Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Fosfomycin Infectopharm

Unimedic Pharma

Pulver till infusionsvätska, lösning 40 mg/ml
(Vitt till krämfärgat pulver. Infusionsvätskan, lösningen som blir resultatet är klar och färglös till lätt gulaktig.)

Antibakteriella medel för systemiskt bruk

Aktiv substans:
ATC-kod: J01XX01
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Unimedic Pharma omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Fass-text

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2020-01-21

Indikationer

Fosfomycin är avsett för behandling av följande infektioner hos vuxna och barn inklusive nyfödda (se avsnitt Farmakodynamik):


  • Osteomyelit

  • Komplicerad urinvägsinfektion

  • Nosokomial nedre luftvägsinfektion

  • Bakteriell meningit

  • Bakteriemi som uppkommer i samband med, eller misstänks ha samband med, någon av de infektioner som anges ovan

Fosfomycin ska bara användas om det anses olämpligt att använda antibakteriella medel som vanligtvis rekommenderas för initial behandling av de infektioner som anges ovan, eller när dessa alternativa antibakteriella läkemedel inte har påvisat effekt.


Hänsyn skall tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibakteriella medel.

För information om kombination med andra antibiotika se avsnitt Varningar och försiktighet och avsnitt Interaktioner.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.


Dosering

Den dagliga dosen av fosfomycin är fastställd baserat på indikation, infektionens svårighetsgrad och plats ,patogenens/patogenernas känslighet för fosfomycin och njurfunktion. Hos barn bestäms dosen också av ålder och kroppsvikt.


Vuxna och ungdomar ≥ 12 år (> 40 kg):

Fosfomycin utsöndras primärt oförändrat via njurarna. De allmänna doseringsriktlinjerna för vuxna med beräknad kreatininclearance >80 ml/min är följande:


Indikation

Daglig dos

Osteomyelit

12–24 g a i 2–3 delade doser

Komplicerad urinvägsinfektion

12–16 g i 2–3 delade doser

Nosokomial nedre luftvägsinfektion

12–24 g a i 2–3 delade doser

Bakteriell meningit

16–24 g a i 3‑4 delade doser

Individuella doser får inte överskrida 8 g.

a Högdosregimen i 3 delade doser ska användas vid svåra infektioner som förväntas vara eller är kända för att orsakas av mindre känsliga bakterier.

Det finns begränsade säkerhetsdata, särskilt för doser som överskrider 16 g/dag. Särskild försiktighet rekommenderas vid förskrivning av sådana doser.


Dosering vid nedsatt njurfunktion

Dosrekommendationerna för patienter med nedsatt njurfunktion är baserade på farmakokinetisk modellering och begränsade kliniska data; säkerhet och effekt har ännu inte utvärderats i kliniska studier.


Det är okänt om dosreduktioner är nödvändiga för patienter med beräknad kreatininclearance mellan 40 och 80 ml/min. Stor försiktighet ska iakttas i dessa fall, särskilt om höga doser i det rekommenderade intervallet övervägs.


Hos patienter med nedsatt njurfunktion måste dosen fosfomycin anpassas till graden av njurfunktionsnedsättning.


Dostitrering ska baseras på kreatininclearancevärden. Hos vuxna kan kreatininclearance beräknas med hjälp av följande formel av Cockcroft‑Gault:

Kreatinineclearance (CLCR) hos män [ml/min] =

(140 – ålder [år]) x kroppsvikt [kg]

72 x serumkreatinin [mg/dl]


För att beräkna CLCR hos kvinnor ska resultatet av denna formel multipliceras med 0,85.


Doseringstabell för patienter med nedsatt njurfunktion:

CLCR patient

CLCR patient/
CLCR normal

Daglig rekommenderad dos a

40 ml/min

0,333

70 % (i 2–3 delade doser)

30 ml/min

0,250

60 % (i 2–3 delade doser)

20 ml/min

0,167

40 % (i 2–3 delade doser)

10 ml/min

0,083

20 % (i 1–2 delade doser)

a Dosen anges som del av den dos som skulle ha ansetts vara lämplig om patientens njurfunktion var normal.


