Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptfri

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Ibuprofen ratiopharm

Förmånsstatus
Teva

Filmdragerad tablett 200 mg
(vit, rund, bikonvex, filmdragerad)

Antiinflammatoriskt medel med smärtstillande och febernedsättande verkan

Aktiv substans:
ATC-kod: M01AE01
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Teva omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Ibuprofen ratiopharm filmdragerad tablett 200 mg och 400 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-06-18.

Indikationer

Symtomatisk korttidsbehandling av:

  • mild till måttlig smärta

Kontraindikationer

Ibuprofen ratiopharm filmdragerade tabletter är kontraindicerade under följande omständigheter:

  • överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne (se avsnitt Innehåll)

  • kända reaktioner med bronkospasm, astma, rinit, angioödem eller urtikaria efter tidigare intag av acetylsalicylsyra eller andra icke-steroida antiinflammatoriska (NSAID) läkemedel

  • outredda rubbningar i blodbildningen

  • aktivt eller anamnes på återkommande peptiskt sår/blödning (två eller fler tydliga episoder av påvisad ulceration eller blödning)

  • anamnesgastrointestinal blödning eller perforation i samband med tidigare behandling med NSAID

  • cerebrovaskulär eller annan aktiv blödning

  • svårt nedsatt lever- eller njurfunktion

  • svår hjärtsvikt (NYHA-klass IV; se även avsnitt Varningar och försiktighet)

  • svår uttorkning (orsakad av kräkning, diarré eller otillräckligt vätskeintag)

  • under graviditetens sista trimester (se avsnitt Graviditet).


Ibuprofen ratiopharm 200 mg filmdragerad tablett
Kontraindicerad hos barn under 12 år, eftersom denna dosstyrka är olämplig på grund av den stora mängden aktiv substans.


Ibuprofen ratiopharm 400 mg filmdragerad tablett
Kontraindicerad hos barn och ungdomar under 15 år, eftersom denna dosstyrka är olämplig på grund av den stora mängden aktiv substans.

Dosering

Dosering

Lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid som behövs för att kontrollera symtomen bör användas. Doseringen av ibuprofen baseras på kroppsvikt och ålder. Dosintervallet beror på symtomen och den maximala totala dagliga dosen. Det bör vara ett intervall på minst sex timmar mellan doserna. Den rekommenderade dosen bör ej överskridas.


Biverkningar kan minimeras genom att använda den lägsta effektiva dosen under kortast möjliga tid, som krävs för att kontrollera symtomen (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Ibuprofen ratiopharm 200 mg filmdragerad tablett

Ålder

Engångsdos

Maximal daglig dos

12–15 år

1 tablett

(motsvarar 200 mg ibuprofen)

3 tabletter

(motsvarar 600 mg ibuprofen)

över 15 år

1–2 tabletter

(motsvarar 200–400 mg ibuprofen)

6 tabletter

(motsvarar 1 200 mg ibuprofen)


Ibuprofen ratiopharm 400 mg filmdragerad tablett

Ålder

Engångsdos

Maximal daglig dos

över 15 år

1 tablett

(motsvarar 400 mg ibuprofen)

3 tabletter

(motsvarar 1 200 mg ibuprofen)

För kortvarigt bruk.

För ungdomar: uppmaning om kontakt med läkare om behov av detta läkemedel föreligger i mer än 3 dagar, eller om symtomen försämras.

Kontakta läkare om vuxna behöver använda detta läkemedel i mer än 4 dagar, eller om symtomen försämras.


SÄRSKILDA PATIENTGRUPPER


Äldre
Ingen särskild dosjustering behövs. På grund av den möjliga biverkningsprofilen (se avsnitt Varningar och försiktighet) bör äldre patienter övervakas särskilt noga.


Njursvikt
Ingen dosjustering behövs hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njurfunktion (patienter med svår njursvikt, se avsnitt Kontraindikationer).


Leversvikt (se avsnitt Farmakokinetik)
Ingen dosjustering behövs hos patienter med lätt till måttligt nedsatt leverfunktion (patienter med svår leversvikt, se avsnitt Kontraindikationer).


