Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Vissa förpackningar receptfria

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Omeprazol Teva

ReceptstatusFörmånsstatus
Teva

Enterokapsel, hård 10 mg
(Kapseln består av en orange underdel och en röd överdel och innehåller vita till benvita mikrogranulat. Märkt med ‘O’ på överdelen och ‘10’ på underdelen med vitt bläck.)

Syrahämmande medel - Protonpumpshämmare.

Aktiv substans:
ATC-kod: A02BC01
Läkemedel från Teva omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Texten nedan gäller för:
Omeprazol Teva enterokapsel, hård 10 mg, 20 mg och 40 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-04-12.

Indikationer

Omeprazol Teva kapslar används för:


Vuxna

  • Behandling av duodenalsår.

  • Förebyggande mot recidiverande duodenalsår.

  • Behandling av ventrikelsår.

  • Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår.

  • Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) i kombination med lämplig antibiotikaterapi vid behandling av peptiska sår.

  • Behandling av NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår.

  • Förebyggande mot NSAID-relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter.

  • Behandling av refluxesofagit.

  • Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit.

  • Behandling av symtomatisk gastroesofageal refluxsjukdom.

  • Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom.


Användning hos barn
Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg

  • Behandling av refluxesofagit.

  • Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom.


Barn och ungdomar över 4 års ålder

  • I kombination med antibiotika vid behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen, substituerade benzimidazoler eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.
Liksom andra protonpumpshämmare ska inte omeprazol användas tillsammans med nelfinavir (se avsnitt Interaktioner).

Dosering

Dosering


Vuxna


Behandling av duodenalsår
Rekommenderad dos för patienter med ett aktivt duodenalsår är 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom två veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare två veckor. Hos patienter med svårläkt duodenalsår rekommenderas 40 mg omeprazol 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom fyra veckor.


Förebyggande mot recidiverande duodenalsår
För att förebygga recidiverande duodenalsår hos H. pylori-negativa patienter eller när det inte är möjligt att bli av med H. pylori, är den rekommenderade dosen 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. Hos vissa patienter kan 10 mg dagligen vara tillräcklig dos. Vid terapisvikt kan dosen ökas till 40 mg.


Behandling av ventrikelsår
Rekommenderad dos är 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor. Hos patienter med svårläkt ventrikelsår rekommenderas 40 mg omeprazol 1 gång dagligen och sårläkning sker vanligtvis inom åtta veckor.


Förebyggande mot recidiverande ventrikelsår
För att förebygga recidiv hos patienter med svårläkt ventrikelsår är den rekommenderade dosen 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till Omeprazol Teva 40 mg 1 gång dagligen.


Eradikering av Helicobacter pylori (H. pylori) vid peptiska sår
För behandling av H. pylori, ska valet av antibiotika göras med avseende på den individuella patientens tolerans mot läkemedlet. Hänsyn ska tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens och behandlingsriktlinjer.


  • Omeprazol 20 mg + klaritromycin 500 mg + amoxicillin 1000 mg, tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller

  • Omeprazol 20 mg + klaritromycin 250 mg (alternativt 500 mg) + metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), tas tillsammans 2 gånger dagligen under 1 vecka, eller

  • Omeprazol 40 mg 1 gång dagligen med både amoxicillin 500 mg and metronidazol 400 mg (eller 500 mg eller tinidazol 500 mg), 3 gånger dagligen under 1 vecka.


Om patienten efter behandlingen fortfarande är H. pylori positiv, kan behandlingen upprepas.


Behandling av NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår
För behandling av NSAIDrelaterade mag- och duodenalsår, är den rekommenderade dosen 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. För de flesta patienter har såret läkt inom fyra veckor. Om man inte konstaterat sårläkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.


Förebyggande mot NSAID relaterade ventrikel- och duodenalsår hos riskpatienter
För att förebygga NSAID-relaterade ventrikelsår, duodenalsår hos riskpatienter (> 60 år, tidigare förekomst av ventrikel- och duodenalsår, tidigare förekomst av gastrointestinal blödning) är den rekommenderade dosen 20 mg omeprazol 1 gång dagligen.


Behandling av refluxesofagit
Rekommenderad dos är 20 mg omeprazol 1 gång dagligen. För de flesta patienter har läkning skett inom fyra veckor. Om man inte konstaterat fullständig läkning under den första behandlingsperioden, bör behandlingen fortsätta ytterligare fyra veckor.

Hos patienter med svår esofagit, rekommenderas 40 mg omeprazol 1 gång dagligen och läkning sker vanligtvis inom åtta veckor.


Långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit
För långtidsbehandling av patienter med läkt refluxesofagit är den rekommenderade dosen 10 mg omeprazol 1 gång dagligen. Vid behov kan dosen ökas till 20‑40 mg omeprazol 1 gång dagligen.


