Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Matrifen


Läkemedlet är narkotikaklassatMiljöinformationReceptstatusFörmånsstatus
Takeda Pharma

Depotplåster 12 mikrog/timme
(Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 12 mikrogram/timme depotplåster har brun märkning.)

narkotikaindikation Beroendeframkallande medel.
Iakttag största försiktighet vid förskrivning av detta läkemedel.

Särskild receptblankett krävs

Analgetikum, opioid

Aktiv substans:
ATC-kod: N02AB03
Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Texten nedan gäller för:
Matrifen depotplåster 12 mikrog/timme, 25 mikrog/timme, 50 mikrog/timme, 75 mikrog/timme och 100 mikrog/timme

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2012-07–23..

Indikationer

Vuxna:

Svår kronisk smärta där endast opioider erbjuder tillräcklig analgetisk effekt.


Barn:

Långtidsbehandling av svår kronisk smärta hos barn från 2 års ålder som får opioidbehandling.

Kontraindikationer

Matrifen är kontraindicerat till patienter med känd överkänslighet mot fentanyl eller mot hjälpämnena i plåstret.


Akut eller postoperativ smärta eftersom dostitrering ej är möjlig vid korttidsbehandling.


Allvarlig andningsdepression.


Allvarlig påverkan på centrala nervsystemet.

Dosering

Matrifen depotplåster frisätter aktiv substans under 72 timmar. Frisättningshastigheten av fentanyl är 12, 25, 50, 75 och 100 mikrogram/timme och motsvarande aktiv yta är 4,2 cm2, 8,4 cm2, 16,8 cm2, 25,2 cm2 och 33,6 cm2.


Administreringssätt

För transdermal användning.


Matrifen ska fästas på överkroppen eller överarmen på en obestrålad, slät hudyta utan tecken på irritation. Hos små barn bör plåstret fästas på den övre delen av ryggen för att minimera risken att barnet tar bort plåstret. Hårväxt på applikationsstället (en obehårad yta är lämpligast) ska klippas (inte rakas) före appliceringen. Om applikationsstället måste rengöras före applicering ska detta göras med rent vatten. Tvål, olja, lotion, alkohol eller andra medel som kan irritera huden eller förändra dess egenskaper bör inte användas. Huden ska vara helt torr innan depotplåstret appliceras.


Eftersom utsidan av plåstret är täckt av en vattentät skyddsfilm kan man ta en kort dusch med plåster på.


Depotplåstret ska appliceras på huden omedelbart efter det att förpackningen öppnats. Efter avlägsnandet av skyddsfilmen ska depotplåstret fästas genom kraftigt tryck mot huden med handflatan i cirka 30 sekunder. Hela depotplåstret, i synnerhet kanterna, måste ligga an ordentligt mot huden. Ytterligare fixering av depotplåstret kan vara nödvändig. Tvätta därefter händerna med rent vatten. Depotplåstret bör bäras i 72 timmar i taget. Vid byte av depotplåster ska det nya depotplåstret appliceras på en annan hudyta. Samma applikationsställe bör inte användas inom 7 dagar.


Depotplåstret ska inte delas eller klippas itu. (se avsnitt Varningar och försiktighet).


För anvisningar om destruktion se avsnitt Hantering, hållbarhet och förvaring.


Fentanyldosen är individuell och vid varje plåsterbyte ska dess effekt bedömas och vid behov justeras.


Vuxna:


Val av initial dos

Doseringen av fentanyl baseras på tidigare användning av opioider. Eventuell toleransutveckling, annan samtidig medicinering, patientens allmänna hälsotillstånd och sjukdomens svårighetsgrad ska även beaktas.


Den initiala dosen skall inte överstiga 25 mikrogram/timme om opioidkänsligheten för patientens smärttillstånd är oklar.


Övergång från annan opioidbehandling

Vid övergång från peroral eller parenteral opioidbehandling till fentanylplåster bör den initiala dosen bestämmas enligt följande:


1. Summera behovet av analgetika under de senaste 24 timmarna.

2. Konvertera denna mängd till ekvianalgetisk oral morfindos, se tabell 1.

3. Ekvianalgetisk fentanyldos återfinnes i tabell 2.


Tabell 1. Ekvianalgetisk dosomvandling (mg)

Alla intramuskulära och orala doser i tabellen motsvarar 10 mg morfin intramuskulärt vad gäller analgetisk effekt.


Ekvianalgetiska doser (mg)

Läkemedel

im*

Oralt

morfin

- kronisk behandling**


10


30

- enstaka eller intermittenta doser

10

60

hydromorfon

1,5

7,5

metadon

10

20

oxykodon

10-15

20-30

levorfanol

2

4

oxymorfon

1

10 (rektalt)

diamorfin

5

60

petidin

75

-

kodein

-

200

buprenorfin

0,4

0,8 (sublingualt)

ketobemidon

10

30

*Baserat på studier med enstaka doser i vilka den intramuskulära dosen av varje ovan nämnt läkemedel jämfördes med morfin för att erhålla ekvivalent effekt. Oral dosering rekommenderas vid övergång från parenteral till oral administrering.

