Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Företaget deltar inte i Fass, därför finns endast begränsad information om läkemedlet.

Klacid

(Parallellimporterat)
ReceptstatusFörmånsstatus
Paranova Läkemedel AB

Tablett 250 mg
Avregistreringsdatum: 2006-12-31 (Tillhandahålls ej)

Tabletterna saknar prägling. Blisterkartan är märkt både Zeclar och Klacid.

Antibiotikum

Visa information om det parallellimporterade läkemedlet
Aktiv substans:
ATC-kod: J01FA09
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.
Läs mer om avregistrerade läkemedel

Texten nedan gäller för:
Klacid tablett 250 mg och 500 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2019-04-01.

Texten nedan hämtas från Fass-texten för Klacid, BGP Products, förutom avsnitten Innehåll och Förpackningsinformation som avser Klacid, Paranova Läkemedel AB.

Indikationer

Behandling av följande infektioner hos vuxna och barn >12 år:

Pneumoni orsakad av Mycoplasma pneumoniae, Chlamydia psittaci (ornitos) eller Chlamydia pneumoniae (TWAR) (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik gällande känslighetstestning).
Eradikering av Helicobacter pylori vid behandling av duodenalsår.


Vid följande indikationer bör Klacid förbehållas patienter med penicillinöverkänslighet eller där penicillin är olämpligt av andra skäl: Faryngotonsillit. Akut otitis media. Samhällsförvärvad pneumoni. Hud- och mjukdelsinfektioner (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik gällande känslighetstestning).


Hänsyn skall tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibiotika.

Kontraindikationer

Överkänslighet med den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.


Känd överkänslighet för makrolider.


Samtidig medicinering med astemizol, cisaprid, domperidon, pimozid eller terfenadin (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner).


Samtidig behandling med tikagrelor eller ranolazin.


Samtidig behandling med klaritromycin och ergotalkaloider (t.ex. ergotamin eller dihydroergotamin) (se avsnitt Interaktioner).


Samtidig användning med HMG-CoA reduktashämmare (statiner) som i stor utsträckning metaboliseras av CYP3A4 (simvastatin, atorvastatin och lovastatin) (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Samtidig behandling med klaritromycin och oralt midazolam (se

avsnitt Interaktioner).


Patienter med anamnesQT-förlängning (medfödd eller dokumenterad förvärvad QT-förlängning) eller ventrikulär hjärtarrytmi, inklusive torsade de pointes (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner).


Patienter med hypokalemi (risk för förlängning av QT-intervall).


Patienter med svår leversvikt i kombination med nedsatt njurfunktion.


Som med andra starka CYP3A4-hämmare, ska klaritromycin inte användas hos patienter som tar kolkicin (se avsnitt Varningar och försiktighet och Interaktioner).

Dosering

Normaldos för vuxna (inklusive äldre)och barn från 12 år: 250 mg 2 gånger per dygn i 7 till 14 dagar. Vid behov kan dosen ökas till 500 mg 2 gånger dagligen.


Duodenalsår orsakade av H. pylori:
Kombination med enbart esomeprazol eller omeprazol: Rekommenderad dos är 500 mg 3 gånger dagligen i kombination med esomeprazol eller omeprazol 40 mg en gång dagligen i 14 dagar. Behandlingen fortsätter med enbart esomeprazol eller omeprazol 40 mg 1 gång dagligen i ytterligare 14 dagar.
Trippelterapi: Rekommenderad dos är 500 mg klaritromycin och 1 g amoxicillin 2 gånger dagligen i kombination med esomeprazol eller omeprazol 20 mg en gång dagligen i 7-10 dagar.


Klacid kan ges oberoende av födointag.


Hos patienter med nedsatt njurfunktion med kreatininclearance <30 ml/min bör doseringen halveras dvs. 250 mg dagligen eller vid svårare infektioner, 250 mg två gånger dagligen. Behandlingen bör ej fortgå i mer än 14 dagar.


Kombinationsbehandling med ritonavir:
Ingen dosreduktion är nödvändig för patienter med normal njurfunktion. Hos patienter med nedsatt njurfunktion bör följande dosreducering övervägas: Vid kreatininclearance (CL CR) mellan 30 och 60 ml/minut bör klaritromycindosen reduceras med 50 %. Vid CL CR <30 ml/minut bör klaritromycindosen reduceras med 75 %. Klaritromycindoser >1 g/dag skall inte ges samtidigt som ritonavir.


Pediatrisk population

Användning av klaritromycin tabletter har inte studerats hos barn under 12 år. Barn under 12 år bör därför använda klaritromycin granulat till oral suspension.

Varningar och försiktighet

Läkare bör inte förskriva Klacid till gravida kvinnor utan att väga nytta mot risk, särskilt under de tre första månaderna av graviditet (se avsnitt Graviditet).


Försiktighet bör iakttagas vid måttlig till svår njurinsufficiens (se avsnitt Dosering).


Klaritromycin utsöndras huvudsakligen via levern, försiktighet bör därför iakttas hos patienter med nedsatt leverfunktion.


Fall av leversvikt med dödlig utgång har rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Vissa patienter kan ha haft en leversjukdom eller använt andra levertoxiska läkemedel. Patienter bör rådas att avbryta behandlingen omedelbart och kontakta läkare om tecken och symtom på leversjukdom uppkommer t.ex. anorexi, gulsot, mörk urin, pruritus eller öm buk.