Barn och ungdomar
Se även avsnitt Kontraindikationer för användning hos barn och ungdomar.


Administreringssätt
För oral användning

De filmdragerade tabletterna bör sväljas hela med vatten.
Patienter med känslig mage rekommenderas att ta ibuprofen vid måltider.

Varningar och försiktighet

Biverkningar kan minimeras genom att man använder lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid som behövs för att kontrollera symtomen (se avsnitt Dosering och gastrointestinala och kardiovaskulära risker nedan).


Gastrointestinal säkerhet


Samtidig användning av ibuprofen och andra NSAID inklusive cyklooxygenas-2-selektiva hämmare bör undvikas.


Äldre: Äldre personer uppvisar en ökad frekvens av biverkningar vid användning av NSAID, särskilt gastrointestinal blödning och perforation, som kan vara fatala (se avsnitt Dosering).


Gastrointestinal blödning, ulceration och perforation: gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation, som kan vara fatala, har rapporterats för samtliga NSAID när som helst under behandlingen, med eller utan varningssymtom eller tidigare allvarliga gastrointestinala händelser.


Risken för gastrointestinal blödning, ulceration eller perforation är högre med ökande doser av NSAID, hos patienter med anamnesmagsår, särskilt om det har lett till blödning eller perforation (se avsnitt Kontraindikationer), och hos äldre. Dessa patienter bör inleda behandlingen med lägsta möjliga tillgängliga dos. Kombinationsbehandling med slemhinneskyddande läkemedel (t.ex. misoprostol eller protonpumpshämmare) bör övervägas för dessa patienter, samt för patienter som samtidigt behandlas med låg dos acetylsalicylsyra, eller andra aktiva substanser som kan öka den gastrointestinala risken (se nedan och avsnitt Interaktioner).


Patienter med anamnesgastrointestinal toxicitet, särskilt äldre patienter, bör rapportera alla ovanliga buksymtom (speciellt gastrointestinal blödning) speciellt i början av behandlingen. Försiktighet bör iakttas för patienter som samtidigt behandlas med läkemedel som kan öka risken för ulceration eller blödning, så som orala kortikosteroider, antikoagulanter så som warfarin, selektiva serotoninåterupptagshämmare eller trombocytaggregationshämmande medel så som acetylsalicylsyra (se avsnitt Interaktioner).


Om patienter som får ibuprofen utvecklar gastrointestinal blödning eller ulceration ska behandlingen avbrytas.


NSAID bör ges med försiktighet till patienter med anamnesgastrointestinal sjukdom (ulcerös kolit, Crohns sjukdom) eftersom dessa tillstånd kan försämras (se avsnitt Biverkningar).


Kardiovaskulära och cerebrovaskulära effekter


Försiktighet (diskussion med läkare eller apotekspersonal) ska iakttas innan behandling inleds för patienter med anamneshypertoni och/eller hjärtsvikt, eftersom vätskeretention, hypertoni och ödem har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag), kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (t.ex. hjärtinfarkt eller stroke). Epidemiologiska studier har generellt sett inte antytt något samband mellan en låg dos av ibuprofen (t.ex. ≤ 1 200 mg/dag) och en ökad risk för arteriella trombotiska händelser.


Patienter med okontrollerad hypertoni, hjärtsvikt (NYHA II-III), etablerad ischemisk hjärtsjukdom, perifer arteriell sjukdom och/eller cerebrovaskulär sjukdom ska endast behandlas med ibuprofen efter noggrant övervägande och höga doser (2 400 mg/dag) bör undvikas.


Långtidsbehandling av patienter med riskfaktorer för kardiovaskulära händelser (t ex hypertoni, hyperlipidemi, diabetes mellitus, rökning) ska endast påbörjas efter noggrant övervägande, särskilt om höga doser av ibuprofen (2 400 mg/dag) krävs.


Hudreaktioner


Allvarliga hudreaktioner, vissa med fatal utgång, inklusive exfoliativ dermatit, Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys, har rapporterats i mycket sällsynta fall i samband med användning av NSAID (se avsnitt Biverkningar). Risken för dessa reaktioner förefaller vara störst i början av behandlingen eftersom majoriteten av fall inträffar under första behandlingsmånaden. Behandling med ibuprofen ska avbrytas vid första tecken på hudutslag, slemhinneskada eller andra tecken på överkänslighet.


