Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Clarithromycin Aurobindo

ReceptstatusFörmånsstatus
Orion Pharma

Filmdragerad tablett 250 mg
(Ljusgula, ovala, bikonvexa, filmdragerade tabletter, ”D” tryckt på ena sidan och på andra ”62”. 15,1 mm x 7,1 mm )

Makrolider

Aktiv substans:
ATC-kod: J01FA09
Läkemedel från Orion Pharma omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Clarithromycin Aurobindo filmdragerad tablett 250 mg och 500 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-06-28.

Indikationer

Clarithromycin Aurobindo filmdragerade tabletter är avsedda för behandling av följande bakteriella infektioner orsakade av klaritromycinkänsliga bakterier.

  • Bakteriell faryngit

  • Mild till måttlig samhällsförvärvad pneumoni

  • Akut bakteriell sinuit (adekvat diagnostiserad)

  • Akut exacerbation av kronisk bronkit

  • Hud- och mjukdelsinfektioner av mild till måttlig svårighetsgrad

  • I lämplig kombination med antibakteriell behandlingsregim och ett lämpligt magsårsläkande läkemedel för eradikering av Helicobacter pylori hos patienter med Helicobacter pylori-associerat magsår.

Hänsyn ska tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibakteriella läkemedel.

Kontraindikationer

Klaritromycin är kontraindicerat hos patienter med känd överkänslighet mot den aktiva substansen klaritromycin, mot andra makrolider eller till någon av de beståndsdelar.


Samtidig behandling med klaritromycin och några av följande aktiva ämnen är kontraindicerad: astemizol, cisaprid, pimozid och terfenadin eftersom detta kan resultera i förlängt QT-intervall och hjärtarytmier, inklusive ventrikulär takykardi, kammarflimmer och Torsade de Pointes.


Samtidig behandling med tikagrelor eller renolazin är kontraindicerad.


Samtidig behandling med klaritromycin och ergotamin eller dihydroergotamin är kontraindicerad, eftersom det kan resultera i ergottoxicitet.


Klaritromycin bör inte ges till patienter som tidigare haft QT-förlängning (kongenital eller dokumenterad förvärvad QT-förlängning) eller ventrikulär arytmi, inräknat torsades de pointes.


Klaritromycin bör inte användas samtidigt med HMG-CoA-reduktashämmare (statiner) som i omfattande grad metaboliseras av CYP3A4 (lovastatin eller simvastatin), på grund av den ökade risken för myopati, inklusive rabdomyolys .


Klaritromycin bör inte ges till patienter med hypokalemi (risk för förlängning av QT-tid).


Klaritromycin bör inte användas på patienter som lider av allvarlig leversvikt i kombination med nedsatt njurfunktion.


Liksom med andra starka CYP3A4-hämmare, bör klaritromycin inte användas på patienter som använder kolkicin.

Dosering

Dosering

Dosen av Clarithromycin Aurobindo filmdragerade tabletter beror på typ och svårighetsgrad av infektionen och fastställs i varje enskilt fall av läkare.

Clarithromycin Aurobindo 500 mg filmdragerad tablett är inte lämplig för doser under 500 mg. Det finns andra alternativ tillgängliga på marknaden för denna styrka.


Vuxna och ungdomar (12 år och äldre)

  • Standarddosering: den vanliga dosen är 250 mg två gånger dagligen (morgon och kväll)

  • Högdosbehandling (allvarliga infektioner): den vanliga dosen kan ökas till 500 mg två gånger dagligen vid allvarliga infektioner.

Barn under 12 år:

Användning av Clarithromycin Aurobindo filmdragerade tabletter rekommenderas inte för barn yngre än 12 år med en kroppsvikt mindre än 30 kg. Kliniska prövningar har utförts med klaritromycin suspension för barn, hos barn 6 månader till 12 års ålder. Därför bör barn under 12 år använda klaritromycin suspension för barn.


För barn med en kroppsvikt över 30 kg tillämpas dosen för vuxna.


Dosering vid nedsatt njurfunktion:

Hos patienter med nedsatt njurfunktion med kreatininclearance mindre än 30 ml/min, bör dosen klaritromycin minskas till hälften, dvs. 250 mg en gång dagligen, eller 250 mg två gånger dagligen vid svårare infektioner. Behandlingen bör inte pågå längre än 14 dagar för dessa patienter.


Patienter med nedsatt leverfunktion:

Försiktighet bör iakttas vid administrering av klaritromycin till patienter med nedsatt leverfunktion.


Eradikering av H. pylori vid peptiskt magsår

För eradikering av H. pylori bör valet av antibiotika göras med hänsyn till den enskilda patientens läkemedelstolerans, och bör genomföras i enlighet med nationella, regionala och lokala resistensmönster och riktlinjer för behandling.


Vanligtvis administreras klaritromycin i kombination med ett annat antibiotikum och en protonpumpshämmare i en vecka.


Behandlingen kan upprepas om patienten fortfarande är H. pylori-positiv.


Behandlingens längd:

Längden av behandlingen med klaritromycin beror på typ och svårighetsgrad av infektionen och avgörs i varje enskilt fall av läkare.

  • Den vanliga behandlingstiden är 7 till 14 dagar.

  • Behandling bör fortsätta under minst 2 dagar efter att symptomen har avtagit.

  • Vid infektioner orsakade av Streptococcus pyogenes (grupp A beta-hemolytiska streptokocker) bör behandlingstiden vara minst 10 dagar.

  • Kombinationsbehandling för eradikering av H. pylori-infektion bör pågå i 7 dagar.

Administreringssätt:

Tabletten ska sväljas hel med tillräcklig mängd vätska (t.ex. ett glas vatten).

Clarithromycin Aurobindo filmdragerade tabletter kan tas oberoende av födointag.

Varningar och försiktighet

Läkaren bör inte förskriva klaritromycin till gravida kvinnor utan att noga väga fördelarna mot riskerna, särskilt under de första tre månaderna av graviditeten.


Försiktighet rekommenderas hos patienter med allvarlig njurinsufficiens.


Klaritromycin huvudsakligen utsöndras via levern. Därför bör man vara försiktig med administrering av antibiotika till patienter med nedsatt leverfunktion. Försiktighet bör även iakttas vid administrering av klaritromycin till patienter med måttlig till svår njursvikt.


Det har rapporterats fall av leversvikt med dödlig utgång. En del patienter kan ha haft befintliga leversjukdomar eller ha tagit andra levertoxiska läkemedel. Patienter bör instrueras att avbryta behandlingen och kontakta sin läkare om tecken och symtom av leversjukdomar utvecklas, såsom anorexi, gulsot, mörk urin, ansiktsrodnad, eller öm buk.