Kolkicintoxicitet vid samtidig behandling med klaritromycin och kolkicin har rapporterats, speciellt hos äldre patienter och i vissa fall i samband med njurinsufficiens. För sådana patienter har dödsfall rapporterats (se avsnitt Interaktioner och Biverkningar). Samtidig behandling med klaritromycin och kolkicin är kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer).


Försiktighet bör iakttas vid samtidig behandling med klaritromycin och triazolobensodiazepiner t.ex. triazolam och midazolam som ges intravenöst eller i munhåla (se avsnitt Interaktioner).


Kardiovaskulära händelser

Vid behandling med makrolider, inklusive klaritromycin, har man sett förlängt QT-intervall, återspeglande effekten på kardiell repolarisation, vilket medför en risk att utveckla hjärtarytmi och torsade de pointes (se avsnitt Biverkningar). På grund av ökad risk för QT-förlängning och ventrikulär arrytmi (inklusive torsades de pointes), är användning av klaritromycin kontraindicerat hos följande patienter: patienter som tar astemizol, cisaprid, domperidon, pimozid och terfenadin samt patienter som har hypokalemi, och för patienter med en historik med QT-förlängning eller ventrikulär arrytmi (se avsnitt Kontraindikationer).


Klaritromycin ska användas med försiktighet till följande patienter:

  • Patienter med kranskärlssjukdom, svår hjärtinsufficiens, överledningsrubbningar eller kliniskt relevant bradykardi.

  • Patienter med hypomagnesi.

  • Patienter som samtidigt tar andra läkemedel associerade med QT-förlängning

  • än de som är kontraindicerade.

Epidemiologiska studier som undersöker risken för kardiovaskulära biverkningar med makrolider har visat varierande resultat. Vissa observationsstudier har identifierat en sällsynt kortvarig risk för arytmi, hjärtinfarkt och kardiovaskulär mortalitet associerad med makrolider inklusive klaritromycin. Dessa fynd ska vägas mot behandlingens nytta vid förskrivning av klaritromycin.


Behandling med antibakteriella medel påverkar normal floran i tarmen vilket kan leda till överväxt av Clostridium difficile. Klostridieassocierad diarré (CDAD) inklusive pseudomembranös kolit har rapporterats med nästan alla antibakteriella medel inklusive makrolider och kan variera i svårhetsgrad från mild till livshotande (se avsnitt Biverkningar).

CDAD måste övervägas hos alla patienter som fått diarré efter antibiotikabehandling.

Noggrann läkemedelsanamnes är nödvändig eftersom CDAD har rapporterats uppträda mer än två månader efter avslutad antibiotikabehandling. Utsättning av behandling med klaritromycin bör därför övervägas oavsett indikation. Mikrobiologiska tester ska genomföras och lämplig behandling ska initieras. Läkemedel som hämmar peristaltiken bör undvikas.


Pneumoni: Makrolidresistens hos Streptococcus pneumoniae förekommer i varierande grad. Det är viktigt att bestämma känsligheten när klaritromycin förskrivs mot samhällsförvärvad pneumoni. Vid sjukhusförvärvad pneumoni ska klaritromycin användas tillsammans med andra lämpliga antibiotika.


Klacid är en hämmare av CYP3A4 och ska användas med försiktighet vid behandling med andra läkemedel som inducerar CYP3A4 (se avsnitt Interaktioner).


HMG-CoA reduktashämmare (statiner): Samtidig användning av klaritromycin och lovastatin, atorvastatin eller simvastatin är kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer). Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av klaritromycin med andra statiner. Rabdomyolys har rapporterats då klaritromycin använts samtidigt som statiner . Patienter bör övervakas med avseende på tecken och symtom på myopati. Lägsta möjliga dos av statin rekommenderas om samtidig användning av klaritromycin och statiner inte kan undvikas. Användning av statin som inte är beroende av CYP3A-metabolism (t.ex. fluvastatin) bör övervägas (se avsnitt Interaktioner).


Orala hypoglykemiska läkemedel/insulin: Samtidig användning av klaritromycin och orala hypoglykemiska läkemedel (t.ex sulfonylurea) och/eller insulin kan resultera i en betydande hypoglykemi. Noggrann kontroll av glukosvärden rekommenderas (se avsnitt Interaktioner).


Orala antikoagulantia: Det finns en risk för allvarlig hemorragi samt signifikant ökning av International Normalized Ratio (INR) och protrombintid (PT) vid samtidig användning av klaritromycin och warfarin (se avsnitt Interaktioner och Biverkningar). Täta kontroller av INR och PT skall göras vid samtidig användning av klaritromycin och orala antikoagulantia.


Användning av all antibiotika, inklusive Klacid, kan ge upphov till antibiotikaresistenta organismer.


Långtidsbehandling med Klacid kan, liksom med andra antibiotika, resultera i kolonisering med ökat antal okänsliga bakterier och svamp. Vid superinfektion ska lämplig behandling initieras.


Vid allvarliga akuta överkänslighetsreaktioner, såsom anafylaxi, allvarliga hudbiverkningar (SCAR) (t.ex. akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys och läkemedelsutslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS)) ska behandling med klaritromycin omedelbart sättas ut och lämplig behandling ska inledas snarast.


