Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Eligard


ReceptstatusFörmånsstatus
Astellas Pharma

Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 45 mg
(Vitt till benvitt pulver. Klar, färglös till svagt gul vätska.)

Gonadotropinfrisättande hormonanalog

Aktiv substans:
ATC-kod: L02AE02
Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2014-01-09.

Indikationer

Eligard 45 mg är indicerat för behandling av hormonberoende prostatacancer i avancerat stadium.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot leuprorelinacetat, mot andra GnRH-agonister eller mot något av hjälpämnena.


Tidigare genomgången orkidektomi (liksom för andra GnRH- agonister leder Eligard inte till ytterligare minskning av serumtestosteron vid kirurgisk kastrering).


Som enda behandling hos prostatacancerpatienter med ryggmärgskompression eller tecken på spinala metastaser.


Eligard 45 mg är kontraindicerat hos kvinnor och hos pediatriska patienter.

Dosering

Dosering för vuxna män

Eligard 45 mg ska administreras under ledning av vårdpersonal som har tillräcklig kunskap för att övervaka och värdera behandlingssvaret.


Eligard 45 mg administreras som en enstaka subkutan injektion var sjätte månad. Den injicerade lösningen bildar en fast läkemedelsdepå som kontinuerligt frisätter leuprorelinacetat under en sexmånadersperiod.


Som regel krävs långvarig behandling med Eligard 45 mg mot prostatacancer i avancerat stadium, och behandlingen ska inte avbrytas vid remission eller förbättring.


Behandlingssvaret vid behandling med Eligard 45 mg ska övervakas kliniskt och genom bestämning av prostataspecifikt antigen (PSA) i serum. Kliniska studier har visat att testosteronnivåerna ökar under de första 3 dagarna av behandlingen hos majoriteten av de patienter som inte genomgått orkidektomi och att nivåerna sedan minskar till under nivåerna för medicinsk kastrering inom 3-4 veckor. När kastratnivåerna nåtts, bibehålls de så länge läkemedelsbehandling fortsätter (< 1 % genombrott av testosteron). Om patientens respons tycks vara suboptimal, bör man bekräfta att testosteronnivåerna i serum har nått eller bibehålls på kastratnivåer.


Administrering

Innehållet i de två förfyllda sterila sprutorna måste blandas omedelbart före administrering av Eligard 45 mg genom subkutan injektion.


Mot bakgrund av djurdata måste intra-arteriell respektive intravenös injektion noga undvikas.


Liksom för andra läkemedel som administreras genom subkutan injektion ska injektionsstället växlas med jämna mellanrum.


Barn och ungdomar

Klinisk erfarenhet från barn (under 18 år) saknas.


Dosjustering hos särskilda patientgrupper

Inga kliniska studier har utförts hos patienter med lever- eller njurinsufficiens.

Varningar och försiktighet

Leuprorelinacetat orsakar, liksom andra GnRH-agonister, en övergående ökning av serumkoncentrationerna av testosteron, dihydrotestosteron och sur fosfatas under den första behandlingsveckan. Patienten kan uppleva försämring av symtom eller debut av nya symtom, inklusive skelettsmärta, neuropati, hematuri eller obstruktion av urinledarens eller blåsans utgång. Dessa symtom försvinner vanligtvis vid fortsatt behandling.


Tilläggsadministrering av en lämplig antiandrogen bör övervägas med början 3 dagar före terapin med leuprorelin och fortsätta under de första två till tre behandlingsveckorna. Detta har rapporterats förhindra efterverkningar av den inledande förhöjningen av serumtestosteron.


Eligard 45 mg sänker inte serumnivåerna av testosteron ytterligare hos manliga patienter som genomgått kirurgisk kastrering.


Fall av ureteralobstruktion och ryggmärgskompression, som kan bidra till förlamning med eller utan fatala komplikationer, har rapporterats med GnRH-agonister. Om ryggmärgskompression eller nedsatt njurfunktion utvecklas, ska standardbehandling av dessa komplikationer inledas.


Patienter med vertebral- och/eller hjärnmetastaser, liksom patienter med obstruktion i urinvägarna, ska noga övervakas under de första behandlingsveckorna.


En del av patienterna har tumörer som inte är känsliga för hormonmanipulering. Detta tillstånd diagnostiseras genom avsaknad av klinisk förbättring trots tillräcklig testosteronsuppression. Tillståndet förbättras inte genom ytterligare behandling med Eligard.


Minskad bentäthet har rapporterats i den medicinska litteraturen hos män som har genomgått orkidektomi eller som har behandlats med en GnRH-agonist.