I sällsynta fall kan allvarliga komplikationer av hud- och mjukdelsinfektioner ha sitt ursprung i vattkoppor. Tills vidare kan NSAIDs bidragande roll i förvärringen av dessa infektioner inte uteslutas. Därför rekommenderas det att undvika behandling med Ibuprofen ratiopharm vid vattkoppor.


Särskild försiktighet är nödvändig hos patienter med:

  • systemisk lupus erythematosus (SLE) och blandade bindvävssjukdomar (se avsnitt Biverkningar)

  • kongenitala rubbningar i porfyrinmetabolismen (t.ex. akut intermittent porfyri)

  • gastrointestinala störningar eller kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (ulcerös kolit, Crohns sjukdom)

  • högt blodtryck och/eller hjärtsvikt

  • nedsatt njurfunktion (eftersom en akut försämring av njurfunktionen kan inträffa hos patienter med existerande njursjukdom)

  • dehydrering

  • nedsatt leverfunktion

  • hösnuva, näspolyper eller kroniska obstruktiva luftvägssjukdomar då en ökad risk för allergiska reaktioner föreligger. Dessa kan yttra sig som astmaattacker (s.k. analgetisk astma), Quinckes ödem eller urtikaria

  • allergier mot andra substanser, då en ökad risk för överkänslighetsreaktioner föreligger vid användning av Ibuprofen ratiopharm

  • direkt efter en stor operation.


Ytterligare information:


Ibuprofen, den aktiva substansen i Ibuprofen ratiopharm, kan temporärt hämma blodplättarnas funktion (trombocytaggregationen). Patienter med koagulationsstörningar bör därför övervakas noga.


Om läkaren anser att långvarig behandling med ibuprofen är nödvändig måste levervärden, njurfunktion och blodbild kontrolleras regelbundet.


Tillräckligt intag av vätska bör säkerställas under behandling för att förebygga dehydrering och eventuellt ökad nefrotoxicitet på grund av ibuprofen.


Långvarig användning av alla typer av smärtstillande läkemedel för huvudvärk kan leda till att huvudvärken förvärras. Patienter som upplever eller misstänker detta ska uppmanas att kontakta läkare och behandlingen bör sättas ut. Diagnosen MOH (medication overuse headache) bör misstänkas hos patienter som har ofta återkommande eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbunden användning av läkemedel mot huvudvärk.


Generellt sett kan vanemässigt intag av smärtstillande läkemedel, särskilt i kombination med flera analgetiska substanser, leda till bestående njurskada med risk för njursvikt (analgetisk nefropati).


Samtidig alkoholkonsumtion kan leda till att biverkningar relaterade till den aktiva substansen, särskilt de som berör mag-tarmkanalen eller centrala nervsystemet, ökar vid användning av NSAID.


Svåra akuta överkänslighetsreaktioner (t.ex. anafylaktisk chock) har observerats i mycket sällsynta fall. Behandlingen måste avbrytas vid första tecken på en överkänslighetsreaktion efter intag/administrering av ibuprofen. Medicinsk behandling lämplig för symtomen måste ges av utbildad personal.


NSAID-preparat kan maskera infektionssymtom och feber.


Pediatrisk population

Det finns en risk för nedsatt njurfunktion hos dehydrerade ungdomar.

Interaktioner

Försiktighet krävs om ibuprofen tas tillsammans med följande läkemedel:


  • Acetylsalicylsyra eller andra icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel/analgetika: ökad risk för gastrointestinala sår och blödningar.

  • Digoxin, fenytoin, litium: samtidig användning av Ibuprofen ratiopharm med digoxin-, fenytoin- eller litiumpreparat kan höja serumnivåerna av dessa läkemedel. Kontroll av serumnivåerna av litium, digoxin och fenytoin behövs i regel inte vid korrekt användning.