Det finns risk för korsresistens mellan klaritromycin och andra makrolider, samt linkomycin och klindamycin.


Klacid innehåller mindre än 1 mmol natrium (23 mg) per tablett, vilket är att betraktas som väsentligen ”natriumfritt”.


Interaktioner

Användning av följande läkemedel är strikt kontraindicerat pga. potentiella allvarliga läkemedelsinteraktioner:


Midazolam för munhåla:

För ytterligare information se Triazolobensodiazepiner nedan


Cisaprid, domperidon, pimozid, astemizol och terfenadin:

Hos patienter som erhållit klaritromycin och cisaprid samtidigt har förhöjda halter av cisaprid rapporterats. Detta kan resultera i förlängt QT-intervall och hjärtarrytmier, inklusive ventrikulär takykardi, ventrikelflimmer och torsade de pointes. Liknande effekter har setts hos patienter som tagit pimozid och klaritromycin samtidigt (se avsnitt Kontraindikationer).


Makrolider har rapporterats påverka metabolismen för terfenadin vilket ledde till ökade halter av terfenadin som ibland har varit associerat med hjärtarrytmier t.ex. QT-förlängning, ventrikulär takykardi, ventrikelflimmer och torsade de pointes (se avsnitt Kontraindikationer). I en studie med 14 friska frivilliga försökspersoner resulterade samtidig användning med klaritromycin och terfenadin i en 2-3 gångers ökning av serumhalterna för den sura metaboliten av terfenadin och förlängning i QT-intervallet vilket inte ledde till några kliniskt detekterbara effekter. Liknande effekter har observerats vid samtidig användning av astemizol och andra makrolider.


Ergotalkaloider

Det finns fall som tyder på att samtidig administrering av klaritromycin och ergotamin eller dihydroergotamin är associerat med akut ergottoxicitet med vasospasm och ischemi i extremiteter och annan vävnad inklusive centrala nervsystemet. Kombinationen är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).


Oralt midazolam

När midazolam administrerades tillsammans med klaritromycintabletter (500 mg 2 gånger dagligen) ökade AUC för midazolam 7-faldigt efter oral administrering. Oral administrering av midazolam samtidigt med klaritromycin är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).


HMG - CoA-reduktashämmare (statiner)

Samtidig användning av klaritromycin och lovastatin eller simvastatin är kontraindicerat (se avsnitt Kontraindikationer) eftersom dessa statiner i stor utsträckning metaboliseras av CYP3A4. Samtidig användning leder till ökning av plasmakoncentrationerna för statinerna vilket medför ökad risk för myopati, inklusive rabdomyolys (se avsnitt Interaktioner). Rabdomyolys har rapporterats då dessa läkemedel har använts samtidigt. Om behandlingen med klaritromycin inte kan undvikas, ska uppehåll i behandlingen med lovastatin eller simvastatin göras under denna period.


Försiktighet bör iakttas vid förskrivning av klaritromycin och övriga statiner. Lägsta möjliga dos av statin rekommenderas om samtidig användning av klaritromycin och statiner inte kan undvikas. Användning av statin som inte är beroende av CYP3A-metabolism (t.ex. fluvastatin) bör övervägas. Patienter bör övervakas med avseende på tecken och symtom på myopati.


Kolkicin

Kolkicin är substrat både för CYP3A och effluxtransportören P-glykoprotein (P-gp). Klaritromycin och andra makrolider hämmar både CYP3A och P-gp. Om klaritromycin och kolkicin administreras samtidigt förväntas exponeringen av kolkicin öka. Samtidig användning av klaritromycin och kolkicin är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).


Effekt av Klacid på andra läkemedel:


CYP3A-interaktioner

Samtidig administrering av klaritromycin, som är en känd hämmare av CYP3A, och ett läkemedel som främst metaboliseras av CYP3A kan vara associerad med en förhöjd läkemedelkoncentration som kan öka eller förlänga både den terapeutiska effekten och biverkningarna av det samtidigt använda läkemedlet.


Användning av klaritromycin är kontraindicerat hos patienter som behandlas med CYP3A4-substrat astemizol, cisaprid, domperidon, pimozid och terfenadin på grund av risk för QT-förlängning och kardiell arrytmi, inklusive ventrikulär takykardi, ventrikulär fibrillation och torsades des pointes (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).


Användning av klaritromycin är även kontraindicerat med ergotalkaloider, oralt midazolam, HMG CoA-reduktashämmare som huvudsakligen metaboliseras via CYP3A4 (t.ex. lovastatin och simvastatin), kolkicin, tikagrelor och ranolazin (se avsnitt Kontraindikationer).


Klaritromycin ska användas med försiktighet hos patienter som behandlas med ett känt CYP3A-substrat, särskilt om CYP3A-substratet har ett smalt terapeutiskt fönster (t.ex. karbamazepin) och/eller om substratet metaboliseras i stor utsträckning av detta enzym. Vid samtidig användning bör dosjustering övervägas och serumkoncentrationerna av läkemedel som främst metaboliseras av CYP3A ska följas då det är möjligt.