Behandling av symtomatisk gastroesofageal refluxsjukdom

Vanlig dos är 20 mg omeprazol dagligen i högst 14 dagar. Patienter kan få tillräcklig effekt vid 10 mg dagligen och därför ska behandlingen anpassas individuellt. Det kan vara nödvändigt att ta kapslarna i 2‑3 dagar i rad för att uppnå symtomlindring. De flesta patienter får fullständig lindring av sin halsbränna inom 7 dagar. När fullständig symtomlindring har uppnåtts ska behandlingen avbrytas.

Om symtomen inte gått tillbaka efter fyra veckors behandling med 20 mg omeprazol dagligen bör patienten undersökas vidare.


Behandling av Zollinger-Ellisons syndrom
För patienter med Zollinger-Ellisons syndrom bör dosen anpassas individuellt och behandlingen bör fortsätta så länge det är kliniskt indicerat. Rekommenderad initial dos är 60 mg omeprazol 1 gång dagligen. Alla patienter med allvarligt tillstånd och som inte tidigare svarat på övrig terapi har kontrollerats effektivt och över 90 % av patienterna uppnår önskad effekt vid doser på 20‑120 mg omeprazol dagligen. Om högre dos än 80 mg omeprazol om dagen erfordras, bör dosen fördelas på två doseringstillfällen.


Pediatrisk population


Barn över 1 års ålder och ≥ 10 kg
Behandling av refluxesofagit
Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom


Doseringsrekommendationen är enligt följande:


Ålder

Vikt

Dosering

≥ 1 års ålder

10–20 kg

10 mg en gång dagligen. Dosen kan vid behov ökas till 20 mg en gång dagligen.

≥ 2 års ålder

> 20 kg

20 mg en gång dagligen. Dosen kan vid behov ökas till 40 mg en gång dagligen.


Refluxesofagit: Behandlingstiden är 4–8 veckor.


Symtomatisk behandling av halsbränna och sura uppstötningar vid gastroesofageal refluxsjukdom:
Behandlingstiden är 2–4 veckor. Om symtomkontroll inte uppnåtts efter 2–4 veckors behandling bör patienten undersökas vidare.


Barn och ungdomar över 4 års ålder


Behandling av duodenalsår orsakade av H. pylori.
Vid val av lämplig kombinationsbehandling ska hänsyn tas till nationella, regionala och lokala riktlinjer gällande bakterieresistens, behandlingslängd (vanligen 7 dagar men ibland upp till 14 dagar), och lämplig användning av antibiotika.


Behandlingen bör ske under ledning av en specialistläkare.


Doseringsrekommendationen är enligt följande:


Vikt

Dosering

15–30 kg

Kombination med två antibiotika: omeprazol 10 mg, amoxicillin 25 mg/kg kroppsvikt och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka

31–40 kg

Kombination med två antibiotika: omeprazol 20 mg, amoxicillin 750 mg och klaritromycin 7,5 mg/kg kroppsvikt tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka

> 40 kg

Kombination med två antibiotika: omeprazol 20 mg, amoxicillin 1 g och klaritromycin 500 mg tas tillsammans två gånger dagligen under en vecka.


Speciella patientgrupper


Nedsatt njurfunktion
Dosjustering är inte nödvändig för patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).


Nedsatt leverfunktion
För patienter med nedsatt leverfunktion bör det räcka med en daglig dos på 10‑20 mg (se avsnitt Farmakokinetik).


Äldre
Dosjustering är inte nödvändig för äldre patienter (se avsnitt Farmakokinetik).


Administreringssätt


Det rekommenderas att Omeprazol Teva-kapslarna tas på morgonen och sväljs hela med ett halvt glas vatten. Kapslarna får inte tuggas eller krossas.


Till vuxna med sväljsvårigheter och barn som kan dricka eller svälja halvfast föda
Patienterna kan öppna kapseln och svälja ner innehållet med ½ glas vatten, alternativt först blanda ut innehållet i en något sur vätska, till exempel fruktjuice eller äpplemos, eller i icke kolsyrat vatten. Patienterna bör informeras om att blandningen ska intas omedelbart (eller inom 30 minuter), alltid röras om precis innan intaget, samt sväljas ner med ½ glas vatten.


Alternativt kan patienterna suga på kapseln och svälja granulatkornen med ½ glas vatten. De magsaftresistenta granulatkornen får inte tuggas.

Varningar och försiktighet

Om något alarmsymtom uppträder (till exempel markant oavsiktlig viktminskning, upprepade kräkningar, dysfagi, hematemes eller melena) samtidigt som ett misstänkt eller påvisat magsår, ska malignitet uteslutas eftersom behandling kan dölja symtom och fördröja diagnosen.