Antiandrogen terapi ökar risken för frakturer på grund av osteoporos avsevärt, men data är begränsade. Frakturer på grund av osteoporos observerades hos 5 % av patienterna efter 22 månaders farmakologisk androgenblockad och hos 4 % av patienterna efter 5 till 10 års behandling. Risken för frakturer på grund av osteoporos är i allmänhet högre än risken för patologiska frakturer. Förutom långvarig testosteronbrist kan hög ålder, rökning, alkoholkonsumtion, fetma och otillräcklig motion påverka utvecklingen av osteoporos.


Efter marknadsföring har sällsynta fall av hypofys apoplexi (ett kliniskt syndrom sekundärt till hypofysinfarkt) rapporterats efter administrering av GnRH-agonister. Majoriteten inträffade inom 2 veckor efter den första dosen, i något fall inom den första timmen. I dessa fall var tecknen på hypofysapoplexi plötslig huvudvärk, kräkning, synförändringar, oftalmoplegi, förändrad mental status och ibland kardiovaskulär kollaps. Omedelbar medicinsk tillsyn krävs.


Hyperglykemi och diabetes: Hyperglykemi och en ökad risk att utveckla diabetes har rapporterats hos män som får GnRH-agonister. Hyperglykemi kan tyda på utveckling av diabetes mellitus eller försämring av glykemisk kontroll hos patienter med diabetes. Kontrollera blodglukos och/eller glykosylerat hemoglobin (HbA1c) regelbundet hos patienter som får GnRH agonister och behandla dem enligt gällande riktlinjer för behandling av hyperglykemi eller diabetes.

Hjärt-och kärlsjukdomar: Ökad risk för att utveckla hjärtinfarkt, plötslig hjärtdöd och stroke har rapporterats i samband med användning av GnRH-agonister hos män. Risken verkar låg baserad på rapporter om relativ risk och ska utvärderas noggrant med kardiovaskulära riskfaktorer, då man beslutar om vilken behandling patienter med prostata cancer ska få. Patienter som får GnRH agonister ska kontrolleras för symtom och tecken som tyder på utvecklande av kardiovaskulär sjukdom och ska behandlas enligt gällande behandlingsriktlinjer.

Interaktioner

Inga studier av farmakokinetiska interaktioner mellan läkemedel har genomförts med Eligard 45 mg. Det finns inga tillgängliga rapporter angående interaktioner av leuprorelinacetat med andra läkemedelsprodukter.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Ej relevant, eftersom Eligard 45 mg är kontraindicerat hos kvinnor.

Amning  (Läs mer om amning)

Ej relevant, eftersom Eligard 45 mg är kontraindicerat hos kvinnor.

Trafik

Det har inte genomförts några studier av Eligard 45 mg:s effekter på förmågan att köra fordon och använda maskiner.


Förmågan att framföra fordon och använda maskiner kan försämras på grund av trötthet, yrsel och synrubbningar, som är möjliga biverkningar av behandlingen eller som kan bero på den underliggande sjukdomen.

Biverkningar

De biverkningar som iakttagits med Eligard 45 mg beror huvudsakligen på den specifika farmakologiska verkningsmekanismen hos leuprorelinacetat, nämligen ökningar och minskningar av vissa hormonnivåer. De vanligaste biverkningarna är värmevallningar, illamående, sjukdomskänsla och trötthet samt övergående lokal irritation vid injektionsstället. Lindriga till måttliga värmevallningar förekommer hos omkring 58 % av patienterna.


Följande biverkningar rapporterades under kliniska försök med Eligard hos patienter med framskridet prostatakarcinom. Biverkningarnas frekvens klassificeras som mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanliga (≥ 1/1000, < 1/100) sällsynta, (≥ 1/10 000, < 1/1000) och mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Tabell 1: Biverkningar i kliniska studier med Eligard

