Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Colchimex

ÄndringsmarkeringReceptstatusFörmånsstatus
Astimex Pharma

Tablett 500 mikrog
(Vita eller svagt gula, bikonvexa odragerade tabletter, 5,5 mm i diameter, med Evans 126 präglat på ena sidan och släta på den andra sidan.)

Giktmedel, medel utan effekt på urinsyrametabolismen

Aktiv substans:
ATC-kod: M04AC01
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Astimex Pharma omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-12-11.

Indikationer

Vuxna

Colchimex är avsett för behandling av akut gikt. Det är även avsett för profylax mot återkommande gikt och förebyggande av akuta attacker under inledande behandling med allopurinol eller urinsyrasänkande läkemedel.


Pediatrisk population

Colchimex är indicerat vid familjär medelhavsfeber som profylax mot attacker och förebyggande av amyloidos hos barn från 4 års ålder.

Kontraindikationer

  • Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1.

  • Patienter med bloddyskrasier.

  • Patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion.

  • Patienter med kraftigt nedsatt leverfunktion.

  • Colchicin är kontraindicerat hos patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion som behandlas med en P-glykoprotein (P-gp) -hämmare eller en stark CYP3A4-hämmare (se avsnitt 4.5).

Dosering


Vuxna


Behandling av akut gikt: 1 mg (2 tabletter à 500 mikrogram) som startdos följt av 500 mikrogram efter 1 timme.

Efter 12 timmar kan kolkicin sedan fortsatt doseras om behov föreligger (upp till 500 mikrogram 3 gånger dagligen), tills den akuta attacken upphör.

En total dos på 6 mg ska inte överskridas.

Efter att en behandlingskur har avslutats ska en ny behandlingskur inte påbörjas förrän tidigast efter 3 dagar.


Profylax mot giktattack under insättande av behandling med allopurinol och medel mot utsöndring av urinsyra: 500 mikrogram två gånger dagligen.

Behandlingens längd ska beslutas efter bedömning av faktorer såsom skovfrekvens, giktens varaktighet samt förekomst av och storlek på tofi.


Äldre: Används med försiktighet.


Pediatrisk population


Familjär medelhavsfeber: Vid användning till barn ska kolkicin endast förskrivas under överinseende av en specialist med erforderlig kunskap och erfarenhet.


En startdos administreras oralt baserat på ålder:

  • 0,5 mg/dag till barn under 5 år

  • 1 mg/dag till barn i åldern 5 till 10 år

  • 1,5 mg/dag till barn över 10 år.

Dosen kan ges som en enskild dos eller vid doser över 1 mg/dag uppdelat på två doser dagligen.


Kolkicindosen ska trappas upp stegvis (till exempel 0,25 mg/steg) upp till högst 2 mg/dag för sjukdomskontroll hos patienter med bristande klinisk respons på standarddoseringen. Alla höjningar av den dagliga dosen ska övervakas noggrant med avseende på biverkningar.


Hos barn som lider av amyloidneuropati kan högre dagliga doser på upp till 2 mg/dag vara nödvändigt.


Samtidig behandling med kolkicin och flera läkemedel, främst hämmare av cytokrom P450 3A4 (CYP3A4)/P-glykoprotein, har visat sig öka risken för kolkicintoxicitet. Om patienten har fått kombinationsbehandling med en måttlig eller potent CYP3A4-hämmare eller en P‑glykoproteinhämmare, ska den högsta rekommenderade dosen av oralt kolkicin reduceras.


Patienter med nedsatt njurfunktion

Används med försiktighet till patienter med lindrigt till måttligt nedsatt njurfunktion. För patienter med gravt nedsatt njurfunktion ska dosen reduceras eller intervallet mellan doserna förlängas. Patienter med nedsatt njurfunktion ska övervakas noggrant med avseende på biverkningar av kolkicin.


Patienter med nedsatt leverfunktion

Används med försiktighet till patienter med lindrigt/måttligt nedsatt leverfunktion. För patienter med gravt nedsatt leverfunktion ska dosen reduceras eller intervallet mellan doserna förlängas. Patienter med nedsatt leverfunktion ska övervakas noggrant med avseende på biverkningar av kolkicin.


Administreringssätt

För oral administrering:

Tabletten ska sväljas hel tillsammans med ett glas vatten.