Pseudomembranös kolit har rapporterats med nästan alla antibakteriella medel, inklusive makrolider, och kan variera i allvarlighetsgrad från mild till livshotande. Clostridium difficile-associerad diarré (CDAD) har rapporterats vid användning av nästan alla antibakteriella medel inklusive klaritromycin, och kan variera i allvarlighetsgrad från mild diarré till livshotande kolit. Behandling med antibakteriella medel förändrar den normala floran i tarmen, som kan leda till överväxt av C. difficile. CDAD måste beaktas hos alla patienter som uppvisar diarré efter antibiotikaanvändning. Noggrann anamnes är nödvändigt eftersom CDAD har rapporterats mer än två månader efter administrering av antibakteriella medel. Därför bör man överväga att avbryta behandlingen med klaritromycin oavsett indikation. Mikrobiella tester bör utföras och lämplig behandling inledas. Läkemedel som hämmar peristaltiken bör undvikas.


Det har förekommit rapporter om kolkicintoxicitet som en följd av användning av klaritromycin och kolkicin, i synnerhet hos äldre, varav vissa fall som uppkommit hos patienter med njursvikt. Dödsfall har rapporterats hos några sådana patienter. Samtidig administrering av klaritromycin och kolkicin är kontraindicerad.


Försiktighet rekommenderas vid samtidig administrering av klaritromycin och triazolobenzodiazepiner, till exempel triazolam och midazolam.

Försiktighet rekommenderas vid samtidig behandling med klaritromycin och andra ototoxiska läkemedel, särskilt med aminoglykosider. Övervakning av vestibulär och auditiv funktion bör utföras under och efter behandlingen.


Kardiovaskulära händelser

Förlängning av hjärtats repolarisering och QT-intervall, som medför en risk att utveckla hjärtarytmi och torsades de pointes, har observerats vid behandling med makrolider inklusive klaritromycin. Eftersom följande situationer kan leda till en ökad risk för hjärtarytmier (inklusive torsade de pointes) ska klaritromycin användas med försiktighet hos följande patienter:

  • Patienter med kransartärsjukdom, allvarlig hjärtinsufficiens, retledningsrubbningar eller kliniskt relevant bradykardi.

  • Patienter med elektrolytrubbningar såsom hypomagnesemi. Klaritromycin får inte administreras till patienter med hypokalemi.

  • Patienter som samtidigt tar andra läkemedel som associeras med QT-förlängning.

  • Samtidig administrering av klaritromycin med astemizol, cisaprid, pimozid och terfenadin är kontraindicerande.

  • Klaritromycin får inte användas hos patienter med kongenital eller dokumenterad förvärvad QT-förlängning eller på patienter med historik av ventrikulär arytmi.

Epidemiologiska studier som undersöker risken för kardiovaskulära biverkningar med makrolider har visat varierande resultat. Vissa observationsstudier har identifierat en sällsynt kortvarig risk för arytmi, hjärtinfarkt och kardiovaskulär mortalitet associerad med makrolider, inklusive klaritromycin. Dessa fynd ska vägas mot behandlingens nytta vid förskrivning av klaritromycin.


Pneumoni: på grund av den framväxande resistensen mot makrolider hos Streptococcus pneumoniae, är det viktigt att bestämma känsligheten när klaritromycin förskrivs mot samhällsförvärvad pneumoni. Vid sjukhusförvärvad pneumoni, bör klaritromycin användas i kombination med andra lämpliga antibiotika.


Hud- och mjukdelsinfektioner av mild till måttlig allvarlighetsgrad: dessa infektioner är oftast orsakade av Staphylococcus aureus och Streptococcus pyogenes, som båda kan vara resistenta mot makrolider. Därför är det viktigt att känslighetsbestämning utförs. I de fall där betalaktamantibiotika kan inte användas (t.ex. allergi), kan andra antibiotika, såsom klindamycin, vara förstavalet som läkemedel. För närvarande anses makrolider spela en roll i vissa hud- och mjukdelsinfektioner, t.ex. de som orsakas av Corynebacterium minutissimum, acne vulgaris, och rosfeber och i situationer där penicillinbehandling inte kan användas.


Vid svåra akuta överkänslighetsreaktioner, såsom anafylaxi, allvarliga hudbiverkningar (SCAR) (t.ex. akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), Stevens-Johnsons syndrom, och toxisk epidermal nekrolys, bör behandlingen med klaritromycin avbrytas omedelbart och lämplig behandling bör påbörjas snarast.


Klaritromycin bör användas med försiktighet då de administreras samtidigt med läkemedel som inducerar cytokromt CYP3A4-enzym.


HMG-CoA-reduktashämmare (statiner): samtidig användning av klaritromycin med lovastatin eller simvastatin är kontraindicerad. Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av klaritromycin med andra statiner. Rabdomyolys har rapporterats hos patienter som tar klaritromycin och statiner. Patienter bör övervakas med avseende på tecken och symptom på myopati. I situationer där samtidig användning av klaritromycin och statiner inte kan undvikas, rekommenderas att förskriva lägsta möjliga dos av statin. Användning av en statin som inte är beroende av CYP3A-metabolism (t.ex. fluvastatin) kan övervägas.


Orala hypoglykemiska läkemedel/insulin: samtidig användning av klaritromycin och orala hypoglykemiska läkemedel (t.ex. sulfonylurea) och/eller insulin kan resultera i en betydande hypoglykemi. Noggrann övervakning av glukosvärden rekommenderas.


Orala antikoagulantia: finns det en risk för allvarliga blödningar och betydande höjningar i International Normalized Ratio (INR) och protrombintid när klaritromycin är administreras tillsammans med warfarin. INR och protrombin bör regelbundet övervakas när patienter får klaritromycin och muntliga antikoagulantia samtidigt.


Användning av alla antimikrobiella läkemedel, såsom klaritromycin, för att behandla H. pylori infektion kan ge upphov till antibiotikaresistenta bakterier.


Långvarig användning kan, som med andra antibiotika, resultera i kolonisering med ökat antal okänsliga bakterier och svamp. Om superinfektion uppstår bör lämplig behandling påbörjas.


Uppmärksamhet bör även ägnas möjligheten till korsresistens mellan klaritromycin och andra makrolider, samt linkomycin och klindamycin.

Interaktioner

Användning av följande läkemedel är strikt kontraindicerat på grund av risken för allvarliga läkemedelsinteraktioner:


Cisaprid, pimozid, astemizol och terfenadin

Förhöjda nivåer av cisaprid har rapporterats hos patienter som administreras klaritromycin och läkemedel som innehåller cisaprid samtidigt. Detta kan resultera i QT-förlängning och hjärtarytmier inklusive ventrikulär takykardi, kammarflimmer och torsades de pointes. Liknande effekter har observerats hos patienter som tagit klaritromycin och pimozid samtidigt.


Makrolider har rapporterats påverka metabolismen av terfenadin vilket resulterat i ökade nivåer av terfenadin som ibland varit associerat med hjärtarytmier t.ex. QT-förlängning, ventrikulär takykardi, ventrikelflimmer, och torsades de pointes. I en studie på 14 friska frivilliga, resulterade samtidig administrering av klaritromycin och terfenadin och i en två till tre gånger högre serumnivå av den sura metaboliten av terfenadin och i förlängning av QT-intervall som inte ledde till några kliniskt detekterbara effekter. Liknande effekter har observerats vid samtidig administrering av astemizol och andra makrolider.


