Svår smärta, som kräver opioidanalgetika för tillräcklig analgetisk effekt.

• överkänslighet mot oxikodon, soja, jordnötter eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Oxycodone Depot Lannacher får inte användas i någon situation då opioider är kontraindicerade:

• allvarlig andningsdepression med hypoxi och/eller hyperkapni

• förhöjd koldioxidnivå i blodet

• allvarlig kronisk obstruktiv lungsjukdom

• cor pulmonale

• svår bronkialastma

• paralytisk ileus

• akut buk, fördröjd magsäckstömning.

Dosering

Dosen beror på smärtans intensitet och patientens individuella känslighet för behandlingen.

För doser som inte är realiserbara/praktiskt genomförbara med denna styrka, finns läkemedel i andra styrkor tillgängliga.

Följande allmänna doseringsrekommendationer gäller:

Vuxna och ungdomar 12 år och äldre

Dostitrering och dosjustering

Initialdosen för opioidnaiva patienter är vanligtvis 10 mg oxikodonhydroklorid administrerat med 12 timmars intervall. En del patienter kan ha nytta av en startdos på 5 mg för att minimera förekomsten av biverkningar.

Patienter som redan får opioider kan, med hänsyn till deras erfarenhet av tidigare opioidbehandling, påbörja behandlingen med högre doser.

Byte från morfin till oxikodon

Patienternas interindividuella skillnader kräver att dosen noga titreras för varje enskild patient. Initialt kan en lägre dos än ekvivalent dos rekommenderas. Patienter som fått oralt morfin före behandling med oxikodon bör få daglig dos baserat på följande förhållande: 10 mg oralt oxikodon motsvarar 20 mg oralt morfin.

På grund av individuella skillnader i känslighet för olika opioider, rekommenderas att patienter startar försiktigt med Oxycodone Depot Lannacher efter byte från andra opioider, med 50–75 % av den beräknade dosen.

Efter en dosökning från 10 mg till 20 mg var 12:e timme, skall dosjusteringar göras i steg om ungefär en tredjedel av den dagliga dosen. Målet är en patientspecifik dos två gånger dagligen som ger adekvat smärtlindring med tolerabla biverkningar och så lite akutmedicin som möjligt så länge smärtbehandlingen behövs.

För de flesta patienter är jämn fördelning (samma dos morgon och kväll) enligt ett fastställt schema (var 12:e timme) lämplig. För en del patienter kan det vara fördelaktigt att fördela doserna ojämnt. I allmänhet bör den lägsta effektiva analgetiska dosen väljas. För behandling av icke-malign smärta är det vanligtvis tillräckligt med en daglig dos på 40 mg, men högre doser kan behövas. Patienter med cancerrelaterad smärta kan behöva doser på 80 till 120 mg som i individuella fall kan ökas till upp till 400 mg. Om ännu högre doser behövs, skall dosen bestämmas individuellt och effekten vägas mot toleransen och risken för biverkningar.

En del patienter som tar Oxycodone Depot Lannacher depottabletter efter ett fastställt schema, behöver smärtstillande medel med snabb frisättning som akutmedicin för kontroll av genombrottssmärta. Oxycodone Depot Lannacher är inte avsedda för behandling av akut smärta och/eller genombrottssmärta. En dos av akutmedicinen skall motsvara en sjättedel av den ekvianalgetiska dygnsdosen av Oxycodone Depot Lannacher depottabletter. Om akutmedicinen används fler än två gånger dagligen, tyder det på att dosen av oxykodonhydroklorid depottabletter behöver höjas. Dosen bör inte höjas oftare än en gång varje eller varannan dag tills en stabil dos två gånger dagligen uppnås.

ADMINISTRERINGSSÄTT

Oral användning.Depottabletterna måste sväljas hela med tillräcklig mängd vätska. De får inte tuggas, delas eller krossas. Depottabletterna kan tas med eller oberoende av måltider.Behandlingsmål och utsättning av behandlingenInnan behandling med Oxycodone Depot Lannacher påbörjas ska en behandlingsstrategi som inkluderarbehandlingstid och behandlingsmål, samt en plan för behandlingens avslut, överenskommas med patienten i enlighet med riktlinjer för smärthantering. Under behandlingen ska läkare och patient ha tät kontakt för att utvärdera behovet av fortsatt behandling samt ta ställning till utsättning och justering av doseringen vid behov. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon kan det vara tillrådligt att trappa ned dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom. Om adekvat smärtkontroll inte uppnås ska möjlig hyperalgesi, tolerans och progression av underliggande sjukdom övervägas (se avsnitt Varningar och försiktighet).BehandlingstidOxycodone Depot Lannacher skall inte tas längre än nödvändigt.

