Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Omezolmyl

ReceptstatusFörmånsstatus
Mylan

Enterokapsel, hård 40 mg
(Tillhandahålls för närvarande ej) (Mörkt rosa hård gelatinkapsel med ogenomskinlig överdel och underdel, fylld med vita till benvita granulatkorn. Kapseln är märkt med ’MYLAN’ över ’OM40’ i svart bläck på kapseldelarna.)

Protonpumpshämmare

Aktiv substans:
ATC-kod: A02BC01
Läkemedel från Mylan omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?
FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2017-06-02.

Indikationer

Omeprazol används till vuxna och barn över ett års ålder som väger 10 kg eller mer.


Omezolmyl enterokapslar används för:


Vuxna

•Behandling av duodenalsår

•Förebyggande mot recidiverande duodenalsår

•Behandling av ventrikelsår

•Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår

•Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) i kombination med lämplig antibiotikaterapi vid behandling av peptiska sår

•Behandling av NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår

•Förebyggande mot NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter

•Behandling av refluxesofagit

•Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit

•Behandling av symtomatisk gastroesofagal refluxsjukdom

•Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom


Användning hos barn

Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg

•Behandling av refluxesofagit

•Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofagal refluxsjukdom.


Barn och ungdomar över 4 års ålder

I kombination med antibiotika vid behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt innehåll.


Liksom andra protonpumpshämmare ska inte omeprazol användas tillsammans med nelfinavir (se avsnitt interaktioner).

Dosering

Dosering till vuxna

Behandling av duodenalsår

Rekommenderad dos för patienter med ett aktivt duodenalsår är Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom två veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare två veckor. Hos patienter med svårläkt duodenalsår rekommenderas Omezolmyl 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom fyra veckor.


Förebyggande mot recidiverande duodenalsår

För att förebygga recidiverande duodenalsår hos H. pylori negativa patienter eller när det inte är möjligt att bli av med H. pylori, är den rekommenderade dosen Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. Hos vissa patienter kan 10 mg dagligen vara tillräcklig dos. Vid terapisvikt kan dosen ökas till 40 mg.


Behandling av ventrikelsår

Rekommenderad dos är Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor. Hos patienter med svårläkt ventrikelsår rekommenderas Omezolmyl 40 mg 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom åtta veckor.


Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår

För att förebygga recidiv hos patienter med svårläkt ventrikelsår är den rekommenderade dosen Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omezolmyl 40 mg 1 gång dagligen.


Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) vid peptiska sår

För eradikering av H. pylori, ska valet av antibiotika göras med hänsyn till den individuella patientens tolerans mot läkemedlet. Nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens och behandlingsriktlinjer ska beaktas.


•Omezolmyl 20 mg + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1000 mg, tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller

•Omezolmyl 20 mg + klaritromycin 250 mg (alternativt 500 mg) + metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller

•Omezolmyl 40 mg 1 gång dagligen och amoxicillin 500 mg + metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), som båda tas 3 gånger dagligen under 1 vecka.


Om patienten efter behandlingen fortfarande är H. pylori positiv, kan behandlingen upprepas.


Behandling av NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår

För behandling av NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår, är den rekommenderade dosen Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.


Förebyggande mot NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter

För att förhindra NSAID-relaterade ventrikelsår och duodenalsår hos riskpatienter (> 60 år, tidigare förekomst av ventrikel- och duodenalsår, tidigare förekomst av övre gastrointestinal blödning) är den rekommenderade dosen Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen.


Behandling av refluxesofagit

Rekommenderad dos är Omezolmyl 20 mg 1 gång dagligen. För de flesta patienter har läkning skett inom fyra veckor. Om man inte konstaterat fullständig läkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.

Hos patienter med svår esofagit, rekommenderas Omezolmyl 40 mg 1 gång dagligen och läkning sker vanligtvis inom åtta veckor.


Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit

För långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit är den rekommenderade dosen Omezolmyl 10 mg 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omezolmyl 20-40 mg 1 gång dagligen.