Ergotamin/dihydroergotamin

Rapporter tyder på att samtidig behandling med klaritromycin med ergotamin eller dihydroergotamin har associerats med akut ergottoxicitet med vasospasm, och ischemi i extremiteter och annan vävnad inklusive centrala nervsystemet. Samtidig administrering av klaritromycin och dessa läkemedel är kontraindicerad.

HMG-CoA-reduktashämmare (statiner)

Samtidig användning av klaritromycin med lovastatin eller simvastatin är kontraindicerad som dessa statiner metaboliseras till stor omfattning av CYP3A4 och samtidig behandling med klaritromycin ökar plasmakoncentrationerna för statinerna, vilket ökar risken för myopati, inklusive rabdomyolys. Rabdomyolys har rapporterats hos patienter som tagit klaritromycin samtidigt som dessa statiner. Om behandling med klaritromycin inte kan undvikas, måste behandling med lovastatin eller simvastatin avbrytas.


Försiktighet bör iakttas vid förskrivning klaritromycin med statiner. I situationer där den samtidiga användningen av klaritromycin med statiner inte kan undvikas, är det lämpligt att föreskriva lägsta möjliga dos av statin. Användning av en statin som inte är beroende av CYP3A-metabolism (t.ex. fluvastatin) bör övervägas. Patienter bör övervakas med avseende på tecken och symptom på myopati.


Effekter av andra läkemedel på klaritromycin

Läkemedel som inducerar CYP3A (såsom rifampicin, fenytoin, karbamazepin, fenobarbital, johannesört) kan inducera metabolismen av klaritromycin. Detta kan resultera i subterapeutiska nivåer av klaritromycin och minskad effekt. Dessutom kan det vara nödvändigt att övervaka plasmanivåerna av CYP3A-inducerare, som kan öka på grund av att CYP3A hämmas av klaritromycin (se även relevant produktinformation för den CYP3A4-inducerare som administreras). Samtidig behandling med rifabutin och klaritromycin resulterade i en ökning av rifabutin och minskning av klaritromycin i serum samt en ökad risk för uveit.


Följande läkemedel är kända eller misstänkta för att påverka koncentrationen av klaritromycin i blodet. Dosjustering för klaritromycin eller alternativ behandling kan vara nödvändig.


Efavirenz, nevirapin, rifampicin, rifabutin och rifapentin

Starka inducerare av cytokrom P450 metabolismsystem favirenz, nevirapin, rifampicin, rifabutin, och rifapentin kan påskynda metabolismen av klaritromycin och därmed minska dess plasmanivåer, medan det sker en ökning av 14-OH-klaritromycin, en metabolit som också är mikrobiologiskt aktiv. Eftersom den mikrobiologiska verksamheten för klaritromycin och 14-OH-klaritromycin skiljer sig för olika bakterier, kan den avsedda terapeutiska effekten försämras vid samtidig behandling med klaritromycin och enzyminducerare.


Etravirin

Etravirin minskar exponeringen av klaritromycin. Koncentrationer av den aktiva metaboliten 14-OH-klaritromycin ökar dock. Eftersom 14-OH-klaritromycin har nedsatt aktivitet mot Mycobacterium aviumkomplexet (MAC), kan den övergripande aktiviteten mot denna patogen ändras. Därför bör alternativ till klaritromycin övervägas för behandling av MAC.


Flukonazol

Samtidig behandling med flukonazol 200 mg dagligen och klaritromycin 500 mg två gånger dagligen hos 21 friska frivilliga försökspersoner gav upphov till ökning av lägsta steady-state-koncentrationen av klaritromycin (Cmin) och AUC med 33 % respektive 18 %. Steady-statekoncentrationerna av den aktiva metaboliten 14-OH-klaritromycin påverkades inte signifikant vid samtidig administrering av flukonazol. Dosjustering av klaritromycin är inte nödvändig.


Ritonavir

En farmakokinetisk studie visat att samtidig behandling med ritonavir 200 mg var åttonde timme och klaritromycin 500 mg var 12:e timme resulterade i en kraftig hämning av metabolismen av klaritromycin. Samtidig användning ledde till att Cmax, Cmin och AUC ökade med 31 %, 182 % respektive 77 % för klaritromycin. En nästan fullständig hämning av bildandet av 14-OH-hydroxyklaritromycin observerades. Dosreduktion krävs sannolikt inte för patienter med normal njurfunktion eftersom klaritromycin har ett brett terapeutiskt fönster. Till patienter med nedsatt njurfunktion bör emellertid dosjustering övervägas: Hos patienter med CLCR 30-60 ml/min ska klaritromycindosen halveras. Hos patienter med CLCR < 30 ml/min ska dosen minskas med 75 %. Doser av klaritromycin över 1g/dag ska inte ges samtidigt med ritonavir.


Liknande dosjusteringar bör övervägas hos patienter med nedsatt njurfunktion där ritonavir används som en farmakokinetisk förstärkare tillsammans med andra HIV-proteashämmare inklusive atazanavir och sakvinavir (se avsnittet nedan, dubbelriktade läkemedelsinteraktioner).


Effekten av Clarithromycin Aurobindo på andra läkemedel


CYP3A-interaktioner

Samtidig administrering av klaritromycin, som är en känd hämmare av CYP3A, och ett läkemedel som huvudsakligen metaboliseras av CYP3A kan vara associerad med förhöjd läkemedelskoncentration som skulle kunna öka eller förlänga både den terapeutiska effekten och biverkningarna av det samtidigt använda läkemedlet. Klaritromycin bör användas med försiktighet hos patienter som behandlas med ett känt CYP3A-substrat, särskilt om CYP3A-substratet har en smalt terapeutiskt fönster (t.ex. karbamazepin) och/eller substratet i stor utsträckning metaboliseras av detta enzym.


Vid samtidig användning bör dosjustering övervägas och serumkoncentrationerna av läkemedel som främst metaboliseras av CYP3A bör följas då det är möjligt.


Följande läkemedel eller läkemedelsklasser är kända eller misstänkta för att metaboliseras av samma CYP3A-isoenzym: alprazolam, astemizol, karbamazepin, cilostazol, cisaprid, cyklosporin, disopyramid, ergotalkolider, lovastatin, metylprednisolon, midazolam, omeprazol, orala antikoagulantia (t ex warfarin), atypiska antipsykotiska läkemedel (t ex quetiapin), pimozid, kinidin, rifabutin, sildenafil, simvastatin, sirolimus, takrolimus, terfenadin, triazolam och vinblastin men listan är inte heltäckande. Läkemedel som interagerar med liknande mekanismer men med andra isoenzymer inom cytokrom P450-systemet inkluderar fenytoin, teofyllin och valproat.