Särskilda populationer

Äldre patienter

Äldre patienter utan kliniska tecken på nedsatt lever- och/eller njurfunktion kräver vanligtvis inga dosjusteringar.

Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion

Dosinitiering bör följa en konservativ hållning hos dessa patienter. Den rekommenderade vuxna startdosen bör minskas med 50% (till exempel en total daglig dos på 10 mg oralt till opioidnaiva patienter) och varje patient ska titreras till adekvat smärtkontroll enligt deras kliniska situation.

Det är därför möjligt att den lägsta enkeldos som rekommenderas i denna produktresumé, dvs 10 mg inte är lämplig som startdos. I dessa fall kan Oxycodone Depot Lannacher  5 mg depottabletter användas.

Andra riskpatienter

Till opioidnaiva patienter med låg kroppsvikt eller långsam läkemedelsmetabolism bör den rekommenderade startdosen minskas till hälften av den normalt rekommenderade startdosen för vuxna. Det är därför möjligt att den lägsta enkeldos som rekommenderas i denna produktresumé, dvs 10 mg inte är lämplig som startdos. I dessa fall kan Oxycodone Depot Lannacher 5 mg depottabletter användas.

Pediatrisk population

Säkerhet och effeckt för Oxycodone Depot Lannacher för barn under 12 år har inte fastställts. Oxycodone Depot Lannacher rekommenderas inte till barn undre 12 år.

Försiktig bör iakttas hos

• äldre eller försvagade patienter

• patienter med gravt nedsatt lung-, lever- eller njurfunktion

• central sömnapné

• myxödem, hypotyreoidism

• samtidig användning av CNS-depressiva medel (se nedan och avsnitt Interaktioner)

• Addisons sjukdom (binjureinsufficiens)

• intoxikationspsykos (t.ex. alkohol)

• prostatahypertrofi

• alkoholism

• känt opioidberoende

• drogberoende, läkemedels-eller alkoholmissbruk

• delirium tremens

• huvudskada, ökat intrakraniellt tryck,

• nedsatt medvetande av okänd orsak

• hypotoni

• hypovolemi

• epileptisk sjukdom eller anlag för kramper

• pankreatit

• gallvägssjukdomar, gall- eller uretärkolik

• obstruktiva eller inflammatoriska tarmsjukdomar

• störningar i regleringen av cirkulationen

• patienter som tar MAO-hämmare(se nedan och i avsnitt Interaktioner).

Vid uppkomst eller misstanke om paralytisk ileus ska oxikodonbehandling omedelbart avbrytas.

Andningsdepression

Den huvudsakliga risken med överdrivet opioidintag är andningsdepression. De patienter som behöver särskild försiktighet - se ovanstående punktlista - kan vara mer mottagliga för andningsdepression.

Sömnrelaterade andningsstörningar

Opioider kan orsaka sömnrelaterade andningsstörningar såsom central sömnapné och sömnrelaterad hypoxemi. Risken för central sömnapné ökar med dosen. Överväg att minska den totala opioiddosen till patienter med central sömnapné.

Risker med samtidig användning av sedativa läkemedel, såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel:
Samtidig användning av Oxycodone Depot Lannacher och sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel kan leda till sedering, andningsdepression, koma och död. På grund av dessa risker förbehålls samtidig förskrivning av dessa sedativa läkemedel till patienter för vilka andra behandlingsalternativ inte är möjliga. Om det beslutas att förskriva Oxycodone Lannacher samtidigt med sedativa läkemedel, ska lägsta effektiva dos användas och behandlingstiden ska vara så kort som möjligt. Patienterna ska följas noga avseende tecken och symtom på andningsdepression och sedering.

I detta avseende är det starkt rekommenderat att informera patienten och dess vårdgivare om att vara uppmärksamma på dessa symtom (se avsnitt Interaktioner).