Följande läkemedel eller läkemedelsklasser är kända eller misstänkta för att metaboliseras av samma CYP3A-isoenzym: alprazolam, karbamazepin, cilostazol, ciklosporin, disopyramid, ibrutinib, metylprednisolon, midazolam (intravenöst), omeprazol, orala antikoagulantia (t.ex. warfarin, se avsnitt Varningar och försiktighet.), atypiska antipsykotika (t.ex. quetiapin), kinidin, rifabutin, sildenafil, sirolimus, takrolimus, triazolam och vinblastin, men denna lista är inte fullständig.


Läkemedel som interagerar med liknande mekanismer men med andra isoenzymer inom cytokrom P450-systemet innefattar fenytoin, teofyllin och valproat.


Antiarrytmika

Det har rapporterats fall av torsade de pointes vid samtidig användning av klaritromycin och kinidin eller disopyramid. Vid samtidig användning bör EKG användas för att upptäcka QT-förlängning. Serumnivåerna av dessa läkemedel bör kontrolleras under behandlingen med Klacid.


Efter marknadsföringen har det förekommit rapporter om hypoglykemi med samtidig användning av klaritromycin och disopyramid. Därför ska blodsockernivåer övervakas vid samtidig användning av klaritromycin och disopyramid.


Orala hypoglykemiska medel/Insulin

Med vissa hypoglykemiska läkemedel såsom nateglinid och repaglinid, hämning av CYP3A enzymet genom klaritromycin kan vara involverade och kan orsaka hypolgycemia vid samtidig användning. Noggrann kontroll av glukos rekommenderas.


Omeprazol

Klaritromycin (500 mg var 8:e timme) gavs i kombination med omeprazol (40 mg dagligen) till friska frivilliga försökspersoner. Plasmakoncentrationerna för omeprazol vid steady-state ökade (Cmax, AUC0-24 och t1/2 med 30 %, 89 % respektive 34 %) vid denna kombination. Magsaftens pH mätt under 24 timmar var i genomsnitt 5,2 då omeprazol administrerades ensamt jämfört med 5,7 då omeprazol gavs tillsammans med klaritromycin.


Sildenafil, tadalafil och vardenafil

Dessa fosfodiesterashämmare metaboliseras till viss del av CYP3A och vid samtidig användning med klaritromycin kan detta enzymsystem hämmas. Samtidig användning av klaritromycin och sildenafil, tadalafil och vardenafil kan öka exponeringen av fosfodiesterhämmarna. Dosminskning av sildenafil, tadalafil och vardenafil bör övervägas när dessa ges i kombination med klaritromycin.


Teofyllin, karbamazepin

Resultat från kliniska prövningar visade att det fanns en liten men statistiskt signifikant ökning (p≤ 0,05) av koncentrationerna för teofyllin eller karbamazepin i blodet då något av läkemedlen administrerades samtidigt med klaritromycin. Dosreduktion kan erfordras.


Tolterodin

Den främsta metaboliseringsvägen för tolterodin är via 2D6-isoformen av cytokrom P450 (CYP2D6). Hos de personer som saknar CYP2D6 är dock metaboliseringsvägen CYP3A4 och hämmning av CYP3A4 leder till signifikanta högre serumkoncentrationer av tolterodin. En minskning av tolterodindosen kan vara nödvändig hos långsamma metaboliserare (saknar CYP2D6) som erhåller ett CYP3A4-hämmande läkemedel, t.ex. klaritromycin.


Triazolobensodiazepiner(t.ex. alprazolam, midazolam, triazolam)

När midazolam administrerades samtidigt med Klacid (500 mg två gånger dagligen), ökade AUC för midazolam 2,7-faldigt efter en intravenös administrering av midazolam. Administrering via munhålan, som skulle kunna kringgå pre systemisk eliminering av läkemedlet, resulterar sannolikt i likartad interaktion som med den som ses efter intravenöst midazolam snarare än efter oral administrering. Om midazolam ges intravenöst tillsammans med klaritromycin ska patienterna följas noggrant för att dosen av midazolam ska kunna justeras i lämplig grad. Samma försiktighet ska iakttas för övriga bensodiazepiner som metaboliseras genom CYP3A4, t.ex. triazolam och alprazolam. För de bensodiazepiner som inte metaboliseras via CYP3A4 (temazepam, nitrazepam, lorazepam) är en interaktion med klaritromycin osannolik.


Det finns rapporter om läkemedelsinteraktioner och effekter på centrala nervsystemet (t.ex. somnolens och förvirring) vid samtidig användning av klaritromycin och triazolam. Monitorering av patienten med avseende på ökade farmakologiska effekter på centrala nervsystemet rekommenderas.


Effekter av andra läkemedel på Klacid


CYP3A-baserade interaktioner

Läkemedel som inducerar CYP3A4 (såsom rifampicin, fenytoin, karbamazepin, fenobarbital, Johannesört) kan inducera metabolismen av klaritromycin. Detta kan resultera i subterapeutiska nivåer av klaritromycin och minskad effekt.


Det kan vara nödvändigt att följa plasmanivåerna för CYP3A4-inducerare då plasmanivåerna kan öka pga klaritromycins hämmande effekt på CYP3A4 (se även produktresumén för den CYP3A4-inducerare som administreras). Samtidig användning av rifabutin och klaritromycin kan öka rifabutin och minska klaritromycin i serum samt öka risken för uveit.

Följande läkemedel är kända eller misstänkta för att påverka koncentrationen av klaritromycin i blodet. Dosjustering för klaritromycin eller alternativ behandling kan vara nödvändig.


