Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar
Sök apotek med läkemedlet i lager

Lagerstatus

Inderal®


MiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
AstraZeneca

Tablett 40 mg
(vita, märkta INDERAL 40, skåra, 8 mm)

ß-receptorblockerare

Aktiv substans:
ATC-kod: C07AA05
Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Texten nedan gäller för:
Inderal® tablett 10 mg och 40 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

För nyinsatt behandling av högt blodtryck subventioneras ovanstående betablockerare bara om patienten först provat andra läkemedelsklasser.


Texten är baserad på produktresumé: 2012-05-29.

Indikationer

Hypertoni. Angina pectoris. Förebyggande av reinfarkt och hjärtdöd efter den akuta fasen av hjärtinfarkt. Palpitationsbesvär utan organisk hjärtsjukdom. Supraventrikulära takyarytmier. Adjuvant behandling vid hypertyreos och tyreotoxisk kris. Feokromocytom. Profylaktisk behandling av migrän. Familjär, essentiell och senil tremor. Förhindrande av recidivblödningar hos patienter med portahypertension och esofagusvaricer.

Kontraindikationer

Bronkialastma och annan uttalad obstruktiv lungsjukdom. Icke kompenserad hjärtinsufficiens. Kardiogen chock. AV-block av grad II och III, sick-sinus syndrom samt Prinzmetal's angina. Kliniskt betydelsefull bradykardi, hypotoni samt metabolisk acidos. Obehandlat feokromocytom. Svår perifer arteriell cirkulationsrubbning. Överkänslighet mot propranolol eller mot något hjälpämne. Patienter där risken för hypoglykemi är påtagligt ökad, t ex efter långvarig fasta eller hos diabetiker med hypoglykemiska episoder.

Dosering

Dosen bör avpassas individuellt och justeras så att bradykardi undvikes. Normalt doseras Inderal två gånger per dag.


Angina pectoris: 160 mg per dag. Dosen kan vid behov ökas till 240 mg dagligen. Behandlingen kan kompletteras med nitroglycerin.

Hypertoni: 160 mg per dag. Dosen kan vid behov ökas ytterligare. Doser över 480 mg per dag behövs sällan. Kan vid behov kombineras med andra blodtryckssänkande läkemedel, framför allt med diuretika och/eller perifera kärldilaterare.

Förebyggande av reinfarkt och hjärtdöd efter den akuta fasen av hjärtinfarkt: 160 mg per dag. Där möjlighet att testa β-receptorblockaden föreligger och den bedöms som otillräcklig rekommenderas höjning av dosen till 240 mg per dag.

Palpitationsbesvär utan organisk hjärtsjukdom och supraventrikulära takyarytmier: 10-30 mg 3-4 gånger dagligen.

Hypertyreos: Dosen avpassas efter det kliniska svaret.

Kliniska symtom och preoperativt: 40-80 mg Inderal 3-4 gånger dagligen. Dosen justeras så att hjärtfrekvensen inte överstiger 90 slag/min.

Tyreotoxisk kris: När den kliniska situationen normaliserats efter intravenös tillförsel av β-receptorblockerare i enlighet med befintliga behandlingsriktlinjer, fortsättes behandlingen peroralt med propranolol 120-320 mg per dag som Inderal tabletter eller Inderal Retard kapslar. Behandlingen behöver normalt pågå endast under inställningsskedet av annan terapi.

Feokromocytom: Inderal skall enbart ges i närvaro av effektiv α-blockad. Preoperativt: Rekommenderad dosering 60 mg dagligen i 3 dagar. Vid icke operabla maligna fall: Rekommenderad dosering 30 mg dagligen.

Tremor: 120 mg per dag. Dosen kan vid behov ökas.

Migrän: Vuxna: 40 mg 3 gånger dagligen. Dosen kan vid behov ökas. Skolbarn över 35 kg: 40 mg 3 gånger dagligen. Skolbarn under 35 kg: 20 mg 3 gånger dagligen.