Antiarrytmika

Det har rapporterats fall av torsades de pointes vid samtidig användning av klaritromycin och kinidin eller disopyramid. Vid samtidig användning bör EKG användas för att upptäcka QT-förlängning. Serumnivåerna av kinidin och disopyramid bör kontrolleras under behandlingen med klaritromycin.


Efter marknadsföringen har det förekommit rapporter om hypoglykemi vid samtidig användning av klaritromycin och disopyramid. Därför ska plasmaglukosnivåerna övervakas vid samtidig användning av klaritromycin och disopyramid.


Orala hypoglykemiska medel/Insulin

Med vissa hypoglykemiska läkemedel såsom nateglinid och repaglinid kan en hämning av CYP3A-enzym orsakad av klaritromycin förekomma och kan orsaka hypoglykemi när läkemedlen används samtidigt. Noggrann övervakning av plasmaglukosnivåerna rekommenderas.


Omeprazol

Klaritromycin (500 mg var 8:e timme) gavs i kombination med omeprazol (40 mg dagligen) till friska frivilliga försökspersoner. Steady-state-koncentrationerna i plasma för omeprazol ökade (Cmax, AUC0-24 och t1/2 med 30 %, 89 % respektive 34 %) vid denna kombination. Magsaftens pH mätt under 24 timmar var i genomsnitt 5,2 då omeprazol administrerades ensamt jämfört med 5,7 då omeprazol gavs tillsammans med klaritromycin.


Sildenafil, tadalafil, och vardenafil

Dessa fosfodiesterashämmare metaboliseras åtminstone delvis genom CYP3A och CYP3A kan hämmas vid användning av klaritromycin. Samtidig användning av klaritromycin och sildenafil, tadalafil eller vardenafil skulle sannolikt resultera i ökad exponering av fosfodiesterashämmare. Dosminskning av sildenafil, tadalafil och vardenafil bör övervägas när dessa läkemedel används samtidigt som klaritromycin.


Teofyllin, karbamazepin

Resultat från kliniska studier pekar på att det var en liten men statistiskt signifikant (p≤0,05) ökning av koncentrationerna av teofyllin eller karbamazepin när någon av dessa läkemedel användes samtidigt som klaritromycin. Dosreduktion kan behövas.


Tolterodin

Den främsta metaboliseringsvägen för tolterodin är via 2D6-isoformen av cytokrom P450 (CYP2D6). Hos en del personer som saknar CYP2D6 är dock metaboliseringsvägen CYP3A4 och hämmning av CYP3A4 leder till signifikanta högre serumkoncentrationer av tolterodin. En minskning av tolterodindosen kan vara nödvändig hos långsamma metaboliserare (saknar CYP2D6) som erhåller ett CYP3A4-hämmande läkemedel, t.ex. klaritromycin.


Triazolobensodiazepiner (t.ex. alprazolam, midazolam, triazolam)

När midazolam administrerades samtidigt med klaritromycin (500 mg två gånger dagligen), ökade AUC för midazolam 2,7-faldigt efter en intravenös administrering av midazolam och 7-faldigt efter oral administrering. Oral administrering av midazolam samtidigt med klaritromycin ska undvikas. Om midazolam ges intravenöst tillsammans med klaritromycin ska patienterna övervakas noggrant för att dosen av midazolam ska kunna justeras i lämplig grad. Samma försiktighet ska iakttas för övriga bensodiazepiner som metaboliseras genom CYP3A4, t.ex. triazolam och alprazolam.


För de bensodiazepiner som inte metaboliseras via CYP3A4 (temazepam, nitrazepam, lorazepam) är en interaktion med klaritromycin osannolik.


Det finns rapporter om läkemedelsinteraktioner och effekter på centrala nervsystemet (t.ex. somnolens och förvirring) vid samtidig användning av klaritromycin och triazolam. Övervakning av patienten med avseende på ökade farmakologiska effekter på centrala nervsystemet rekommenderas.


Andra läkemedelsinteraktioner


Aminoglykosider

Försiktighet bör iakttas vid samtidig administrering av klaritromycin och andra ototoxiska läkemedel, särskilt med aminoglykosider.


Kolkicin

Kolkicin är substrat både för CYP3A och transportproteinet P-glykoprotein (P-gp). Klaritromycin och andra makrolider hämmar både CYP3A och P-gp. Om klaritromycin och kolkicin administreras samtidigt förväntas exponeringen av kolkicin öka.


Digoxin

Digoxin är troligtvis ett substrat för transportproteinet P-gp. Klaritromycin hämmar detta P-gp. När klaritromycin och digoxin ges samtidigt kan en hämning av P-gp innebära ökad exponering av digoxin.. Ökade serumkoncentrationer av digoxin hos patienter som använt digoxin och klaritromycin samtidigt har rapporterats vid uppföljning efter marknadsföring. Några patienter har visat kliniska tecken på digoxintoxicitet, inklusive potentiellt fatala arrytmier. Serumnivåerna av digoxin ska övervakas noga vid samtidig behandling med klaritromycin och en dosjustering kan vara nödvändig.


Zidovudin

Hos HIV-positiva patienter kan samtidigt peroralt intag av klaritromycin och zidovudin resultera i lägre steady-statekoncentrationer av zidovudin. Eftersom klaritromycin förefaller interferera med absorptionen av zidovudin kan denna interaktion i stort undvikas genom att administrera klaritromycin och zidovudin med 4 timmars mellanrum. Denna interaktion verkar inte uppkomma hos pediatriska patienter med HIV-infektion som får klaritromycin-suspension och zidovudin eller dideoxyinsin. Denna interaktion utgör förmodligen inte något problem när klaritromycin ges intravenöst.


Fenytoin och Valproat

Det finns spontana eller publicerade rapporter om interaktioner med CYP3A4-hämmare, inklusive klaritromycin, för läkemedel som troligen inte metaboliseras av CYP3A4 (t.ex. fenytoin och valproat). Bestämning av serumnivåerna för dessa läkemedel vid samtidig användning av klaritromycin rekommenderas. Ökade serumnivåer har rapporterats.


Dubbelriktade läkemedelsinteraktioner


Atazanavir

Både klaritromycin och atazanavir är substrat och hämmare av CYP3A och det finns bevis på dubbelriktad läkemedelsinteraktion. Samtidig administrering av klaritromycin (500 mg två gånger dagligen) och atazanavir (400 mg dagligen) resulterade i en 2-faldig ökning av exponeringen för klaritromycin och en 70 % minskning av exponeringen för 14-OH-klaritromycin och en ökning av AUC med 28 % för atazanavir. Dosreduktion krävs sannolikt inte för patienter med normal njurfunktion, eftersom klaritromycin har ett brett terapeutiskt fönster. Hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (kreatinin-clearance 30-60 ml/min) ska dosen för klaritromycin halveras. Hos patienter med kreatinin-clearance <30 ml/min ska dosen minskas med 75 % genom att använda lämplig formulering av klaritromycin.


Klaritromycindoser över 1g per dag ska inte ges samtidigt med proteashämmare.


