Avancerad cancer corporis uteri.

Avancerad bröstcancer då annan hormonell terapi sviktat.

Provera är kontraindicerat vid:

• tromboflebit och tromboemboliska komplikationer, liksom hos patienter där risken är stor att utveckla sådana tillstånd (pågående eller tidigare förmaksflimmer, klaffsjukdomar, endokardit, hjärtsvikt, lungemboli, tromboembolisk ischemisk attack (TIA), hjärninfarkt, ateroskleros, omedelbart efter operation)

• metrorragi av okänd orsak

• kraftigt nedsatt leverfunktion

• överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dos som vanligen ges varierar mellan 300 och 1000 mg per dag beroende på tumörtyp.

Föreslagna doser:

• vid bröstcancer: 500 till 1000 mg dagligen

• vid cancer corporis uteri: 300 till 500 mg dagligen

Administreringssätt

Den dagliga dosen Provera, speciellt vid högdos, kan delas upp på två eller flera doser.

• Provera ska användas under överinseende av läkare med erfarenhet av cancerterapi.

• Provera förefaller påverka blodets förmåga att koagulera. Innan behandling med Provera startar rekommenderas att förekomst av trombotiska riskfaktorer kontrolleras och att den behandlande läkaren ska vara speciellt vaksam på tidiga tecken på tromboemboli-sjukdomar. Behandlingen ska omedelbart avbrytas om någon tromboembolisk komplikation uppträder såsom huvudvärk, hjärt- eller hjärninfarkt eller synproblem (som dubbelseende, plötslig partiell eller hel synförlust, vätskelesion på retina).

• Om vaginalblödning uppkommer, måste en adekvat diagnos ställas. Om histologisk undersökning är indicerad, ska laboratoriet underrättas att patienten har fått progesteron.

• Provera i höga doser har viss adrenokortikoid aktivitet. Patienter som behandlas med höga doser Provera under långa perioder ska observeras noggrant för att upptäcka sådant som har samband med adrenokortikoid terapi, som natriumretention, ödem etc. Provera måste ges med försiktighet till patienter med högt blodtryck, migrän, njursjukdomar, hjärtsjukdomar, astma eller epilepsi, liksom till patienter med hyperlipidemi, obesitas, diabetes eller depression.

• Provera kan orsaka förhöjda nivåer av kalcium i plasma; några fall av hyperkalcemi har rapporterats vid behandling av bröstcancer.

Meningiom

Fall av meningiom (enstaka och multipla) har rapporterats hos patienter som behandlats med medroxiprogesteronacetat under lång tid (flera år). Patienterna ska övervakas avseende tecken och symtom på meningiom i enlighet med klinisk praxis. Om en patient diagnostiseras med meningiom bör behovet av ytterligare behandling med medroxiprogesteronacetat övervägas noggrant från fall till fall med beaktande av individuella fördelar och risker. I vissa fall sågs minskning av meningiom efter utsättning av behandling med medroxiprogesteronacetat som depotberedning.

Hjälpämnen

Provera innehåller natriumbensoat (se avsnitt 2). Bensoater kan öka nivåer av okonjugerat bilirubin genom att tränga bort bilirubin från albumin, vilket kan öka neonatal gulsot. Neonatal hyperbilirubinemi kan utvecklas till kärnikterus (ickekonjugerat bilirubin som ansamlas i hjärnvävnad) och encefalopati. Detta läkemedel är dock inte indicerat för användning hos barn, så denna varning är endast tillagd för information.

Provera innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Medroxiprogesteronacetat (MPA) metaboliseras in vitro i huvudsak genom hydroxylering via CYP3A4. Inga specifika interaktionsstudier har utförts för att utvärdera de kliniska effekterna av CYP3A4-inducerare eller -hämmare på MPA. Påverkan på MPA:s plasmakoncentrationer kan förväntas vid kombination med den typen av substanser.

Provera tabletter ska inte ges under graviditet.

Medroxiprogesteronacetat utsöndras i bröstmjölk men vid terapeutiska doser av Provera förväntas inga effekter på ammade nyfödda/spädbarn.

Vid orala doser kan Provera tabletter hämma ägglossning.

Provera har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Vanligast förekommande är viktökning. Biverkningarna är beroende av dosens storlek och behandlingstidens längd.

Behandlingen ska omedelbart avbrytas om tromboemboliska komplikationer (plötslig partiell eller hel synförlust, dubbelseende, papillödem, näthinneblödning eller migrän) uppträder.

I nedanstående tabell är alla biverkningar presenterade efter klassificering av organsystem och frekvens enligt följande: vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Doser på upp till 3,0 g/dag har tolererats väl.