Portahypertension: Dosen skall titreras så att den ger en 25%-ig reduktion av hjärtfrekvensen i vila. Startdosen är 40 mg 2 gånger dagligen, som eventuellt kan ökas till 160 mg dagligen med Inderal tabletter eller Inderal Retard kapslar. Dosen kan vid behov ökas till maximalt 320 mg dagligen.

Nedsatt lever- och njurfunktion

halveringstiden kan vara förlängd vid starkt nedsatt lever- och njurfunktion skall försiktighet iakttas när behandlingen påbörjas och vid val av initial dos.


Eventuellt utsättande bör om möjligt ske successivt under 7-10 dagar eftersom anginösa besvär annars kan förvärras med risk för hjärtinfarkt. Om Inderal skall utsättas inför ett kirurgiskt ingrepp, bör detta vara genomfört minst 24 timmar före ingreppet utom i särskilda fall, t ex hypertyreos och feokromocytom.


Barn

Arytmier: Dosen bör avpassas individuellt och följande är endast en vägledning:

Barn och ungdomar: 0,25-0,5 mg/kg 3-4 gånger dagligen, justerat efter det kliniska svaret. Maximal dos 1 mg/kg 4 gånger dagligen, dosen bör inte överstiga 160 mg dagligen.

Varningar och försiktighet

Gravt nedsatt lever- eller njurfunktion. AV-block av grad I. Kan förvärra en perifer arteriell cirkulationsrubbning. Vid dekompenserad levercirros.

I avvaktan på ytterligare klinisk erfarenhet bör Inderal ej ges till barn under 7 år vid profylaktisk behandling av migrän.

Kan maskera tecken på hypertyreos eller hypoglykemi (särskilt takykardi). Försiktighet måste iakttagas hos diabetiker med samtidig hypoglykemisk behandling. Inderal kan hos dessa patienter ge upphov till och förlänga hypoglykemiska episoder. Inderal kan i enstaka fall ge hypoglykemi även hos icke-diabetiker, t ex nyfödda, spädbarn, barn, äldre, patienter i hemodialys, patienter med kronisk leversjukdom, patienter som tagit en överdos samt vid långvarig fasta.

Inderal bör ej ges till patienter med latent eller manifest hjärtinsufficiens utan samtidig behandling av denna.

Propranolol kan förstärka en anafylaktisk reaktion. Behandling med epinefrin (adrenalin) i normaldos ger ej alltid förväntad effekt.

Hos patienter med portahypertension kan propranolol öka risken för hepatisk encefalopati.

Tabletterna innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner

Följande kombinationer med Inderal bör undvikas:


Barbitursyraderivat: Barbiturater (undersökt för pentobarbital) inducerar metabolismen av ß-receptorblockerande medel (undersökt för alprenolol och metoprolol) genom enzyminduktion. Interaktionen ej undersökt för andra ß-receptorblockerande medel. Kan ej förekomma för medel som utsöndras oförändrade via njurarna och ej metaboliseras.

Propafenon: När propafenon administrerades till friska försökspersoner, som intagit propranolol, steg plasmakoncentrationerna av propranolol med upp till 100%. Detta sammanhänger sannolikt med att propranolol delvis metaboliseras av samma enzym som propafenon (cytokrom P450 2 D6). Kombinationen torde vara svårhanterlig eftersom propafenon dessutom har ß-receptorblockerande egenskaper

Verapamil: I kombination med ß-receptorblockerare (har beskrivits för atenolol, propranolol och pindolol) kan verapamil framkalla bradykardi och blodtrycksfall. Kombinationen bör undvikas särskilt på patienter med hjärtinkompensation. Kalciumantagonister och ß-blockerare har additiva hämmande effekter på AV-överledning och sinusknutefunktion.