Kalciumflödeshämmare

Försiktighet rekommenderas vid samtidig administrering av klaritromycin och kalciumantagonister som metaboliseras av CYP3A4 (t.ex. verapamil, amlodipin, diltiazem) på grund av risken för hypotension. Plasmakoncentrationer av klaritromycin liksom kalciumflödeshämmare kan öka till följd av samverkan. Hypotension, bradyarytmier och mjölksyraacidos har observerats hos patienter som tar klaritromycin och verapamil samtidigt.


Itrakonazol

Både itrakonazol och klaritromycin är substrat och hämmare av CYP3A, vilket leder till dubbelriktad läkemedelsinteraktion. Klaritromycin kan öka plasmanivåerna för itrakonazol samtidigt som itrakonazol kan öka plasmanivåerna för klaritromycin. Patienter som tar itrakonazol och klaritromycin samtidigt bör övervakas noga avseende tecken och symtom på ökad eller förlängd farmakologisk effekt.


Sakvinavir

Både sakvinavir och klaritromycin är substrat och hämmare av CYP3A. En dubbelriktad interaktion förväntas vid samadministrering. Samtidig administrering av klaritromycin (500 mg två gånger dagligen) och sakvinavir (mjuka gelatinkapslar, 1200 mg tre gånger dagligen) till 12 friska frivilliga försökspersoner resulterade i att AUC och Cmax vid steady-state för sakvinavir var 177 % respektive 187 % högre än då sakvinavir administrerades ensamt. AUC och Cmax för klaritromycin var ca 40 % högre än för klaritromycin ensamt. Dosjustering erfordras inte om de båda läkemedlen ges samtidigt under en kortare period med de doser/formuleringar som har studerats. Interaktionerna som observerades vid användning av sakvinavir mjuka gelatinkapslar behöver inte nödvändigtvis gälla för sakvinavir hårda gelatinkapslar.


Observationerna som gjorts vid interaktionsstudier med sakvinavir ensamt behöver inte gälla för de effekter som setts med sakvinavir/ritonavir behandling. Om sakvinavir ges tillsammans med ritonavir och klaritromycin, måste hänsyn tas till den potentiella effekten av ritonavir på klaritromycin.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  D.

Graviditet

Säkerheten vid användning av klaritromycin under graviditet har inte fastställts. Varierande resultat av studier på möss, råttor, kaniner och apor, har visat att risk för påverkan av den embryo-fetala utvecklingen inte kan uteslutas. Klaritromycin skall inte förskrivas till gravida kvinnor utan noggrann avvägning av nyttan och riskerna.


Amning

Säkerheten vid klaritromycinbehandling vid amning har inte fastställts. Klaritromycin passerar över i modersmjölk.


Fertilitet

Det finns inga data tillgängliga över effekten av klaritromycin på fertiliteten hos människor. Hos råttor tyder de begränsade uppgifter som finns tillgängliga inte på några effekter på fertiliteten.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  III.

Säkerheten vid klaritromycinbehandling vid amning har inte fastställts. Klaritromycin passerar över i modersmjölk.

Fertilitet

Det finns inga data tillgängliga över effekten av klaritromycin på fertiliteten hos människor. Hos råttor tyder de begränsade uppgifter som finns tillgängliga inte på några effekter på fertiliteten.

Trafik

Det finns inga data avseende påverkad förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Risken för att yrsel, svindel, förvirring och desorientering kan uppkomma under behandlingen och bör tas i beaktande.

Biverkningar

a. Sammanfattning av säkerhetsprofil

De mest frekventa och vanligaste biverkningarna relaterade till klaritromycinbehandling för både vuxna och barn är buksmärtor, diarré, illamående, kräkningar och smakförvrängning. Dessa biverkningar är vanligtvis milda i intensitet och stämmer överens med den kända säkerhetsprofilen för makrolidantibiotika.


Det fanns ingen signifikant skillnad i förekomsten av dessa gastrointestinala biverkningar under kliniska prövningar mellan patientgruppen med eller utan befintlig mykobakteriella infektioner.


b. Sammanfattningstabell med biverkningar

Följande tabell visar biverkningar för tabletter av klaritromycin med omedelbar frisättning, granulat till oral suspension, pulver till lösning för injektion, extended-release-tabletter och tabletter med modifierad frisättning som rapporterats i kliniska prövningar och erfarenheter från efter att läkemedlet börjat saluföras.


Reaktionerna som anses vara möjligt relaterade till klaritromycin redovisas genom klassificering av organsystem och frekvens enligt konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100 till < 1/10), mindre vanliga (≥1 /1 000 till < 1/100) och ingen känd frekvens (biverkningar från erfarenheter efter att läkemedlet börjat saluföras vilka kan inte beräknas från tillgängliga data). Inom varje frekvensgrupp presenteras biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad när allvarligheten har kunnat bedömas.

Klass av organsystem

Mycket vanliga

≥1 /10

Vanliga

≥ 1 /100 < 1 /10

Mindre vanliga

≥1 /1 000 < 1 /100

Ingen känd frekvens

(kan inte beräknas utifrån tillgängliga data)

Infektioner och

infestationer



Cellulit1,

Candidiainfektion,

Gastroenterit2,

infektion3, vaginal

infektion

Pseudomembranös kolit, rosfeber.

Blodet och lymfsystem



Leukopeni,

neutropeni4,

trombocytemi3, eosinofili4

agranulocytos,

trombocytopeni

Immunsystemet5



Anafylaktoid

reaktion1,
överkänslighet

anafylaktisk reaktion, angioödem

Metabolism och

nutrition



Anorexi, minskad

aptit


Psykiska störningar


Sömnsvårigheter

Ångest,

nervositet3,

Psykos,

förvirring,

personlighetsförändring,

depression,

desorientering,

hallucinationer,

onormala drömmar, mani

Nervsystemet


Dysgeusi,

huvudvärk, smakförvrängning

Medvetslöshet1,

dyskinesi1,

yrsel,

dåsighet6, tremor

Konvulsioner, ageusi,

parosmi, anosmi, parestesi

Öron och balansorgan



Vertigo, nedsatt hörsel, tinnitus

Dövhet

Hjärtat



Hjärtstillestånd1, förmaksflimmer1,

EKG

QT-förlängning7,

extrasystoles1,

hjärtklappning

Torsade de pointes7,

ventrikeltakykardi7

ventrikelflimmer

Blodkärl


Vasodilatation1


Hemorragi8

Luftvägar och lungor



Astma1, epistaxis2,

lungemboli1


Mag-tarmkanalen


Diarré9, kräkningar,

dyspepsi, illamående,

buksmärtor

Esofagit1,

gastroesofageal

refluxsjukdom2,

gastrit, proctalgi2,

stomatit, glossit,

utspänd buk4,

förstoppning, muntorrhet, eruktation,

flatulens

Akut pankreatit,

missfärgning av tunga,

missfärgning av tänder

Lever och gallvägar


Onormala leverfunktionsvärden

Gallstas4,

hepatit4, ökning av alaninaminotransferas, ökning av aspartataminotransferas, ökning av gamma-glutamyltransferas4