** Ekvipotensförhållandet 3:1 för intramuskulärt/oralt tillfört morfin baseras på en studie av patienter med kronisk smärta.


Tabell 2. Rekommenderad initial dos av Matrifen baserad på daglig oral morfindos


Peroralt tillfört morfin
per 24 tim (mg/dag)

Dos Matrifen depotplåster
mikrogram/timme

<135
135-224
225-314
315-404
405-494
495-584
585-674
675-764
765-854
855-944
945-1034
1035-1124

25
50
75
100
125
150
175
200
225
250
275
300


Omvandlingstabeller baseras på kliniska prövningar. Tabeller baserade på andra studier har visat sig effektiva i klinisk praxis och kan också användas.


En första utvärdering av den maximala analgetiska effekten av Matrifen kan göras först när depotplåstret suttit på i 24 timmar. Denna fördröjning beror på att fentanylkoncentrationen i serum stiger gradvis under de första 24 timmarna efter applicering. Tidigare behandling med opioider bör därför sättas ut gradvis efter applicering av det första plåstret tills dess en analgetisk effekt av Matrifen uppnåtts.


Dostitrering och underhållsbehandling

Depotplåstret ska bytas ut efter 72 timmar. Dosen ska titreras fram individuellt tills dess analgetisk effekt erhålles. Patienten som upplever en markant minskad effekt 48-72 timmar efter att plåstret applicerats kan kräva byte av depotplåstret efter 48 timmar. Styrkan 12 mikrogram/timme är lämplig för titrering i det lägre dosområdet. Om otillräcklig smärtlindring erhålls efter applikation av det första depotplåstret kan dosen ökas efter 3 dagar tills önskad effekt uppnås för varje enskild patient. Ytterligare dostitrering kan normalt göras med dosökning om 12 mikrogram/timme eller 25 mikrogram/timme, dock med beaktande av patientens behov av tilläggsmedicinering av analgetika och smärtans svårighetsgrad. Mer än ett depotplåster kan användas vid titrering eller för doser över 100 mikrogram/timme. Vissa patienter kan periodvis behöva komplettering med ett kortverkande analgetikum i händelse av genombrottssmärtor. För vissa patienter kan kompletterande analgetiska metoder eller alternativa administreringsmetoder av opioidpreparat krävas när Matrifen-dosen överstiger 300 mikrogram/timme.


Vid övergång till fentanyl depotplåster från långtidsbehandling med morfin har abstinenssymtom rapporterats trots adekvat smärtlindring. Om abstinens inträffar rekommenderas behandling med kortverkande morfin i låg dos.


Utsättning av Matrifen

Vid utsättning av plåstret ska ersättningsbehandling med andra opioider sättas in gradvis med låg initialdos som ökas långsamt. Detta beroende på att fentanyl-koncentrationen sjunker gradvis efter att depotplåstret avlägsnas, det tar minst 17 timmar för fentanyl-koncentrationen i serum att minska med 50% (se avsnitt Farmakokinetik). Analgetika av opioidtyp ska i allmänhet sättas ut gradvis för att undvika abstinenssymtom (illamående, kräkningar, diarré, oro och darrningar).


Behandling av äldre patienter

Äldre eller kakektiska patienter ska noga övervakas och vid behov erhålla lägre dos (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Behandling av patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion

Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion ska noga övervakas med avseende på överdoseringssymtom och dosen skall eventuellt minskas (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Behandling av patienter med feber

Dosjustering kan krävas vid feberepisoder (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Användning till barn

Barn, 16 år och äldre: följ dosering för vuxna.


Barn, 2-16 års ålder:

Matrifen bör endast ges till opioidtoleranta pediatriska patienter (i åldern 2-16 år), som redan står på motsvarande minst 30 mg oralt morfin per dag. För att ställa om pediatriska patienter från orala eller parenterala opioider till Matrifen, se Ekvianalgetisk dosomvandling (tabell 1) och Rekommenderad initial Matrifendos baserad på daglig oral morfindos (tabell 3).


Tabell 3: Rekommenderad initial Matrifen-dos baserad på daglig oral morfindos 1


Peroral morfindos per dygn (mg/dygn)

Dos av Matrifen depotplåster (mikrogram/h)

För pediatriska patienter2

För pediatriska patienter2

30-44

12

45-134

25

1 I kliniska prövningar användes dessa intervall för daglig oral morfindos som grund för omvandling till Matrifen.

2 Omvandling till Matrifendoser högre än 25 mikrogram/timme är samma för vuxna och barn.


För barn som får mer än 90 mg oralt morfin per dygn finns det för närvarande endast mycket begränsat med data från kliniska prövningar. I de pediatriska studierna beräknades dosen fentanyl depotplåster försiktigt: 30 mg till 44 mg oralt morfin per dygn eller motsvarande opioiddos ersattes av ett depotplåster i styrkan 12 mikrogram/timme. Man bör notera att denna omvandlingstabell för barn endast gäller för byte från oralt morfin (eller motsvarande) till fentanylplåster. Omvandlingstabellen kan inte användas för att byta från fentanyl till andra opioider, eftersom överdosering då kan inträffa.