  • Diuretika, ACE-hämmare, betareceptor-blockerare och angiotensin II-antagonister: NSAID kan reducera effekten av diuretika och andra antihypertensiva aktiva substanser. Hos vissa patienter med nedsatt njurfunktion (t.ex. dehydrerade patienter eller äldre patienter med nedsatt njurfunktion) kan samtidig administrering av en ACE-hämmare, betareceptor-blockerare eller angiotensin II-antagonister och läkemedel som hämmar cyklooxygenas resultera i ytterligare försämring av njurfunktionen, inklusive eventuell akut njursvikt som vanligen är reversibel. Därför ska kombinationen administreras med försiktighet, särskilt till äldre. Patienterna ska vara adekvat hydrerade och det bör övervägas att kontrollera njurfunktionen efter insättandet av samtidig behandling och regelbundet därefter. Samtidig administrering av Ibuprofen ratiopharm och kaliumsparande diuretika kan leda till hyperkalemi.

  • Kortikosteroider: ökad risk för gastrointestinal ulceration eller blödning (se avsnitt Varningar och försiktighet).

  • Antikoagulanter: NSAID kan förstärka effekten av antikoagulanter så som warfarin (se avsnitt Varningar och försiktighet).

  • Trombocytaggregationshämmande medel och selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): ökad risk för gastrointestinal blödning (se avsnitt Varningar och försiktighet).

  • Metotrexat: Administrering av Ibuprofen ratiopharm inom 24 timmar före eller efter administrering av metotrexat kan leda till förhöjda koncentrationer av metotrexat och en ökning av dess toxiska effekt.

  • Zidovudin: det finns indikationer på en ökad risk för hemartros och hematom hos HIV-positiva hemofilipatienter som får samtidig behandling med zidovudin och ibuprofen.

  • Ciklosporin: det finns begränsade indikationer på en möjlig interaktion med ökad risk för nefrotoxicitet.

  • Sulfonureidpreparat: kliniska undersökningar har visat interaktioner mellan icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel och antidiabetika (sulfonureidpreparat). Även om inga interaktioner mellan ibuprofen och sulfonureid hittills har beskrivits, rekommenderas kontroll av blodsockervärden som försiktighetsåtgärd vid samtidigt intag.

  • Takrolimus: risken för nefrotoxicitet är ökad om båda aktiva substanserna administreras samtidigt.

  • Probenecid och sulfinpyrazon: läkemedel som innehåller probenecid och sulfinpyrazon kan fördröja utsöndringen av ibuprofen.

  • Kinolonantibiotika: Djurdata tyder på att NSAID kan öka risken för kramper i samband med kinolonantibiotika. Patienter som tar NSAID-preparat och kinoloner kan löpa ökad risk att utveckla kramper.

  • CYP2C9-hämmare: Samtidig administrering av ibuprofen och CYP2C9-hämmare kan öka exponeringen av ibuprofen (CYP2C9-substrat). I en studie med vorikonazol och flukonazol (CYP2C9-hämmare) kunde en ökning med ungefär 80 till 100% av S(+)-ibuprofens exponering visas. Sänkning av ibuprofendosen ska övervägas vid samtidig administrering av potenta CYP2C9-hämmare, speciellt om hög dos ibuprofen administreras tillsammans med vorikonazol eller flukonazol.

  • Acetylsalicylsyra: Samtidig administrering av ibuprofen och acetylsalicylsyra rekommenderas i allmänhet inte på grund av den möjliga ökade risken för biverkningar. Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Farmakodynamik).

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Hämning av prostaglandinsyntesen kan påverka graviditeten och/eller embryonal-/fosterutvecklingen på ett negativt sätt. Data från epidemiologiska studier tyder på en ökad risk för missfall och hjärtmissbildning och gastroschis efter intag av en prostaglandinsynteshämmare under tidig graviditet. Risken tros öka med dosen och behandlingens längd.


Hos djur har tillförsel av prostaglandinsynteshämmare visats leda till ökad pre- och postimplantationsförlust samt embryo/fetal dödlighet. Ökad förekomst av varierande missbildningar, inklusive kardiovaskulära, har dessutom rapporterats hos djur som har fått en prostaglandinsynteshämmare under den organbildande perioden.