Samtidig administrering av atazanavir och protonpumpshämmare rekommenderas ej (se avsnitt Interaktioner). Om kombinationen av atazanavir med en protonpumpshämmare bedöms oundviklig rekommenderas noggrann klinisk övervakning (till exempel virustiter), i kombination med en ökning av dosen atazanavir till 400 mg med 100 mg ritonavir; 20 mg omeprazol bör inte överskridas.


Omeprazol, liksom alla syrablockerande läkemedel, kan reducera absorptionen av vitamin B12 (cyanokobalamin) på grund av hypo- eller aklorhydri. Detta ska beaktas hos patienter med reducerade fettlager eller riskfaktorer för reducerad vitamin B12-absorption som står på långtidsterapi.


Omeprazol är en hämmare av enzymet CYP2C19. När behandling med omeprazol påbörjas eller avslutas bör risken för interaktion med läkemedel som metaboliseras via CYP2C19 beaktas. En interaktion mellan klopidogrel och omeprazol har observerats (se avsnitt Interaktioner). Den kliniska relevansen av denna interaktion är oklar. Som en försiktighetsåtgärd bör samtidig användning av omeprazol och klopidogrel undvikas.


Allvarlig hypomagnesemi har rapporterats hos patienter som behandlats med protonpumpshämmare såsom omeprazol. Patienterna hade behandlats under minst tre månader och i de flesta fall under ett år. Allvarliga tecken på hypomagnesemi såsom utmattning, tetani, delirium, kramper, yrsel och ventrikulär arytmi kan förekomma, men symtomen kan komma smygande och kan därför förbises. De flesta patienter med hypomagnesemi, förbättrades efter substitutionsbehandling med magnesium och genom att avbryta behandlingen med protonpumpshämmare.


När patienter som förväntas behandlas med protonpumpshämmare under längre tid eller när patienter tar protonpumpshämmare i kombination med digoxin eller andra läkemedel som kan orsaka hypomagnesemi (t.ex. diuretika) bör magnesiumnivåerna mätas innan behandling med protonpumpshämmare påbörjas samt regelbundet under behandlingen.


Protonpumpshämmare, särskilt om de används i höga doser och under längre tid (över 1 år) kan leda till en något ökad risk för höft-, handleds- och kotfrakturer, framför allt hos äldre eller hos patienter med andra kända riskfaktorer. Observationella studier tyder på att protonpumpshämmare kan öka den totala risken för frakturer med 10-40 %. Denna ökning kan delvis bero på andra riskfaktorer. Patienter med risk för osteoporos ska behandlas enligt gällande kliniska riktlinjer och ett adekvat intag av vitamin D och kalcium ska tillgodoses.


Subakut kutan lupus erythematosus (SCLE)

Protonpumpshämmare är förknippade med mycket sällsynta fall av SCLE. Om lesioner uppstår, särskilt på solexponerade hudområden, och om dessa åtföljs av artralgi, ska patienten söka vård snarast och läkaren ska överväga att sätta ut omeprazol. SCLE efter föregående behandling med en protonpumpshämmare kan öka risken för SCLE med andra protonpumpshämmare.


Interferens med laboratorietester

Ökad kromogranin A (CgA)-nivå kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer. För att undvika denna störning ska behandling med omeprazol avbrytas minst fem dagar före CgA-mätningar (se avsnitt Farmakodynamik). Om nivåerna av CgA och gastrin inte har återgått till referensintervallet efter den första mätningen ska mätningarna upprepas 14 dagar efter att behandlingen med protonpumpshämmare avbröts.


Vissa barn med kroniska sjukdomar kan behöva långtidsbehandling även om det inte är att rekommendera.


Behandling med protonpumpshämmare kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella eller Campylobacter, och hos patienter inlagda på sjukhus möjligen även Clostridium difficile (se avsnitt Farmakodynamik).


Som vid all långtidsbehandling, speciellt vid behandlingsperioder längre än 1 år, bör patienten hållas under regelbunden kontroll.


Patienter med långvariga återkommande symtom på dyspepsi eller halsbränna ska besöka sin läkare med jämna mellanrum. Speciellt patienter över 55 år som dagligen tar något receptfritt läkemedel mot dyspepsi eller halsbränna bör informera apotekspersonal eller läkare.


Patienter bör uppmanas att tala med en läkare om:

  • De har haft tidigare ventrikelsår eller gastrointestinalkirurgi

  • De använt kontinuerlig symtombehandling för dyspepsi eller halsbränna i 4 veckor eller längre.

  • De har gulsot eller svår leversjukdom

  • De är äldre än 55 år med nya eller nyligen förändrade symtom.

Patienter ska inte ta omeprazol som förebyggande medicinering.