Varningar och försiktighet

Kolkicin är potentiellt toxiskt, så det är viktigt att inte överskrida den dos som ordinerats av en specialist med erforderlig kunskap och erfarenhet.


Patienter med nedsatt lever- eller njurfunktion ska övervakas noggrant med avseende på biverkningar av kolkicin.


Samtidig administrering med P-gp-hämmare och/eller starka CYP3A4-hämmare ökar exponeringen för kolkicin, vilket kan leda till kolkicininducerad toxicitet inklusive dödsfall. Om behandling med en P-gp-hämmare eller en stark CYP3A4-hämmare är nödvändig hos en patient med normal njur- och leverfunktion, rekommenderas reducering av kolkicindosen eller avbrytande av kolkicinbehandlingen (se Interaktioner).


För oralt kolkicin börjar förgiftningen vanligtvis med gastrointestinala symptom som liknar gastroenterit, följt av multiorgansvikt. (Se Överdosering)


Kolkicin ska användas med stor försiktighet till äldre eller försvagade patienter samt patienter med hjärt-, lever-, njur- eller gastrointestinal sjukdom.


Överdosering och behandling med oralt kolkicin i hög dos leder till benmärgssuppression med agranulocytos.


Regelbundna blodcellsräkningar ska utföras hos patienter som får långtidsbehandling.


Äldre patienter, även dem med normal njur- och leverfunktion, kan vara mer känsliga för kumulativ toxicitet med kolkicin. Eftersom äldre patienter mer sannolikt drabbas av åldersrelaterad nedsatt njurfunktion, ökar risken för myopati och andra toxiska effekter hos patienter som behandlas med kolkicin. Därför är det nödvändigt med noggrann övervakning av äldre patienter med gikt och i synnerhet patienter > 65 år.


Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.

Interaktioner

Kolkicin har visat sig inducera reversibel malabsorption av vitamin B12, till synes genom att förändra slemhinnans funktion i ileum. Kolkicin kan ge nedsatt absorption av fett, natrium, kalium, kväve, xylos och andra aktivt transporterade sockerarter. Detta kan leda till minskade serumkoncentrationer av kolesterol och karoten.


Kolkicin kan ge ökad känslighet för CNS-depressiva medel samt förstärka responsen på sympatomimetika.


Kolkicin kan ge falskt positiva resultat vid urinprover för erytrocyter eller hemoglobin.


Kolkicin kan reagera med ciklosporin, vilket leder till ökad risk för nefrotoxicitet samt ökad plasmakoncentration av ciklosporin.


Kolkicin har rapporterats interferera med bestämning av 17‑hydroxikortikosteroider i urin vid användning av Reddy-Jenkins-Thorn-metoden.


Samtidig behandling med klaritromycin kan leda till kolkicintoxicitet. Kolkicin är ett substrat för såväl CYP3A som effluxtransportören P-glykoprotein (P-gp). Klaritromycin och övriga makrolider är kända hämmare av CYP3A och P-gp. Vid samtidig administrering av klaritromycin och kolkicin kan klaritromycins hämning av P-gp och/eller CYP3A leda till ökad exponering för kolkicin. Patienten ska övervakas med avseende på kliniska symtom på kolkicintoxicitet.


Samtidig behandling med erytromycin kan också leda till kolkicintoxicitet.


Kolkicin är ett substrat för såväl CYP3A4 som transportproteinet P-gp. Vid förekomst av CYP3A4 eller P-gp-hämmare ökar koncentrationen av kolkicin i blodet. Toxicitet, inklusive med dödlig utgång, har rapporterats vid samtidig behandling med CYP3A4- eller P-gp-hämmare, till exempel makrolider (klaritromycin och erytromycin), ciklosporin, ketokonazol, itrakonazol, vorikonazol, HIV-proteashämmare, kalciumkanalblockerare (verapamil och diltiazem) (se Varningar och försiktighet).


Kolkicin är kontraindicerat för patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion som behandlas med en P-gp-hämmare (t.ex. ciklosporin, verapamil eller kinidin) eller en stark CYP3A4-hämmare (t.ex. ritonavir, atazanavir, indinavir, klaritromycin, telitromycin, itrakonazol eller ketokonazol) (se Kontraindikationer).