Följande kombinationer med Inderal kan kräva dosanpassning:


Amiodaron: Ett par fallrapporter talar för att patienter behandlade med amiodaron kan få uttalad sinusbradykardi när de samtidigt behandlas med propranolol. Amiodaron har en extremt lång halveringstid (ca 50 dagar), vilket innebär att interaktioner kan inträffa lång tid efter utsättning av preparatet.

Klass I-antiarytmika: Klass I-antiarytmika och ß-receptorblockerande medel har additiva negativt inotropa effekter vilket kan resultera i allvarliga hemodynamiska biverkningar hos patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion. Kombinationen bör även undvikas vid ”sick sinus syndrom” och patologisk AV-ledning. Interaktionen är bäst dokumenterad för disopyramid.

Icke steroida antiinflammatoriska/antireumatiska medel (NSAID): Antiflogistika av NSAID-typ motverkar den antihypertensiva effekten av ß-receptorblockerande medel. Det är främst indometacin som har studerats. Denna interaktion tycks ej förekomma för sulindak. I en studie avseende diklofenak har ingen sådan interaktion kunnat påvisas. Uppgifter för COX-2-hämmare saknas.

Cimetidin: Cimetidin ökar halten av propranolol i plasma, sannolikt genom att hämma dess första passage metabolism. Risk för bl a bradykardi vid oförändrad oral dosering.

Diltiazem: Kalciumantagonister och ß-receptorblockerare har additiva hämmande effekter på AV-överledning och sinusknutefunktion. Uttalad bradykardi har observerats (kasuistiker) vid kombinationsbehandling med diltiazem.

Epinefrin: Ett tiotal rapporter finns om uttalad hypertension och bradykardi hos patienter behandlade med icke-selektiva ß-receptorblockerare (bl a pindolol och propranolol) som tillförts epinefrin (adrenalin). Dessa kliniska observationer har bekräftats i studier på friska försökspersoner. Det har även föreslagits att epinefrin som tillsats till lokalanestetika kan utlösa dessa reaktioner vid intravasal administrering. Risken torde vara avsevärt mindre med kardioselektiva ß-receptorblockerare.

Fenylpropanolamin: Fenylpropanolamin (norefedrin) i engångsdoser på 50 mg kan öka det diastoliska blodtrycket till patologiska värden hos friska försökspersoner. Propranolol motverkar i allmänhet den av fenylpropanolamin utlösta blodtrycksstegringen. ß-receptorblockerare kan emellertid utlösa paradoxala hypertensiva reaktioner hos patienter som tar stora doser fenylpropanolamin. Hypertensiva kriser under behandling med enbart fenylpropanolamin har beskrivits i ett par fall.

Fluvoxamin: Behandling med fluvoxamin kan leda till kraftigt förhöjda halter av propranolol i plasma genom att dess metabolism hämmas.

Kinidin: Ett fall har beskrivits där ortostatisk hypotension utvecklades vid samtidig behandling med kinidin och propranolol. Effekten tillskrevs a-receptorblockerande egenskaper hos kinidin. Kinidin har nyligen visats hämma metabolismen av propranolol med stegrade plasmakoncentrationer och förstärkt ß-blockad som följd. Vid insättning av kinidin måste därför propranololdosen minskas.

Klonidin: Den hypertensiva reaktionen vid plötslig utsättning av klonidin kan förstärkas av ß-blockerare.

Klorpromazin: Klorpromazin kan hämma metabolismen av propranolol och därmed förstärka dess effekter på puls och blodtryck. Ett fall med markant blodtrycksfall är beskrivet. Samtidigt kan propranolol hämma metabolismen av klorpromazin och därmed öka dess biotillgänglighet. Interaktionerna gäller peroral tillförsel.

Lidokain: Under infusion av lidokain kan plasmahalterna stiga ca 30% om propranolol tillföres. Patienter som redan står på propranolol tenderar att få högre lidokainhalter än kontroller.