Sackaros

Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos‑galaktosmalabsorption eller sukras‑isomaltasbrist.


Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per kapsel, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.


Interaktioner

Effekter av omeprazol på andra aktiva substansers farmakokinetik


Aktiva substanser med pH-beroende absorption
Den minskade intragastriska surhetsgraden under behandling med omeprazol kan öka eller minska absorptionen av aktiva substanser med pH-beroende absorption.


Nelfinavir, atazanavir
Plasmanivåerna av nelfinavir och atazanavir minskar vid samtidig administrering av omeprazol.


Samtidig administrering av omeprazol med nelfinavir är kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer). Samtidig administrering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) reducerade exponeringen i medeltal med cirka 40% och exponeringen av den farmakologiskt aktiva metaboliten M8 med i medeltal cirka 75-90%. Interaktionen kan även bero på hämning av CYP2C19.


Samtidig administrering med atazanavir rekommenderas ej (se avsnitt Varningar och försiktighet). Samtidig administering av omeprazol (40 mg 1 gång dagligen) och atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg) till friska frivilliga resulterade i 75% minskning av atazanavirexponeringen. En ökning av atazanavirdosen till 400 mg kompenserade inte för omeprazols inverkan på exponeringen av atazanavir. Samtidig administrering av omeprazol (20 mg 1 gång dagligen) med atazanavir 400 mg/ritonavir 100 mg till friska frivilliga resulterade i cirka 30% minskad exponering av atazanavir jämfört med atazanavir 300 mg/ritonavir 100 mg 1 gång dagligen.


Digoxin
Samtidig behandling av friska frivilliga med omeprazol (20 mg dagligen) och digoxin ökade biotillgängligheten av digoxin med 10%. Digoxintoxicitet är sällsynt. Försiktighet bör dock iakttas när omeprazol ges i höga doser till äldre patienter. Therapeutic Drug Monitoring (dosering efter läkemedelskoncentration i blodet) av digoxin bör då förstärkas.


Clopidogrel
Resultat från studier på friska frivilliga har visat farmakokinetisk(PK)/farmakodynamisk (PD) interaktion mellan klopidogrel (300 mg startdos/75 mg daglig underhållsdos) och omeprazol (80 mg dagligen peroralt). Detta resulterade i reducerad exponering av den aktiva metaboliten klopidogrel på i medeltal 46 % och en maximal hämning av (ADP-inducerad) aggregation av blodplättar på i medeltal 16 %. Motstridiga data gällande den kliniska betydelsen av en PK/PD-interaktion på omeprazol vad gäller större kardiovaskulära effekter har rapporterats från både observationsstudier och kliniska studier. För säkerhets skull bör samtidig användning av omeprazol och klopidogrel undvikas (se avsnitt "Varningar och försiktighet").


Andra aktiva substanser
Absorptionen av posakonazol, erlotinib, ketokonazol och itrakonazol reduceras signifikant och således kan den kliniska effekten försämras. För posakonazol och erlotinib bör samtidig användning undvikas.


Aktiva substanser som metaboliseras av CYP2C19
Omeprazol är en måttlig hämmare av CYP2C19, det viktigaste omeprazol-metaboliserande enzymet. Därför kan metabolismen av samtidigt intag av läkemedel som också metaboliseras av CYP2C19 minska och den systemiska exponeringen för dessa läkemedel öka. Exempel på sådana läkemedel är R-warfarin och andra vitamin K antagonister, cilostazol, diazepam och fenytoin.


Cilostazol
Omeprazol, givet i doser om 40 mg till friska frivilliga i en cross-over studie, ökade Cmax respektive AUC för cilostazol med 18% respektive 26%, och för en av dess aktiva metaboliter med 29% respektive 69%.


Fenytoin
Kontroll av plasmakoncentrationen av fenytoin rekommenderas under de första två veckorna efter inledd omeprazolbehandling och, om justering av fenytoindosen görs, bör kontroll och ytterligare dosjustering göras efter avslutad omeprazolbehandling.


Okänd mekanism


Sakvinavir
Samtidig administrering av omeprazol med sakvinavir/ritonavir resulterade i ökade plasmanivåer upp till 70% för sakvinavir, associerat med god tolerabilitet hos HIV-infekterade patienter.


Takrolimus
Samtidig administrering av omeprazol kan ge ökade serumnivåer av takrolimus. En förstärkt monitorering av takrolimuskoncentrationen samt renal funktion (kreatininclearance) bör utföras, och doseringen av takrolimus bör justeras vid behov.


Metotrexat

När metotrexat ges tillsammans med protonpumpshämmare, har ökade metotrexat-nivåer rapporterats hos vissa patienter. Vid behandling med metotrexat i högdos kan ett tillfälligt uppehåll i omeprazol-behandlingen behöva övervägas.