Leversvikt10, hepatocellulär gulsot

Hud och subkutan vävnad


Utslag, hyperhidros

Blåsdermatit1,

pruritus, urtikaria,

makulopapulärt utslag3

Stevens-Johnsons

syndrom5, toxisk

epidermal

necrolys5, läkemedelsrelaterade utslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), akne, akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP)

Muskuloskeletala systemet och bindväv



Muskelspasmer3,

muskuloskeletal

stelhet1, myalgi2

Rabdomyolys2,11,

myopati

Njurar och urinvägar



Ökning av blodkreatinin1, ökning av blod i urin1

Njursvikt, interstitiell nefrit

Allmänna symtom och symtom vid

administrationsstället

Flebit vid injektionsstället1

Smärta vid injektionsstället1,

inflammation vid injektionsstället1

Sjukdomskänsla4, pyrexi3,

asteni, bröstsmärtor4,

frossa4, trötthet4


Undersökningar



Onormalt förhållande mellan globulin och albumin1, ökning av

alkalinfosfatas4 i blodet, ökning av

laktatdehydrogenas i blodet4

Ökning av INR8,

Förlängd protrombintid8, avvikande urinfärg

1 Biverkning endast rapporterad för pulver för injektionslösning

2Biverkning endast rapporterad för formuleringen för tabletter med modifierad frisättning

3 Biverkning endast rapporterad för formuleringen för granulat för oral suspension

4 Biverkning endast rapporterad för formuleringen för tabletter med omedelbar frisättning

5, 7, 9, 10, Se avsnitt a)

6, 8, 11 Se avsnitt c)


c. Beskrivning av biverkningar

Flebit vid injektionsstället, smärta vid injektionsställe, smärta vid kärlpunktionsplats, och inflammation vid injektionsstället är specifika för klaritromycin i intravenös formulering.


I en del av rapporterna om rabdomyolys, administrerades klaritromycin tillsammans med statiner, fibrater, kolkicin eller allopurinol.


Det har efter saluförandet rapporterats om kolkicintoxicitet vid samtidig användning av klaritromycin och kolkicin, i synnerhet äldre och/eller patienter med njurinsufficiens, varav några fall med dödlig utgång.


Det har efter saluförandet rapporterats om läkemedelsinteraktioner och effekter på det centrala nervsystemet (CNS) (t.ex. dåsighet och förvirring) vid samtidig användning av klaritromycin och triazolam. Övervakning av patienten för ökningar av farmakologiska effekter på CNS föreslås.


Det har förekommit sällsynta rapporter om klaritromycin-tabletter med modifierad frisättning i avföringen, av vilka många har inträffat hos patienter med anatomiska (inklusive ileostomi eller kolostomi) eller funktionella gastrointestinala störningar med förkortade GI-transittider. I flera rapporter, har tablettrester förekommit i samband med diarré. Det rekommenderas att patienter som upptäcker tablettrester i avföringen och ingen förbättring i sitt tillstånd bör förskrivas en annan klaritromycin-formulering (t.ex. suspension) eller ett annat antibiotikum.


Särskilda patientgrupper: Biverkningar för immunologiskt försvagade patienter (se avsnitt e)


d. Pediatriska patientgrupper

Kliniska prövningar har utförts med klaritromycin i pediatrisk suspension hos barn mellan 6 månader och 12 år. Därför ska barn under 12 år använda klaritromycin i pediatrisk suspension. Det finns otillräckliga data för att rekommendera en behandling för användning av klaritromycin i intravenös formulering hos patienter under 18 år.


Frekvensen, typerna och graderna av biverkningar hos barn väntas vara de samma som hos vuxna.


e. Andra särskilda patientgrupper

Immunologiskt försvagade patienter

Hos patienter med AIDS och andra immunologiskt försvagade patienter som behandlades med högre doser av klaritromycin över långa tidsperioder för mykobakteriella infektioner, var det ofta svårt att skilja mellan biverkningar eventuellt kopplade till användningen av klaritromycin från underliggande tecken av humant immunbristvirus (HIV) sjukdom eller interkurrenta sjukdomar.


För vuxna patienter var den mest frekvent rapporterade biverkningen av patienter med total dygnsdos på 1000 mg och 2000 mg klaritromycin illamående, kräkningar, smakförvrängning, buksmärtor, diarré, utslag, flatulens, huvudvärk, förstoppning, hörselstörningar, och ökning av aspartataminotransferas (ASAT) och alaninaminotransferas (ALAT). Andra lågfrekventa händelser inkluderar dyspné, insomnia och muntorrhet. Incidenterna var jämförbara för patienter behandlade med 1000 mg och 2000 mg, men inträffade i allmänhet omkring 3 till 4 gånger så ofta för de patienter som fått totala dygnsdoser på 4000 mg klaritromycin.


Hos dessa immunologiskt försvagade patienter, skedde utvärderingar av laboratorievärden genom att analysera de värden som ligger utanför den allvarligt onormal nivå (dvs. det extremt höga eller låga gränsvärdet) för det angivna testet. På grundval av dessa kriterier hade ca 2 % till 3 % av de patienter som fått 1000 mg eller 2000 mg klaritromycin dagligen allvarligt onormalt förhöjda nivåer av ASAT och ALAT, och onormalt lågt antal vita blodkroppar och trombocyter. En mindre andel av patienterna i dessa två dosgrupper hade också förhöjda nivåer av blod och kväve i urea. Något högre incidenser av onormala värden noterades för patienter som fått 4000 mg dagligen för alla parametrar utom vita blodkroppar.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via,


Läkemedelsverket

Box 26

75103 Uppsala

Webbplats: www.lakemedelsverket.se.

Överdosering

Symptom på förgiftning:

Rapporter visar att intag av stora mängder klaritromycin kan förväntas ge gastrointestinala symtom. En patient som tidigare haft bipolär störning tog åtta gram klaritromycin och påvisade förändrad mentalt tillstånd, paranoida beteenden, hypokalemi och hypoxemi.


Behandling av förgiftning:

Biverkningar följer vid överdosering bör behandlas med omedelbar eliminering av icke absorberade läkemedel och stödjande åtgärder. Som med andra makrolider förväntas serumnivåererna av klaritromycin inte påverkas nämnvärt av hemodialys eller peritonealdialys.


I fall av överdosering, bör klaritromycin IV (pulver för injektionslösning) upphöra och alla andra lämpliga stödjande åtgärder bör påbörjas.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism:

Klaritromycin är ett semi-syntetiskt derivat av erytromycin A. Den får antibakteriella verkan genom bindning till 50s ribosomal underavdelning av mottagliga bakterier och undertrycker proteinsyntes. Det är mycket potent mot en mängd olika aeroba och anaeroba grampositiva och gramnegativa organismer. Den minsta hämmande koncentrationen (MIC) av klaritromycin i allmänhet är två gånger lägre än MIC av erytromycin.