Under den första och andra trimestern av graviditeten ska ibuprofen användas endast då det är absolut nödvändigt. Om ibuprofen används av en kvinna som försöker bli gravid, eller under den första och andra trimestern av graviditeten bör dosen vara så låg som möjligt och behandlingstiden så kort som möjligt.


Under tredje trimestern av graviditeten kan alla prostaglandinsynteshämmare

  • utsätta fostret för:

  • kardiopulmonell toxicitet (med för tidig slutning av ductus arteriosus och pulmonell hypertoni);

  • njurdysfunktion som kan leda till njursvikt med oligohydroamnios;


  • utsätta modern och fostret i slutet av graviditeten för:

  • eventuellt ökad blödningstid, en antiaggregationseffekt som kan förekomma redan vid mycket låga doser;

  • hämning av uteruskontraktioner, vilket kan leda till försenad eller förlängd förlossning.


Följaktligen är ibuprofen kontraindicerat under tredje trimestern av graviditeten.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Endast små mängder av ibuprofen och dess nedbrytningsprodukter passerar över i bröstmjölk. Eftersom inga negativa effekter på barnet är kända är det i regel inte nödvändigt att avbryta amningen vid korttidsanvändning med rekommenderad dos för behandling av mild till måttlig smärta. Om förlängd användning eller högre doser har ordinerats bör emellertid tidig avvänjning övervägas.

Fertilitet

Det finns bevis på att läkemedel som hämmar cyklooxygenas/prostaglandinsyntesen kan orsaka nedsatt fertilitet hos kvinnor genom en effekt på ovulationen. Denna är reversibel vid avslutad behandling.

Trafik

Eftersom biverkningar så som trötthet, yrsel och synstörningar kan förekomma vid användning av Ibuprofen ratiopharm kan reaktionsförmågan och förmågan att aktivt delta i trafik och använda maskiner i enstaka fall vara nedsatt. Detta gäller i större utsträckning i kombination med alkohol.

Biverkningar

Följande biverkningar omfattar alla kända biverkningar i samband med behandling med ibuprofen, inklusive sådana som har upplevts av patienter som har reumatism och genomgår långtidsbehandling med hög dos. Frekvenserna baserar sig med undantag av rapporter om mycket sällsynta fall på korttidsbehandling med maximala dagliga doser på 1 200 mg ibuprofen som tas genom munnen och maximalt 1 800 mg för suppositorier.


Utvärderingen av biverkningar baserar sig på följande frekvenser:


Mycket vanliga

(≥1/10)

Vanliga

(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

(≥1/1 000, <1/100)

Sällsynta

(≥1/10 000, <1/1 000)

Mycket sällsynta

(<1/10 000)

Ingen känd frekvens

(kan inte beräknas från tillgängliga data)


För följande biverkningar gäller att de är övervägande dosberoende och varierar mellan olika individer.


De vanligaste observerade biverkningarna är av gastrointestinal karaktär. Peptiska sår, perforation eller gastrointestinal blödning, ibland med fatal utgång, särskilt hos äldre, kan förekomma (se avsnitt Varningar och försiktighet). Illamående, kräkningar, diarré, flatulens, förstoppning, dyspepsi, buksmärta, melena, hematemes, ulcerös stomatit, försämring av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet) har rapporterats efter administrering. Gastrit har observerats mindre ofta.
Särskilt risken för gastrointestinal blödning beror på dosen och behandlingens längd.


Ödem, hypertoni och hjärtsvikt har rapporterats i samband med NSAID-behandling.


Kliniska studier antyder att användning av ibuprofen, särskilt vid en hög dos (2 400 mg/dag) kan vara förknippad med en liten ökad risk för arteriella trombotiska händelser (till exempel hjärtinfarkt eller stroke) (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Infektioner och infestationer
I mycket sällsynta fall har försämring av infektionsrelaterade inflammationer (t.ex. utveckling av nekrotiserande fascit) beskrivits i samband med användning av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel. Detta har eventuellt ett samband med verkningsmekanismen för icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel.


Om tecken på infektion förekommer eller förvärras under användning av Ibuprofen ratiopharm rekommenderas patienterna att utan dröjsmål uppsöka läkare. Det måste utredas om det finns indikationer för antiinfektiv behandling eller antibiotikabehandling.