Den första dosen ska ökas med 100 % (laddningsdos), men får inte överskrida 8 g.


Patienter som genomgår njurersättningsterapi

Patienter som genomgår kronisk intermittent dialys (var 48:e timme) bör erhålla 2 g fosfomycin i slutet av varje dialyssession.


Under kontinuerlig venovenös hemofiltration (CVVHF med postdilution) elimineras fosfomycin effektivt. Patienter som genomgår CVVHF med postdilution kräver ingen dosjustering (se avsnitt Farmakokinetik).


Det saknas kliniska data om intravenös administrering av fosfomycin till patienter som genomgår CVVHF med predilution eller andra typer av njurersättningsterapi.


Nedsatt leverfunktion

Det saknas data som talar för att dosjustering krävs hos patienter med nedsatt leverfunktion.


Äldre

Den rekommenderade dosen för vuxna används även till äldre. Försiktighet rekommenderas om användning av höga doser i det rekommenderade doseringsintervallet övervägs (se även rekommendationer om dosering till patienter med nedsatt njurfunktion).


Pediatrisk population

Dosrekommendationerna är baserade på mycket begränsade data.


Nyfödda, spädbarn och barn < 12 år (< 40 kg)

Dosen fosfomycin till barn ska baseras på ålder och kroppsvikt:
 

Ålder/vikt

Daglig dos

För tidigt födda barn
(ålder a < 40 veckor)

100 mg/kg kroppsvikt
i 2 delade doser

Nyfödda
(ålder a 40–44 veckor)

200 mg/kg kroppsvikt
i 3 delade doser

Spädbarn 1–12 månader
(upp till 10 kg kroppsvikt)

200–300 b mg/kg kroppsvikt
i 3 delade doser

Spädbarn och barn 1‑12 år
(10–40 kg kroppsvikt)

200–400 b mg/kg kroppsvikt
i 3–4 delade doser

a Summan av gestationsålder och postnatal ålder.

b Högdosregimen kan övervägas vid svåra infektioner och/eller allvarliga infektioner (t.ex. meningit), särskilt om de förväntas vara eller är kända för att orsakas av organismer med måttlig känslighet.


Inga dosrekommendationer kan ges för barn med nedsatt njurfunktion.


Metod och duration för administrering 


Administreringssätt

Fosfomycinnatrium är avsett för intravenös administrering. Infusionstiden ska vara minst 15 minuter för förpackningen med 2 g, minst 30 minuter för förpackningen med 4 g och minst 60 minuter för förpackningen med 8 g.


Använd bara klara lösningar.

Eftersom skadliga effekter kan uppstå efter oavsiktlig intraarteriell administrering av läkemedel som inte specifikt rekommenderas för intraarteriell behandling, är det viktigt att säkerställa att fosfomycin bara administreras i vener.

Anvisningar om beredning av infusionsvätska, lösning finns i avsnitt Destruktion och hantering.




Behandlingstid

Behandlingstiden ska beakta typen av infektion, infektionens svårighetsgrad samt patientens kliniska svar. Relevanta terapeutiska riktlinjer ska följas vid beslut om behandlingstid.

Varningar och försiktighet

Administrering av intravenöst fosfomycin tillsammans med ett annat antibakteriellt medel ska övervägas, och de känsligheter som kvarstår för patogenen/patogenerna under behandling ska beaktas. Eftersom det är okänt om utveckling av resistens mot intravenöst fosfomycin är högre när det används som monoterapi, ska samtidig administrering med andra antibakteriella medel övervägas för att förhindra att resistens uppstår.


1 g fosfomycin (motsvarande 1,32 g fosfomycinnatrium) innehåller 14 mmol (320 mg) natrium, motsvarande 16% av WHOs högsta rekommenderade dagliga intag av natrium, 2 g för en vuxen. En flaska med 2 g fosfomycin innehåller 28 mmol (640 mg) natrium, en flaska med 4 g fosfomycin innehåller 56 mmol (1 280 mg) natrium och en flaska med 8 g fosfomycin innehåller 111 mmol (2 560 mg) natrium.