Den analgetiska effekten av den första dosen av Matrifen plåster kommer inte att vara optimal under de första 24 timmarna. Därför ska patienterna ges den tidigare dosen av analgetika under de första 12 timmarna efter bytet till Matrifen. Under de följande 12 timmarna ska detta analgetika ges baserat på kliniskt behov.


Eftersom maximala fentanylnivåer nås efter 12-24 timmars behandling, rekommenderas det att patienten övervakas med avseende på biverkningar, som kan inbegripa hypoventilation, under minst 48 timmar efter start av Matrifenbehandlingen eller vid upptritering av dosen (se även avsnitt Varningar och försiktighet).


Dostitrering och underhållsbehandling

Om den analgetiska effekten av Matrifen är otillräcklig, bör tillägg av morfin eller någon annan kortverkande opioid ges. Beroende på behovet av ytterligare smärtlindring och barnets smärtstatus, kan dosen ökas. Dosändringar ska göras i steg om 12 mikrogram/timme.

Varningar och försiktighet

Transdermalt fentanyl ska inte användas vid behandling av akut eller postoperativ smärta eftersom tillfälle till dostitrering ej ges vid korttidsbehandling och risk för allvarlig eller livshotande andningsdepression då kan föreligga.


Patienter som drabbats av allvarliga biverkningar bör övervakas upp till 24 timmar efter att depotplåstret med fentanyl avlägsnats, eftersom fentanylnivåerna sjunker gradvis och har minskat med ungefär 50% 17 (mellan 13-22) timmar senare.


Matrifenplåster ska förvaras utom räckhåll för barn både före och efter användning.


Dela inte på depotplåstren. Ett plåster som har delats, klippts itu eller på som på något vis är skadat ska inte användas.


Andningsdepression

Liksom för andra opioider kan uttalad andningsdepression uppträda hos vissa patienter vid behandling med fentanyl depotplåster, patienterna behöver därför övervakas med tanke på dessa biverkningar. Andningsdepression kan uppträda även efter att depotplåstret avlägsnats. Risken för andningsdepression ökar med ökad dos fentanyl (se avsnitt Överdosering, angående andningsdepression). CNS-påverkande läkemedel kan öka andningsdepressionen (se avsnitt Interaktioner).


Kronisk lungsjukdom

Fentanyl kan ge fler allvarliga biverkningar hos patienter med kronisk obstruktivitet eller andra pulmonella sjukdomar. Hos sådana patienter kan opioider minska andningsdrive och öka luftvägsmotståndet.


Beroende och missbrukspotential

Tolerans samt fysiskt och psykiskt beroende kan utvecklas vid upprepad tillförsel av opioider. Iatrogent beroende efter opioidadministrering är sällsynt. Patienter som tidigare har varit drogberoende eller missbrukat alkohol har en större risk att utveckla beroende och missbruk av opioidbehandling. Patienter som har en ökad risk för opioidmissbruk kan behandlas med opioidläkemedel med modifierad frisättning, men sådana patienter behöver övervakas med avseende på tecken på felaktig användning, missbruk eller beroende. Fentanyl kan missbrukas på samma sätt som andra opioidagonister. Missbruk eller medveten felaktig användning kan leda till överdos och/eller död.


Förhöjt intrakraniellt tryck

Matrifen bör användas med försiktighet hos patienter som är särskilt känsliga för intrakraniella effekter av CO2-retention, som vid förhöjt intrakraniellt tryck, sänkt medvetandegrad eller koma. Fentanyl ska användas med försiktighet till patienter med hjärntumörer.


Hjärtsjukdom

Fentanyl kan orsaka bradykardi och ska därför administreras med försiktighet till patienter med bradyarytmier.


Opioider kan orsaka hypotension, speciellt hos patienter som är akut hypovolemiska. Underliggande, symtomatisk hypotension och/eller hypovolemi måste korrigeras innan behandling med fentanyl transdermala plåster inleds.


Nedsatt leverfunktion

Eftersom fentanyl metaboliseras till inaktiva metaboliter i levern, kan nedsatt leverfunktion fördröja eliminationen. Om patienter med nedsatt leverfunktion behandlas med transdermalt fentanyl, bör de övervakas noga med avseende på fentanyltoxicitet och vid behov erhålla lägre dos fentanyl (se avsnitt Farmakokinetik).


Nedsatt njurfunktion

Mindre än 10% av fentanyl utsöndras oförändrat via njurarna och i motsats till morfin elimineras inga kända aktiva metaboliter via njurarna. Om patienter med nedsatt njurfunktion får Matrifen ska de övervakas med avseende på fentanyltoxicitet och vid behov erhålla lägre dos (se avsnitt Farmakokinetik).


