Nedre okomplicerad urinvägsinfektion.

Långtidsprofylax mot recidiverande urinvägsinfektioner.

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Svår leverskada.

Bloddyskrasi.

Dosering

Barn över 3 månader: 3 mg/kg kroppsvikt två gånger dagligen (morgon och kväll).

Vuxna och barn över 12 år: 150-200 mg (t ex 160 mg) morgon och kväll, alternativt 300 mg till kvällen.

Långtidsprofylax:

Barn över 3 månader: 1-2 mg/kg kroppsvikt som kvällsdos.

Vuxna och barn över 12 år: 100 mg som kvällsdos.

Nedsatt njurfunktion:

Vid kreatininclearance under 10 ml/minut finns risk för ackumulering och subterapeutiska urinkoncentrationer.

Trimetoprim Viatris oral suspension är i första hand avsedd för barn.

Behandlingskontroll

Vid behandling av äldre patienter, patienter med nedsatt allmäntillstånd eller undernäring eller vid samtidig administrering av antiepileptika, t.ex. fenytoin, primidon, barbiturater, bör folsyra- och blodbildsstatus regelbundet kontrolleras under behandlingen. Folsyrabrist är reversibel genom behandling med leukovorin.

Trimetoprim Viatris används med försiktighet vid njurinsufficiens.

Risken för påverkan på folsyrastatus och blodbild bör beaktas (se vidare avsnitt Dosering Dosering, Behandlingskontroll).

Samtidig användning av läkemedel kända för att orsaka hyperkalemi med spironolakton kan leda till allvarlig hyperkalemi.

Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridium difficile förekommer. Patienter med diarré skall därför följas noggrant.

Trimetoprim Viatris innehåller 200 mg sorbitol per ml.

Additiv effekt av samtidigt administrerade läkemedel som innehåller sorbitol (eller fruktos) och födointag av sorbitol (eller fruktos) ska beaktas.

Innehåll av sorbitol i läkemedel för oralt bruk kan påverka biotillgängligheten av andra läkemedel för oralt bruk som administreras samtidigt.

Patienter med hereditär fruktosintolerans bör inte använda detta läkemedel.

Trimetoprim Viatris innehåller även konserveringsmedlen propylparaben E 216 och metylparaben E 218, vilka kan ge allergisk reaktion (eventuellt fördröjd).

Följande kombinationer med Trimetoprim Viatris kan kräva dosanpassning:

Ciklosporin. Reversibel försämring av njurfunktionen har observerats hos njurtransplanterade patienter som fått samtidig behandling med trimetoprim och ciklosporin.

Fenytoin. Trimetoprim hämmar metabolismen av fenytoin och förstärker därigenom dess effekt. Vid kombinationsbehandling bör plasmakoncentrationer av fenytoin kontrolleras.

Glibenklamid. I det svenska biverkningsmaterialet har flera fall av hypoglukemi inträffat hos patienter behandlade med olika sulfonureider (klorpropamid, glibenklamid, glipizid) när de fått trimetoprim+sulfametoxazol. Båda komponenterna har i experimentella studier visats minska clearance av tolbutamid. Interaktionsstudier på relevant patientgrupp visar att trimetoprim-sulfametoxazol ej interagerar farmakokinetiskt med glibenklamid.

Rifampicin. Hos HIV-infekterade patienter behandlade med trimetoprim+sulfametoxazol minskade plasmakoncentrationen med 47 % (trimetoprim) resp. 23 % (sulfametoxazol) när rifampicin insattes p.g.a samtidig tuberkulos.

Spironolakton. I tillägg till andra läkemedel kända för att orsaka hyperkalemi kan samtidig behandling med trimetoprim + sulfametoxazol med spironolakton leda till kliniskt relevant hyperkalemi.

Zidovudin. Trimetoprim hämmar renal clearance av zidovudin och dess glukuronid med 50 % respektive 20 %. Möjligen är denna interaktion av klinisk betydelse vid samtidig hämning av glukuronideringen vid t.ex. leversjukdom.