För patienter med normal njur- eller leverfunktion rekommenderas reducering av kolkicindosen eller avbrytande av kolkicinbehandlingen om behandling med en P-gp-hämmare eller en stark CYP3A4-hämmare är nödvändig (se Varningar och försiktighet).


Antibakteriella medel

Ökad risk för kolkicintoxicitet vid samtidig behandling med klaritromycin eller erytromycin, särskilt hos patienter med preexisterande nedsatt njurfunktion. Det har i sällsynta fall rapporterats om dödlig utgång (se Kontraindikationer). Makrolider (CYP3A4-hämmare) ska inte användas för behandling av patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion som behandlas med kolkicin (se Kontraindikationer).


P-glykoprotein- eller starka CYP3A4-hämmare

Kolkicin är kontraindicerat för patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion som behandlas med en P-glykoprotein-hämmare (t.ex. ciklosporin, verapamil eller kinidin) eller en stark CYP3A4-hämmare (t.ex. ritonavir, atazanavir, indinavir, klaritromycin, telitromycin, itrakonazol eller ketokonazol).


Vid måttliga CYP450 3A4-hämmare (amprenavir, aprepitant, diltiazem, erytromycin,

flukonazol, fosamprenavir, grapefruktjuice, verapamil) bör kolkicin ges i vanlig dos vid giktskov, men behandlingen bör inte upprepas förrän efter minst tre dagar. Högre kolkicinnivåer har observerats och därför rekommenderas sänkning av kolkicindosen.


CYP3A4 var i huvudsak involverad i metabolismen av kolkicin. Vid samtidig administrering av kolkicin och läkemedel som hämmar P-gp, av vilka de flesta även hämmar CYP3A4, ökar sannolikt koncentrationen av kolkicin. Det har förekommit rapporter om fatala läkemedelsinteraktioner.


Samtidig behandling med starka CYP450 3A4-hämmare

Vid samtidig behandling med starka CYP450 3A4-hämmare (inklusive atazanavir, klaritromycin, indinavir, itrakonazol, ketokonazol, nefazodon, nelfinavir, ritonavir, sakvinavir och telitromycin) krävs reducering av kolkicindosen på grund av de signifikant högre kolkicinnivåerna.


Måttliga CYP450 3A4-hämmare

Vid måttliga CYP450 3A4-hämmare (amprenavir, aprepitant, diltiazem, erytromycin, flukonazol, fosamprenavir, grapefruktjuice, verapamil) bör kolkicin ges i vanlig dos vid giktskov, men behandlingen bör inte upprepas förrän efter minst tre dagar. Högre kolkicinnivåer har observerats och därför rekommenderas sänkning av kolkicindosen.


Kolkicin 0,6 mg som enskild dos med eller utan:


Antal försökspersoner


% förändring i kolkicins farmakokinetiska parametrar

Vägledning för dosreduktion:


Cmax

AUC0-t

Starka CYP3A4-hämmare

Klaritromycin 250 mg två gånger dagligen i 7 dagar


Ketokonazol 200 mg två gånger dagligen i 5 dagar


Ritonavir 100 mg två gånger dagligen i 5 dagar



N=23






N=24





N=18



297






190





267



339






287





345

4-faldig

Regim för akut gikt får inte upprepas förrän tidigast efter 3 dagar.

Måttliga CYP3A4-hämmare

Verapamil ER 240 mg en gång dagligen i 5 dagar


Diltiazem ER 240 mg en gång dagligen i 7 dagar


Grapefruktjuice 240 ml två gånger dagligen i 4 dagar





N=24




N=20





N=21





130




129





93





188




177





95

2-faldig

Regim för akut gikt får inte upprepas förrän tidigast efter 3 dagar.

Potenta P-gp-hämmare

Ciklosporin 100 mg enskild dos



N=23



324



317

4-faldig

Regim för akut gikt får inte upprepas förrän tidigast efter 3 dagar.


Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.

Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se Prekliniska uppgifter).


Okolkicin används för behandling av FMF

En måttlig mängd data om gravida kvinnor med FMF visar inte på några missbildningar eller foster-/neonatal toxicitet på grund av kolkicin. Eftersom förloppet för FMF utan behandling också kan ha en negativ påverkan på graviditet, ska användningen av kolkicin under graviditet vägas mot de potentiella riskerna och kan övervägas om det finns ett kliniskt behov.