Behandling av symtomatisk gastroesofagal refluxsjukdom

Rekommenderad dos är Omezolmyl 20 mg dagligen. Patienter kan få tillräcklig effekt av 10 mg dagligen och därför ska behandlingen anpassas individuellt. Om symtomen inte gått tillbaka efter fyra veckors behandling med Omezolmyl 20 mg dagligen bör patienten undersökas vidare.


Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom

För patienter med Zollinger-Ellisons syndrom bör dosen anpassas individuellt och behandlingen bör fortsätta så länge det är kliniskt indicerat. Rekommenderad initial dos är Omezolmyl 60 mg 1 gång dagligen. Alla patienter med allvarligt tillstånd och som inte tidigare svarat på annan terapi har kontrollerats effektivt och över 90% av patienterna uppnår önskad effekt vid doser på 20-120 mg dagligen. Doser högre än Omezolmyl 80 mg om dagen bör fördelas på två doseringstillfällen.


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för Omezolmyl för barn i åldern 0 till 12 månader som väger mindre än 10 kg har ännu inte fastställts.


Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg

Behandling av refluxesofagit


Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofagal refluxsjukdom


Doseringsrekommendationen är enligt följande:

Ålder

Vikt

Dosering

≥ 1 års ålder

10-20 kg

10 mg en gång dagligen. Dosen kan vid behov ökas till 20 mg en gång dagligen.

≥ 2 års ålder

> 20 kg

20 mg en gång dagligen. Dosen kan vid behov ökas till 40 mg en gång dagligen.

Refluxesofagit: Behandlingstiden är 4-8 veckor.


Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofagal refluxsjukdom: Behandlingstiden är 2-4 veckor. Om symtomkontroll inte uppnåtts efter 2- 4 veckors behandling bör patienten undersökas vidare.


Barn och ungdomar över 4 års ålder

Behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.

Vid val av lämplig kombinationsbehandling ska hänsyn tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens, behandlingslängd (vanligen 7 dagar men ibland upp till 14 dagar), och användning av antibiotika.


Behandlingen bör ske under ledning av en specialistläkare.


Doseringsrekommendationen är enligt följande:

Vikt

Dosering

15-30 kg

Kombination med två antibiotika: Omezolmyl 10 mg, amoxicillin 25 mg/kg kroppsvikt och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka

31-40 kg

Kombination med två antibiotika: Omezolmyl 20 mg, amoxicillin 750 mg och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka

> 40 kg

Kombination med två antibiotika: Omezolmyl 20 mg, amoxicillin 1 g och klaritromycin 500 mg tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka.

Särskilda populationer

Nedsatt njurfunktion

Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt farmakokinetik).


Nedsatt leverfunktion

För patienter med nedsatt leverfunktion kan en daglig dos på 10-20 mg vara tillräcklig (se avsnitt farmakokinetik).


Äldre

Dosjustering är inte nödvändig för äldre patienter (se avsnitt farmakokinetik).


Administreringssätt

Det rekommenderas att Omezolmyl kapslar tas på morgonen och sväljs hela med ½ glas vatten och helst inte i samband med måltid.

Kapslarna får inte tuggas eller krossas.


Till vuxna med sväljsvårigheter och barn som kan dricka eller svälja halvfast föda

Patienten kan öppna kapseln och svälja innehållet med ett halvt glas vatten. Det går även bra att blanda med någon svagt sur vätska, t ex fruktjuice eller äpplemos eller med icke kolsyrat vatten. Patienten bör informeras om att blandningen ska intas snarast (eller inom 30 minuter), alltid röras om precis innan intaget, och sköljas ned med ½ glas vatten.

Alternativt kan patienten suga ur kapseln och svälja granulatkornen med ett halvt glas vatten. De magsaftresistenta granulatkornen får inte tuggas.

Varningar och försiktighet

Om något alarmerande symtom uppträder (till exempel markant oavsiktlig viktminskning, upprepade kräkningar, dysfagi, hematemes eller melena) samtidigt som ett misstänkt eller påvisat magsår, ska malignitet uteslutas eftersom behandling kan dölja symtom och försena diagnosen.


Samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas inte (se avsnitt interaktioner). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning (till exempel virusbelastning), i kombination med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir; 20 mg omeprazol bör inte överskridas.


Omeprazol, liksom alla syrablockerande läkemedel, kan reducera absorptionen av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta ska beaktas hos patienter med reducerade fettlager eller riskfaktorer för reducerad vitamin B12-absorption som står på långtidsterapi.


Omeprazol är en hämmare av enzymet CYP2C19. När behandling med omeprazol påbörjas eller avslutas bör risken för interaktion med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion mellan klopidogrel och omeprazol har observerats (se avsnitt interaktioner). Den kliniska relevansen av denna interaktion är oklar. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och klopidogrel undvikas.


Hypomagnesemi

Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom omeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arrytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför förbises. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.


När patienter förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas och följas under behandlingen.


Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationella studier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.


Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut omeprazol. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.


Interferens med laboratorietester

Ökad kromogranin A (CgA) nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med omeprazol avbrytas minst fem dagar före CgA mätningar (se avsnitt farmakodynamik). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.


Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos galaktosmalabsorption eller sukras isomaltasbrist.


Varje 40 mg enterokapsel innehåller paraorange (E110) och allurarött (E129. Dessa kan ge allergiska reaktioner.


Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella eller Campylobacter och hos intagna patienter möjligen även Clostridium difficile (se avsnitt farmakodynamik).


Som vid all långtidsbehandling, speciellt vid behandlingsperioder längre än 1 år, bör patienten undersökas regelbundet.


Pediatrisk population

Vissa barn med kroniska sjukdomar kan behöva långtidsbehandling även om det inte är att rekommendera.

Interaktioner

Effekter av omeprazol på andra aktiva substansers farmakokinetik


Aktiva substanser med pH-beroende absorption

Den minskade surhetsgraden i ventrikeln under behandling med omeprazol kan öka eller minska absorptionen av aktiva substanser med pH-beroende absorption.


Nelfinavir, atazanavir

Plasmanivåerna av nelfinavir och atazanavir minskar vid samtidig administrering av omeprazol.


Samtidig administrering av omeprazol med nelfinavir är kontraindicerat (se avsnitt kontraindikationer). Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) reducerade exponeringen i medeltal med cirka 40% och exponeringen av den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 med i medeltal cirka 75-90%. Interaktionen kan även bero på hämning av CYP2C19.


Samtidig administrering med atazanavir rekommenderas ej (se avsnitt varningar och försiktighet). Samtidig administering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg) till friska frivilliga resulterade i 75% minskning av atazanavirexponeringen. En ökning av atazanavirdosen till 400 mg kompenserade inte för omeprazols inverkan på exponeringen av atazanavir. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg 1 gång dagligen) med atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i cirka 30% minskad exponering av atazanavir jämfört med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg 1 gång dagligen.


Digoxin

Samtidig behandling av friska frivilliga med omeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10%. Digoxintoxicitet är sällsynt. Försiktighet bör dock iakttas när omeprazol ges i höga doser till äldre patienter. Therapeutic Drug Monitoring (dosering efter läkemedelskoncentration i blodet) av digoxin bör då förstärkas.


Klopidogrel

Resultat från studier av friska personer har visat en farmakokinetisk(PK)/farmakodynamisk (PD) interaktion mellan klopidogrel (300 mg laddningsdos/75 mg daglig underhållsdos) och omeprazol (80 mg peroralt dagligen). Detta resulterade i att exponeringen för den aktiva metaboliten av klopidogrel minskade med i medeltal 46% och att maximala hämningen av (ADP inducerad) trombocytaggregation minskade med i medeltal 16%. Motstridiga data gällande den kliniska betydelsen av denna PK/PD-interaktion för omeprazol vad gäller större kardiovaskulära effekter har rapporterats från både observationsstudier och kliniska studier. Som en försiktighetsåtgärd ska samtidig användning av omeprazol och klopidogrel avrådas (se avsnitt varningar och försiktighet).