Binjurebarkssvikt

Opioidanalgetika kan ibland orsaka reversibel binjurebarksvikt som kräver övervakning och substitutionsbehandling med glukokortikoid. Symtom på akut eller kronisk binjurebarksvikt kan innebära t.ex. svår buksmärta, illamående och kräkningar, lågt blodtryck, extrem trötthet, minskad aptit och viktminskning.

MAO- hämmare

Oxikodon ska användas med försiktighet till patienter som använder MAO-hämmare eller som har fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna.

Tolerans, fysisk beroende, utsättningssymptom och nedtrappning

Oxycodone Depot Lannacher depottabletter har en primär beroendepotential.

Långvarig användning av Oxycodone Depot Lannacher kan leda till fysiskt beroende och ett utsättningssyndrom kan förekomma efter abrupt avbrott av behandlingen. När en patient inte längre behöver behandling med oxikodon är rekommendationen att trappa ner dosen gradvis för att förhindra utsättningssymtom. Utsättningssymptom kan inkludera gäspning, mydriasis, lakrimation, rinorré, tremor, hyperhidros, ångest, oro, kramper, sömnlöshet, och myalgi.

Hyperalgesi

Hyperalgesi som inte svarar på ytterligare dosökning av oxikodon kan förekomma vid mycket sällsynta tillfällen, särskilt vid höga doser. En dosreduktion av oxikodon eller byte till en alternativ opioid kan behövas.

Opioidbrukssyndrom (missbruk och beroende)

Tolerans och fysiskt och/eller psykologiskt beroende kan utvecklas bid upprepad administrering av opioider som oxikodon.

Upprepad användning av Oxycodone Depot Lannacher kan leda till opioidbrukssyndrom. En högre dos och mer långvarig behandling kan öka risken för att utveckla opioidbrukssyndrom. Missbruk eller avsiktlig felanvändning av Oxycodone Depot Lannacher kan resultera i överdos och/eller dödsfall. Risken för att utveckla opioidbrukssyndrom är förhöjd hos patienter med en personlig anamnes eller familjeanamnes (föräldrar eller syskon) på drogberoende (inklusive alkoholberoende), hos patienter som använder tobak eller hos patienter med andra psykiska sjukdomar i anamnesen (t.ex. egentlig depression, ångest och personlighetsstörningar).

Innan behandling med Oxycodone Depot Lannacher påbörjas och under behandlingen ska behandlingsmål och en utsättningsplan överenskommas med patienten (se avsnitt Dosering). Före och under behandling ska patienten också informeras om riskerna för och tecknen på opioidbrukssyndrom. Om sådana tecken uppstår ska patienten rådas att kontakta läkare.

Patienterna ska övervakas för tecken på drogsökande beteende (t.ex. för tidiga önskemål om påfyllning). Detta inkluderar en genomgång av opioider och psykoaktiva läkemedel (såsom bensodiazepiner) som används samtidigt. Hos patienter med tecken och symtom på opioidbrukssyndrom ska konsultation med en beroendespecialist övervägas.

Parenteralt missbruk

Missbruk av orala läkemedelsformer genom parenteral administrering kan förväntas resultera i allvarliga biverkningar som kan vara livshotande.

Depottabletterna måste sväljas hela och får inte sönderdelas, krossas eller tuggas. Intag av sönderdelade, tuggade eller krossade oxikodon depottabletter leder till snabb frisättning och absorption av en potentiellt dödlig dos av oxikodon (se avsnitt Överdosering).

Kirurgiska ingrepp

Oxycodone Depot Lannacher bör användas med försiktighet efter bukkirurgi eftersom opioider är kända för att sätta ner tarmmotiliteten och bör inte användas förrän läkaren är säker på att tarmfunktionen är normal. Användning av Oxycodone Depot Lannacher rekommenderas inte före eller under de första 12-24 timmarna efter kirurgiska ingrepp. . Beroende på typen och omfattningen av operationen, det valda anestesiförfarandet, annan samtidig medicinering och patientens individuella tillstånd, ska den exakta tidpunkten för att påbörja postoperativ behandling med Oxycodone Depot Lannacher baseras på en noggrann risk-nytta-bedömning för varje enskild patient.