I mycket sällsynta fall har symtom på aseptisk meningit med nackstyvhet, huvudvärk, illamående, kräkningar, feber eller nedsatt medvetandegrad observerats under ibuprofenbehandling. Patienter med autoimmuna sjukdomar (SLE, blandade bindvävssjukdomar) förefaller vara predisponerade.


Blodet och lymfsystemet
Mycket sällsynta:

  • hematopoetiska störningar (anemi, leukopeni, trombocytopeni, pancytopeni, agranulocytos). Det första tecknet kan vara: feber, ont i halsen, ytliga lesioner i munnen, influensaliknande symtom, svår utmattning, blödning från näsan och huden. I sådana fall bör patienterna tillrådas att sluta ta läkemedlet omedelbart, att undvika egenvård med analgetika eller antipyretika och att kontakta en läkare.


Immunsystemet
Mindre vanliga:

  • överkänslighetsreaktioner med hudutslag och klåda så väl som astmaanfall (eventuellt med blodtrycksfall).
    Patienten måste instrueras att informera en läkare genast och att inte längre ta Ibuprofen ratiopharm i detta fall.


Mycket sällsynta:

  • svåra allmänna överkänslighetsreaktioner. Dessa kan yttra sig som ansiktsödem, svullnad av tungan, svullnad av struphuvudet med luftvägssammandragning, andningssvikt, skenande hjärta, blodtrycksfall och även livshotande chock.


Om ett av dessa symtom förekommer, vilket även kan inträffa vid första intaget, krävs omedelbar läkarhjälp.


Psykiska störningar
Mycket sällsynta:

  • psykotiska reaktioner, depression.


Centrala och perifera nervsystemet
Mindre vanliga:

  • störningar i centrala nervsystemet såsom huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, upprördhet, retlighet eller trötthet.


Ögon
Mindre vanliga:

  • synstörningar. I detta fall bör patienten instrueras att informera en läkare genast och att sluta ta ibuprofen.


Öron och balansorgan
Sällsynta:

  • tinnitus.


Hjärtat
Mycket sällsynta:

  • hjärtklappningar, hjärtsvikt, hjärtinfarkt.


Blodkärl
Mycket sällsynta:

  • arteriell hypertoni, vaskulit.


Magtarmkanalen
Vanliga:

  • besvär från mag-tarmkanalen så som halsbränna, buksmärta, illamående, kräkningar, flatulens, diarré, förstoppning och små gastrointestinala blödningar som i exceptionella fall kan orsaka anemi.

Mindre vanliga:

  • gastrointestinala sår, eventuellt med blödning och perforation. Ulcerös stomatit, försämring av kolit och Crohns sjukdom (se avsnitt Varningar och försiktighet), gastrit.

Mycket sällsynta:

  • esofagit, pankreatit, bildning av intestinala, diafragmaliknande strikturer.


Patienten måste instrueras att sluta ta läkemedlet och uppsöka läkare genast om relativt svår smärta i övre buken eller melena eller hematemes inträffar.


Lever- och gallvägar
Mycket sällsynta:

  • leverdysfunktion, leverskada, särskilt vid långtidsbehandling, leversvikt, akut hepatit.


Hud och subkutan vävnad
Mindre vanliga:

  • olika hudutslag

Mycket sällsynta:

  • bullösa reaktioner inklusive Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys (Lyells sjukdom)

  • alopeci

  • i enstaka fall kan svåra hudinfektioner med mjukvävnadskomplikationer förekomma vid en vattkoppsinfektion (se även “Infektioner och infestationer”).

Ingen känd frekvens:

  • biverkningar med eosinofili och systemiska symtom (DRESS-syndrom).


Njurar och urinvägar
Sällsynta:

  • skador i njurvävnaden (papillär nekros)

  • förhöjd koncentration av urinsyra i serum

Mycket sällsynta:

  • ödembildning, särskilt hos patienter med arteriell hypertoni eller njursvikt, nefrotiskt syndrom, interstitiell nefrit som kan åtföljas av akut njursvikt.