Zidovudin förlänger halveringstiden av trimetoprim med 77 %. Detta talar för att zidovudin ökar risken för dosberoende biverkningar av trimetoprim.

Warfarin. Trimetoprim + sulfametoxazol hämmar warfarins metabolism med förstärkta effekter som följd. Warfarins metabolism hämmas stereoselektivt i det att plasmakoncentrationen av den mest potenta enantiomeren av warfarin ökar.

Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor är begränsad. Trimetoprim kan interferera med folsyrametabolismen, och i djurförsök har visats att mycket höga doser av trimetoprim givet under organogenesen kan ge upphov till teratogena effekter av folsyraantagonisttyp. Under graviditet bör därför, tills ytterligare erfarenheter föreligger, Trimetoprim Viatris förskrivas med beaktande av ovanstående, varvid patienternas folsyrastatus bör kontrolleras och leukovorin tillföras.

Trimetoprim passerar över i modersmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

Trimetoprim Viatris har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar klassificeras enligt följande: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Upp till 10 % av behandlade patienter får någon form av biverkan.

Svampöverväxt i munhåla och underliv kan förekomma.

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Toxicitet:

Upp till 700 mg i engångsdos till 2–3 åringar gav inga symtom. 8 g till vuxen gav lindrig intoxikation.

Symtom:

Illamående, kräkningar, diarré. Huvudvärk, yrsel. Hudreaktioner. Folatbristsymtom med bland annat påverkan på blodbildande organ och lever tillskrivs främst långvarig tillförsel av höga doser samt stor dos och mycket dålig njurfunktion.

Behandling:

Om befogat, ventrikeltömning, kol. Sörj för god diures. Symtomatisk behandling i övrigt. (Kalciumfolinat ges profylaktiskt för att undvika blodbildsförändringar vid mycket dålig njurfunktion och stor dos samt vid långvarig tillförsel av stora doser).

Trimetoprim är ett bakteriostatiskt medel, som specifikt hämmar mikroorganismernas dihydrofolsyrareduktas. Trimetoprim har effekt på vanligen förekommande urinvägspatogener.

Antibakteriellt spektrum

Resistens förekommer (1-10%) hos Staphylococcus saprophyticus.

Resistens är vanlig (>10%) hos gramnegativa tarmbakterier.

Resistensmekanism:

Förvärvad, plasmidbunden trimetoprimresistens förekommer främst hos arter tillhörande gramnegativa tarmbakterier och beror ofta på produktion av ett alternativt trimetoprimresistent dihydrofolatreduktas.

Resistensutveckling:

Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör inhämtas via lokalt mikrobiologiskt laboratorium.

Trimetoprim absorberas praktiskt taget fullständigt efter peroral tillförsel. Maximal serum-koncentration uppnås efter ca 2 timmar. Halveringstiden i serum är ca 10 timmar och bindningen till plasmaproteiner ca 40 %. Utsöndringen sker i huvudsak via njurarna. Ungefär 50 % utsöndras i oförändrad form inom 24 timmar.

Vid kontinuerlig dosering av 100 mg Trimetoprim Viatris varierar koncentrationen i urinen mellan 30-80 mikrogram/ml, vilket är en tillräcklig koncentration vid profylax mot recidiv av urinvägsinfektion orsakad av känsliga bakterier.

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

En ml oral suspension innehåller trimetoprim 10 mg.

Hjälpämnen med känd effekt:

1 ml oral suspension innehåller 200 mg sorbitol, 0,8 mg metylparahydroxibensoat och 0,2 mg propylparahydroxibensoat.

Förteckning över hjälpämnen

1 ml oral suspension innehåller: sorbitol 200 mg, xylitol 200 mg, polysorbat 80, xantangummi, aprikosarom, metylparahydroxibensoat (E 218), propylparahydroxibensoat (E 216), vatten.

Ej relevant.

Hållbarhet

Oöppnad: 3 år.

Efter första öppnandet: 6 veckor.

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25°C.

Särskilda anvisningar för destruktion

Inga särskilda anvisningar.