Om ytterligare behandling med oxikodon är indicerad, bör dosen anpassas till de nya postoperativa förhållandena.

Särskild försiktighet bör iakttas när oxikodon används hos patienter som genomgår tarmkirurgi. Opioider skall ges postoperativt först när tarmfunktionen har normaliserats. Säkerheten vid användning av Oxycodone Depot Lannacher före kirurgiska ingrepp har inte fastställts och kan därför inte rekommenderas.

Opioider kan påverka hypotalamus-hypofys-binjurebark- eller gonad-axeln. Märkbara förändringar inkluderar ökning av serumprolaktin och minskning av plasmakortisol och testosteron. Kliniska symtom kan uppstå från dessa hormonella förändringar.

Patienter med gravt nedsatt leverfunktion

Patienter med gravt nedsatt leverfunktion bör övervakas noga.

Alkohol

Samtidig användning av alkohol och Oxycodone Depot Lannacher kan ge ökad risk för biverkningar av läkemedlet; samtidig användning skall undvikas. Oxycodone Depot Lannacher ska användas med särskild försiktighet hos patienter med en historia av alkohol- och drogmissbruk.

Barn

Oxycodone Depot Lannacher depottabletter har inte studerats hos barn under 12 års ålder. Tabletternas säkerhet och effekt har inte fastställts. Oxycodone Depot Lannacher rekommenderas inte till barn under 12 år.

Natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per tablett, d.v.s är näst intill "natriumfritt".

Alkohol

Alkohol kan förstärka de farmakodynamiska effekterna hos Oxycodone Depot Lannacher; samtidig användning skall undvikas.

Centralt depressiva medel

Den CNS-depressiva effekten kan förstärkas vid samtidig behandling med läkemedel som påverkar CNS såsom sedativa, hypnotika, antipsykotika, anestetika,

fenotiaziner, neuroleptika, antidepressiva läkemedel, muskelrelaxerande läkemedel, antihistaminer, antiemetika) och andra opioider som kan förstärka biverkningar, särskilt andningsdepression.

Samtidig administrering av oxikodon och serotonerga läkemedel, såsom selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) eller serotonin- och noradrenalin- återupptagshämmare (SNRI), kan orsaka serotonintoxicitet. Symtom på serotonintoxicitet kan innefatta förändrat mentalt tillstånd (t.ex. agitation, hallucinationer, koma), autonom instabilitet (t.ex. takykardi, labilt blodtryck, hypertermi), neuromuskulära rubbningar (t.ex. hyperreflexi, inkoordination, stelhet) och/eller gastrointestinala symtom (t.ex. illamående, kräkningar, diarré). Oxikodon ska användas med försiktighet och dossänkning kan behövas hos patienter som använder dessa läkemedel.

Sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel:

Samtidig användning av opioider med sedativa läkemedel såsom bensodiazepiner eller liknande läkemedel ökar risken för sedering, andningsdepression, koma och död på grund av den additiva CNSdepressiva effekten. Dosering och duration av samtidig användning ska begränsas (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Antikolinergika (t.ex. antipsykotika, antihistaminer, antiemetika läkemedel mot parkinson kan öka de antikolinergiska biverkningarna av oxikodon (såsom förstoppning, muntorrhet och urineringssvårigheter).

Cimetidin kan hämma oxikodons metabolism.

Monoaminooxidas (MAO) hämmare är kända för att interagera med opioida analgetika och framkallar excitation eller depression i centrala nervsystemet med hyper- eller hypotensiv kris. Oxikodon bör användas med försiktighet av patienter som samtidigt får MAO-hämmare eller som fått MAO-hämmare under de senaste två veckorna (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Kliniskt relevanta förändringar i INR-värdet (International Normalized Ratio) i båda riktningarna har observerats hos individer som har använt kumarinantikoagulantia tillsammans med oxikodon.

Interaktioner via CYP-systemet

Oxikodon metaboliseras huvudsakligen av CYP3A4 med bidrag av CYP2D6. Aktiviteterna av dessa metaboliska vägar kan hämmas eller induceras av olika läkemedel eller kosttillskott som administreras samtidigt.