  • reducerad urinutsöndring och ödem kan tyda på njursjukdom som ibland kan inkludera njursvikt. Om sådana symtom förekommer eller förvärras bör patienterna tillrådas att sluta ta ibuprofen och att kontakta en läkare omedelbart.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Symtom

Störningar i centrala nervsystemet så som huvudvärk, yrsel, svindel och medvetslöshet (även myokloniska kramper hos barn) så väl som buksmärtor, illamående och kräkningar, kan förekomma som symtom på överdosering. Dessutom är gastrointestinal blödning så väl som störningar i lever- och njurfunktionen möjliga. Ytterligare kan hypotoni, andningssvikt och cyanos förekomma. Vid allvarlig förgiftning kan metabolisk acidos förekomma.


Behandling
Det finns ingen specifik antidot. Behandlingen bör vara symtomatisk.

Farmakodynamik

Ibuprofen tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som i standarddjurmodellerna för inflammation har visat sig effektivt hämma prostaglandinsyntesen. Hos människor reducerar ibuprofen inflammatorisk smärta, svullnad och feber. Dessutom ger ibuprofen en reversibel hämning av ADP-inducerad och kollageninducerad trombocytaggregation.


Experimentella data antyder att ibuprofen eventuellt kan hämma effekten av låga doser av acetylsalicylsyratrombocytaggregation kompetitivt när de doseras tillsammans. Vissa farmakodynamiska studier har visat att en minskad effekt av acetylsalicylsyra på tromboxanbildning och trombocytaggregation förekom när enkeldoser av ibuprofen 400 mg togs inom 8 timmar före eller inom 30 minuter efter dosering av acetylsalicylsyra med omedelbar frisättning (81 mg). Även om det finns osäkerheter kring extrapolering av dessa data till den kliniska situationen går det inte att utesluta möjligheten att regelbunden långvarig användning av ibuprofen eventuellt minskar den hjärtskyddande effekten av låga doser acetylsalicylsyra. Ingen klinisk relevant effekt anses sannolik vid tillfällig användning av ibuprofen (se avsnitt Interaktioner).

Farmakokinetik

Efter oral administrering absorberas ibuprofen delvis i magsäcken och absorberas därefter fullständigt i tunntarmen. Efter rektal administrering absorberas ibuprofen snabbt och nästan fullständigt. Plasmanivåerna är jämförbara med nivåerna efter oral administrering. Maximala nivåer i plasma uppnås cirka 1–2 timmar efter oral administrering. Ibuprofen är starkt bundet till plasmaproteiner (99 %).


Efter metabolisering i levern (hydroxylering, karboxylering) elimineras de farmakologiskt inaktiva metaboliterna fullständigt, främst via njurarna (90 %) och även via gallan.

Elimineringshalveringstiden hos friska individer och hos personer med lever- eller njursjukdom är 1,8-3,5 timmar.

Prekliniska uppgifter

I djurstudier karaktäriserades subkronisk och kronisk toxicitet av ibuprofen främst av lesioner och sår i mag-tarmkanalen. In-vitro och in-vivo studier gav inga kliniskt relevanta bevis på att ibuprofen har mutagena effekter. Studier på råttor och möss visade inga karcinogena effekter av ibuprofen. Ibuprofen hämmade ovulationen hos kaniner och ledde till störd implantation hos olika djurarter (kanin, råtta och mus). Experimentella studier på råtta och kanin har visat att ibuprofen passerar placentabarriären. Efter administrering av maternotoxiska doser förekom en ökad incidens av missbildningar (ventrikelseptumdefekter) hos avkomman till råtta.

Innehåll

200 mg respektive 400 mg ibuprofen. Tablettkärna: modifierad majsstärkelse, kroskarmellosnatrium, hypromellos, stearinsyra, kolloidal vattenfri kiseldioxid. Dragering: hypromellos, makrogol 8000, titandioxid.

Förpackningsinformation

Filmdragerad tablett 200 mg (vit, rund, bikonvex, filmdragerad)
30 tablett(er) blister, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare
Filmdragerad tablett 400 mg (vit, rund, bikonvex, filmdragerad)
30 tablett(er) blister, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska, tandhygienist, tandläkare

Hitta direkt i texten
Av