Andra aktiva substanser

Absorptionen av posakonazol, erlotinib, ketokonazol och itrakonazol reduceras signifikant och således kan den kliniska effekten försämras. För posakonazol och erlotinib bör samtidig användning undvikas.


Aktiva substanser som metaboliseras av CYP2C19

Omeprazol är en måttlig hämmare av CYP2C19, det viktigaste omeprazol-metaboliserande enzymet. Därför kan metabolismen av samtidigt intag av läkemedel som också metaboliseras av CYP2C19 minska och den systemiska exponeringen för dessa läkemedel öka. Exempel på sådana läkemedel är R-warfarin och andra vitamin K-antagonister, cilostazol, diazepam och fenytoin.


Cilostazol

Omeprazol, givet i doser om 40 mg till friska frivilliga i en cross-over studie, ökade Cmax och AUC för cilostazol med 18% respektive 26%, och för en av dess aktiva metaboliter med 29% respektive 69%.


Fenytoin

Kontroll av plasmakoncentrationen av fenytoin rekommenderas under de första två veckorna efter inledd omeprazolbehandling och, om justering av fenytoindosen görs, bör kontroll och ytterligare dosjustering göras efter avslutad omeprazolbehandling.


Okänd mekanism

Sakvinavir

Samtidig administrering av omeprazol med sakvinavir/ritonavir resulterade i ökade plasmanivåer upp till 70% för sakvinavir, associerat med god tolerabilitet hos HIV-infekterade patienter.


Takrolimus

Samtidig administration av omeprazol kan ge ökade serumnivåer av takrolimus. En förstärkt monitorering av takrolimuskoncentrationen samt renal funktion (kreatininclearance) bör utföras, och doseringen av takrolimus bör justeras vid behov.


Metotrexat

När metotrexat ges tillsammans med protonpumpshämmare har metotrexatnivåerna rapporterats öka hos vissa patienter. Vid administrering av höga doser metotrexat kan ett tillfälligt uppehåll i omeprazolbehandlingen behöva övervägas.


Effekter av andra aktiva substanser på omeprazols farmakokinetik

Hämmare av CYP2C19 och/eller CYP3A4

Eftersom omeprazol metaboliseras av CYP2C19 och CYP3A4 kan aktiva substanser som man vet hämmar CYP2C19 eller CYP3A4 (såsom klaritromycin och vorikonazol) leda till ökade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att minska hastigheten med vilken omeprazol metaboliseras. Samtidig behandling med vorikonazol resulterade i mer än en fördubbling av omeprazolexponeringen. Eftersom höga doser av omeprazol har tolererats väl behöver vanligen ingen justering av dosen omeprazol göras. Dosjustering bör dock övervägas hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion och om långtidsbehandling krävs.


Inducerare av CYP2C19 och/eller CYP3A4

Aktiva substanser som man vet inducerar CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan ge minskade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att metabolismen av omeprazol ökar.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  A.

Resultat från tre prospektiva epidemiologiska studier (mer än 1000 exponerade) tyder inte på skadliga effekter av omeprazol på graviditeten eller på fostrets/det nyfödda barnets hälsa.

Omeprazol kan användas under graviditet.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVb.

Omeprazol passerar över i bröstmjölk, men det är inte troligt att barnet påverkas vid terapeutiska doser.

Trafik

Omezolmyl har ingen eller försumbar påverkan på förmågan att köra bil eller använda maskiner. Biverkningar såsom yrsel och synstörningar kan förekomma (se avsnitt biverkningar). Patienter som får denna påverkan bör inte köra bil eller hantera maskiner.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna (1-10% av patienterna) är huvudvärk, magsmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkningar.