Provera innehåller medroxiprogesteronacetat i mikroniserad form.Verkningsmekanismen för MPA är inte helt klarlagd. Experimentella data stöder emellertid teorin att den inhiberande effekten på bröstcancer är relaterad till en inhibering av östrogenreceptorsyntesen. Svarsfrekvensen är korrelerad till den kvantitativa förekomsten av progesteron- och östrogenreceptorer. Man har också observerat en inhibering av DNA-syntesen i humana bröstcancerceller in vitro vid höga progesteronkoncentrationer.

Baserat på resultat från en fransk epidemiologisk fallkontrollstudie har ett samband mellan medroxiprogesteronacetat och meningiom observerats. Denna studie baserades på data från det franska nationella hälsodatasystemet (SNDS – Système National des Données de Santé) och omfattade en population på 18 061 kvinnor som genomgått intrakraniell kirurgi för meningiom och 90 305 kvinnor som inte hade meningiom. Exponeringen för medroxiprogesteronacetat 150 mg/3 ml injicerbar formulering jämfördes mellan kvinnor som genomgått intrakraniell kirurgi för meningiom och kvinnor som inte hade meningiom. Analyser visade på en förhöjd risk för meningiom vid användning av medroxiprogesteronacetat 150 mg/3 ml (9/18 061 [0,05 %], jämfört med 11/90 305 [0,01 %], ELLER 5,55 [95 % KI 2,27–13,56]). Denna förhöjda risk tycks främst bero på långvarig användning (≥ 3 år) av medroxiprogesteronacetat.

Absorption

På grund av svårlösligheten är absorptionen av peroralt MPA låg och uppvisar en stor individuell variation. Maximal plasmakoncentration uppnås efter 1-4 timmar. Plasmanivåerna är proportionella mot den givna dosen.

Administrering tillsammans med mat ökar biotillgängligheten av MPA. En 10 mg-dos oralt MPA som togs direkt före eller efter en måltid ökade genomsnittligt C_max (51 respektive 77 %) och genomsnittligt AUC (18 respektive 33 %) för MPA. Halveringstiden för MPA påverkades inte när det togs tillsammans med mat.

Distribution

MPA är ungefär 90 % proteinbundet, primärt till albumin. Ingen MPA-bindning sker med könshormonbindande globulin.

Metabolism

Efter oral dosering metaboliseras MPA i stor utsträckning i levern med minst 16 identifierade metaboliter av MPA, även om metabolismen är ofullständigt utredd. Vid oxidativ metabolism i levern bildas hydroxi-MPA som konjugeras till att bilda glukoronider och i mindre utsträckning till sulfater. In vitro-studier i humana levermikrosomer tyder på att CYP3A4 primärt är involverat i den övergripande metabolismen av MPA. Metaboliternas farmakologiska aktivitet är okänd.

Eliminering

De konjugerade metaboliterna elimineras i galla och urin. Modersubstansens halveringstid i eliminationsfasen är ca 50 timmar.

Den akuta toxiciteten av MPA var låg efter peroral eller subkutan tillförsel till gnagare.

De toxiska effekterna efter upprepad administration undersöktes på råtta, apa, kanin och hund. De huvudsakliga målorganen för toxicitet var de manliga och kvinnliga reproduktionsorganen och binjurarna. Dessutom observerades tecken på levertoxicitet, hematologisk toxicitet och lokala reaktioner.

MPA påverkar reproduktionsorganen och visade sig vid parenteral tillförsel vara teratogent hos kanin. Information saknas om tillförsel av MPA till djur under peri- och postnatalperioden.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Provera 100 mg tabletter:

En tablett innehåller 100 mg medroxiprogesteronacetat.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 0,139 mg natriumbensoat.

Provera 200 mg tabletter:

En tablett innehåller 200 mg medroxiprogesteronacetat.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 0,278 mg natriumbensoat.

Provera 250 mg tabletter:

En tablett innehåller 250 mg medroxiprogesteronacetat.

Hjälpämne med känd effekt

Varje tablett innehåller 0,347 mg natriumbensoat.

Förteckning över hjälpämnen

Mikrokristallin cellulosa

Majsstärkelse

Byco C

Makrogol 400

Natriumstärkelseglykollat

Natriumdokusat med natriumbensoat (E211)

Magnesiumstearat

Ej relevant.

Hållbarhet

Tablettburk av glas eller plast: 3 år

Blister: 5 år.

Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Tablett

100 mg: runda, vita, skårade, diameter 7,9 mm, märkta U467.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.

200 mg: runda, vita, skårade, diameter 10,3 mm märkta U320.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.

250 mg: runda, vita, skårade, diameter 11,1 mm, märkta U403.

Brytskåran är inte till för att dela tabletten i lika stora doser utan enbart för att underlätta nedsväljning.