Feber/yttre värme

En farmakokinetisk modell tyder på att serumkoncentrationen av fentanyl kan öka med ungefär en tredjedel om hudtemperaturen ökar till 40°C. Därför ska patienter med feber observeras för opioidbiverkningar och vid behov ska fentanyldosen justeras. Det finns potential för en temperaturberoende ökning av frisättningen av fentanyl från systemet, vilket kan leda till möjlig överdosering och död. En klinisk farmakologisk studie utförd på friska vuxna frivilliga har visat att värmetillförsel på ett system med transdermalt fentanyl ökar de genomsnittliga fentanyl AUC-värdena med 120% och genomsnittliga Cmax-värden med 61%.


Alla patienter ska informeras om att applikationsstället inte heller bör utsättas för värme från yttre värmekälla, t ex värmedynor, elektriska filtar, uppvärmda vattensängar, värme- eller solarielampor, intensiv solning, varmvattenflaskor, långa, varma bad, bastubad och bad i varm bubbelpool.


Interaktioner med andra läkemedel

Interaktioner med CYP3A4-hämmare: Samtidig användning av transdermalt fentanyl och cytokrom P450 3A4(CYP3A4)-hämmare (t ex ritonavir, ketokonazol, itrakonazol, troleandomycin, klaritromycin, nelfinavir, nefazodon, verapamil, diltiazem och amiodaron) kan orsaka en ökning av fentanyls plasmakoncentration. Detta kan öka eller förlänga både den terapeutiska effekten och biverkningarna, samt kan leda till allvarlig andningsdepression. I denna situation är det lämpligt med speciell omvårdnad och övervakning av patienten. Därför kan samtidigt användande av transdermalt fentanyl och CYP3A4-hämmare inte rekommenderas, såvida inte patienten kan övervakas noggrant. Patienter, speciellt de som behandlas med transdermalt fentanyl och CYP3A4-hämmare, bör övervakas med avseende på tecken på andningsdepression och dosjusteringar ska göras om det är motiverat.


Äldre patienter

Kliniska studier, med intravenöst fentanyl, talar för att äldre patienter kan ha en minskad clearance, förlängd halveringstid och att de kan vara känsligare för läkemedlet jämfört med yngre patienter. Om äldre patienter behandlas med transdermalt fentanyl, ska de noga övervakas med avseende på tecken på fentanyltoxicitet och vid behov erhålla lägre dos (se avsnitt Farmakokinetik).


Pediatrisk användning

Matrifen ska inte ges till opioidnaiva pediatriska patienter (se avsnitt Dosering). Det finns risk för allvarlig eller livshotande hypoventilation oberoende av dos av Matrifen depotplåster.


Fentanyl depotplåster har inte studerats hos barn yngre än 2 år. Matrifen ska bara ges till opioidtoleranta barn som är 2 år eller äldre (se avsnitt Dosering). Matrifen bör inte ges till barn yngre än 2 år.


För att förhindra att barn av misstag stoppar plåstret i munnen, ska man välja applikationsstället för plåstret med omsorg (se avsnitt Dosering) samt noga kontrollera att det sitter fast.


Amning

Eftersom fentanyl utsöndras i bröstmjölk, ska amning avslutas under behandling med transdermalt fentanyl (se även avsnitt Amning).


Patienter med myastenia gravis

Icke-epileptiska (myo)kloniska reaktioner kan förekomma. Behandling av patienter med myastenia gravis ska ske med försiktighet.


Samtidig användning av kombinerade agonister/antagonister

Samtidig användning av buprenorfin, nalbufin, eller pentazocin rekommenderas inte (se även avsnitt Interaktioner).

Interaktioner

Samtidig behandling med andra medel som dämpar centrala nervsystemet, såsom opioider, sedativa, sömnmedel, allmänanestetika, fentiaziner, lugnande medel, muskelavslappnande medel, sederande antihistaminer och alkohol kan förstärka den andningsdepressiva effekten av fentanyl, vilket kan leda till hypoventilering, hypotension och sänkt medvetandegrad, koma eller död. Detta gör att samtidig behandling med något av dessa läkemedel och transdermalt fentanyl kräver speciell vård och övervakning av patienten.


Fentanyl, ett hög-clearance läkemedel, metaboliseras snabbt och i stor omfattning främst av CYP 3A4.

Samtidig användning av transdermalt fentanyl med cytokrom P450 3A4(CYP3A4)-hämmare (som t ex ritonavir, ketokonazol, itrakonazol, flukonazol, vorikonazol, troleandomycin, klaritromycin, nelfinavir, nefazodon, verapamil, diltiazem och amiodaron) kan resultera i ökade plasma¬koncentrationer av fentanyl. Detta skulle kunna öka eller förlänga både terapeutiska effekter och biverkningar, vilket skulle kunna orsaka allvarlig andningsdepression. I dessa situationer är utökad grad av omhändertagande och övervakning av patienten lämplig. Samtidig användning av CYP 3A4-hämmare och transdermalt tillfört fentanyl rekommenderas inte, om inte patienten noga övervakas (se även Varningar och försiktighet).