Följande biverkningar har identifierats eller misstänkts vid kliniska prövningar eller efter att omeprazol kommit ut på marknaden. Inga biverkningar är dosrelaterade. Biverkningarna som listas nedan har klassificerats efter frekvens och organsystem. Frekvenskategorier definieras på följande sätt: Mycket vanliga (≥ 1/10), Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10), Mindre vanliga (≥ 1/1000 till < 1/100), Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1000), Mycket sällsynta (< 1/10 000), Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Organsystem/frekvens

Biverkning

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta:

Leukopeni, trombocytopeni

Mycket sällsynta:

Pancytopeni, agranulocytos

Immunsystemet

Sällsynta:

Överkänslighetsreaktioner såsom feber, angioödem och anafylaktisk reaktion/chock

Metabolism och Nutrition

Sällsynta:

Hyponatremi

Ingen känd frekvens:

Hypomagnesemi: svår hypomagnesemi kan resultera i hypokalcemi

Hypomagnesemi kan också associeras med hypokalemi.

Psykiska störningar

Mindre vanliga:

Sömnbesvär

Sällsynta:

Agitation, förvirring, depression

Mycket sällsynta:

Aggression, hallucinationer

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga:

Huvudvärk

Mindre vanliga:

Yrsel, parestesier, dåsighet

Sällsynta:

Smakförändringar

Ögon

Sällsynta:

Dimsyn

Öron och balansorgan

Mindre vanliga:

Vertigo

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Sällsynta:

Bronkospasm

Magtarmkanalen

Vanliga:

Buksmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning, illamående/kräkningar, funduskörtelpolyper (godartade)

Sällsynta:

Muntorrhet, stomatit, gastrointestinal candida

Ingen känd frekvens

Mikroskopisk kolit

Lever och gallvägar

Mindre vanliga:

Ökade leverenzymer

Sällsynta:

Hepatit med eller utan gulsot

Mycket sällsynta:

Leversvikt, encefalopati hos leversjuka patienter

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga:

Dermatit, klåda, hudutslag, urtikaria

Sällsynta:

Håravfall, fotosensibilitet

Mycket sällsynta:

Erythema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys (TEN)

Ingen känd frekvens:

Subakut kutan lupus erythematosus (se avsnitt varningar och försiktighet)

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga:

Höft-, handleds eller kotfraktur (se avsnitt varningar och försiktighet)

Sällsynta:

Artralgi, myalgi

Mycket sällsynta:

Muskeltrötthet

Njurar och urinvägar

Sällsynta:

Interstitiell nefrit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mycket sällsynta:

Gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga:

Sjukdomskänsla, perifera ödem

Sällsynta:

Ökad svettning

Pediatrisk population

Säkerheten med omeprazol har undersökts hos totalt 310 barn, i åldern 0 till 16 år, med syrarelaterade sjukdomar. Det finns begränsad långtidsdata avseende säkerhet från 46 barn som erhöll underhållsbehandling med omeprazol under en klinisk studie för svår erosiv esofagit i upp till 749 dagar. Biverkningsprofilen var generellt densamma som för vuxna under såväl korttids- som långtidsbehandling. Det finns inga långtidsdata gällande effekterna av omeprazolbehandling på pubertet och tillväxt.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Det finns begränsad information om effekterna av överdosering med omeprazol. I litteraturen har doser upp till 560 mg beskrivits och det finns enstaka rapporter på oral singeldos på upp till 2400 mg omeprazol (120 gånger den vanliga rekommenderade kliniska dosen). Illamående, kräkningar, yrsel, magsmärtor, diarré och huvudvärk har rapporterats. Även apati, depression och förvirring har beskrivits i enstaka fall.


Symtomen som har beskrivits i samband med överdosering har varit övergående, och inga allvarliga fall har rapporterats. Utsöndringshastigheten var oförändrad (första gradens kinetik) med ökade doser. Om behandling krävs ska den vara symtomatisk.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Omeprazol är ett racemat av två enantiomerer som hämmar syrasekretionen i ventrikeln genom en målstyrd verkningsmekanism och specifikt hämmar syrapumpen i parietalcellen. Det ger en snabbt insättande effekt och effekten på syrasekretionen är reversibel vid daglig administration.