Ett högt natriumintag i samband med användning av fosfomycin kan leda till minskade nivåer av kalium i serum eller plasma. En saltfattig kost rekommenderas under behandling. Tillskott av kalium kan i vissa fall bli nödvändig. Serumelektrolytnivåer och vattenbalans måste kontrolleras under behandling. Försiktighet rekommenderas när fosfomycin används till patienter med hjärtinsufficiens, hypertoni, hyperaldosteronism, hypernatremi eller lungödem. Under långvarig behandling med höga doser ska kaliumhalter i blodet övervakas, särskilt hos patienter med hjärtsvikt som behandlas med digitalias (möjlig hypokalemi, se avsnitt Biverkningar).


Akuta, eventuellt livshotande överkänslighetsreaktioner (anafylaktisk chock) kan inträffa i mycket sällsynta fall. Vid de första tecknen (som inkluderar svettning, illamående och cyanos) måste infusionen av fosfomycin avbrytas omedelbart. Den intravenösa slangen ska lämnas på plats. Beroende på klinisk situation kan lämpliga akutåtgärder behöva sättas in.


Kolit som förknippas med antibakteriella medel och pseudomembranös kolit har rapporterats med nästan alla antibakteriella medel inklusive fosfomycin och svårighetsgraden kan variera från lätt till livshotande. Därför är det viktigt att överväga den här diagnosen hos patienter som uppvisar diarré under eller efter administrering av fosfomycin. Utsättning av behandling med fosfomycin och administrering av specifik behandling för Clostridium difficile bör övervägas. Läkemedel som hämmar peristaltiken ska inte administreras. 


Hos patienter med gravt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ≤ 40 ml/min) är elimineringen av fosfomycin kraftigt nedsatt. Se avsnitt dosering för anvisningar om lämplig dosering av fosfomycin vid nedsatt njurfunktion.


Interaktioner

Inga läkemedelsinteraktionsstudier har utförts med fosfomycin. Hittills har inga kliniskt relevanta farmakologiska interaktioner mellan fosfomycin och andra medel (läkemedel, stimulerande medel eller livsmedel) rapporterats. 


Kombination med andra antibiotika

In vitrotester har visat att kombinationen av fosfomycin och β‑laktamantibiotika, såsom penicillin, ampicillin, cefazolin eller klassen karbapenemer, uppvisar vanligtvis en additiv till synergistisk effekt. Detsamma gäller kombinationen fosfomycin och de flesta medel mot stafylokocker (linezolid, quinupristin/dalfopristin, moxifloxacin) vid behandling av stafylokockinfektioner. Kombinationen fosfomycin och aminoglykosider har i huvudsak indifferenta till additiva effekter.


Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:1.

Det finns inga data från användning av fosfomycin hos gravida kvinnor. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta skadliga effekter vad gäller graviditet, embryonal-/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Fosfomycin ska således inte förskrivas till gravida kvinnor om inte nyttan överväger risken.


Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  III.

Efter administrering av fosfomycin har små mängder fosfomycin återfunnits i bröstmjölk. Fosfomycin ska således inte administreras under amning om inte nyttan överväger risken.

Fertilitet

Hittills har ingen nedsatt fertilitet rapporterats hos människor efter behandling med fosfomycin. Hos han- och honråttor observerades nedsatt fertilitet efter oral administrering av fosfomycin vid supraterapeutiska doser (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Trafik

Även om läkemedlet administrerats på rätt sätt kan det ibland uppkomma biverkningar som kan påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner (se även avsnitt Biverkningar).


Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste rapporterade biverkningarna under behandling är besvär från magtarmkanalen och reaktioner vid injektionsstället. Andra viktiga biverkningar inkluderar hypokalemi och/eller hypernatremi.