Monoaminoxidas(MAO)-hämmare

Transdermalt fentanyl rekommenderas inte till patienter som behöver samtidig behandling med en MAO-hämmare. Allvarliga och oförutsägbara interaktioner med MAO-hämmare, inklusive potentiering av opiateffekten och potentiering av den serotonerga effekten har rapporterats. Fentanyl ska därför inte användas under 14 dagar efter behandlingen med MAO-hämmaren har avslutats.


Samtidig användning av kombinerade agonister/antagonister

Samtidig användning av buprenorfin, nalbufin eller pentazocin rekommenderas ej. De har hög affinitet för opioidreceptorer med relativt låg inneboende aktivitet och därför motverkar de delvis fentanyls analgetiska effekt och kan orsaka abstinenssymtom hos opioidberoende patienter (se även avsnitt Varningar och försiktighet).

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Det finns inte tillräckligt med data på användningen av transdermalt fentanyl till gravida kvinnor. Djurstudier har visat vissa reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Risken för människa är okänd, även om fentanyl som ett IV-anestetikum har visats passera placentan under tidig graviditet hos människa. Neonatalt utsättningssyndrom har rapporterats hos nyfödda barn till mödrar med kronisk användning av transdermalt fentanyl under graviditeten. Transdermalt fentanyl ska inte användas under graviditet såvida det inte är absolut nödvändigt.


Användning av transdermalt fentanyl under förlossning rekommenderas ej, eftersom det inte bör användas för behandling av akut eller postoperativ smärta (se avsnitt Varningar och försiktighet). Eftersom fentanyl passerar placentan kan användning av transdermalt fentanyl under förlossning dessutom leda till andningsdepression hos det nyfödda barnet.


Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  III.

Fentanyl utsöndras i bröstmjölk och kan leda till sedering och andningsdepression hos det ammade barnet. Amning bör därför avbrytas i minst 72 timmar efter den sista administreringen av Matrifen.

Trafik

Transdermalt fentanyl kan hämma den mentala och/eller fysiska förmågan som behövs för att utföra potentiellt farliga uppgifter såsom att köra bil eller använda maskiner.

Biverkningar

Säkerheten av transdermalt fentanyl har utvärderats hos 1854 patienter som deltog i 11 kliniska prövningar (dubbelblint transdermalt fentanyl [placebo eller aktiv kontroll] och/eller öppet transdermalt fentanyl [ingen kontroll eller aktiv kontroll]) använt som behandling av kronisk malign eller icke-malign smärta. Dessa personer använde minst en dos av transdermalt fentanyl och rapporterade säkerhetsdata. Baserat på sammanlagd säkerhetsdata från dessa kliniska prövningar, var de vanligast rapporterade biverkningarna (incidens i %): illamående (35,7%), kräkning (23,2%), förstoppning (23,1%), somnolens (15,0%), yrsel (13,1%) och huvudvärk (11,8%).


Biverkningarna som rapporterats för transdermalt fentanyl från dessa kliniska prövningar, inklusive de ovan nämnda biverkningarna, samt från rapporter efter lansering på marknaden, listas nedan.


Frekvenskategorierna använder följande konvention:

mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1000, <1/100);

sällsynta (≥1/10 000, <1/1000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Organsystem

Biverkningar

Frekvenskategori

Mycket vanliga

Vanliga

Mindre vanliga

Sällsynta

Ingen känd frekvens

Immunsystemet

 

Överkänslighet

  

Anafylaktisk chock, anafylaktisk reaktion, anafylaktoid reaktion

Metabolism och nutrition

 

Anorexi

   

Psykiska störningar

 

Insomni, depression, ångest, förvirring, hallucination

Agitation, desorientering, eufori

  

Centrala och perifera nervsystemet

Somnolens, yrsel, huvudvärk

Tremor, parestesier

Hypestesi, kramper (inklusive kloniska kramper och grand mal), amnesi

  

Ögon

   

Mios

 

Öron och balansorgan

 

Svindel

   

Hjärtat

 

Palpitationer, takykardi

Bradykardi, cyanos

  

Blodkärl

 

Hypertension

Hypotension

  

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

 

Dyspné

Andnings-depression, andningssvårigheter

Apné, hypo-ventilation

Bradypné

Magtarmkanalen

Illamående, kräkning, för-stoppning

Diarré, muntorrhet, buksmärta, smärtor i övre delen av buken, dyspepsi

Ileus

Subileus

 

Hud och subkutan vävnad

 

Hyperhidros, pruritus, hudutslag, erytem

Eksem, allergisk dermatit, hudåkomma, dermatit,

  