Rifampicin: Rifampicin inducerar metabolismen av propranolol. Detta kan leda till lägre plasmahalter än normalt och sämre ß-blockad.

Rizatriptan: Vid samtidig behandling med propranolol hämmas första passage metabolismen av rizatriptan vars AUC ökar med 70-80%. En dos av 5 mg rizatriptan rekommenderas vid kombinationsbehandling. Denna interaktion ses ej med metoprolol.

Teofyllin: Propranolol minskar metabola clearance av teofyllin med ungefär 30% vid en dosering på 120 mg/dag och med 50% vid doser på 720 mg/dag. Vid kombinationsbehandling bör koncentrationen av teofyllin i plasma följas.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

ß-receptorblockerare kan ge upphov till bradykardi hos fostret och det nyfödda barnet. Propranolol har även givit upphov till neonatal hypoglykemi. Under sista trimestern och i samband med partus bör därför dessa preparat förskrivas med beaktande av ovanstående.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

Trafik

Vid bilkörning och hantering av maskiner bör det tas i beaktande att tillfällig yrsel och trötthet kan förekomma.

Biverkningar

Biverkningarna är mestadels relaterade till den farmakologiska effekten. Vanligast förekommande är trötthet, inklusive muskelsvaghet, som rapporterats i mellan 3-5%.

Biverkningar, relaterade till propranolol redovisas nedan enligt organklass och frekvens. Frekvenserna definieras enligt: mycket vanlig (≥1/10), vanlig (≥1/100 och <1/10), mindre vanlig (≥1/1000 och <1/100), sällsynt (≥1/10000, <1/1000), mycket sällsynt (<1/10000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från till gängliga data).


Undersökningar

Mycket sällsynt

En ökad halt av antinukleära antikroppar (ANA) har setts, men den kliniska relevansen av detta är oklar.

Hjärtat

Vanlig

Bradykardi (hjärtfrekvens under 50 slag per minut i vila).

Sällsynt

Försämring av hjärtinsufficiens, AV-block.

Blodet och lymfsystemet

Sällsynt

Trombocytopeni, agranulocytos.

Centrala och perifera nervsystemet

Sällsynt

Yrsel, parastesier.

Mycket sällsynt

Enstaka fall av myasthenia gravis-liknande syndrom eller förvärrande av myasthenia gravis har rapporterats.

Ögon

Sällsynt

Torra ögon, synstörningar.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanlig

Andfåddhet.

Sällsynt

Bronkospasm hos patienter med bronkialastma eller astma i anamnesen (fall med allvarlig utgång finns rapporterade).

Magtarmkanalen

Mindre vanlig

Kräkningar, diarré, illamående.

Hud och subkutan vävnad

Sällsynt

Alopeci, hudreaktioner såsom utslag, psoriasiform hudreaktion/exacerbation av psoriasis, purpura.

Mycket sällsynt

Enstaka fall av hyperhidros har rapporterats.

Metabolism och nutrition

Ingen känd frekvens

Hypoglykemi hos nyfödda, spädbarn, barn, äldre, patienter i hemodialys, patienter med samtidig annan antidiabetisk behandling, patienter som fastar långvarigt och patienter med kronisk leversjukdom. Allvarlig hypoglykemi har i sällsynta fall givit krampanfall och/eller koma.

Blodkärl

Vanlig

Raynauds fenomen.

Sällsynt

Postural hypotension eventuellt med synkope, försämring av claudicatio intermittens.

Allmänna symtom och/eller symtom på administreringsstället

Vanlig

Trötthet/muskelsvaghet, perifer kyla i extremiteter.

Psykiska störningar

Vanlig

Sömnstörningar, mardrömmar.

Sällsynt

Hallucinationer, psykoser, depression, konfusion.


Om biverkningar såsom sömnstörningar uppträder med lipidlösliga ß-receptorblockerare kan en vattenlöslig ß-receptorblockerare prövas.