Efavirenz, nevirapin, rifampicin, rifabutin och rifapentin

Starka inducerare av cytokrom P450 som efavirenz, nevirapin, rifampicin, rifabutin och rifapentin kan påskynda metabolismen av klaritromycin och därmed minska dess plasmanivåer, medan nivåerna av 14-OH-klaritromycin, en metabolit som också är mikrobiologiskt aktiv, ökar. Eftersom den mikrobiologiska aktiviteten för klaritromycin och 14-OH-klaritromycin skiljer sig för olika bakterier, kan den avsedda terapeutiska effekten försämras när klaritromycin ges samtidigt med enzyminducerare.


Etravirin

Etravirin minskar exponeringen av klaritromycin. Koncentrationen av den aktiva metaboliten 14-OH-klaritromycin ökar dock. Eftersom 14-OH-klaritromycin har en minskad aktivitet mot Mycobacterium avium komplex (MAC), kan den övergripande aktiviteten mot denna patogen påverkas. Därmed bör alternativ till klaritromycin övervägas vid behandling mot MAC.


Flukonazol

Flukonazol 200 mg dagligen tillsammans med klaritromycin 500 mg två gånger dagligen till 21 friska frivilliga försökspersoner gav upphov till ökning av medelvärdena för klaritromycins lägsta koncentration Cmin vid steady state och AUC med 33 % respektive 18 %. Steady-statekoncentrationerna av den aktiva metaboliten 14-OH-klaritromycin påverkades inte signifikant vid samtidig administrering av flukonazol. Dosjustering av klaritromycin är ej nödvändig.


Ritonavir

En farmakokinetisk studie visade att samtidig användning av ritonavir (200 mg tre gånger dagligen) och klaritromycin (500 mg två gånger dagligen) hämmade metabolismen av klaritromycin. Samtidig användning ledde till att Cmax, Cmin och AUC ökade med 31 %, 182 % respektive 77 % för klaritromycin. En nästan fullständig hämning av bildandet av 14-OH-hydroxyklaritromycin observerades.

Dosreduktion krävs sannolikt inte för patienter med normal njurfunktion eftersom klaritromycin har ett brett terapeutiskt fönster. Till patienter med nedsatt njurfunktion bör emellertid dosjustering övervägas: Hos patienter med CLCR 30-60 ml/min ska klaritromycindosen halveras. Hos patienter med CLCR < 30 ml/min ska dosen minskas med 75 %.

Klaritromycindoser över 1g/dag ska inte ges samtidigt med ritonavir.


Liknande dosjusteringar bör övervägas hos patienter med nedsatt njurfunktion där ritonavir används som en farmakokinetisk förstärkare tillsammans med andra HIV-proteashämmare inklusive atazanavir och sakvinavir (se avsnittet nedan, dubbelriktade läkemedelsinteraktioner).


Andra läkemedelsinteraktioner


Digoxin

Digoxin är troligtvis ett substrat för transportproteinet P-gp. Klaritromycin hämmar detta transportprotein, vilket kan innebära ökad exponering av digoxin om dessa läkemedel ges samtidigt. Ökade serumkoncentrationer av digoxin har rapporterats (vid uppföljning efter marknadsföring) hos patienter som använt digoxin och klaritromycin samtidigt.

Några patienter har efter samadministrering visat kliniska tecken på digoxintoxicitet, inklusive potentiellt fatala arrytmier. När digoxin administrerades oralt samtidigt med Klacid (250 mg oralt två gånger dagligen) ökade AUC och Cmax för digoxin cirka 1,8-faldigt. Serumnivåer av digoxin ska följas noga vid samtidig behandling med klaritromycin och en dosjustering kan vara nödvändig.


Zidovudin

Hos HIV-positiva patienter kan samtidigt peroralt intag av klaritromycin och zidovudin resultera i lägre steady-statekoncentrationer av zidovudin. Eftersom klaritromycin förefaller interferera med absorptionen av zidovudin kan denna interaktion i stort undvikas genom att administrera klaritromycin och zidovudin med 4 timmars mellanrum. Denna interaktion verkar inte uppkomma hos pediatriska patienter med HIV-infektion som får klaritromycin suspension och zidovudin eller dideoxyinsin. Denna interaktion utgör förmodligen inte något problem när klaritromycin ges intravenöst.


Fenytoin och valproat

Det finns spontana samt publicerade rapporter om interaktioner med CYP3A4-hämmare, inklusive klaritromycin, för läkemedel som troligen inte metaboliseras av CYP3A4 (t.ex. fenytoin och valproat). Bestämning av serumnivåerna för dessa läkemedel vid samtidig användning av klaritromyicn rekommenderas. Ökade serumnivåer har rapporterats.


Antikonceptionella medel

Vissa antibiotika skulle i sällsynta fall kunna minska effekten av antikonceptionella medel genom att interferera med den bakteriella hydrolysen av steroidkonjugat i tarmen och därmed återabsorptionen av okonjugerad steroid. Härigenom skulle plasmanivåerna av aktiv steroid sjunka. Denna ovanliga interaktion skulle kunna inträffa hos kvinnor med hög utsöndring av steroidkonjugat via gallan. Graviditeter har förekommit hos p-pillerbehandlade kvinnor som samtidigt tagit antibiotika, framför allt ampicillin, amoxicillin och tetracykliner. Negativa studier föreligger med trimetoprim-sulfa, roxitromycin och klaritromycin men det rör sig om mycket små material.