Muskuloskeletala systemet och bindväv

 

Muskelkramper

Muskelsamman­-dragningar

  

Njurar och urinvägar

 

Urinretention

   

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

  

Erektil dysfunktion, sexuell dysfunktion

  

Allmänna symtom och/eller symtom vid administrerings-stället

 

Trötthet, perifera ödem, asteni, sjukdomskänsla, köldkänsla

Reaktion vid administrerings-stället, influensa-liknande sjukdom, känsla av ändring i kroppstemperatur, överkänslighet vid administrerings-stället, utsättnings-syndrom

Dermatit vid administrerings-stället, eksem vid administrerings-stället

 

Precis som för annan opioidanalgetika, kan tolerans, fysiskt och psykologiskt beroende utvecklas vid upprepad administrering av fentanyl (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Opioidabstinens (såsom illamående, kräkningar, diarré, ångest och muskelskakningar) kan förekomma hos vissa patienter efter byte från tidigare ordinerat opioidanalgetikum till fentanyl depotplåster eller om behandlingen avslutas plötsligt (se avsnitt Dosering). Det har förekommit mycket sällsynta rapporter om neonatalt utsättningssyndrom hos nyfödda barn till mödrar som fått kronisk behandling med transdermalt fentanyl under graviditeten (se avsnitt Graviditet).


Pediatriska patienter

Biverkningsprofilen hos barn och ungdomar som behandlats med fentanyl depotplåster skiljde sig inte från den hos vuxna. Inga risker identifierades i den pediatriska populationen förutom vad som kan förväntas vid användning av opioider för smärtlindring i samband med allvarlig sjukdom. Det tycks inte finnas någon specifik risk för barn från 2 års ålder i samband med fentanyl depotplåster om dessa används enligt instruktionerna. Mycket vanliga biverkningar rapporterade i pediatriska kliniska prövningar var feber, kräkningar och illamående.

Överdosering

Symtom på överdosering

Symtomen är förstärkning av de farmakologiska effekterna av fentanyl, och den allvarligaste effekten är andningsdepression.


Behandling vid en överdos

Omedelbara motåtgärder vid behandling av andningsdepression innebär borttagande av fentanyl depotplåster och fysisk eller verbal stimulering av patienten. Dessa åtgärder kan följas av administrering av specifika opioidantagonister, exempelvis naloxon.


Andningsdepression efter överdosering kan kvarstå längre än effekten av opioidantagonisten. Tidsintervallet mellan iv-doser av antagonisten ska bestämmas noggrant, med tanke på möjligheten av att den narkotiska effekten återkommer efter det att plåstret tagit bort. Upprepad administrering eller kontinuerlig infusion av naloxon kan krävas. Reversering av den narkotiska effekten kan ge akut smärtdebut och frisättning av katekolaminer.


Om den kliniska situationen kräver det bör öppna luftvägar säkerställas, förslagsvis genom en svalgtub eller endotrakealtub. Efter behov ska syrgas ges och andningen understödjas eller kontrolleras. Adekvat kroppstemperatur och vätskeintag ska upprätthållas.


Om allvarlig eller bestående hypotoni inträffar bör möjligheten av hypovolemi övervägas och situationen åtgärdas med tillförsel av lämplig parenteral vätsketerapi.

Farmakodynamik


Matrifen är ett depotplåster avsett för kontinuerlig tillförsel av fentanyl. Fentanyl är ett opioidanalgetikum som har affinitet framförallt till µ-receptorn. De huvudsakliga farmakologiska effekterna är smärtlindring och sedation. Patienter som tidigare inte behandlats med opioider erhåller smärtlindring vid en fentanylkoncentration mellan 0,3 och 1,5 ng/ml. Hos denna patientgrupp ökar biverkningsfrekvensen vid serumkoncentrationer över 2 ng/ml. Både den lägsta effektiva fentanylkoncentrationen och koncentrationen vid vilken toxiska biverkningar inträffar höjs med ökande tolerans. Toleransutvecklingstakten varierar kraftigt mellan olika individer.


Säkerheten av transdermalt fentanyl har utvärderats i tre öppna studier på 293 pediatriska patienter med kroniska smärtor. Barnen var 2 till 18 år gamla och 66 stycken var mellan 2 och 6 år. I dessa studier ersattes 30 till 45 mg oralt morfin per dygn med ett fentanyl depotplåster om 12 mikrogram/timme. En startdos på 25 mikrogram/timme eller högre användes av 181 patienter som tidigare stått på dagliga opioiddoser på minst 45 mg oralt morfin.

Farmakokinetik

Fentanyl depotplåster ger systematisk tillförsel av fentanyl över den 72 timmar långa administreringstiden.