Omeprazol är en svag bas som koncentreras och omvandlas till aktiv form i den mycket sura miljön i parietalcellens sekretoriska kanaler, där den hämmar enzymet H+, K+-ATPas – syrapumpen. Effekten på det sista steget i syrasekretionsprocessen är dosberoende och ger mycket effektiv hämning av såväl basal som stimulerad syrasekretion, oberoende av stimuleringstyp.


Farmakodynamisk effekt

Alla påvisade farmakodynamiska effekter härrör från omeprazols effekt på syrasekretionen.


Klinisk effekt och säkerhet:


Effekt på magsyrasekretionen

Oral administrering av omeprazol 1 gång dagligen ger snabb och effektiv hämning av magsyrasekretionen både under dagen och natten. Maximal effekt uppnås inom 4 dagars behandling. Med omeprazol 20 mg blir surhetsgraden i magsaften mätt över 24 timmar hos duodenalsårspatienter reducerad med i medeltal 80%, och minskningen av pentagastrinstimulerad saltsyraproduktion är ungefär 70% 24 timmar efter dosering.


Oral administrering av omeprazol 20 mg bibehåller ett pH värde i magsäcken på ≥ 3 under i genomsnitt 17 av 24 timmar hos duodenalsårspatienter.


Som en konsekvens av minskad syrasekretion och lägre intragastrisk surhetsgrad, reducerar/normaliserar omeprazol syraexponeringen av esofagus hos patienter med gastroesofagal refluxsjukdom. Denna effekt är dosberoende.

Hämningen av syrasekretionen är korrelerad till ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC), och inte till den aktuella plasmakoncentrationen av omeprazol.


Ingen takyfylaxi har påvisats under behandling med omeprazol.


Effekt på H. pylori

H. pylori associeras med peptiska magsår, inkluderat duodenal- och ventrikelsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till gastrit. H. pylori är tillsammans med magsyra den viktigaste orsaken till utveckling av peptiska magsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till utveckling av atrofisk gastrit vilket möjligen kan ge en ökad risk att utveckla magcancer.


Eradikering av H. pylori med omeprazol och antimikrobiella läkemedel ger i stor utsträckning läkning och långtidsremission av peptiskt magsår.


Dubbelkombinationer har testats och funnits vara mindre effektiva är trippelkombinationer. De kan dock övervägas i fall då känd överkänslighet utesluter användningen av samtliga trippelkombinationer.


Andra effekter relaterade till syrahämningen

Vid långtidsbehandling har en något ökad frekvens av glandulära cystor i ventrikeln rapporterats. Dessa förändringar är en fysiologisk konsekvens av uttalad hämning av syrasekretionen. De är godartade och synes vara reversibla.


Minskad surhetsgrad i magen oavsett orsak, inklusive användning av protonpumpshämmare, ökar frekvensen av magbakterier som normalt finns i mage-tarm. Behandling med syrareducerande läkemedel kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter och hos intagna patienter möjligen även Clostridium difficile.


Under behandling med sekretionshämmandeläkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen. Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade i CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.


Tillgängliga publicerade data tyder på  att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA - mätningar. Detta gör det möjligt för  CgA nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.


Ett ökat antal ECL-celler har observerats hos vissa patienter (både barn och vuxna) vid långtidsbehandling med omeprazol, möjligen relaterat till ökade gastrin-nivåer i serum. Fynden har inte någon klinisk signifikans.


Pediatrisk population

I en icke-kontrollerad studie på barn (från 1 till 16 års ålder) med svår refluxesofagit, har omeprazol i doser mellan 0,7 och 1,4 mg/kg förbättrat tillståndet i 90% av fallen och markant minskat refluxsymtomen. I en singel-blind studie, behandlades barn i åldrarna 0-24 månader med kliniskt diagnostiserad gastroesofagal refluxsjukdom med 0,5, 1,0 eller 1,5 mg omeprazol/kg. Frekvensen av kräkningar/uppstötningar minskade med 50% efter 8 veckors behandling oavsett dos.