Dubbelriktade läkemedelsinteraktioner


Atazanavir

Både klaritromycin och atazanavir är substrat och hämmare av CYP3A och det finns bevis på dubbelriktad läkemedelsinteraktion. Samtidig administrering av klaritromycin (500 mg två gånger dagligen) och atazanavir (400 mg dagligen) resulterade i en 2-faldig ökning av exponeringen för klaritromycin och en 70 % minskning av exponeringen för 14-OH-klaritromycin och en ökning av AUC med 28 % för atazanavir. Dosreduktion krävs sannolikt inte för patienter med normal njurfunktion, eftersom klaritromycin har ett brett terapeutiskt fönster. Hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (kreatininclearance 30-60 ml/min) ska dosen för klaritromycin halveras. Hos patienter med kreatininclearance <30 ml/min ska dosen minskas med 75 % genom att använda lämplig formulering av klaritromycin.

Klaritromycindoser över 1g/dag ska inte ges samtidigt med proteashämmare.


Kalciumflödeshämmare

Försiktighet rekommenderas om samtidig administrering av klaritromycin och kalciumantagonister metaboliseras av CYP3A4 (t.ex. verapamil, amlodipin, diltiazem) på grund av risken för hypotension. Plasmakoncentrationer av klaritromycin liksom kalciumkanalblockerare kan öka till följd av samverkan. Hypotension, bradyarytmier och mjölksyraacidos har observerats hos patienter som tar klaritromycin och verapamil samtidigt.


Itrakonazol

Både itrakonazol och klaritromycin är substrat och hämmare av CYP3A, vilket leder till dubbelriktad läkemedelsinteraktion. Klaritromycin kan öka plasmanivåerna för itrakonazol samtidigt som itrakonazol kan öka plasmanivåerna för klaritromycin. I en interaktionsstudie ökade AUC och Cmax för itraconazol 1,9-faldigt vid samtidig behandling.

Om de båda läkemedlen ges samtidigt bör patienterna följas noga avseende tecken och symtom på ökad eller förlängd farmakologisk effekt.


Sakvinavir

Både sakvinavir och klaritromycin är substrat och hämmare av CYP3A. En dubbelriktad interaktion förväntas vid samadministrering. Samtidig administrering av klaritromycin (500 mg två gånger dagligen) och sakvinavir (mjuka gelatinkapslar, 1200 mg tre gånger dagligen) till 12 friska frivilliga försökspersoner resulterade i att AUC och Cmax vid steady state för sakvinavir var 177 % respektive 187 % högre än då sakvinavir administrerades ensamt. AUC och Cmax för klaritromycin var ca 40 % högre än för klaritromycin ensamt. Dosjustering erfordras inte om de båda läkemedlen ges samtidigt under en kortare period med de doser/formuleringar som har studerats. Interaktionerna som observerades vid användning av sakvinavir mjuka gelatinkapslar behöver inte nödvändigtvisgälla för sakvinavir hårda gelatinkapslar. Observationerna som gjorts vid interaktionsstudier med sakvinavir ensamt behöver inte gälla för de effekter som setts med sakvinavir/ritonavir behandling. Om sakvinavir ges tillsammans med ritonavir och klaritromycin, måste hänsyn tas till ritonavirs potentiella effekt på klaritromycin se avsnittet ovan, Effekter av andra läkemedel på Klacid).

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  IVb.

Säkerheten vid användning av klaritromycin under graviditet har inte fastställts. Studier på mus, råtta, kanin och apa, har visat att risk för påverkan av embryo-fetal utveckling inte kan uteslutas (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Klacid ska inte förskrivas till gravida kvinnor utan noggrann risk/nytta bedömning, detta skall särskilt beaktas under den första trimestern.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  B:3.

Säkerheten vid klaritromycinbehandling vid amning har inte fastställts. Klaritromycin passerar över i modersmjölk. Klacid bör inte ges till kvinnor som ammar.

Trafik

Det finns inga data avseende effekten på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Risken för yrsel, svindel, förvirring och desorientering kan uppkomma under behandlingen och bör tas i beaktande innan patienter framför fordon eller använder maskiner.

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna vid behandling med klaritromycin för vuxna och barn är magsmärta, diarré, illamående, kräkningar och smakförvrängning.


Det fanns ingen signifikant skillnad i incidens av dessa biverkningar under kliniska prövningar gällande patienter med eller utan befintlig mykobakteriell infektion.


Tabell med biverkningar

Följande tabell visar biverkningar som rapporterats vid kliniska prövningar samt efter marknadsföring av klaritromycin.


Biverkningarna är sammanställda enligt MedDRA klassificering av organsystem och frekvens. Följande frekvenskategorier används:

Mycket vanliga (≥1/10), Vanliga (≥1/100, <1/10), Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), Sällsynta (≥1/10000, <1/1000), Mycket sällsynta (<1/10000), Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad då detta har kunnat utvärderas.