CYP3A4 hämmare, såsom makrolidantibiotika (t.ex. klaritromycin, erytromycin och telitromycin), antisvampmedel av azoltyp (t.ex. ketokonazol, vorikonazol, itrakonazol och posakonazol), proteashämmare (t.ex. boceprevir, ritonavir, indinavir, nelfinavir och saquinavir), cimetidin och grapefruktjuice kan orsaka ett minskat clearance av oxidodon vilket kan leda till en ökning av oxikodons plasmakoncentration. Därför kan det vara nödvändigt att justera oxikodondosen i motsvarande grad.

Några specifika exempel ges nedan:

• Itrakonazol, en potent CYP3A4-hämmare, som gavs i dosen 200 mg oralt i fem dagar ökade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 2,4 gånger högre (intervall 1,5–3,4).

• Vorikonazol, en CYP3A4-hämmare, som gavs i dosen 200 mg 2 gånger dagligen i fyra dagar (400 mg gavs som de första två doserna) ökade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 3,6 gånger högre (intervall 2,7-5,6).

• Telitromycin, en CYP3A4-hämmare, som gavs i dosen 800 mg oralt i fyra dagar ökade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 1,8 gånger högre (intervall 1,3-2,3).

• Grapefruktjuice, en CYP3A4-hämmare, som gavs i dosen 200 ml 3 gånger dagligen i fem dagar ökade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 1,7 gånger högre (intervall 1,1-2,1).

CYP3A4-inducerare såsom rifampicin, karbamazepin, fenytoin och johannesört kan öka metabolismen av oxikodon och öka clearance av oxikodon vilket kan leda till en minskning av oxikodons plasmakoncentration. Oxikodondosen kan behövas justeras i motsvarande grad.

Några specifika exempel ges nedan:

• Johannesört, en CYP3A4-inducerare, som gavs i dosen 300 mg 3 gånger dagligen i femton dagar minskade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 50% lägre (intervall 37-57%).

• Rifampicin, en CYP3A4-inducerare, som gavs i dosen 600 mg 1 gång dagligen i sju dagar minskade AUC av oralt oxikodon. I genomsnitt var AUC ca 86% lägre.

Aktiva substanser som hämmar CYP2D6 aktiviteten såsom paroxetin och kinidin kan ge en minskad clearance av oxikodon vilket kan leda till en minskning av oxikodons plasmakoncentration.

Användning av detta läkemedel bör undvikas så långt som möjligt hos patienter som är gravida eller ammande.

Det finns begränsade data från användning av oxikodon hos gravida kvinnor. Spädbarn vars mödrar har fått opioider under de sista 3 till 4 veckorna före förlossningen bör övervakas för andningsdepression. Utsättningssymtom kan förekomma hos nyfödda barn till mödrar som behandlas med oxikodon.

Användning av detta läkemedel bör undvikas så långt som möjligt hos patienter som ammar.

Oxikodon kan utsöndras i bröstmjölk och kan leda till sedering och andningsdepression hos det nyfödda barnet. Oxikodon bör därför inte användas av ammande mödrar.

Oxikodon kan försämra förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Detta kan förväntas särskilt vid inledning av behandlingen med oxikodon, efter dosökning eller förändringar i behandlingen, och om oxikodon kombineras med alkohol eller andra CNS-depressiva medel.

Vid stabil behandling är det inte nödvändigt med ett generellt förbud mot fordonskörning. Den behandlande läkaren måste bedöma den individuella situationen.

Oxikodon kan orsaka andningsdepression, mios, bronkospasm och spasmer i glatt muskulatur och kan dämpa hostreflexen.

De vanligast rapporterade biverkningarna är illamående (särskilt i början av behandlingen) och förstoppning. 

Andningsdepression är den största risken vid opioidöverdos och förekommer främst hos äldre eller försvagade patienter.

De biverkningar som anses åtminstone eventuellt relaterade till behandlingen anges nedan efter organsystem och absolut frekvens. Inom varje frekvensgrupp presenteras biverkningarna efter fallande allvarlighetsgrad.