Om kolkicin används för behandling av akut gikt eller för profylax mot giktattack under insättning av uratsänkande behandling

Det finns begränsad mängd data från användningen av kolkicin hos gravida kvinnor med gikt. Som en försiktighetsåtgärd bör användning av kolkicin undvikas i denna patientgrupp och för fertila kvinnor som inte använder effektiva preventivmedel. Kvinnliga patienter måste använda effektiva preventivmedel under och i minst 3 månader efter avslutad kolkicinbehandling. Om en graviditet ändå skulle inträffa under denna period krävs genetisk rådgivning.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVb.

Kolkicin/metaboliter återfinns hos ammade nyfödda/spädbarn till kvinnor som behandlats. Det finns otillräcklig information angående effekterna av kolkicin på nyfödda/spädbarn. Kolkicin ska inte användas av ammande kvinnor med gikt. Hos lakterande mödrar med FMF måste ett beslut fattas om man ska avbryta/avstå från amningen eller avbryta/avstå från behandling med kolkicin efter att fördelen med amning för barnet och fördelen med behandling för kvinnan tagits i beaktande.

Fertilitet

Forskning på djur har visat att administrering av kolkicin kan ha en negativ påverkan på spermatogenes (se avsnitt 5.3). Sällsynta fall av reversibel oligospermi och azoospermi hos män är kända i litteraturen.


Om kolkicin används för behandling av FMF

Eftersom förloppet av FMF utan behandling också kan leda till infertilitet, bör användningen av kolkicin vägas mot de potentiella riskerna och behandling kan övervägas om det finns ett kliniskt behov.


Om kolkicin används för behandling av akut gikt eller för profylax mot giktattack under insättning av uratsänkande behandling

Manliga patienter ska inte skaffa barn under behandling och på minst 6 månader efter avslutad kolkicinbehandling. Om en graviditet ändå skulle inträffa under denna period krävs genetisk rådgivning.

Trafik

Kolkicin har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

De vanligaste rapporterade biverkningarna hos patienter som behandlats med kolkicin var illamående, kräkningar, diarré, magkramper och buksmärta. Sällsynta biverkningar innefattar trombocytos, näsblödningar, multiorgansvikt och benmärgsförändringar (hemolytisk eller aplastisk anemi, pancytopeni, neutropeni, trombocytopeni), urtikaria, makulopapulösa utslag, purpura, erytem, ödem, azoospermi och oligospermi.


Sammanfattning av biverkningar i tabellform

Konvention om frekvens: (mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)


Klassificering av organsystem

Frekvenskategori

Läkemedelsbiverkningar

Blodet och lymfsystemet

mindre vanliga

sällsynta

sällsynta

sällsynta

leukopeni

trombocytos

näsblödningar

benmärgsförändringar (hemolytisk eller aplastisk anemi, pancytopeni, neutropeni, trombocytopeni)

Centrala och perifera nervsystemet

mycket sällsynta

sensorisk motorisk neuropati

Magtarmkanalen

vanliga

illamående, kräkningar, diarré, magkramper, buksmärta

Lever och gallvägar

ingen känd frekvens

förhöjt AST, förhöjt ALT

Hud och subkutan vävnad

mindre vanliga

sällsynta

alopeci

urtikaria, makulopapulösa utslag, purpura, erytem, ödem

Muskuloskeletala systemet och bindväv

mindre vanliga

myopati, myotoni, muskelsvaghet, muskelsmärtor, rabdomyolys

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

sällsynta

azoospermi, oligospermi



Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Kolkicin har ett smalt terapeutiskt fönster och är extremt toxiskt vid överdosering. Patienter med särskild risk för toxicitet är dem som lider av nedsatt njur- eller leverfunktion, gastrointestinal sjukdom eller hjärtsjukdom, samt patienter i mycket hög ålder.


Överdosering av kolkicin är komplex och en specialist bör rådfrågas omgående. Det förekommer ofta en fördröjning på upp till 6 timmar innan toxiciteten blir uppenbar och vissa effekter av toxicitet kan vara fördröjda i en vecka eller längre.

Efter överdosering av kolkicin ska alla patienter, även vid avsaknad av tidiga symtom, remitteras för omgående medicinsk bedömning.