14-hydroxi-metabolit av klaritromycin också har antimikrobiell verkan. MIC för denna metabolit är lika stor eller dubbelt så stor som MIC av ursprungsföreningen, med undantag för H. influenzae där 14-hydroxi metabolit är två gånger mer aktivt än ursprungsföreningen.


PK/PD förhållande

Klaritromycin är sprids i kroppen vävnader och vätskor. På grund av den höga vävnadspenetrationen, är intracellulära koncentrationer högre än serumkoncentrationer. De viktigaste farmakodynamiska parametrarna att förutsäga makrolidenactiviteit övertygar inte. Tiden över MIC (T/ MIC) är det mest avgörande för effektiviteten av klaritromycin. Eftersom koncentrationerna av klaritromycin i lungvävnadens och epitelvävnadens vätskor når plasma koncentrationer överstiger, blir användningen av parametrar baserade på plasmakoncentrationer otillräckliga för att korrekt förutse responsen för infektioner i luftvägarna.


Resistensmekanismer:

Resistensmekanismer mot makrolid antibiotika inkluderar förändringar av antibiotikumets målområde eller baseras på förändring och/eller aktiv utsöndring av antibiotikum. Resistensutveckling kan medieras via kromosomer eller plasmider, induceras eller finnas konstitutivt. Makrolideresistenta bakterier genererar enzymer som leder till metylering av kvarvarande adenin på ribosomal RNA och följaktligen för hämning av antibiotikumeta bindning till ribosomen. Makrolidresistenta organismer är i allmänhet korsresistenta mot linkosamider och streptogramin B baserat på metylering av ribosombindningsstället. Klaritromycin klassas bland de starkare inducerarna av detta enzym. Dessutom har makrolider en bakteriostatisk åtgärd genom hämning av peptidylförening transferas hos ribosomer. En komplett korsresistens föreligger mellan klaritromycin, erytromycin och azitromycin. Meticillinresistenta stafylokocker och penicillin-resistenta Streptococcus pneumoniae är resistenta mot makrolider såsom klaritromycin.


Brytpunkter:

Följande brytpunkter för klaritromycin, skiljer känsliga organismer från resistenta organismer, har fastställts av Europeiska kommittén för bestämning av bakteriers känslighet (EUCAST) 2010-04-27 (v 1.1 )

  

Klaritromycin B,C

DR

Artrelaterade brytpunkter (S< /R>)

Enterobacteriaceae

-

-

Pseudomonas

-

-

Acinetobacter

-

-

Staphylococcus

1/2

Enterococcus

--

streptokock A,B,C,G

0,25-0,5

S. pneumoniae

0,25-0,5

andra streptokocker

IE

H. influensa

1/32D

M. catarr-halis

0,25-0,5

N. gonorrhoeae

--

N. meningitidis

-

-

Gram-negativ sulfitreducerande anaerober

--

grampositiva anaeroba bakterier

--

Icke

artrelaterade brytpunkter

S< /R>

IE

A icke artrelaterade brytpunkter har bestämts huvudsakligen på grundval av PK/PD data och är oberoende av MIC fördelningar av olika arter. De får endast användas för arter som inte nämns i tabellen eller fotnoter men, farmakodynamiska data för beräkning av makrolid, linkosaminer och streptograminer skulle komma icke artrelaterade brytpunkter är inte robust, därför IE.


B Erytromycin kan användas för att bestämma känsligheten av de angivna bakterierna till andra makrolider (azitromycin, och klaritromycin roxitromycin)


C Klaritromycin används för utrotning av H. pylori (MIC ≤0,25 mg/L för vildtyp isolat).

D korrelationen mellan H. influenzae makrolid MICoch kliniska resultat är svag.

Därför sattes brytpunkter för makrolider och besläktade antibiotika till att kategorisera vildtyp H. influenzae som intermediat.


Klaritromycin används för utrotning av H. pylori. Minsta hämmande koncentration (MIC) ≤ 0,25 μg/ml som har fastställts som mottagliga brytpunkt av Clinical and Laborative Standards Institute (CLSI).


Mottagligheten:

Förekomsten av förvärvad resistens kan variera både geografiskt och med tiden för utvalda arter och lokal information om resistansen är önskvärt, särskilt vid behandling av allvarliga infektioner. Vid behov bör expertråd sökas när det lokal befintlighet av resitens är så att nyttan av läkemedlet vid i allafall vissa typer av infektioner är tveksam.

Vanligen mottagliga arter

Aeroba, Grampositiva mikroorganismer

Streptococcus grupp F

Corynebacterium diptheriae

Aeroba, Gramnegativa mikroorganismer

Bordetella pertusis

Moraxella catarrhalis

Pasteurella multocida

Legionella spp.

Anaeroba mikroorganismer

Clostridium spp,andra än C. difficile

andra mikroorganismer

Mycoplasma pneumoniae

Chlamydia trachomatis

Clamydophila pneumoniae

Clamydophilapsitacci

Mycobacterium spp.

Arter för vilka förvärvat resistens kan vara ett problem#

Aerob, Grampositiva mikroorganismer

streptokocker grupp A *, C, G

streptokocker grupp B

streptokocker viridans

Enterococcus spp+

Staphylococcus aureus, meticillin-känsliga och meticillinresistenta+

Streptococcus pneumoniae * +

Staphylococcus epidermidis+

Aeroba, Gramnegativa mikroorganismer

Haemophilus influenza$

Helicobacter pylori

anaeroba mikroorganismer

Bacteroides spp.

Peptococcus/Peptostreptococcus spp.

Naturligt resistenta mikroorganismer

Aeroba, Gramnegativa mikroorganismer

Pseudomonas aeruginosa

Acinetobacter

Enterobacteriacea

anaeroba mikroorganismer

Fusobacterium spp.

Andra mikroorganismer

Mycobacterium tuberculosis

# ≥ 10 % resistens i minst ett land i Europeiska unionen

* arter mot vilka effektivitet har påvisats i kliniska utredningar (om känsliga)

+ anger arter för vilka en hög resistans (dvs mer än 50 %) har iakttagits i en eller flera av EU:s områden/länder/region(er)

§ brytpunkter för makrolider och besläktade antibiotika sattes till att kategorisera vildtyp H. influenzae som mellanliggande


Annan information:

Mottaglighet och resistens av Streptococcus pneumoniae och Streptococcus spp. till klaritromycin kan förutsägas genom att testa med erytromycin.


De flesta tillgängliga kliniska erfarenheter från kontrollerade slumpmässiga kliniska prövningar visar att klaritromycin 500 mg två gånger dagligen i kombination med ett annat antibiotikum t.ex. amoxicillin eller metronidazol och t ex omeprazol (med tanke på godkända nivåer) i 7 dagar når > 80 % eliminering av H. pylori hos patienter med magsår i tolvfingertarmen. Som förväntat har betydligt lägre utrotningsgrad observerats hos patienter med metronidazol-resistents mot H. pylori isolat. Därmed bör lokal information om förekomsten av resistens och lokala terapeutiska riktlinjer beaktas vid valet av en lämplig kombinationsbehandling för eliminering av H. pylori. Dessutom bör det hos patienter med ihållande infektion beaktas en möjlig utveckling av sekundär resistans (på patienter med primärt känsliga stammar) till ett antimikrobiellt medel i överläggningarna om ett nytt återbehandlingsprogram.