Mycket vanliga ≥1/10

Vanliga ≥1/100, <1/10

Mindre vanliga ≥1/1 000, <1/100

Sällsynta ≥1/10 000, <1/1 000

Mycket sällsynta <1/10 000

Ingen känd frekvens kan inte beräknas från tillgängliga data

Infektioner och infestationer

Sällsynta: Herpes simplex

Blodet och lymfsystemet

Sällsynta: lymfadenopati

Immunsystemet

Mindre vanliga: överkänslighet

Ingen känd frekvens: anafylaktiska reaktioner

Endokrina systemet

Mindre vanliga: inadekvat ADH-sekretion (SIADH)

Metabolism och nutrition

Vanliga: minskad aptit

Mindre vanliga: dehydrering

Sällsynta: ökad aptit

Psykiska störningar

Vanliga: ångest, förvirring, depression, minskad aktivitet, rastlöshet, psykomotorisk hyperaktivitet

sömnlöshet, nervositet, onormalt tänkande.

Mindre vanliga: agitation, affektlabilitet, euforisk sinnesstämning,dysfori, perceptionsstörningar (t.ex. hallucinationer, depersonalisation), minskad libido, läkemedelsberoende (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Ingen känd frekvens: aggression

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanliga: somnolens, sedering, yrsel, huvudvärk

Vanliga: tremor, letargi

Mindre vanliga: amnesi, muskelhypertonikrampanfall (särskilt hos epileptiska patienter eller patienter med tendens till konvulsioner), koncentrationssvårigheter, migrän, ökad muskelspänning, hypoestesi, ofrivilliga muskelsammandragningar, koordinationssvårigheter, talstörningar, svimning, parestesi, dysgeusi

Ingen känd frekvens: hyperalgesi

Ögon

Mindre vanliga: synnedsättning, mios

Öron och balansorgan

Mindre vanliga: : hörselnedsättning, yrsel

Hjärtat

Mindre vanliga: palpitationer (i samband med utsättningssymtom), supraventrikulär takykardi

Blodkärl

Mindre vanliga: vasodilatation

Sällsynta: hypotension, ortostatisk hypotension

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanliga: dyspné

Mindre vanliga: andningsdepression, ökad hosta,

Ingen känd frekvens: centralt sömnapnésyndrom

Magtarmkanalen

Mycket vanliga: förstoppning, illamående, kräkningar

Vanliga: muntorrhet, i sällsynta fall med törst och sväljningssvårigheter, buksmärtor, diarré, dyspepsi

Mindre vanliga: dysfagi, munsår, gingivit, stomatit, flatulens, rapningar, ileus

Sällsynta: melena, tandköttsblödning

Ingen känd frekvens: tandkaries

Lever och gallvägar

Mindre vanliga: ökning av leverenzymer

Ingen känd frekvens: kolestas, gallkolik

Hud och subkutan vävnad

Mycket vanliga: klåda

Vanliga: utslag, hyperhidros

Mindre vanliga: torr hud

Sällsynta: urtikaria, manifestationer av herpes simplex, ökad ljuskänslighet

Njurar och urinvägar

Mindre vanliga: dysuri, urineringsstörningar (urinretention, men även ökat urineringsbehov)

Sällsynta: urinretention, hematuri

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanliga: minskad libido, erektil dysfunktion, hypogonadism

Ingen känd frekvens: amenorré

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanliga:asteni, trötthet

Mindre vanliga: frossbrytningar, sjukdomskänsla, smärta (t.ex. bröstsmärta), ödem, perifert ödem, fysiskt beroende med utsättningssymtom, läkemedelstolerans, törst

Sällsynta: viktförändringar (ökning eller minskning), celluliter

Ingen känd frekvens: Utsättningssyndrom hos nyfödda

Skador, förgiftning och behandlingskomplikationer

Mindre vanliga: skador från olyckor

Beskrivning av valda biverkningar

Läkemedelsberoende:

Upprepad användning av Oxycodone Depot Lannacher kan leda till läkemedelsberoende, även vid terapeutiska doser. Risken för läkemedelsberoende kan variera beroende på patientensindividuella riskfaktorer, dosering och opioidbehandlingens längd (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Symtom

Akut överdosering med oxikodon kan visa sig genom mios, andningsdepression, somnolens som utvecklas till stupor eller koma, reducerad tonus i skelettmuskulaturen, blodtrycksfall och död. I svåra fall kan cirkulationskollaps, bradykardi och icke-kardiogent lungödem förekomma; missbruk av höga doser av starka opioider såsom oxikodon kan leda till döden.

Toxisk leukoencefalopati har observerats vid överdosering av oxikodon.