Biverkningstabell

Organsystem

Vanliga (≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga (≥1/1000, <1/100)

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

Infektioner och infestationer

 

Candida, vaginalinfektion

Pseudomembranös kolit (se avsnitt Varningar och försiktighet), erysipelas

Blodet och lymfsystemet

 

Leukopeni, neutropeni, eosinofili

Agranulocytos, trombocytopeni

Immunsystemet

 

Hypersensitivitet

Anafylaktisk reaktion, angioödem

Metabolism och nutrition

 

Anorexi, minskad aptit

 

Psykiska störningar

Insomni

Oro

Psykos, förvirring, personlighetsförändring, depression,

desorientering, hallucinationer, onormala drömmar, mani

Centrala och perifera nervsystemet

Smakförändring, huvudvärk

Yrsel, somnolens, tremor

Kramper, ageusi, parosmi, anosmi, parestesi

Öron och balansorgan

 

Vertigo, nedsatt hörsel, tinnitus

Hörselförlust

Hjärtat

 

EKG QT-förlängning, palpitationer

Torsade de pointes (se avsnitt Varningar och försiktighet) ventrikeltakykardi, ventrikulär fibrillering

Blodkärl

  

Hemorragi (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Magtarmkanalen

Diarré, kräkningar, dyspepsi, illamående, magsmärta

gastrit, stomatit, glossit, utspänd mage, förstoppning, muntorrhet, rapningar, flatulens

Akut pankreatit, missfärgning av tunga och tänder

Lever och gallvägar

Onormala leverfunktionsvärden

Kolestas, hepatit, alanin aminotransferas ökning, aspartat aminotransferas ökning, gammaglutamyl-transferas ökning

Leversvikt, gulsot (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Hud och subkutan vävnad

Hudutslag,

hyperhidros

Klåda, urtikaria

Akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP),

Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys,

läkemedelsrelaterade utslag med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), akne

Muskuloskeletala systemet och bindväv

 

Muskelspasm

Rabdomyolys, myopati

Njurar och urinvägar

  

Njursvikt, interstitiell nefrit

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

 

Sjukdomskänsla, asteni, bröstsmärta, rysningar, fatigue

 

Undersökningar

 

ökning av alkalinfosfatas i blodet, ökning av laktatdehydrogenas i blodet

Ökning i INR, förlängning i protrombintid (se avsnitt Varningar och försiktighet), avvikande urinfärg


Missfärgning av tänderna är vanligtvis reversibel med hjälp av professionell tandrengöring.


I vissa fall av rabdomyolys användes klaritromycin samtidigt med statiner, fibrater, kolkicin eller allopurinol (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Pediatriska patienter

Kliniska prövningar med klaritromycin suspension har genomförts hos barn 6 månader till 12 år. Barn under 12 år ska därför använda klaritromycin granulat till oral suspension.


Vid behandling av barn kan biverkningar av samma frekvens, typ och allvarlighetsgrad förväntas som för vuxna.


Andra speciella patientgrupper

Hos patienter med AIDS eller annan immunförsvagande sjukdom som behandlades med högre doser av klaritromycin under en längre tid mot mykobakteriella infektioner, var det ofta svårt att urskilja biverkningar som eventuellt var förknippade med klaritromycin från de bakomliggande tecknen från HIV-sjukdomen eller den tillstötta sjukdomen.


Hos vuxna immunförsvagade patienter, som behandlades med en total dygnsdos på 1000 mg och 2000 mg klaritromycin, var de vanligaste biverkningarna: illamående, kräkningar, smakförvrängning, magsmärta, diarré, utslag, flatulens, huvudvärk, förstoppning, hörselstörningar, ökning i SGOT (serum glutamic oxaloacetic transaminase) och SGPT (serum glutamic pyruvate transaminase). Följande biverkningar var inte lika vanliga: dyspné, insomni och muntorrhet. Incidenserna var jämförbara hos patienter som fick 1000 mg och 2000 mg, men var generellt 3 till 4 gånger så höga hos patienter som fick en total dygnsdos på 4000 mg klaritromycin.


Hos dessa immunförsvagade patienter utvärderades laboratorievärden som låg utanför den kritiskt onormala nivån (dvs. extremt höga eller låga värden) för det specifika testet. Utifrån dessa kriterier hade ca 2 – 3 % av de patienter som fått 1000 mg eller 2000 mg klaritromycin dagligen allvarligt förhöjda nivåer av SGOT och SGPT, ett onormalt lågt antal vita blodkroppar och blodplättar. En lägre andel av patienterna i dessa doseringsgrupper hade också förhöjda nivåer av ureakväve i blodet. Något högre incidens av onormala värden noterades hos patienter som erhållit 4000 mg dagligen för alla parametrar utom vita blodkroppar.

Överdosering

Begränsad erfarenhet av överdosering. Sannolikt låg akut toxicitet. Stora mängder klaritromycin kan ge gastrointestinala biverkningar. Tänkbara symptom är magsmärtor, illamående, kräkningar och diarré. En patient med manodepressiv anamnes intog 8 g klaritromycin och fick biverkningar i form av psykisk störning, paranoit beteende, hypokalemi och hypoxemi.


Vid biverkningar till följd av överdosering bör snabb eliminering av icke-absorberat läkemedel och stödjande behandling påbörjas. Vid behov skall ventrikeltömning och aktivt kol användas. Som med andra makrolider förväntas inte att klaritromycins serumnivåer påverkas av hemodialys eller peritonealdialys.