Farmakokinetik

Absorption:

Klaritromycin absorberas snabbt och väl från mag-tarmkanalen−främst i den humana mikrosomer från jejunum−men genomgår omfattande första-passage metabolism efter oral administrering. Den absoluta biotillgängligheten av en 250-mg tablett klaritromycin är ca 50 %. Mat försenar absorption lite men påverkar inte omfattningen av biotillgänglighet. Därför, klaritromycin tabletter kan ges utan hänsyn till mat. På grund av dess kemiska struktur (6-O-Methylerythromycin) är klaritromycin mycket resistent mot nedbrytning från magsyra. Maximala plasmanivåer av 1 - 2 μg/ml klaritromycin observerades i vuxna efter oral administrering av 250 mg två gånger dagligen. Efter administrering av 500 mg klaritromycin två gånger dagligen topp plasma-nivån var 2,8 μg/ml. Efter administrering av 250 mg klaritromycin två gånger dagligen i mikrobiologiskt aktiva 14-hydroxi metabolit uppnår peak plasmakoncentrationer av 0,6 μg/ml. Steady-state uppnås inom 2 dagar efter dosering.


Distribution:

Klaritromycin tränger väl in i olika fack med en uppskattad volym av distribution av 200-400 l. Klaritromycin ger koncentrationer i vissa vävnader som är flera gånger högre än den cirkulerande läkemedelsnivåer. Förhöjda halter har påvisats i både tonsiller och lungvävnad. Klaritromycin även tränger in i magsäckens slem.

Klaritromycin är ca 70 % bundet till plasmaproteiner vid terapeutiska nivåer.


Metabolism och eliminering:

Klaritromycin metaboliseras snabbt och brett i levern. Metabolism sker i levern med P450 cytokrom system. Tre metaboliter beskrivs: N-demethyl klaritromycin, decladinosyl klaritromycin och 14-hydroxi-klaritromycin. Farmakokinetiken för klaritromycin är icke-linjärt på grund av mättnad av leverns metabolism vid höga doser. Eliminering halveringstid ökat från 2-4 timmar efter administrering av 250 mg klaritromycin två gånger dagligen till 5 timmar efter administrering av 500 mg klaritromycin två gånger dagligen. Halveringstiden för den aktiva 14-hydroxi metabolit varierar mellan 5 till 6 timmar efter administrering av 250 mg klaritromycin två gånger dagligen.


20 -40% av klaritromycin utsöndras som oförändrad verksamt ämne i urinen. Denna andel ökas när dosen ökas. Ytterligare 10 % till 15 % utsöndras i urinen som 14-hydroxi metabolit. Resten utsöndras i avföringen. Njursvikt ökar plasma nivåerna av klaritromycin, om inte dosen minskas. Total plasmarensning har uppskattats till cirka 700 mL/min (11,7 mL/s), med en renal rensning på ca 170 ml/min (2,8 mL/s).


Särskilda patientgrupper:

Njursvikt: minskad njurinsufficiens funktion resulterar i ökade plasmanivåer av klaritromycin och aktiv metabolit.

Prekliniska uppgifter

I 4-veckors-studier på djur konstaterades toxicitetet för klaritromycin vara relaterade till dosen och behandlingens varaktighet. I alla arter observerades första tecknen på toxicitet i levern, där lesioner observerades inom 14 dagar hos hundar och apor. Den systemiska exponeringen, relaterat till denna toxicitet, är inte känd i detalj, men toxiska doser var klart högre än de terapeutiska doser som rekommenderas för människor. Andra vävnader som påverkas inkluderar magen, thymus och andra lymfatiska vävnader, samt njurar. Vid nära terapeutiska doser konjunktivala insprutning och ökat tårflöde inträffade endast hos hundar. Vid en dos på 400 mg/kg/day utvecklade några hundar och apor grumling av hornhinnan och/eller ödem.


Inga mutagena effekter hittades i in vitro- och in vivo-studier med klaritromycin


Undersökningar av reproduktionstoxicitet visade att administrering av klaritromycin vid doser två gånger den kliniska dosen i kanin (i.v.) och 10 gånger den kliniska dosen i apa (p. o.) resulterade i en ökad frekvens av spontana aborter. Dessa doser var relaterade till maternell toxicitet. Inga undersökningar av embryonal toxicitet som innefattar teratogenicitet eller teratogena effekter observerades i råttstudier. Kardiovaskulära missbildningar observerades hos råttor behandlade med doser på 150 mg/kg/d. I mus inträffade vid doser x70 den kliniska dosen gomspalt med varierande incidens (3-30 % ).


Klaritromycin har hittats i mjölk från lakterande djur.


Hos 3 dagar gamla möss och råttor var LD50-värdena ungefär hälften av de för vuxna djur. Unga djur uppvisade liknande toxicitetsprofil som vuxna djur även om förbättrad nefrotoxicitet i neonatala råttor har rapporterats i vissa studier. Smärre minskningar i erytrocyter, trombocyter och leukocyter har också påträffats i unga djur.


Klaritromycin har inte testats för cancerframkallande egenskaper.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Clarithromycin Aurobindo 250 mg filmdragerade tabletter:

varje filmdragerad tablett innehåller 250 mg klaritromycin


Clarithromycin Aurobindo 500 mg filmdragerade tabletter:

varje filmdragerad tablett innehåller 500 mg klaritromycin


Förteckning över hjälpämnen

Kärna:

mikrokristallin cellulosa

kroskarmellosnatrium

kolloidal vattenfri kiseldioxid

magnesiumstearat

povidon (K-30)


Dragering:

Hypromellos

propylenglykol

titandioxid (E 171)

hydroxipropylcellulosa

vanillin,

sorbinsyra

gul järnoxid (E 172)

Blandbarhet

Ej relevant

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

3 år


Särskilda förvaringsanvisningar

Inga särskilda förvaringsanvisningar.


Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar

Förpackningsinformation

Filmdragerad tablett 250 mg Ljusgula, ovala, bikonvexa, filmdragerade tabletter, ”D” tryckt på ena sidan och på andra ”62”. 15,1 mm x 7,1 mm
14 tablett(er) blisterförp., 123:68, F, Övriga förskrivare: tandläkare
Filmdragerad tablett 500 mg Ljusgula, ovala, bikonvexa, filmdragerade tabletter med ”D” tryckt på ena sidan och på andra ”63”. Storlek 18,5 mm x 8,1 mm
14 tablett(er) blister, 189:72, F, Övriga förskrivare: tandläkare
21 tablett(er) blister, 176:29, F, Övriga förskrivare: tandläkare

Hitta direkt i texten
Av