Infektioner och infestationer

vanliga

nasofaryngit

mindre vanliga

urinvägsinfektion, lokal hudinfektion

Metabolism och nutrition

mindre vanliga

förvärrad diabetes mellitus

Psykiska störningar

mindre vanliga

onormala drömmar, depression, minskat libido

Centrala och perifera nervsystemet

mindre vanliga

yrsel, huvudvärk, hypestesi, sömnlöshet, rubbning av

smaksinnet, rubbning av luktsinnet

sällsynta

onormala ofrivilliga rörelser

Blodkärl

mycket vanliga

värmevallningar

mindre vanliga

hypertoni, hypotoni

sällsynta

synkope och kollaps

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

mindre vanliga

rinorré, dyspné

Magtarmkanalen

vanliga

illamående, diarré

mindre vanliga

obstipation, muntorrhet, dyspepsi, kräkning

sällsynta

flatulens, rapning

Hud och subkutan vävnad

mycket vanliga

ekkymoser, erytem

vanliga

klåda, nattliga svettningar

mindre vanliga

klibbighet, ökad svettning

sällsynta

alopeci, hudutslag

Muskuloskeletala systemet och bindväv

vanliga

ledvärk, värk i extremiteter, myalgi

mindre vanliga

ryggsmärta, muskelkramper

Njurar och urinvägar

vanliga

infrekvent urintömning, miktionssvårighet, dysuri, nykturi, oliguri

mindre vanliga

blåskramp, hematuri, förvärrad frekvent urintömning, urinretention

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

vanliga

ömma bröst, testikelatrofi, smärta i testiklarna, infertilitet, brösthypertrofi

mindre vanliga

gynekomasti, impotens, testikelrubbning

sällsynta

bröstsmärta

Allmänna symtom och/eller fynd vid administreringsstället

mycket vanliga

trötthet, sveda vid injektionsstället, parestesi vid injektionsstället

vanliga

sjukdomskänsla, smärta vid injektionsstället, blåmärke vid injektionsstället, stickningar vid injektionsstället, stelhet, svaghet

mindre vanliga

klåda vid injektionsstället, letargi, smärta, pyrexi

sällsynta

sår vid injektionsstället

mycket sällsynta

nekros vid injektionsstället

Blodet och lymfsystemet

vanliga

hematologiska förändringar

Undersökningar

vanliga

ökad blodkreatininfosfokinas, förlängd koagulationstid

mindre vanliga

ökat alaninaminotransferas, ökade blodtriglycerider, förlängd protrombintid, viktökning


Andra biverkningar som har rapporterats allmänt förekomma vid behandling med leuprorelinacetat inbegriper perifert ödem, lungemboli, hjärtklappning, myalgi, känselförändringar i huden, muskelsvaghet, rysningar, yrsel, utslag, amnesi och synrubbningar. Infarcering av befintlig hypofysapoplexi har rapporterats i sällsynta fall efter tillförsel av såväl kort- som långverkande GnRH-agonister. Det har förekommit sällsynta rapporter om trombocytopeni och leukopeni. Förändrad glukostolerans har rapporterats.


Lokala biverkningar som rapporterats efter injektion med Eligard 45 mg är normalt sådana som ofta förknippas med liknande subkutant injicerade produkter. I allmänhet är dessa lokala biverkningar efter subkutan injektion lindriga och beskrivs ha kort varaktighet.


Ändringar i bentäthet

Minskad bentäthet har rapporterats i den medicinska litteraturen hos män som har genomgått orkidektomi eller som har behandlats med GnRH-agonist. Det kan förväntas att långvarig behandling med leuprorelin kan leda till ökade tecken på osteoporos. Beträffande den ökade risken för frakturer på grund av osteoporos.


Förvärrande av sjukdomssymtom

Behandling med leuprorelin kan göra att sjukdomssymtomen förvärras under de första veckorna. Om tillstånd såsom vertebralmetastaser och/eller urinvägsobstruktion eller hematuri försvåras, kan neurologiska problem såsom svaghet och/eller parestesi i de nedre extremiteterna eller förvärrande urinvägssymtom uppstå.

Överdosering

Eligard 45 mg har inte missbrukspotential och avsiktlig överdosering anses som osannolik. Det finns inga rapporter om missbruk eller överdosering vid klinisk användning av leuprorelinacetat. I händelse av en överdos ska patienten övervakas och symtomatisk stödbehandling ges.

Farmakodynamik

Leuprorelinacetat är en syntetisk nonapeptid, analog till naturligt förekommande gonadotropinfrisättande hormon (GnRH), som vid kontinuerlig tillförsel hämmar hypofysens utsöndring av gonadotropin och undertrycker steroidgenes i testiklarna hos män. Denna effekt är reversibel när läkemedelsterapin upphör. Analogen är mer potent än det naturliga hormonet, och tiden det tar för att normalisera testosteronhalten kan variera mellan patienter.