Se överdoseringskapitlet, Överdoseringskapitlet i FASS, på Fass.se.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism:

Klacid innehåller klaritromycin, en semisyntetisk makrolid och derivat av erytromycin A. Den antibakteriella effekten är bakteriostatisk och uppnås genom bindning till bakteriernas ribosomer, vilket medför hämning av proteinsyntesen.


Den aktiva metaboliten 14-OH-klaritromycin utövar in vitro, tillsammans med modersubstansen en additiv effekt. Klatritromycin har en baktericid verkan på Helicobacter pylori. Effekten ökar med stigande pH.


Resistensmekanismer:

Resistens förekommer (1-10%) hos betahemolytiska streptokocker, pneumokocker, Staphylococcus aureus samt Helicobacter pylori och är vanlig (>10%) hos koagulasnegativa stafylokocker.


Korsresistens förekommer mellan alla makrolider och azitromycin. Viss korsresistens mellan makrolider och klindamycin.


Erytromycinresistens hos streptokocker och pneumokocker är vanligt i vissa delar av övriga Europa.


Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium.


Brytpunkter:

Följande brytpunkter för klaritromycin, som särskiljer känsliga organismer från resistenta organismer, har fastställts av EUCAST (the European Committee for Antimicrobial Susceptibility Testing).

Brytpunkter (MIC, mikrogram/ml)

Mikroorganism

Känsliga (≤)

Resistenta (>)

Streptococcus spp.

0,25 mikrogram/ml

0,5 mikrogram/ml

Staphylococcus spp.

1 mikrogram/ml

2 mikrogram/ml

Haemophilus spp.

1 mikrogram/ml

32 mikrogram/ml

Moraxella catarrhalis

0,25 mikrogram/ml

0,5 mikrogram/ml

Klaritromycin används vid eradikering av H. pylori; MIC (minimum inhibitory concentration) ≤0,25 mikrogram/ml har fastställts som den känsliga brytningspunkten av CLSI (Clinical and Laboratory Standards Institute).


Antibakteriellt spektrum

Känsliga

Streptokocker och pneumokocker

Staphylococcus aureus och koagulasnegativa stafylokocker

Arcanobacterium haemolyticum

Corynebacterium diphteriae

Moraxella catarrhalis

Campylobacter

Helicobacter pylori

Chlamydia pneumoniae och psittaci

Mykoplasma pneumoniae

Ureaplasma urealyticum

Clostridium perfringens

Intermediära

Haemophilus influenzae och parainfluenzae

Resistenta

Enterokocker

Pasteurella multocida

Gramnegativa tarmbakterier och Pseudomonas

Clostridium difficile

Anaeroba gramnegativa stavar


Farmakokinetik

Klaritromycin genomgår betydande förstapassagemetabolism och den absoluta biologiska tillgängligheten är ca 55 %. Tillgängligheten påverkas ej av samtidigt födointag. Maximal plasmakoncentration uppnås efter ca 2 timmar. Kinetiken är icke-linjär och således dosberoende. Vid doseringen 250 mg två gånger dagligen är halveringstiden 2-4 timmar och maximal plasmakoncentration 1-2 mg/l. Vid högre dosering (1000 mg/dag) är motsvarande värden cirka 5 timmar respektive
2-2,5 mg/l. Proteinbindningsgraden har bestämts till 70 %. Klaritromycin är mycket lipofilt och har en distributionsvolym på 200-400 liter.

Klaritromycin har hög penetrationsförmåga till tonsill- och lungvävnad där koncentrationer 2 respektive 5 gånger högre än plasmanivåerna uppmätts. Klaritromycin metaboliseras i levern genom hydroxylering och demetylering. 14-hydroxy-metaboliten är aktiv (ca 75 % av klaritromycins aktivitet) och har en halveringstid på ca 5 timmar med en maximal plasmakoncentration av 0,6 mg/ml. Via urinen utsöndras 20 % av dosen som oförändrat klaritromycin. Andelen ökar vid höga doser. Hydroxymetaboliten genomgår metabolism och utsöndras via faeces. Plasmaclearance har beräknats till ca 700 ml/min och njurclearance till ca 170 ml/min.

Sänkt njurfunktion leder till förhöjda plasmanivåer av klaritromycin. Gravt nedsatt leverfunktion leder till minskad nivå av hydroxymetaboliten på grund av försämrad metaboliseringsförmåga.

Prekliniska uppgifter

In vitro och in vivo studier visade ingen mutagen påverkan med klaritromycin. Reproduktionsstudier har visat på en ökad incidens av spontanabort vid administrering av doser 2 gånger (iv, kanin) och 10 gånger (peroralt, apa) över den kliniska dosen. Doserna kan relateras till moderns toxicitet. Hos mus behandlad med höga doser klaritromycin har gomspalt i varierande incidens (3-30 %) rapporterats. Kardiovaskulära missbildningar observerades hos råtta som behandlats med doser 150 mg/kg/dygn.

Innehåll

Avsnittet gäller för: Tablett 250 mg
Visa läkemedlets innehåll

Blandbarhet

Ej relevant.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

5 år.


Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 30°C.


Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.

Förpackningsinformation

MT-nummer 16768
Parallellimporteras från Frankrike
KLACID
Tablett 250 mg (gula, avlånga tabletter)
15 tablett(er) blister (fri prissättning), tillhandahålls för närvarande ej

Hitta direkt i texten
Av