Effekter av andra aktiva substanser på omeprazols farmakokinetik


Hämmare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Eftersom omeprazol metaboliseras av CYP2C19 och CYP3A4 kan aktiva substanser som man vet hämmar CYP2C19 eller CYP3A4 (såsom klaritromycin och vorikonazol) leda till ökade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att minska hastigheten med vilken omeprazol metaboliseras. Samtidig behandling med vorikonazol resulterade i mer än en fördubbling av omeprazolexponeringen. Eftersom höga doser av omeprazol har tolererats väl behöver vanligen ingen justering av dosen omeprazol göras. Dosjustering bör dock övervägas hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion och om långtidsbehandling krävs.


Inducerare av CYP2C19 och/eller CYP3A4
Aktiva substanser som man vet inducerar CYP2C19 eller CYP3A4 eller båda (såsom rifampicin och johannesört) kan ge minskade plasmakoncentrationer av omeprazol genom att metabolismen av omeprazol ökar.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  A.

Resultat från tre prospektiva epidemiologiska studier (mer än 1000 exponerade) tyder inte på skadliga effekter av omeprazol på graviditeten eller på fostrets/det nyfödda barnets hälsa. Omeprazol kan användas under graviditet.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  II.

Omeprazol passerar över i bröstmjölk, men det är inte troligt att barnet påverkas vid terapeutiska doser.

Fertilitet

Djurstudier med den racemiska blandningen, givet via oral administrering tyder inte på några effekter på fertiliteten.

Trafik

Omeprazol påverkar sannolikt inte förmågan att köra bil eller använda maskiner. Biverkningar såsom yrsel och synstörningar kan förekomma (se avsnitt Biverkningar). Patienter som får denna påverkan bör inte köra bil eller hantera maskiner.

Biverkningar

Summering av säkerhetsprofilen

De vanligaste biverkningarna (1-10% av patienterna) är huvudvärk, magsmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkningar.


Tabell över biverkningar

Följande biverkningar har identifierats eller misstänkts vid kliniska prövningar eller efter att omeprazol kom ut på marknaden. Inga biverkningar är dosrelaterade. Biverkningarna som listas nedan har klassificerats efter frekvens och organsystem. Frekvenskategorier definieras på följande sätt: Mycket vanliga (≥ 1/10), Vanliga (≥ 1/100 till < 1/10), Mindre vanliga (≥ 1/1 000 till < 1/100), Sällsynta (≥ 1/10 000 till < 1/1 000), Mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Organsystem/frekvens

Biverkning

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta:

Leukopeni, trombocytopeni

Mycket sällsynta:

Agranulocytos, pancytopeni

Immunsystemet

Sällsynta:

Överkänslighetsreaktioner såsom feber, angioödem och anafylaktisk reaktion/chock

Metabolism och Nutrition

Sällsynta:

Hyponatremi

Ingen känd frekvens:

Hypomagnesemi (se avsnitt Varningar och försiktighet): svår hypomagnesemi kan resultera i hypokalcemi.

Hypomagnesemi kan också associeras med hypokalemi.

Psykiska störningar

Mindre vanliga:

Sömnbesvär

Sällsynta:

Agitation, förvirring, depression

Mycket sällsynta:

Aggression, hallucinationer

Centrala och perifera nervsystemet

Vanliga:

Huvudvärk

Mindre vanliga:

Yrsel, parestesier, dåsighet

Sällsynta:

Smakförändringar

Ögon

Sällsynta:

Dimsyn

Öron och balansorgan

Mindre vanliga:

Vertigo

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Sällsynta:

Bronkospasm

Magtarmkanalen

Vanliga:

Buksmärtor, förstoppning, diarré, gasbildning, illamående/kräkningar, funduskörtelpolyper (godartade)

Sällsynta:

Muntorrhet, stomatit, gastrointestinal candida

Ingen känd frekvens:

Mikroskopisk kolit

Lever och gallvägar

Mindre vanliga:

Ökade leverenzymer

Sällsynta:

Hepatit med eller utan gulsot

Mycket sällsynta:

Leversvikt, encefalopati hos leversjuka patienter

Hud och subkutan vävnad

Mindre vanliga:

Dermatit, klåda, hudutslag, urtikaria

Sällsynta:

Håravfall, fotosensibilitet

Mycket sällsynta:

Erythema multiforme, Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys (TEN)

Ingen känd frekvens:

Subakut kutan lupus erythematosus (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Mindre vanliga:

Höft-, handleds- eller kotfrakturer (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Sällsynta:

Artralgi, myalgi

Mycket sällsynta:

Muskeltrötthet

Njurar och urinvägar

Sällsynta:

Interstitiell nefrit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mycket sällsynta:

Gynekomasti

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga:

Sjukdomskänsla, perifera ödem

Sällsynta:

Ökad svettning


Pediatrisk population
Säkerheten med omeprazol har undersökts hos totalt 310 barn, i åldern 0 till 16 år, med syrarelaterade sjukdomar. Det finns begränsad långtidsdata avseende säkerhet från 46 barn som erhöll underhållsbehandling med omeprazol under en klinisk studie för svår erosiv esofagit i upp till 749 dagar. Biverkningsprofilen var generellt densamma som för vuxna under såväl korttids- som långtidsbehandling. Det finns inga långtidsdata gällande effekterna av omeprazolbehandling på pubertet och tillväxt.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Det finns begränsat med information om effekterna av överdosering med omeprazol. I litteraturen har doser upp till 560 mg beskrivits och det finns enstaka rapporter på oral singeldos på upp till 2 400 mg omeprazol (120 gånger den vanliga rekommenderade kliniska dosen). Illamående, kräkningar, yrsel, magsmärtor, diarré och huvudvärk har rapporterats. Även apati, depression och förvirring har beskrivits i enstaka fall.


Symtomen som har beskrivits har varit övergående, och inga allvarliga fall har rapporterats. Utsöndringshastigheten var oförändrad (första gradens kinetik) med ökade doser. Om behandling krävs ska den vara symtomatisk.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism
Omeprazol är ett racemat av två enantiomerer som hämmar syrasekretionen i ventrikeln genom en målstyrd verkningsmekanism och hämmar specifikt syrapumpen i parietalcellen. Det ger en snabb insättande effekt och effekten på syrasekretionen är reversibel vid daglig administration.


Omeprazol är en svag bas som koncentreras och omvandlas till aktiv form i den mycket sura miljön i parietalcellens sekretoriska kanaler, där den hämmar enzymet H+K+-ATPas – syrapumpen. Effekten av det sista steget i syrasekretionsprocessen är dosberoende och ger mycket effektiv hämning av såväl basal som stimulerad syrasekretion, oberoende av stimuleringstyp.


Farmakodynamisk effekt
Alla påvisade farmakodynamiska effekter härrör från omeprazols effekt på syrasekretionen.


Effekt på magsyrasekretionen
Oral administrering av omeprazol 1 gång dagligen ger snabb och effektiv hämning av magsyrasekretionen både under dagen och under natten. Maximal effekt uppnås inom 4 dagars behandling. Med omeprazol 20 mg blir surhetsgraden i magsaften mätt över 24 timmar hos duodenalsårspatienter reducerad med i medeltal 80%, och minskningen av pentagastrinstimulerad saltsyraproduktion är ungefär 70%, 24 timmar efter dosering.


Oral administrering av omeprazol 20 mg bibehåller ett pH värde i magsäcken på ≥ 3 som ett medelvärde i 17 av 24 timmar hos duodenalsårspatienter.


Som en konsekvens av minskad syrasekretion och lägre intragastrisk surhetsgrad, reducerar/normaliserar omeprazol syraexponeringen av esofagus hos patienter med gastroesofageal refluxsjukdom. Denna effekt är dosberoende.
Hämningen av syrasekretionen är korrelerad till ytan under plasmakoncentrationskurvan (AUC), och inte till den aktuella plasmakoncentrationen av omeprazol.


Ingen takyfylaxi har påvisats under behandling med omeprazol.


Effekt på H. pylori
H. pylori associerat med peptiska magsår, inkluderat duodenal- och ventrikelsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till gastrit. H. pylori är tillsammans med magsyra den viktigaste orsaken till att utveckla peptiska magsår. H. pylori är den viktigaste orsaken till att utveckla atrofisk gastrit vilket möjligen kan ge en ökad risk att utveckla magcancer.


Eradikering av H. pylori med omeprazol och antimikrobiella läkemedel ger läkning och långtidsremission av peptiskt magsår.


Dubbelkombinationer har testats och funnits vara mindre effektiva är trippelkombinationer. De kan dock övervägas i fall då känd överkänslighet utesluter användningen av samtliga trippelkombinationer.


Andra effekter relaterade till syrahämningen
Vid långtidsbehandling har en något ökad frekvens av glandulära cystor i ventrikeln rapporterats. Dessa förändringar är fysiologiska och en konsekvens av uttalad hämning av syrasekretionen. De är godartade och synes vara reversibla.


Minskad surhetsgrad i magen oavsett orsak, inklusive användning av protonpumpshämmare, ökar frekvensen av magbakterier som normalt finns i mage-tarm. Behandling med syrareducerande läkemedel kan leda till en något ökad risk för gastrointestinala infektioner, såsom Salmonella och Campylobacter, och hos patienter inlagda på sjukhus möjligen även Clostridium difficile.