Tabell över biverkningar

Biverkningar anges efter organsystem och frekvens i enlighet med följande klassificering:

Mycket vanliga: ≥ 1/10

Vanliga: ≥ 1/100, < 1/10

Mindre vanliga: ≥ 1/1 000, < 1/100

Sällsynta: ≥ 1/10 000, < 1/1 000

Mycket sällsynta: ≥ 1/10 000

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)


Organsystem

Frekvenskategori

Biverkningar

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta

Aplastisk anemi, eosinofili

Ingen känd frekvens

Agranulocytos, granulocytopeni, leukopeni, pancytopeni, trombocytopeni, neutropeni

Immunsystemet

Mycket sällsynta

Anafylaktisk chock (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Metabolism och nutrition

Vanliga

Hypernatremi och/eller hypokalemi (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Mindre vanliga

Nedsatt aptit, ödem

Psykiatriska störningar

Ingen känd frekvens

Förvirring

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga

Smakbortfall, huvudvärk

Ögon

Mycket sällsynta

Synnedsättning

Öron och balansorgan

Mindre vanliga

Yrsel

Hjärtat

Ingen känd frekvens

Takykardi

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga

Dyspné

Ingen känd frekvens

Astmaattack

Magtarmkanalen

Vanliga

Kväljningar, magont

Mindre vanliga

Illamående, kräkningar, diarré

Ingen känd frekvens

Pseudomembranös kolit (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Lever och gallvägar

Mindre vanliga

Förhöjt alkaliskt fosfatas, förhöjt aspartataminotransferas och förhöjt (övergående) alaninaminotransferas  i blodet

Mycket sällsynta

Fettlever (helt reversibel efter utsättning av fosfomycin)

Ingen känd frekvens

Hepatit, kolestatisk hepatit, ikterus, förhöjt gamma-GT

Hud och subkutan vävnad

Vanliga

Erytematöst utslag

Mindre vanliga

Utslag


Ingen känd frekvens

Angioödem, ansiktsödem, klåda, nässelutslag

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga

Flebit vid injektionsstället

Mindre vanliga

Trötthet



Beskrivning av utvalda biverkningar

Hypokalemi kan leda till diffusa symtom, t.ex. svaghet, trötthet eller ödem och/eller muskelryckningar. Svåra former kan leda till hyporeflexi och hjärtarytmi.

Hypernatremi kan förknippas med hypertoni och tecken på vätskeöverbelastning, t.ex. ödem (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Pediatrisk population

Begränsad säkerhetsinformation är tillgänglig från den pediatriska populationen. Biverkningarnas frekvens, typ och svårighetsgrad kan förväntas vara desamma som hos den vuxna populationen.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Erfarenhet beträffande överdosering av fosfomycin är begränsad. Fall av hypotoni, somnolens, elektrolytrubbningar, trombocytopeni och hypoprotrombinemi har rapporterats vid parenteral användning av fosfomycin. I händelse av överdosering måste patienten övervakas (särskilt avseende elektrolytnivåer i plasma/serum), och behandling bör vara symtomatisk och understödjande. Rehydrering rekommenderas för att främja renal utsöndring av läkemedlet. Fosfomycin elimineras effektivt från kroppen med hemodialys med en genomsnittlig halveringstid på cirka 4 timmar.


Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Fosfomycin har en bakteriedödande effekt på prolifererande patogener genom att förhindra enzymatisk syntes av bakteriecellväggen. Fosfomycin hämmar det första stadiet av intracellulär bakteriell cellväggssyntes genom att blockera syntesen av peptidoglykan.


Fosfomycin transporteras aktivt till bakterieväggen vi två olika transportsystem (sn‑glycerol‑3‑fosfat och hexos‑6).


Farmakokinetiskt/farmakodynamiskt förhållande

Begränsade data indikerar att fosfomycin mest troligt verkar på ett tidsberoende sätt.


Resistensmekanism

Huvudmekanismen för resistens är en kromosomal mutation som orsakar en förändring av det bakteriella transportsystemet för fosfomycin. Ytterligare resistensmekanismer orsakar enzymatisk inaktivering av fosfomycin genom att binda molekylen till glutation (plasmidburen resistensmekanism) eller genom klyvning av kol‑fosforbindningen i fosfomycinmolekylen (transposonbunden resistensmekanism).