Se överdoseringskapitlet, Överdoseringskapitlet i FASS, på Fass.se.

Farmakodynamik

Propranolol är en blockerare av adrenerga ß1- och β2 -receptorer. Propranolol har en svag membranstabiliserande effekt. Propranolol är fritt från ß-receptorstimulerande egenskaper. ß-receptorblockerare har negativ inotrop och kronotrop effekt.

Propranolol är ett racemat och S-enantiomeren är den aktiva formen. Propranolol hämmar effekten av katekolaminer i samband med psykisk och fysisk belastning och ger lägre hjärtfrekvens, hjärtminutvolym och blodtryck. Förhöjda T3-värden vid hypertyreos kan sänkas något av propranolol. T4 påverkas inte.

Propranolol sänker trycket i portavenen och minskar flödet i de portosystemiska kollateralerna hos patienter med levercirros.

Farmakokinetik

Den biologiska tillgängligheten av Inderal tabletter är ca 25%. Den interindividuella variationen av plasmakoncentrationen efter intag av Inderal är 20-faldig. Den biologiska tillgängligheten ökar något med patientens ålder. Samtidigt intag av föda ökar den biologiska tillgängligheten för Inderal. Maximal plasmakoncentration uppnås efter 1-2 timmar. Plasmaproteinbindningen är cirka 95% och distributionsvolymen ca 3 l/kg.

Propranolol metaboliseras huvudsakligen i levern och aktiva metaboliter, bl a 4-hydroxy-propranolol, har beskrivits. Inom 48 timmar utsöndras ca 90% med urinen och mindre än 5% med feces. Plasmakoncentration och eliminationshastighet är beroende av leverfunktionen. Halveringstiden i plasma under kronisk behandling är 4-6 timmar medan effekten på puls och blodtryck är i stort sett oförändrat fortfarande 12 timmar efter sista tablettintag.

Innehåll

1 tablett innehåller: propranololhydroklorid 10 mg respektive 40 mg, laktosmonohydrat, hypromellos, glycerol, karmelloskalcium, gelatin, magnesiumstearat, titandioxid (E 171).

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Propranolol

Miljörisk: Användning av propranolol har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Propranolol bryts ned i miljön.
Bioackumulering: Propranolol har låg potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

PEC (Predicted Environmental Concentration)

PNEC (Predicted No Effect Concentration)


PEC/PNEC = 0,02/0,005 = 4, dvs 1< PEC/PNEC ≤10 vilket gör att propranolol försetts med texten “Användning av läkemedlet har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan” under rubriken Miljörisk.



PEC baseras på följande data:


PEC (µg/L) = (A*109*(100-R))/(365*P*V*D*100)


PEC (µg/L) = 1,5*10-6*A(100-R)

A (kg/år) = total mängd såld aktiv substans i Sverige 2008. Informationen och försäljningsstatistiken är framtagen av Läkemedelsstatistik AB (LSAB) via LIF och inkluderar alla produkter som innehåller samma aktiva substans inklusive enantiomerer och salter.

R (%) = reduktionsgrad som beror på adsorption till slam, avdunstning, hydrolys eller bionedbrytning. Konstanten R = 0 om data saknas.

P (st) = antal invånare i Sverige = 9*106

V (L/dag) = volym avloppsvatten per person och dag (TGD standardvärde)

D = utspädningsfaktor av avloppsvatten med ytvatten = 10 (TGD standardvärde)

(Notera: Siffran 109 används för att omvandla kg till µg).


A = 1106 kg (data från Läkemedelsstatistik AB, LSAB). Denna siffra är baserad på den totala mängden propranolol som såldes i Sverige 2008.

R* = 87%


*Den beräknade reduktionsgraden i reningsverk (87%) är extrapolerad från bionedbrytbarhetsstudien (ref 1), baserat på beräkningar i EU:s Technical Guidance Document (TGD) där följande parametrar använts; biologiskt lättnedbrytbart, ångtryck <5*10-6 Pa (ref 2), vattenlöslighet 61.7 mg/L (ref 2) och Kdslam = 480 L/kg.