Administrering av leuprorelinacetat resulterar inledningsvis i ökade nivåer av cirkulerande luteiniseringshormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH) i blodet, vilket leder till en övergående ökning av gonadsteroid-, testosteron- och dihydrotestosteronnivåerna hos män. Kontinuerlig administrering av leuprorelinacetat leder till minskade nivåer av LH och FSH. Hos män sjunker testosteronnivån till under kastrattröskeln (≤ 50 ng/dl). Dessa minskningar inträffar inom tre till fyra veckor efter att behandlingen inletts. Genomsnittliga testosteronnivåer efter sex månader är 10,4 (± 0,53) ng/dl, vilket är jämförbart med nivåerna efter bilateral orkidektomi. Samtliga patienter förutom en i den pivotala kliniska studien nådde kastratnivåer efter 4 veckor efter att ha fått en fulldos 45 mg leuprorelin. Hos de allra flesta patienterna var de iakttagna testosteronnivåerna under 20 ng/dl, men det fulla värdet av dessa låga nivåer har ännu inte fastställts. PSA-nivåerna sjönk med 97 % under sex månader.


Långtidsstudier har visat att vid fortsatt terapi bibehålls testosteron under kastratnivå i upp till sju år och förmodligen på obestämd tid.


Tumörstorleken mättes inte direkt under det kliniska försöksprogrammet med Eligard 45 mg, men ett indirekt fördelaktigt tumörsvar visades genom en 97-procentig reduktion av genomsnittligt PSA.

Farmakokinetik

Absorption: Hos patienter med prostatacancer i avancerat stadium stiger de genomsnittliga leuprorelinkoncentrationerna i serum efter den första injektionen till 82 ng/ml 4,4 timmar (Cmax) efter injektion. Efter de initialt höga koncentrationerna som följer varje injektion, är nivåerna i serum relativt konstanta (0,2 – 2 ng/ml) under en platåfas dag 3-168. Det finns inga belägg för ackumulering vid upprepad dosering.


Distribution: Den genomsnittliga distributionsvolymen av leuprorelin efter intravenös bolusadministrering till friska frivilliga män var 27 liter. In vitro-bindning till humana plasmaproteiner varierade mellan 43 % och 49 %.


Elimination: Hos friska frivilliga män resulterade intravenös bolusadministrering av 1 mg leuprorelinacetat i ett genomsnittligt systemiskt clearance på 8,34 liter/timme och en elimineringshalveringstid på omkring 3 timmar, baserat på en tvåkompartmentmodell.


Inga exkretionsstudier har genomförts med Eligard.


Inga metabolismstudier har genomförts med Eligard.

Prekliniska uppgifter

Prekliniska studier med leuprorelinacetat visade effekter på reproduktionssystemet hos båda könen, vilket förväntades utifrån de kända farmakologiska egenskaperna. Dessa effekter visades vara reversibla vid avslutad behandling och efter en lämplig regenereringstid. Leuprorelinacetat visade inte teratogenicitet. Embryotoxicitet/-dödlighet iakttogs hos kanin, vilket överensstämmer med leuprorelins farmakologiska effekter på reproduktionssystemet.


Karcinogenicitetsstudier utfördes på råtta och mus under 24 månader. Hos råtta sågs en dosrelaterad ökning av hypofysapoplexi efter subkutan administrering av doser på 0,6 till 4 mg/kg/dag. Inga sådana effekter observerades hos mus.


Leuprorelinacetat och den besläktade enmånadsprodukten Eligard 7,5 mg var inte mutagena i en serie in vitro- och in vivo-analyser.

Innehåll

En förfylld spruta med pulver till injektionsvätska, lösning innehåller 45 mg leuprorelinacetat, vilket motsvarar 41,7 mg leuprorelin.


Spädningsvätska (spruta A):

DL-laktid-glukolid-sampolymer (85:15)

N-metylpyrrolidon

Pulver (spruta B):

Inga

Blandbarhet

Leuprorelin i spruta B får endast blandas med spädningsvätskan i spruta A och får inte blandas med andra läkemedel.

Hantering, hållbarhet och förvaring

Hållbarhet: 2 år.


När brickförpackningen har öppnats första gången, måste pulvret och spädningsvätskan omedelbart blandas och ges till patienten.


Efter beredning skall lösningen användas omedelbart, då viskositeten ökar med tiden.

Förvaras i kylskåp (2 °C – 8 °C).

Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.


Beredningsanvisning:


Låt produkten få rumstemperatur.

Förbered först patienten för injektionen. Förbered därefter produkten enligt instruktionerna nedan.


Steg 1: Öppna båda brickorna (riv av folien från hörnet som känns igen med en liten bubbla) och töm ut innehållet på en ren yta (två brickor innehållande spruta A (figur 1.1) och spruta B (figur 1.2)). Kassera torkmedelspåsarna.