Eradikering av H. pylori hos barn:

En randomiserad, dubbel-blind klinisk studie (Héliot-studien) har fastslagit att omeprazol i kombination med två antibiotika (amoxicillin och klaritromycin) är effektivt och säkert vid behandling av H. pylori-infektion hos barn från 4 års ålder och uppåt med gastrit: H. pylori eradikeringsgrad: 74% (23/31 patienter) med omeprazol + amoxicillin + klaritromycin jämfört med 9,4% (3/32 patienter) med amoxicillin + klaritromycin. Däremot kunde ingen klinisk nytta gällande dyspeptiska symtom visas. Denna studie ger ingen information gällande barn yngre än 4 år.

Farmakokinetik

Absorption

Omeprazol är instabilt i sur miljö och administreras därför oralt som enterodragerade granulat i hårdgelatinkapslar. Absorptionen av omeprazol är snabb, och de högsta plasmanivåerna infaller cirka 1-2 timmar efter administreringen. Absorptionen av omeprazol sker i tunntarmen och är vanligtvis avslutad inom 3-6 timmar. Samtidigt intag av föda inverkar inte på biotillgängligheten. Den systemiska biotillgängligheten vid oral singeldos av omeprazol är cirka 40%. Biotillgängligheten ökar efter upprepad peroral dosering till cirka 60%.


Distribution

Distributionsvolymen hos friska försökspersoner är cirka 0,3 l/kg kroppsvikt. Omeprazol är proteinbundet till 97%.


Metabolism

Omeprazol metaboliseras fullständigt av cytokrom P450 systemet (CYP). Huvuddelen av dess metabolism är beroende av det polymorfa CYP2C19 som ansvarar för formationen av hydroxyomeprazol som är huvudmetaboliten i plasma. Den återstående delen är beroende av en annan isoform, CYP3A4, som ansvarar för bildandet av omeprazolsulfon. Som en konsekvens av hög affinitet mellan omeprazol och CYP2C19, är kompetitiv hämning samt metaboliska läkemedelsinteraktioner med andra substrat för CYP2C19 möjlig. På grund av låg affinitet till CYP3A4 är det dock inte möjligt att omeprazol hämmar metabolismen för andra CYP3A4 substrat. Omeprazol saknar dessutom hämmande effekt på de huvudsakliga CYP-enzymen.


Ungefär 3% av den kaukasiska populationen och 15-20% av asiatiska populationer saknar enzymet CYP2C19 och kallas långsamma metaboliserare. Sannolikt katalyseras metabolismen av omeprazol för dessa patienter i huvudsak av CYP3A4. Efter upprepad dosering 1 gång dagligen av 20 mg omeprazol, var medelvärdet av AUC 5-10 gånger högre hos långsamma metaboliserare jämfört med patienter som har enzymet CYP2C19 (snabba metaboliserare). Medelvärdet var också 3-5 gånger högre vid plasmakoncentrationens toppar. Resultaten påverkar inte doseringen av omeprazol.


Eliminering

Halveringstiden i plasma för omeprazol är vanligvis kortare än 1 timme både efter singeldos och efter upprepad dosering 1 gång dagligen. Omeprazol elimineras fullständigt från plasma mellan 2 doseringar och det finns ingen tendens till ackumulering vid dosering 1 gång dagligen. Nästan 80% av en peroral dos omeprazol utsöndras som metaboliter via urinen och resterande i faeces, framförallt från gallsekretion.


AUC för omeprazol ökar vid upprepad dosering. Ökningen är dosberoende och resulterar i ett icke linjärt dos AUC-förhållande vid upprepad dosering. Tids- och dosberoendet beror på en minskad första passage-metabolism och systemiskt clearance, vilket förmodligen orsakas av att omeprazol och/eller dess metaboliter (till exempel sulfonen) hämmar enzymet CYP2C19.


Inga metaboliter påverkar magsyrasekretionen.