Behandling

Primär uppmärksamhet skall ges till att upprätta fria luftvägar och insättning av assisterad eller kontrollerad ventilering.

I överdoseringsfall kan intravenös administrering av en opioidantagonist (t.ex. 0,4–2 mg naloxon intravenöst) vara befogad. Administrering av engångsdoser måste upprepas beroende på den kliniska situationen i intervall om 2 till 3 minuter. Intravenös infusion av 2 mg naloxon i 500 ml natriumklorid 9 mg/ml (0,9%) eller 50 mg/ml (5 %) glukoslösning (motsvarande 0,004 mg naloxon/ml) kan ges. Infusionshastigheten bör justeras efter tidigare bolusinjektioner och patientens svar.

Ventrikelsköljning kan övervägas. Aktivt kol (50 g för vuxna, 10–15 g för barn) kan, under förutsättning att luftvägarna kan hållas fria, övervägas om högst en timme har gått sedan en stor mängd har intagits. Det kan vara befogat att anta att sen administrering av aktivt kol kan vara fördelaktigt när det gäller preparat med fördröjd frisättning, men det finns emellertid inga bevis till stöd för detta.

För att påskynda passagen kan det vara bra att ge ett lämpligt laxermedel (t.ex. en PEG-baserad lösning).

Understödjande åtgärder (konstgjord andning, syretillförsel, administrering av vasopressorer och infusionsbehandling) skall vid behov vidtas vid behandling av en åtföljande cirkulationschock. Vid hjärtstillestånd eller hjärtarytmier kan hjärtmassage eller defibrillering vara indicerat. Vid behov, assisterad ventilation samt underhåll av vätske- och elektrolytbalans.

Oxikodon visar affinitet för kappa-, my- och delta-opioidreceptorer i hjärnan och ryggmärgen. Det påverkar dessa receptorer som en opioidagonist utan antagonistisk effekt. Den terapeutiska effekten är främst analgetisk och sedativ. Jämfört med oxikodon som frisätts snabbt, antingen ensamt eller i kombination med andra substanser, ger depottabletterna smärtlindring under en märkbart längre period utan ökad förekomst av biverkningar.

Absorption

Den relativa biotillgängligheten för oxikodon depot är jämförbar med biotillgängligheten för oxikodon som frisätts snabbt. Maximala plasmakoncentrationer uppnås efter ungefär 3 timmar efter intag av depottabletterna jämfört med 1 till 1,5 timmar. Maximala plasmakoncentrationer och variationer i koncentrationerna av oxikodon är jämförbara för depottabletter och beredningsformer med snabb frisättning när de ges i samma dagliga dos i intervaller om 12 respektive 6 timmar.

Depottabletterna får inte krossas, delas eller tuggas, eftersom detta leder till snabb oxikodonfrisättning och absorption av en potentiellt dödlig dos av oxikodon på grund av att depotegenskaperna förstörs.

Distribution

Den absoluta biotillgängligheten för oxikodon är ungefär två tredjedelar i förhållande till parenteral administrering. Vid steady state är distributionsvolymen för oxikodon 2,6 liter/kg, plasmaproteinbindningen 38–45 %, eliminationshalveringstiden 4 till 6 timmar och plasmaclearance 0,8 liter/minut. Eliminationshalveringstiden för oxikodon är 4–5 timmar och steady state uppnås i genomsnitt efter ett dygn.

Metabolism

Oxikodon metaboliseras i tarmen och levern via cytokrom P450-systemet till noroxikodon och oximorfon samt flera glukuronidkonjugat. In vitro-studier tyder på att terapeutiska doser av cimetidin sannolikt inte har någon relevant effekt på bildningen av noroxikodon. Hos människan reducerar kinidin produktionen av oximorfon medan oxikodons farmakodynamiska egenskaper till stor del förblir opåverkade. Metaboliternas bidrag till den allmänna farmakodynamiska effekten är irrelevant.

Eliminering

Oxikodon och dess metaboliter utsöndras via urin och feces. Oxikodon passerar placenta och påträffas i bröstmjölk.

Linjäritet/icke-linjäritet

I dosintervallet 5 mg till 80 mg har linjäritet i plasmakoncentrationen visats med avseende på absorptionshastighet och absorptionsgrad.