Absorption: Efter den första appliceringen av depotplåstret ökar serumkoncentrationen av fentanyl gradvis, generellt uppnås en platå efter 12–24 timmar. Koncentrationen förblir därefter relativt konstant under återstoden av 72-timmarsperioden. Steadystate-koncentration uppnås efter den andra applikationen av depotplåstret och upprätthålls vid regelbunden applikation av plåster av samma storlek. Absorptionen av fentanyl kan skilja något mellan olika applikationsställen. Ett något lägre (ca 25%) fentanylupptag har observerats i studier på friska frivilliga när plåstret applicerats på bröstkorgen jämfört med överarm och rygg.


Distribution: Proteinbindningsgraden för fentanyl är 84%.


Biotransformation: Fentanyl uppvisar linjär kinetik och metaboliseras främst i levern via CYP3A4. Huvudmetaboliten, norfentanyl, är inaktiv.


Elimination: När depotplåstret avlägsnas sjunker fentanylkoncentrationen gradvis till ungefär hälften på 13–22 timmar hos vuxna och 22-25 timmar hos barn. Fortsatt absorption av fentanyl via huden medför att nivåerna sjunker långsammare än vid intravenöst tillfört fentanyl. Omkring 75% av tillfört fentanyl utsöndras via urinen, huvudsakligen i form av metaboliter; mindre än 10% utsöndras i oförändrad form. Cirka 9% av tillförd dos utsöndras via faeces, främst i form av metaboliter.


Farmakokinetik i särskilda patientgrupper: Nedsatt lever- eller njurfunktion kan ge förhöjda serumkoncentrationer. Äldre, kakektiska eller allmänt nedsatta patienter kan ha en minskad fentanylclearance vilket kan leda till förlängd terminal halveringstid för substansen (se avsnitt Dosering respektive Varningar och försiktighet).


Barn

Efter korrektion för kroppsvikt tycks clearance (l/h/kg) hos pediatriska patienter vara 82% högre hos barn 2 till 5 år och 25% högre hos barn 6 till 10 år jämfört med barn 11 till 16 år, som har samma clearance som vuxna. Dessa fynd har tagits i beaktande när doseringsrekommendationerna för pediatriska patienter har bestämts.

Prekliniska uppgifter

Gängse studier avseende säkerhetsfarmakologi, toxicitet vid upprepad dosering och genotoxicitet visade inte några särskilda risker för människa. Djurstudier visar reducerad fertilitet och ökad dödlighet hos råttfoster. Teratogena effekter har dock inte observerats.


Mutagenicitetsstudier i bakterier och råtta har gett negativa resultat. Liksom andra opioider uppvisar fentanyl mutagena effekter på däggdjursceller in-vitro. Mutagen risk vid terapeutiska förhållanden synes osannolik då effekterna endast iakttagits vid mycket höga koncentrationer.


Långtidsstudier av karcinogenicitet har inte utförts.

Innehåll

Matrifen 12 mikrogram/timme: Varje depotplåster innehåller 1,38 mg fentanyl i ett plåster som är 4,2 cm2 och frisätter 12 mikrogram fentanyl/timme.


Matrifen 25 mikrogram/timme: Varje depotplåster innehåller 2,75 mg fentanyl i ett plåster som är 8,4 cm2 och frisätter 25 mikrogram fentanyl/timme.


Matrifen 50 mikrogram/timme: Varje depotplåster innehåller 5,50 mg fentanyl i ett plåster som är 16,8 cm2 och frisätter 50 mikrogram fentanyl/timme.


Matrifen 75 mikrogram/timme: Varje depotplåster innehåller 8,25 mg fentanyl i ett plåster som är 25,2 cm2 och frisätter 75 mikrogram fentanyl/timme.


Matrifen 100 mikrogram/timme: Varje depotplåster innehåller 11,0 mg fentanyl i ett plåster som är 33,6 cm2 och frisätter 100 mikrogram fentanyl/timme.


Fullständig förteckning över hjälpämnen:

Dipropylenglykol

Hydroxipropylcellulosa

Dimetikon

Silikonhäftmassa (aminresistent)

Frisättningsreglerande membran: etylenvinylacetat (EVA)

Yttre plastfilm: polyetylentereftalat film (PET)

Skyddsfilm: fluoropolymeriserad polyesterfilm

Tryckbläck

Blandbarhet

För att undvika påverkan på Matrifens häftande förmåga, ska inga krämer, oljor, lotioner eller puder användas på det hudområde där Matrifenplåstret ska fästas.

Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)

Miljöinformationen för fentanyl är framtagen av företaget Janssen för Durogesic®, Leptanal®

Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av fentanyl kan inte uteslutas då det inte finns tillräckliga ekotoxikologiska data.
Nedbrytning: Fentanyl är potentiellt persistent.
Bioackumulering: Fentanyl har hög potential att bioackumuleras.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

PEC/PNEC = 0.0007 µg/L / 10 µg/L = 0.00007, i.e. PEC/PNEC ≤ 0.1

Use of the medicine has been considered to result in insignificant environmental risk.

The medicine is potentially persistent.

Potential to bioaccumulate in aquatic organisms.