Steg 1


Steg 2: Dra ut och skruva inte av den blåfärgade korta kolvstången med den fastsatta grå proppen från spruta B och kassera (figur 2). Försök inte att blanda produkten med två proppar på plats.


Steg 2


Steg 3: Skruva försiktigt fast den vita kolvstången till spruta B i den kvarvarande grå proppen i spruta B (figur 3).


Steg 3


Steg 4: Avlägsna det grå gummilocket från spruta B och lägg ner sprutan (figur 4).


Steg 4


Steg 5: Håll spruta A lodrätt för att vara säker på att ingen vätska läcker ut och skruva av det ofärgade locket från spruta A (figur 5).


Steg 5


Steg 6: Koppla ihop de två sprutorna genom att trycka och skruva spruta B på spruta A så att de sitter säkert (figur 6a och 6b). Skruva inte ihop för hårt.


Steg 6


Steg 7: Vänd den sammansatta enheten upp och ner och fortsätt att hålla sprutorna lodrätt med spruta B underst och injicera vätskeinnehållet från spruta A till pulvret (leuprorelinacetat) i spruta B (figur 7).


Steg 7


Steg 8: Blanda produkten noga genom att försiktigt trycka innehållet i båda sprutorna fram och tillbaka mellan sprutorna (totalt 60 gånger vilket tar ca. 60 sekunder) i ett horisontellt läge för att erhålla en homogen, viskös lösning (figur 8). Böj inte sprutsystemet (observera att detta kan orsaka läckage eftersom du delvis kan skruva isär sprutorna).


Steg 8


Den viskösa lösningen kommer att ha en färg från färglös till vit till svagt gul (vilket kan innefatta nyanser av vitt till svagt gult) när den har blandats ordentligt.


Viktigt: Efter blandning, fortsätt omedelbart med nästa steg eftersom produkten blir mer trögflytande med tiden. Kylförvara inte den blandade produkten.


Observera: Produkten måste blandas enligt beskrivningen; skakning KOMMER INTE att ge en fullgod blandning av produkten.


Steg 9: Håll sprutorna lodrätt med spruta B underst. Sprutorna ska vara säkert ihopkopplade. Dra ner all blandad produkt i spruta B (bred spruta) genom att trycka ner kolven i spruta A och lätt dra tillbaks kolven i spruta B (figur 9).


Steg 9


Steg 10: Vrid av spruta A samtidigt som kolven i spruta A fortsatt hålls nedryckt (figur 10). Se till att ingen produkt läcker ut eftersom kanylen i sådana fall inte kommer att fästa säkert när den sätts på.


Observera: en stor eller några små luftbubblor kan finnas kvar i beredningen - detta är acceptabelt. Tryck inte ut luftbubblorna från spruta B i detta skede eftersom produkt kan förloras!


Steg 10


Steg 11: Håll spruta B upprätt. Öppna förpackningen med säkerhetskanylen genom att dra av pappersfliken och ta ut säkerhetskanylen. Fäst säkerhetskanylen på spruta B genom att hålla i sprutan och vrida kanylen medurs tills kanylen sitter fast (figur 11). Skruva inte för hårt.


Bild 11


Steg 12: Dra av kanylens skydd vid administrering (figur 12).

Viktigt: Aktivera inte säkerhetskanylens mekanism före administrering.


Steg 12


Steg 13: Tryck ut alla stora luftbubblor från spruta B före administrering. Administrera produkten subkutant. Säkerställ att hela mängden av produkten från spruta B injiceras.


Steg 14: Efter injektion lås kanylens skydd genom att använda någon av metoderna för aktivering nedan.


1. Stängning mot en plan yta


Tryck säkerhetsskyddet med spaken nedåt och mot en plan yta (figur 14.1a och b) för att täcka kanylen och låsa skyddet.

Säkerställ det låsta läget genom ett hörbart och distinkt ”klick”. Låst position kommer att fullständigt täcka nålspetsen (figur 14.1b).


Steg 14.1


2. Stängning med tummen


Placera tummen på spaken och för säkerhetsskyddet mot nålspetsen (figur 14.2a och b) för att täcka nålen och låsa skyddet,

Säkerställ det låsta läget genom ett hörbart och distinkt ”klick”. Låst läge kommer att fullständigt täcka nålspetsen (firgur 14.2b).


Bild 14.2


Steg 15: Då säkerhetsskyddet är låst, kassera genast kanylen och sprutan i en godkänd avfallsbehållare.

Förpackningsinformation

Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 45 mg Vitt till benvitt pulver. Klar, färglös till svagt gul vätska.
1 styck förfylld spruta, 5370:50, F

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av