PEC (µg/L) = 1,5*10-6*1106(100-87) = 0,02 µg/L



Ekotoxikologiska studier

Ekotoxikologiska data för propranolol är summerade i tabell 1. De data som använts för PNEC-beräkningen redovisas nedan.

Hyalella azteca (kräftdjur) (ref 3):

NOEC (27 dagar) reproduktion (antal yngel per hona) = 1 µg/L

LOEC (27 dagar) reproduktion (antal yngel per hona) = 100 µg/L


Japansk medaka (Oryzias latipes) (ref 3):

LOEC (4 veckor) reproduktion (antal ägg och levande ägg som kläcktes) = 0,5 µg/L


PNEC baseras på data från referens 3, där den mest känsliga arten som testades var japansk medaka (O. latipes) (LOEC = 0,5 µg/L). Följande faktorer togs i beaktande när PNEC beräknades:


Eftersom data för långtidseffekter är tillgängliga både för vertebrater och för evertebrater, användes en faktor 10 för extrapolering från laboratorium till fält. Dessutom användes ytterligare en faktor 10 för att extrapolera från LOEC- till NOEC-data för fiskstudien. Detta gör att en säkerhetsfaktor på totalt 100 applicerades.


PNEC (µg/L) = 0,5/100 = 0,005 µg/L


TABLE 1. PROPRANOLOL - SUMMARY OF ECOTOXICOLOGY DATA

Species

Life-stage

Exposureroute

Exposure duration

Exposure conc (API/salt)

Effects observed

Reference

Hyalella azteca

14 – 15 days

Culture medium

48 hours

-

LC50 = 29.8 mg l-1

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Ceriodaphnia dubia

24 hours

Culture medium

48 hours

-

LC50 = 0.8 mg l-1

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Daphnia magna

24 hours

Culture medium

48 hours

-

LC50 = 1.6 mg l-1

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Oryzias latipes

3 – 4 days

Culture medium

48 hours

-

LC50 = 24.3 mg l-1

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Oryzias latipes

Adult

Culture medium

14 days

1–500 μg l-1

Reduced growth at 500 μg l-1. Plasma steroid levels affected in males and females. VTG levels affected in female plasma.

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Oryzias latipes

Adult

Culture medium

4 weeks

0.5–100 μg l-1

Significant reduction in number of eggs at lower concentrations, but not at higher concentrations. Reduction in hatchability of viable eggs

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Hyalella azteca

7 – 8 days

Culture medium

27 days

1–500 μg l-1

Reproduction:
NOEC = 1 μg l-1
LOEC = 100 μg l-1
No effect on growth

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Ceriodaphnia dubia

24 hours

Culture medium

7 days

125–1000 μg l-1

Reproduction:
NOEC = 125 μg l-1
LOEC = 250 μg l-1

Huggett et al., 2002 (Ref. 3)

Daphnia magna

<24 hours

Culture medium

48 hours

Propranolol HCL

EC50 = 1 – 10 mg l-1 (Immobilisation)

BL4072C (Ref. 4)

Daphnia magna

<24 hours

Culture medium

24 hours

Propranolol HCL

EC50 = 0.0104 mMol (Intoxication) (2.7 µg l-1)

Lilius et al., 1994 (Ref. 5)

Daphnia pulex

<24 hours

Culture medium

24 hours

Propranolol HCL

EC50 = 0.01478 mMol (Intoxication) (3.8 µg l-1)

Lilius et al., 1995 (Ref. 6)

Anatas testudineus

Adult female

Culture medium

24 hours

Propranolol HCL

Effects on liver enzymes changes in cytochrome oxidase, SDH, Mg++ ATPase, MMDH, CMDH, LDH

Peter et al., 1993 (Ref. 7)

Oncorhynchuss mykiss

Juvenile

Culture medium

96 hours

Propranolol HCL

10–100 mg l-1

BL4072C (Ref. 4)

Bradiunas calyciflorus

?