Symtom

Symtom på akut överdosering kan vara fördröjda (i genomsnitt 3 timmar): illamående, kräkningar, buksmärta, hemorragisk gastroenterit, volymreduktion, elektrolytavvikelser, leukocytos och hypotoni i allvarliga fall. Den andra fasen med livshotande komplikationer utvecklas 24 till 72 timmar efter administrering av läkemedlet: multiorgansvikt, akut njursvikt, förvirring, koma, tilltagande perifer motorisk och sensorisk neuropati, myokarddepression, pancytopeni, arytmier, andningssvikt och disseminerad intravasal koagulation. Dödlig utgång är vanligtvis ett resultat av andningsdepression och kardiovaskulär kollaps. Om patienten överlever kan återhämtningen åtföljas av återkommande leukocytos och reversibel alopeci med början cirka en vecka efter initialt intag.


Behandling

Det finns ingen känd antidot.

Eliminering av toxiner genom magsköljning inom en timme efter akut förgiftning.

Oralt aktivt kol bör övervägas inom en timme efter uppvisande av symtom till vuxna patienter som intagit mer än 0,1 mg/kg kroppsvikt och till barn oavsett intagen mängd.

Hemodialys har ingen effekt (hög påtaglig distributionsvolym).

Noggrann klinisk och biologisk övervakning i sjukhusmiljö.

Symtomatisk och understödjande behandling: andningskontroll, upprätthållande av blodtryck och cirkulation, korrigering av vätske- och elektrolytbalans.

Farmakodynamik


Verkningsmekanism

Kolkicins exakta verkningsmekanism vid gikt är inte helt känd. Det är involverat i hämning av leukocytmigration, reduktion av mjölksyraproduktion genom leukocyter vilket leder till minskad utfällning av urinsyra, interferens med kininbildning samt reduktion av fagocytos med minskad inflammatorisk respons. Den mekanism med vilken kolkicin utövar sin nyttoeffekt hos patienter med FMF är inte helt klarlagd, men evidens tyder på att kolkicin kan interferera med den intracellulära samlingen av inflammasomkomplex som förekommer i neutrofiler och monocyter som medierar aktiveringen av interleukin1β.


Farmakodynamisk effekt

Kolkicin utövar tydligt sin effekt genom att minska den inflammatoriska responsen på utfällda kristaller och även genom att minska fagocytosen.


Kolkicin minskar mjölksyreproduktionen genom leukocyter direkt samt genom att minska fagocytosen och stör därmed cykeln med utfällning av uratkristaller och den inflammatoriska respons som upprätthåller den akuta attacken.


Kolkicin hämmar oxideringen av glukos i fagocyterande samt icke-fagocyterande leukocyter in vitro.


Kolkicin är inget analgetikum, även om det lindrar smärta vid akuta attacker. Det är inget medel för utsöndring av urinsyra och förhindrar inte utvecklingen av gikt till kronisk giktartrit. Kolkicin har en profylaktisk, hämmande effekt som hjälper till att minska incidensen av akuta attacker samt lindra patientens tillfälliga kvarstående smärta och lindriga obehag.


Kolkicin kan ge tillfällig leukopeni som åtföljs av leukocytos.

Farmakokinetik

Pediatrisk population

Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga för barn.


Absorption

Absorberas snabbt efter oral administrering. med maximal plasmakoncentration efter 2 timmar.


Distribution

Kolkicin tycks inte vara specifikt lokaliserad i någon vävnad förutom leverns leukocyter, mjälten och njurarna där det genomgår enterohepatisk cirkulation.


Metabolism

Kolkicin deacetyleras i levern.


Kolkicin demetalyseras till två primära metaboliter, 2-O-demetylkolkicin och 3-O-demetylkolkicin (2‑ respektive 3-DMC) samt en mindre metabolit, 10-O-demetylkolkicin (även kallad kolkicein).


In vitro-studier med levermikrosomer från människa har påvisat att CYP3A4 är involverat i metabolismen av kolkicin till 2- och 3-DMC. Plasmanivåerna av dessa metaboliter är minimala (mindre än 5 % av modersubstansen).


Mätning av kolkicinmetboliter (2-demetylkolkicin, 3-demetylkolkicin och 10-demetylkolkicin) efter administrering av kolkicin påvisade att denna väg i mycket liten grad bidrar till den allmänna nedbrytningen och elimineringen av kolkicin från kroppen. Plasmakoncentrationen av kolkicins metaboliter identifierar betydelsen av kolkicins mönster av utsöndring från kroppen.