Korsresistens

Verkningsmekanismen hos fosfomycin skiljer sig från verkningsmekanismen hos alla andra antibiotikaklasser. Fosfomycin har i allmänhet befunnits vara aktivt in vitro mot kliniska isolat av meticillinresistenta stafylokocker, vankomycinresistenta enterokocker, pencillin- och erytromycinresistenta streptokocker samt multiresistenta Pseudomonas.


Antimikrobiellt spektrum för fosfomycin (in vitro)

Data förutsäger bara sannolikheten för mikroorganismers känslighet för fosfomycin.


För intravenöst fosfomycin är brytpunkterna för känslighet fastställda av European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing följande (EUCAST brytpunktstabell version 5.0, 2015):


Art

känslig

resistent

Enterobacteriaceae

≤ 32 mg/l

> 32 mg/l

Staphylococcus spp.

≤ 32 mg/l

> 32 mg/l

Prevalensen för förvärvad resistens för individuella arter kan variera geografiskt och med tiden. Lokal information om resistenssituationen är därför nödvändig, särskilt för att säkerställa lämplig behandling av svåra infektioner.


Aktivitetsspektrum och resistens för fosfomycin in vitro

Följande tabell är baserad på brytpunkterna enligt EUCAST och omfattar organismer som är relevanta för de godkända indikationerna:

Arter som oftast är känsliga

Aeroba grampositiva mikroorganismer

Staphylococcus aureus

Streptococcus pyogenes

Streptococcus pneumoniae

Aeroba gramnegativa mikroorganismer

Citrobacter spp.

Edwardsiella spp.

Enterobacter cancerogenus

Escherichia coli

Haemophilus influenzae

Klebsiella oxytoca

Neisseria spp.

Proteus mirabilis

Proteus penneri

Providencia rettgeri

Anaeroba mikroorganismer

Peptococcus spp.

Peptostreptococcus spp.

Arter för vilka förvärvad resistens kan bli ett problem

Grampositiva mikroorganismer

Enterococcus faecalis

Staphylococcus epidermidis

Gramnegativa mikroorganismer

Enterobacter cloacae

Klebsiella pneumoniae

Proteus inconstans

Pseudomonas aeruginosa

Serratia marcescens

Arter med inneboende resistens

Gramnegativa mikroorganismer

Morganella morganii

Anaeroba mikroorganismer

Bacteroides spp.

De fysiologiskt viktiga apatogena anaeroba arterna, Lactobacillus och Bifidobacterium, är inte känsliga för fosfomycin.

Farmakokinetik

Farmakokinetik

En enstaka intravenös infusion om 4 g och 8 g fosfomycin till unga, friska män resulterade i maximala serumkoncentrationer (Cmax) på cirka 200 respektive 400 μg/ml. Elimineringshalveringstiden i serum var cirka 2 timmar. Hos äldre och/eller kritiskt sjuka manliga och kvinnliga patienter ledde enstaka intravenösa doser om 8 g fosfomycin till genomsnittligt Cmax och halveringstider i plasma på cirka 350–380 µg/ml respektive 3,6–3,8 timmar.


Distribution

Den skenbara distributionsvolymen för fosfomycin är cirka är 0,30 l/kg kroppsvikt. Fosfomycin distribueras väl till vävnaderna. Höga koncentrationer nås i ögon, skelett, sårsekret, muskulatur, huden, subkutis, lungor och galla. Hos patienter med inflammerade hjärnhinnor når koncentrationerna i cerebrospinalvätskan cirka 20–50 % av motsvarande nivåer i serum. Fosfomycin passerar placentabarriären. Låga kvantiteter förekom i bröstmjölk (cirka 8 % av koncentrationerna i serum). Plasmaproteinbindningen är försumbar.


Metabolism

Fosfomycin metaboliseras inte i levern och genomgår inte enterohepatisk cirkulation. Ingen ackumulering förväntas således hos patienter med nedsatt leverfunktion.


Eliminering

80–90 % av den mängd fosfomycin som administreras till friska vuxna elimineras via njurarna inom 10 timmar efter en enstaka intravenös administrering. Fosfomycin metaboliseras inte, dvs. det är den biologiskt aktiva föreningen som elimineras. Hos patienter med normal eller lätt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance ≥ 40 ml/min), utsöndras cirka 50–60% av den totala dosen inom de första 3–4 timmarna.