Culture medium

24 hours

(propranolol)

LC50 = 10µMol l-1 (2.95 mg l-1)

Calleja et al., 1994 (Ref. 8)

Daphnia magna

?

Culture medium

24 hours

(propranolol)

EC50 = 61.2 µMol l-1 (18.1 mg l-1) (Immobilisation)

Calleja et al., 1994 (Ref. 8)

Streptocephalus proboscideas

?

Culture medium

24 hours

(propranolol)

LC50 = 7.2 µMol l-1 (2.13 mg l-1)

Calleja et al., 1994 (Ref. 8)

Artemia salina

?

Culture medium

24 hours

(propranolol)

LC50 = 1570 µMol l-1 (465 mg l-1)

Calleja et al., 1994 (Ref. 8)

Cyprinus carpio

Sperm

Culture medium

24 hours

(propranolol)

Gradual decrease in percentage of motile sperm between 2 x 10-5 and 6 x 10-5 M. No effect at 1.5 x 10-5 M. Slight increase between 7 x 10-6 and 3 x 10-6 M.

Nicotra and Senatori., 1992 (Ref. 9)


Nedbrytbarhet

Biologisk nedbrytbarhet

Propranolol är biologiskt lättnedbrytbart (>60 % mineralisering inom 10-dagarsfönstret) (OECD 301B) vid koncentrationer relevanta för miljön (≤100 µg/L) (ref 1). Det fanns bevis på mikrobiell inhibition vid högre koncentrationer (100 mg/L) av propranolol som normalt används vid standardiserade, regulatoriska tester. Resultatet från detta test gör att läkemedlet försetts med texten ”Läkemedlet bryts ned i miljön” under rubriken Nedbrytbarhet.


Fotolys

Propranolol sönderdelas med solljus och beräknas ha en halveringstid på 1,5 dagar (ref 10, 11). Det finns också annan publicerad data som visar att den beräknade halveringstiden för fotolytisk nedbrytning av propranolol är mellan två och 17 dagar (ref 12).



Adsorption/desorption till aktivt slam i reningsverk

En adsorption/desorptionstudie på aktivt slam har utförts för propranolol. Studien visade att för den variation i biomassakoncentration som normalt återfinns i reningsverk, beräknades den linjära adsorptionskoefficienten Kdads till mellan 390 och 580 L/kg (ref 13).



Bioackumulation

Propranolol har inte potential att lagras upp i vattenlevande organismer, log Dow = 0,722 vid pH 7 (OECD 107) (ref 14). Detta gör att läkemedlet försetts med texten ”Läkemedlet har inte potential att lagras upp i vattenlevande organismer” under rubriken Bioackumulering.



Utsöndring och metabolism

PEC-beräkningen ovan baseras på ett värsta fall scenario där 100% utsöndras som modersubstans, d v s propranolol (ref 15). I själva verket metaboliseras propranolol i hög grad och endast en liten del utsöndras i oförändrad form. Det är också känt att konjugerade metaboliter kan dekonjugera i reningsverk. Om dekonjugering sker kan 17% av dosen potentiellt återgå till propranolol efter behandling i reningsverk. Dessutom kan 41% återfinnas i form av den aktiva metaboliten 4-hydroxipropranolol. Propranolol metaboliseras huvudsakligen i levern. Inom 48 timmar utsöndras ca 90% med urinen och mindre än 5% med faeces (ref 16).



Referenser

1. Daniel M, Gillings E and Roberts G C (2006, draft). Propranolol hydrochloride: Biodegradation in a modified OECD 301B (Ready Biodegradability) and a modified 302B (Inherent biodegradability) test. AstraZeneca Global Safety Health & Environment Report No. BL8033/B.