Predicted Environmental Concentration (PEC)

PEC is based on the following data:

A = 4.8 kg (data from Läkemedelsstatistik AB, LSAB, 2009)

R = 0% (worst-case scenario: no removal)


PEC = 0.0007 µg/L


Ecotoxicological studies

Green algae (Pseudokirchneriella subcapitata) (OECD 201):

EbC50 72 h = 7.6 mg/L

NOECb = 1.6 mg/L

ErC50 72 h = 15.1 mg/L

NOECr = 5.0 mg/L


Water-flea (Daphnia magna) (OECD 202):

EC50 48 h = 12.3 mg fentanyl HCl/L ≈ 11.1 mg fentanyl/L


Zebra fish (Brachydanio rerio) (OECD 203)

LC50 96 h = 24.0 mg/L

NOEC = 5.0 mg/L


Microorganisms (OECD 209):

EC50 3 h > 80 mg/L

NOEC ≥ 80 mg/L


PNEC (µg/L) = lowest EC50/1000, where 1000 is the assessment factor used. EC50 for Daphnia magna 11.1 mg/L has been used for this calculation since it is the most sensitive of the three tested species. As for the algae species, the growth rate endpoint has been chosen in favour of that of the algae biomass in the determination of the PNEC. According to the OECD 201 guideline, preference should be given to the growth rate endpoint.


PNEC = 11.1 mg/L/1000 = 11.1 µg/L ≈ 10 µg/L


Degradation

Fentanyl HCl is not readily biodegradable in a biodegradability test according to OECD No. 301 F: “Manometric respirometry test”. Consequently, the medicine is potentially persistent.


Bioaccumulation

Partition coefficient octanol/water (log Kow) of fentanyl is 3.94.

A log Kow > 3 indicates that the substance may bioaccumulate.



References:

1. Report - Toxicity to Pseudokirchneriella subcapitata (Formerly Selenastrum capricornutum) in a 72-hour Algal Growth Inhibition Test

Study identification: RCC Study Number – A46877

JANSSEN Reference Number – RMD 725


2. Analytical Part Report – Toxicity to Pseudokirchneriella subcapitata (Formerly Slenastrum capricornutum) in a 72Hour Agal Gowth Inhibition Test

Stucy Identification: RCC Study Number A46877

RCC Part Number A46888


3. Report – Toxicity to Activated Sludge in a Resporatation Inhibition Test

Study Identification: RCC Study Number: A46912

JANSSEN Reference Number: RMD727

17-Jan-2008


4. Report – Acute Toxicity to Zebra Fish (Brachydanio rerio) in a 96-Hour Static Test.

Study Identification: RCC Study Number: A46890,

JANSSEN Reference Number: RMD726

17-Jan-2008


5. Environmental Assessment Report – The Biodegradability of Fentanyl.HCl – Manometric Respirometry Test

Report No: BDAS/0075, Protocol No: ENV466

Sponsor JANSSEN Pharmaceutica N.V.

24-March-1998


6. Environmenta Assessment Report – The Acute Toxicity of Fentanyl.HCl R133119 – IN THE WATER –FLEA, Daphnia magna

Report No: ADKD1/0009, Protocol No: ENV467

20-April-1998

Hantering, hållbarhet och förvaring

Hållbarhet: 3 år

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Se avsnitt Dosering för instruktioner för hur plåstret ska fästas. Det finns inga säkerhets- eller farmakokinetiska data för andra applikationsställen.


Höga halter av fentanyl finns kvar i plåstren även efter användning. Använda depotplåster ska vikas ihop med häftmassan inåt, så att det frisättningsreglerande membranet inte exponeras, och av säkerhets- och miljöskäl lämnas till apotek. Ej använt läkemedel ska återlämnas till apotek.


Tvätta händerna efter att ha fäst eller tagit bort plåstret.

Förpackningsinformation

Depotplåster 12 mikrog/timme Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 12 mikrogram/timme depotplåster har brun märkning.
5 x 1 styck påse, 242:-, F
10 x 1 styck påse, 200:-, F
Depotplåster 25 mikrog/timme Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 25 mikrogram/timme depotplåster har röd märkning.
5 x 1 styck påse, 171:50, F
10 x 1 styck påse, 297:-, F
Depotplåster 50 mikrog/timme Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 50 mikrogram/timme depotplåster har grön märkning.
5 x 1 styck påse, 271:-, F
10 x 1 styck påse, 602:50, F
Depotplåster 75 mikrog/timme Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 75 mikrogram/timme depotplåster har ljusblå märkning.
5 x 1 styck påse, 355:-, F
10 x 1 styck påse, 1086:-, F
Depotplåster 100 mikrog/timme Plåstret är rektangulärt och genomskinligt med avtagbar skyddsfilm. Plåstren är märkta med namn och styrka i respektive färg. 100 mikrogram/timme depotplåster har grå märkning.
5 x 1 styck påse, 423:50, F
10 x 1 styck påse, 1089:-, F

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av