Under behandling med sekretionshämmande läkemedel ökar gastrin i serum som svar på den minskade syrasekretionen. Dessutom ökar CgA på grund av en sänkt gastrisk surhetsgrad. Den ökade CgA-nivån kan störa undersökningar för neuroendokrina tumörer.


Tillgängliga publicerade data tyder på att behandling med protonpumpshämmare ska avbrytas mellan 5 dagar och 2 veckor före CgA-mätningar. Detta gör det möjligt för CgA-nivåerna, som kan vara falskt förhöjda efter PPI-behandling, att återgå till referensintervallet.


Ett ökat antal ECL-celler, möjligen relaterat till de ökade gastrinnivåerna i serum, har observerats hos vissa patienter (både barn och vuxna) vid långtidsbehandling med omeprazol. Resultaten anses vara utan klinisk betydelse.


Pediatrisk population
I en icke-kontrollerad studie på barn (från 1 till 16 års ålder) med svår refluxesofagit, har omeprazol i doser mellan 0,7 och 1,4 mg/kg förbättrat tillståndet i 90% av fallen och markant minskat refluxsymtomen. I en singel-blind studie, blev barn i åldrarna 0-24 månader med kliniskt diagnostiserad gastroesofageal refluxsjukdom behandlade med 0,5, 1,0 eller 1,5 mg omeprazol/kg. Antalet tillfällen med kräkning/uppstötning minskade med 50% efter 8 veckors behandling oavsett dosering.


Eradikering av H. pylori hos barn:
En randomiserad, dubbel-blind klinisk studie (Héliot-studien) har fastslagit att omeprazol i kombination med två antibiotika (amoxicillin och klaritromycin) är effektivt och säkert vid behandling av H. pylori-infektion hos barn från 4 års ålder och uppåt med gastrit: H. pylori eradikerings grad: 74,2% (23/31 patienter) med omeprazol + amoxicillin + klaritromycin jämfört med 9,4% (3/32 patienter) med amoxicillin + klaritromycin. Däremot kunde ingen klinisk nytta gällande dyspeptiska symtom visas. Denna studie ger ingen information gällande barn yngre än 4 år.

Farmakokinetik

Absorption
Omeprazol och omeprazolmagnesium är instabila i sur miljö och administreras därför oralt som enterodragerade granulat i kapslar eller tabletter. Absorptionen av omeprazol är snabb, och de högsta plasmanivåerna infaller cirka 1-2 timmar efter administreringen. Absorptionen av omeprazol sker i tunntarmen och är vanligtvis avslutad inom 3-6 timmar. Samtidigt intag av föda inverkar inte på biotillgängligheten. Den systemiska biotillgängligheten vid oral singeldos av omeprazol är cirka 40%. Biotillgängligheten ökar efter upprepad peroral dosering till cirka 60%.


Distribution
Distributionsvolymen hos friska försökspersoner är cirka 0,3 l/kg kroppsvikt. Omeprazol är proteinbundet till 97%.


Metabolism
Omeprazol metaboliseras fullständigt av cytokrom P450 systemet (CYP). Huvuddelen av dess metabolism är beroende av det polymorfa CYP2C19 som ansvarar för formationen av hydroxiomeprazol som är huvudmetaboliten i plasma. Den återstående delen är beroende av en annan isoform, CYP3A4, som ansvarar för formationen av omeprazolsulfon. Som en konsekvens av hög affinitet mellan omeprazol och CYP2C19, är kompetitiv hämning möjlig, samt metaboliska läkemedelsinteraktioner med andra substrat för CYP2C19. På grund av låg affinitet till CYP3A4 är det dock inte möjligt att omeprazol hämmar metabolismen för andra CYP3A4-substrat. Omeprazol saknar dessutom hämmande effekt på de huvudsakliga CYP-enzymen.


Ungefär 3% av den kaukasiska populationen och 15-20% av asiatiska populationer saknar enzymet CYP2C19 och kallas långsamma metaboliserare. Sannolikt katalyseras metabolismen av omeprazol för dessa patienter i huvudsak av CYP3A4. Efter upprepad dosering 1 gång dagligen av 20 mg omeprazol, var medelvärdet av AUC 5-10 gånger högre hos långsamma metaboliserare jämfört med patienter som har enzymet CYP2C19 (snabba metaboliserare). Medelvärdet var också 3-5 gånger högre vid plasmakoncentrationens toppar. Resultaten påverkar inte doseringen av omeprazol.


Eliminering

Halveringstiden i plasma för omeprazol är vanligtvis kortare än 1 timma både efter singeldos och efter upprepad dosering 1 gång dagligen. Omeprazol elimineras fullständigt från plasma mellan 2 doseringar och det finns ingen tendens till ackumulering vid dosering 1 gång dagligen. Nästan 80% av en peroral dos omeprazol utsöndras som metaboliter via urinen och resterande i faeces, framförallt från gallsekretion.