2. http://chem.sis.nlm.nih.gov/chemidplus/jsp/common/ChemFull.jsp?MW=259.347

3. Huggett D B, Brooks B W, Peterson B, Foran C M and Schlenk D (2002). Toxicity of select beta-adrenergic receptor blocking pharmaceuticals (B-blockers) on aquatic organisms. Arch. Environ. Contam. Toxicol., 43, 229-235.

4. Adams D S (1991). Propranolol hydrochloride: Results of environmental screening studies. Brixham Environmental Report no. BL4072/C.

5. Lilius H, Isomaa B and Holmström T (1994). A comparison of the toxicity of 50 reference chemicals to freshly isolated rainbow trout hepatocytes and Daphnia magna. Aquat. Toxicol., 30, 47-60.

6. Lilius H, Hästbacka T and Isomaa B (1995). A comparison of the toxicity of 30 reference chemicals to Daphnia magna and Daphnia pulex. Environ. Toxicol. Chem., 14 (12), 2085-2088.

7. Peter M C S and Oommen O V (1993). Stimulation of oxidative metabolism by thyroid hormones in propranolol/alloxan treated bony fish (Anabas testudineus (Bloch)). J. Exp. Zool., 266 (2), 85-91.

8. Calleja M C, Persoone G and Geladi P (1994). Comparative Acute Toxicity of the First 50 Multicentre Evaluation of in Vitro Cytotoxicity Chemicals to Aquatic Non-Vertebrates. Arch. Environ. Contam. Toxicol. v26 n1 p69-78.

9. Nicotra A and Senatori O (1992). ß-Adrenergic Antagonists and Carp (Cyprinus carpio L.) Sperm Motility. Fish Biology v41 p667-669.

10. Riddle A M, Liu Q, Robinson P F, Murray-Smith R J. (2005). Application of measured phototransformation rates for predicting environmental concentrations of beta-blockers in rivers. Poster presentation, SETAC, Lille.

11. Robinson P F, Riddle A M, Liu Q, Murray-Smith R J (manuscript in preparation). Modelling the impact of phototransformation on predicted environmental concentrations of propranolol in UK and US Rivers.

12. Andreozzi R, Raffaele M and Nicklas P (2003). Pharmaceuticals in STP effluents and their solar photodegradation in aquatic environment.

13. MacLean S A (2005 draft). Propranolol: Adsorption and desorption to sewage sludge. AstraZeneca Global Safety Health & Environment Report No. BL8001B

14. Bamforth J E (2005). Propranolol hydrochloride: Determination of n-octanol-water partition coefficient at extended pH range. AstraZeneca Global Safety Health & Environment Report No. BL7942/B.

15. Dollery C (Ed.) (1999). Propranolol (hydrochloride). In: Therapeutic Drugs. 2nd Edition. Edinburgh: Churchill Livingstone, Harcourt Brace & Company Ltd. 259-265.

16. www.fass.se, 2006-02-21

Hantering, hållbarhet och förvaring

För dosdispensering gäller att Inderal tabletter har begränsad hållbarhet (3 månader) utanför originalförpackningen.

Förvaras i originalförpackningen. Fukt- och ljuskänsligt. Förvaras vid högst 30°C.

Förpackningsinformation

Tablett 10 mg (vita, märkta INDERAL 10, skåra, 6 mm)
100 x 1 styck blister, tillhandahålls för närvarande ej
30 styck blister, tillhandahålls för närvarande ej
100 styck blister, 87:-, (F)
250 styck burk, 148:50, (F)
Tablett 40 mg (vita, märkta INDERAL 40, skåra, 8 mm)
100 x 1 styck blister, 101:-, (F)
30 styck blister, tillhandahålls för närvarande ej
200 styck burk, 155:-, (F)
250 styck burk, tillhandahålls för närvarande ej

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av