I flera tidigare utförda farmakokinetiska studier med olika endos- och flerdosregimer med kolkicinbehandling uppmättes plasmakoncentrationerna av kolkicin och dess metaboliter för bedömning av det dominerande upptaget av kolkicin samt dess metaboliska vägar.


Eliminering

Kolkicin utsöndras i huvudsak i faeces och till 10-20 % i urinen. Den procentandel som utsöndras i urinen är högre hos patienter med leversjukdom.

Plasmahalveringstiden är cirka en timme, dock 60 timmar i leukocyter, men längre vid nedsatt njurfunktion och kortare vid nedsatt leverfunktion.


Nedsatt njur- och leverfunktion är även viktiga faktorer att ta hänsyn till vid användning av kolkicin till äldre patienter eftersom minskad kolkicinclearance kan leda till ackumulering av kolkicin, vilket ökar risken för gastrointestinala besvär eller mer allvarliga biverkningar.


Kolkicin elimineras till övervägande del via levern, genom utsöndring i gallan och genom metabolism av kolkicin genom cytokrom CYP3A4 i levern till 2- och 3-DMC och cirka 10-20 % av läkemedlet utsöndras oförändrat i urinen.


Farmakokinetiska läkemedelsinteraktioner

Kolkicin i kombination med nefrotoxiska läkemedel: ökad risk för biverkningar Kolkicin i kombination med makrolider: medför risk för livshotande pancytopeni Kolkicin i kombination med ciklosporiner: förvärrar neuromuskulära biverkningar Kolkicin i kombination med lipidsänkande medel (statiner och fibrater): orsakar myopati


Interaktioner mellan läkemedel och mat

Data från studier på potentiell interaktion mellan grapefruktjuice (GFJ) och den orala hämmaren av polymerisering av mikrotubuli, kolkicin, som är ett P-gp- och CYP3A4-substrat, tyder på att GFJ kan öka kolkicins orala biotillgänglighet.


Särskilda populationer


Pediatrisk population: Inga farmakokinetiska data finns tillgängliga för barn.


Effekter av ålder, etnicitet och kön

Inga kliniskt signifikanta skillnader i kolkicins farmakokinetiska parametrar (dvs. Cmax, AUC, T1/2 och CL/F) sågs mellan unga och äldre friska försökspersoner, inklusive personer med lindrigt nedsatt njurfunktion.


Inga statistiskt signifikanta skillnader observerades vid jämförelse av farmakokinetiska parametrar mellan etniciteter eller kön.

Prekliniska uppgifter

Reproduktionstoxicitet

Kolkicin har visat sig vara teratogent hos djur vid kliniskt relevanta doser. Risken för teratogenicitet hos människa kan inte uteslutas.


Hos kanin har kolkicin i kliniskt relevanta doser visat sig hämma spermiebildningen och framkalla testikelatrofi.


Avkommor till dräktiga råttor som injicerades med kolkicin 0,4 mg/kg kroppsvikt på dräktighetsdag 18, 19 och 20 uppvisade minskad hjärnstorlek, minskat antal celler i neocortex samt minskad hjärnbalksbredd. Dessa anatomiska förändringar korrelerade med beteendeförändringar.


Gentoxicitet

Kolkicin visade negativt för mutagenicitet vid bakteriell omvänd mutationsanalys.


Kolkicin testade positivt vid en kromosomavvikelseanalys på odlade äggstocksceller från kinesisk hamster, samt vid en analys av lymfom hos mus och mikronukleustester in vivo på mus. Dessa resultat är relaterade till kolkicins effekter på den mitotiska spolen.


Karcinogenicitet

Inga karcinogenetiska studier på kolkicin har utförts. På grund av kolkicins potential att producera aneuploida celler (celler med ett ojämnt antal kromosomer) finns en teoretiskt förhöjd risk för malignitet.

Innehåll

1 tablett innehåller 500 mikrogram kolkicin, 56,4 mg laktos (som laktosmonohydrat), majsstärkelse och magnesiumstearat.

Hållbarhet, förvaring och hantering


Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.


Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Tablett 500 mikrog Vita eller svagt gula, bikonvexa odragerade tabletter, 5,5 mm i diameter, med Evans 126 präglat på ena sidan och släta på den andra sidan.
100 tablett(er) burk, 712:31, F

Hitta direkt i texten
Av