhindrar eventuella framtida recidiv.

Klinisk effekt och säkerhet

Studier har visat att tidig behandling av bältros med aciklovir har en positiv effekt på smärta och kan minska incidensen av postherpetisk neuralgi (zosterassocierad smärta), se avsnitt Indikationer.

Aciklovir absorberas ofullständigt från gastro­intestinal­kanalen. Absorptionen är icke-linjär och sjunker med stigande doser. Av en dos om 200 mg absorberas ca 20 %, medan av doser om 400 mg och 800 mg absorberas ca 13 respektive 9 %. Vid upprepad administrering av aciklovir var 4:e timme erhålles följande genomsnittliga jämviktskoncentrationer i plasma:

Maximal plasmakoncentration uppnås 60-90 minuter efter administrering. Proteinbindningsgraden i plasma är 9-33 %. Halten av aciklovir i cerebrospinalvätskan uppgår till cirka 50 % av plasmakoncentrationen. Den biologiska halverings­tiden i plasma uppgår till cirka 3 timmar, men individuella variationer förekommer. Den biologiska halveringstiden i plasma hos neonataler var ca 4 timmar. Hos anuriska patienter är halveringstiden förlängd till ca 18 timmar. Hos patienter med normal njurfunktion kan totalt cirka 85 % av given dos återfinnas i urinen inom 48 timmar, varvid 9-14 % utgöres av den terapeutiskt inaktiva metaboliten 9-kar­bo­xy­me­toxi­me­tyl­gua­nin. Eftersom den renala utsöndringen av aciklovir överstiger kreatinin-clearance sker sannolikt eliminationen både via glomerulär filtrering och tubulär sekretion. Aciklovir synes i viss ut­sträckning vara dialyserbart (hemodialys), men detta har endast studerats vid låga plasmakoncentrationer.

Pediatrisk population

Hos neonatala (0-3 månader) som behandlats med 10 mg/kg givet som en timmes infusion var åttonde timme var Css_max 61,2 mikromolar (13,8 mikrogram/ml) och Css_min 10,1 mikromolar (2,3 mikrogram/ml). I en grupp av neonatala behandlade med 15 mg/kg var åttonde timme uppvisades en ungefärlig dosproportionell ökning, med ett C_max på 83,5 mikromolar (18,8 mikrogram/ml) och ett C_min på 14,1 mikromolar (3,2 mikrogram/ml).

Subkutan administrering av aciklovir i internationellt accepterade studier visade inte på någon embryotoxicitet eller teratogenicitet i råtta eller kanin. I en studie på råtta med okonventionellt upplägg sågs fosterpåverkan, dock endast vid så höga subkutana doser att modertoxicitet orsakades.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

1 ml oral suspension innehåller:
aciklovir 40 mg respektive 80 mg

Hjälpämnen med känd effekt:

1 ml oral suspension innehåller:
Sorbitol 315 mg

Bensoat 1,2 mg

1 ml oral suspension 80 mg/ml innehåller:

mindre än 1 mg bensylalkohol

Förteckning över hjälpämnen

Glycerol, mikrokristallin cellulosa, metyl- och propylparahydroxibensoat (E218 respektive E216), sorbitol, smakämne (banan/vanilj respektive apelsin), renat vatten.

Ej relevant.

Aciklovir

Miljörisk: Användning av aciklovir har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Aciklovir är potentiellt persistent.
Bioackumulering: Aciklovir har låg potential att bioackumuleras.

Hållbarhet

3 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar

Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering

Inga särskilda anvisningar