Linjäritet

Fosfomycin har linjär farmakokinetik efter intravenös infusion av terapeutiska doser.


Särskilda populationer

Mycket begränsade data är tillgängliga hos särskilda populationer.


Äldre

Ingen dosjustering baserad på endast ålder är nödvändig. Njurfunktion ska dock bedömas och dosen ska minskas om det finns tecken på nedsatt njurfunktion (se avsnitt Dosering).



Pediatrisk population

Farmakokinetiken för fosfomycin hos barn och ungdomar mellan 3 och 15 år samt nyfödda med normal njurfunktion liknar i allmänhet farmakokinetiken hos friska vuxna. Hos njurfriska nyfödda och spädbarn upp till 12 månader är dock den glomerulära filtrationshastigheten fysiologiskt nedsatt jämfört med hos äldre barn och vuxna. Detta är förknippat med en förlängning av elimineringshalveringstiden för fosfomycin och beror på stadiet av njurmognad.


Nedsatt njurfunktion

Hos patienter med nedsatt njurfunktion är elimineringshalveringstiden förhöjd proportionellt mot graden av nedsatt njurfunktion. Patienter med kreatininclearancevärden på 40 ml/min eller lägre kräver dosjusteringar (se även avsnitt dosering ”Dosering vid nedsatt njurfunktion” för mer information).


I en studie som undersökte 12 patienter under CVVHF användes vanliga hemofilter av polyetylensulfon med en membranyta på 1,2 m2 och en genomsnittlig ultrafiltrationshastighet på 25 ml/min. I denna kliniska miljö var de genomsnittliga värdena för plasmaclearance och elimineringshalveringstid i plasma 100 ml/min respektive 12 timmar. 


Nedsatt leverfunktion

Det finns inga krav på dosjusteringar hos patienter med nedsatt leverfunktion eftersom farmakokinetiken för fosfomycin förblir opåverkad i den här patientgruppen.


Prekliniska uppgifter

Subakut och kronisk toxicitet

Toxiciteten av fosfomycin efter upprepad administrering i upp till 6 månader utvärderades i råtta, hund, kanin och apa. Vid höga intraperitoneala doser av fosfomycin (> 500 mg/kg/dag) utvecklade råttor andningsstillestånd, tetaniska kramper, anemi, minskade nivåer av blodprotein, ökat serumkolesterol och minskat blodglukos. Dessutom drabbades hundar och apor av diarré på grund av antibiotikarelaterade förändringar i tarmfloran efter intravenös administrering av doser högre än 250 mg/kg/dag respektive 500 mg/kg/dag. Hos kanin observerades ingen toxicitet efter intravenös administrering av 400 mg/kg/dag under en period på 1 månad.


Reproduktionstoxicitet


Fertilitet

Hos han- och honråttor observerades nedsatt fertilitet efter upprepad administrering (via en slang i svalget) på upp till 1 400 mg/kg/dag vid maximalt testade doser.


Teratogenicitet

Fosfomycin administrerades till möss, råtta och kanin via en slang i svalget i maximala doser på 2 x 120 mg/kg/dag, 1 400 mg/kg/dag respektive 420 mg/kg/dag eller intravenöst till mus och kanin i doser på 55,3 mg/kg/dag respektive upp till 250 mg/kg/dag. Det fanns inga tecken på embryotoxicitet eller teratogenicitet.


Perinatal och postnatal toxicitet

Hos råtta administrerades en maximal dos på 2 800 mg/kg/dag via en slang i svalget. Det fanns inga tecken på fetal toxicitet eller peri- och postnatal toxicitet.


Mutagenicitet

In vitrotester utfördes för att testa den alkylerande effekten och den mutagena effekten av fosfomycin. Fosfomycin hade ingen alkylerande effekt. I Ames‑testet förelåg ingen mutagen effekt i teststammar av Salmonella typhimurium (TA 98, TA 100, TA 1535, TA 1537 och TA 1538, med och utan tillsats av homogenat från råttlever) efter exponering för fosfomycin på upp till 1 600 µg/ml.


Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

En ml beredd lösning innehåller 40 mg fosfomycin.


En flaska med 2,69 g pulver innehåller 2,64 g fosfomycinnatrium, motsvarande 2 g fosfomycin och 0,64 g natrium, för beredning i 50 ml vätska.


En flaska med 5,38 g pulver innehåller 5,28 g fosfomycinnatrium, motsvarande 4 g fosfomycin och 1,28 g natrium, för beredning i 100 ml vätska.


En flaska med 10,76 g pulver innehåller 10,56 g fosfomycinnatrium, motsvarande 8 g fosfomycin och 2,56 g natrium, för beredning i 200 ml vätska.


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Hjälpämnen.



Förteckning över hjälpämnen

Bärnstenssyra


Blandbarhet

Även om inga kemiska/farmaceutiska inkompatibiliter har noterats ska Fosfomycin Infectopharm lösningar inte blandas med andra parenterala beredningar med undantag för de som anges i avsnitt Destruktion och hantering.


Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

4 år.


Kemisk och fysisk stabilitet av slutlig utspädd lösning som har producerats under aseptiska förhållanden har påvisats i 24 timmar vid 25 °C om lösningen är skyddad från ljus.

Ur mikrobiologisk synvinkel bör produkten användas omedelbart. Om den inte används omedelbart är förvaringstider och förvaringsförhållanden före användning användarens ansvar och ska normalt inte överstiga 24 timmar vid 2–8 °C, om inte beredning har ägt rum under kontrollerade och validerade aseptiska förhållanden.



Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.


Förvaringsanvisningar för infusionsvätskan, lösningen finns i avsnitt Hållbarhet.


Särskilda anvisningar för destruktion

Endast för engångsbruk.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


Beredning av infusionsvätska, lösning


Beredning av infusionsvätska, lösning


Fosfomycin Infectopharm 40 mg/ml måste lösas och spädas före administrering.


Vatten för injektionsvätskor och glukoslösning för infusion 50 mg/ml (5 %) eller glukoslösning för infusion 100 mg/ml (10 %) kan användas som vätska för beredning och spädning. Natriumklorid som innehåller vätska får inte användas.


Beredning


Skaka injektionsflaskan före beredning för att lösa upp pulvret. Bered injektionsflaskorna på 2 g eller 4 g med 20 ml och injektionsflaskan på 8 g med 40 ml vätska. Skaka väl för att lösa upp. En lätt uppvärmning sker när pulvret löses upp.


Försiktighet: Denna intermediära lösning är inte avsedd för direkt infusion. Dra upp lösningen helt från den ursprungliga injektionsflaskan. Överför den uppdragna lösningen till en infusionspåse eller annan lämplig behållare för vidare spädning, se nedan.


Spädning


Överför det beredda innehållet i 2 g-injektionsflaskor till en infusionsbehållare med ytterligare 30 ml vätska.


Överför det beredda innehållet i 4 g-injektionsflaskor till en infusionsbehållare med ytterligare 80 ml vätska.


Överför det beredda innehållet i 8 g-injektionsflaskor till en infusionsbehållare med ytterligare 160 ml vätska.


Infusionsvätskan, lösningen som blir resultatet är klar och färglös till lätt gulaktig.


Bortträngning (displacement value)


Bortträngningen (displacement value) lösning är 1 ml för förpackningsstorleken 2 g, 2 ml för förpackningsstorleken 4 g och 4 ml för förpackningsstorleken 8 g.

Dessa volymer motsvarar en ökning av volymen på 2 %. Detta måste beaktas när inte hela volymen av den slutliga utspädda lösningen används.


Förpackningsinformation

Pulver till infusionsvätska, lösning 40 mg/ml Vitt till krämfärgat pulver. Infusionsvätskan, lösningen som blir resultatet är klar och färglös till lätt gulaktig.
10 x 2 gram injektionsflaska (endast för sjukhusbruk) (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: tandläkare
10 x 4 gram injektionsflaska (endast för sjukhusbruk) (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: tandläkare

Hitta direkt i texten
Av