Linjäritet/icke-linjäritet

AUC för omeprazol ökar vid upprepad dosering. Ökningen är dosberoende och resulterar i ett icke linjärt dos-AUC-förhållande vid upprepad dosering. Tids- och dosberoendet beror på en minskad första passage-metabolism och systemiskt clearance, vilket förmodligen orsakas av att omeprazol och/eller dess metaboliter (till exempel sulfonen) hämmar enzymet CYP2C19. Inga metaboliter påverkar magsyrasekretionen.


Speciella patientgrupper


Nedsatt leverfunktion
Metabolismen av omeprazol hos patienter med nedsatt leverfunktion är försämrad, vilket resulterar i en ökning av AUC. Det finns ingen tendens till att omeprazol ackumuleras vid dosering 1 gång dagligen.


Nedsatt njurfunktion
Farmakokinetiken av omeprazol, inkluderat systemisk biotillgänglighet och elimination, är oförändrad hos patienter med nedsatt njurfunktion.


Äldre
Metabolismen av omeprazol är något reducerad hos äldre patienter (75-79 års ålder).

Pediatrisk population
Vid behandling med rekommenderade doser till barn från 1 års ålder förefaller erhållna plasmakoncentrationer likna de som erhålls hos vuxna. Hos barn under 6 månaders ålder är clearance av omeprazol lågt på grund av bristande förmåga att metabolisera omeprazol.

Prekliniska uppgifter

ECL-cellshyperplasi och karcinoider i ventrikeln har observerats i långtidsstudier hos råttor som har behandlats med omeprazol. Dessa effekter är ett resultat av uttalad hypergastrinemi sekundärt till minskad syraproduktion. Liknande resultat har man fått vid behandling av H2-receptor antagonister, protonpumpshämmare och efter partiell fundektomi. Följaktligen är inte dessa effekter en direkt effekt av ett individuellt läkemedel.

Innehåll

10 mg, 20 mg respektive 40 mg omeprazol: 40 mg, 80 mg respektive 160 mg sackaros. Kapselns innehåll: sockersfärer (majsstärkelse och sackaros), natriumstärkelseglykolat, natriumlaurilsulfat, povidon, trinatriumfosfat-dodekahydrat, hypromellos, metakrylsyra - etylakrylat-sampolymer (1:1), trietylcitrat, natriumhydroxid, talk, titandioxid. Kapsel – överdel: röd järnoxid (E172) [endast 10 mg], erytrosin (E127), indigokarmin (E132) [endast 20 mg och 40 mg], titandioxid (E171), vatten, gelatin. Kapsel – underdel: kinolingult (E104), erytrosin (E127), titandioxid (E171), vatten, gelatin. Tryckfärg: shellack, povidon, propylenglykol, natriumhydroxid, titandioxid (E171).

Hållbarhet, förvaring och hantering

Förvaras vid högst 30 °C.
Förpackning innehållande aluminium/aluminium blister: Förvaras i original­förpackningen.
Fuktkänsligt.
HDPE-burk: Förvara burken tätt försluten. Fuktkänsligt.

Förpackningsinformation

Enterokapsel, hård 10 mg Kapseln består av en orange underdel och en röd överdel och innehåller vita till benvita mikrogranulat. Märkt med ‘O’ på överdelen och ‘10’ på underdelen med vitt bläck.
7 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska
14 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska
28 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska
2 x 50 kapsel/kapslar burk, 204:10, F
100 kapsel/kapslar blister, 146:49, F
56 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
98 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
100 kapsel/kapslar burk (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Enterokapsel, hård 20 mg Kapseln består av en orange underdel och en blå överdel och innehåller vita till benvita mikrogranulat. Märkt med ‘O’ på överdelen och ‘20’ på underdelen med vitt bläck.
14 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska
28 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), EF, Övriga förskrivare: sjuksköterska
30 kapsel/kapslar blister, 87:44, F
56 kapsel/kapslar blister, 145:87, F
100 kapsel/kapslar blister, 54:49, F
250 kapsel/kapslar burk (endast för dosdispensering), 314:82, F
7 kapsel/kapslar burk, receptfri (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
28 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
98 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
Enterokapsel, hård 40 mg Kapseln består av en orange underdel och en blå överdel och innehåller vita till benvita mikrogranulat. Märkt med ‘O’ på överdelen och ‘40’ på underdelen med vitt bläck.
30 kapsel/kapslar blister, 84:14, F
100 kapsel/kapslar blister, 99:60, F
28 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej
98 kapsel/kapslar blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av