Särskilda populationer

Nedsatt leverfunktion

Metabolismen av omeprazol hos patienter med nedsatt leverfunktion är försämrad, vilket resulterar i en ökning av AUC. Det finns ingen tendens till att omeprazol ackumuleras vid dosering 1 gång dagligen.


Nedsatt njurfunktion

Farmakokinetiken av omeprazol, inkluderat systemisk biotillgänglighet och elimination, är oförändrad hos patienter med nedsatt njurfunktion.


Äldre

Metabolismen av omeprazol är något reducerad hos äldre patienter (75-79 års ålder).


Pediatrisk population

Vid behandling med rekommenderade doser till barn från 1 års ålder förefaller erhållna plasmakoncentrationer likna de som erhålls hos vuxna. Hos barn under 6 månaders ålder är clearance av omeprazol lågt på grund av bristande förmåga att metabolisera omeprazol.

Prekliniska uppgifter

ECL-cellshyperplasi och karcinoider i ventrikeln har observerats i långtidsstudier hos råttor som har behandlats med omeprazol. Dessa effekter är ett resultat av uttalad hypergastrinemi sekundärt till minskad syraproduktion. Liknande resultat har man fått vid behandling av H2-receptor antagonister, protonpumpshämmare och efter partiell fundektomi. Följaktligen är inte dessa förändringar en direkt effekt av ett individuellt läkemedel.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

10 mg: Varje enterokapsel innehåller 10 mg omeprazol.

20 mg: Varje enterokapsel innehåller 20 mg omeprazol.

40 mg: Varje enterokapsel innehåller 40 mg omeprazol.


Hjälpämnen med känd effekt:

10 mg: Varje enterotablett innehåller 16,9 mg sackaros.

20 mg: Varje enterotablett innehåller 33,8 mg sackaros.

40 mg: Varje enterotablett innehåller 67,5 mg sackaros.


40 mg: Varje enterotablett innehåller 0,0102 mg para-orange (E 110) och 0,0249 mg allurarött (E129).


För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt innehåll.


Förteckning över hjälpämnen

Kapselinnehåll

Hölje kring läkemedlet

Sockersfärer (sackaros, majsstärkelse)

Hypromellos

Natriumhydroxid


Barriärhölje

Hypromellos


Magsaftresistent hölje

Metakrylsyra –etylakrylat sampolymer (1:1) dispersion 30% (metakrylsyra-etylakrylat (1:1), natriumlaurilsulfat, polysorbat 80)

Talk

Titandioxid (E 171)

Makrogol 6000

Polysorbat 80

Natriumhydroxid


Kapselskal

10 mg

Överdel

Röd järnoxid (E 172), titandioxid (E 171), gelatin, natriumlaurilsulfat

Underdel

Titandioxid (E 171), gelatin, natriumlaurilsulfat


20 mg

Överdel

Titandioxid (E 171), svart järnoxid, röd järnoxid (E172) , gelatin, natriumlaurilsulfat

Underdel

Titandioxid (E 171), gelatin, natriumlaurilsulfat


40 mg

Överdel

Titandioxid (E 171), para-orange (E 110), briljantblått (E 133), allurarött (E 129), gelatin, natriumlaurilsulfat

Underdel

Titandioxid (E 171), para-orange (E 110), briljantblått (E 133), allurarött (E 129), gelatin, natriumlaurilsulfat


Märkbläck

Shellack, koncentrerad ammoniaklösning, svart järnoxid (E 172), kaliumhydroxid

Blandbarhet

Ej relevant.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

2 år.


Särskilda förvaringsanvisningar

Blister: Förvaras vid högst 25ºC. Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.

HDPE-burk: Förvaras vid högst 25ºC. Tillslut burken väl. Fuktkänsligt.


Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar för destruktion.

Förpackningsinformation

Enterokapsel, hård 40 mg Mörkt rosa hård gelatinkapsel med ogenomskinlig överdel och underdel, fylld med vita till benvita granulatkorn. Kapseln är märkt med ’MYLAN’ över ’OM40’ i svart bläck på kapseldelarna.
28 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
98 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
100 kapsel/kapslar blister, tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av