Det finns otillräckliga data om oxikodons reproduktionstoxiska egenskaper och det finns inga tillgängliga data på fertilitet och postnatala effekter efter intrauterin exponering. Oxikodon orsakade inte missbildningar hos råtta och kanin vid doser som var 1,5 till 2,5 gånger den humana dosen 160 mg/dag, baserat på mg/kg.

Långtidsstudier på karcinogenicitet har inte genomförts.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Oxycodone Depot Lannacher 5 mg depottabletter

En filmdragerad tablett innehåller 5 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 4,48 mg oxikodon.

Hjälpämne med känd effekt:

Sojalecitin 0,105 mg per tablett

Oxycodone Depot Lannacher 10 mg depottabletter

En filmdragerad tablett innehåller 10 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 8,97 mg oxikodon.

Hjälpämne med känd effekt:

Sojalecitin 0,210 mg per tablett

Oxycodone Depot Lannacher 20 mg depottabletter

En filmdragerad tablett innehåller 20 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 17,93 mg oxikodon.

Hjälpämne med känd effekt:

Sojalecitin 0,105 mg per tablett

Oxycodone Depot Lannacher 40 mg depottabletter

En filmdragerad tablett innehåller 40 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 35,86 mg oxikodon.

Hjälpämne med känd effekt:

Sojalecitin 0,210 mg per tablett

Oxycodone Depot Lannacher 80 mg depottabletter

En filmdragerad tablett innehåller 80 mg oxikodonhydroklorid motsvarande 71,72 mg oxikodon.

Hjälpämne med känd effekt:

Sojalecitin 0,525 mg per tablett

Förteckning över hjälpämnen

Oxycodone Depot Lannacher 5 mg depottabletter

Tablettkärna

Kollidon SR (bestående av poly(vinylacetat), povidon (K=27,0–32,4), natriumlaurylsulfat, kiseldioxid)

Mikrokristallin cellulosa

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Vegetabiliskt magnesiumstearat

Tablettdragering

Polyvinylalkohol

Talk (E 553b)

Titandioxid (E 171)

Makrogol 3350

Lecitin (soja) (E 322)

Gul järnoxid (E 172)

Svart järnoxid (E 172)

Indigokarmin, aluminiumlack (E 132)

Oxycodone Depot Lannacher 10 mg depottabletter

Tablettkärna

Kollidon SR (bestående av poly(vinylacetat), povidon (K=27,0–32,4), natriumlaurylsulfat, kiseldioxid)

Mikrokristallin cellulosa

Kolloidal vattenfri kiseloxid

Vegetabiliskt magnesiumstearat

Tablettdragering

Polyvinylalkohol

Talk (E 553b)

Titandioxid (E 171)

Makrogol 3350

Lecitin (soja) (E 322)

Oxycodone Depot Lannacher 20 mg depottabletter

Tablettkärna

Kollidon SR (bestående av poly(vinylacetat), povidon (K=27,0–32,4), natriumlaurylsulfat, kiseldioxid)

Mikrokristallin cellulosa

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Vegetabiliskt magnesiumstearat

Tablettdragering

Polyvinylalkohol

Talk (E 553b)

Titandioxid (E 171)

Makrogol 3350

Lecitin (soja) (E 322)

Gul järnoxid (E 172)

Svart järnoxid (E 172)

Röd järnoxid (E 172)

Oxycodone Depot Lannacher 40 mg depottabletter

Tablettkärna

Kollidon SR (bestående av poly(vinylacetat), povidon (K=27,0–32,4), natriumlaurylsulfat, kiseldioxid)

Mikrokristallin cellulosa

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Vegetabiliskt magnesiumstearat

Tablettdragering

Polyvinylalkohol

Talk (E 553b)

Titandioxid (E 171)

Makrogol 3350

Lecitin (soja) (E 322)

Gul järnoxid (E 172)

Svart järnoxid (E 172)

Röd järnoxid (E 172)

Oxycodone Depot Lannacher 80 mg depottabletter

Tablettkärna

Kollidon SR (bestående av poly(vinylacetat), povidon (K=27,0–32,4), natriumlaurylsulfat, kiseldioxid)

Mikrokristallin cellulosa

Kolloidal vattenfri kiseldioxid

Vegetabiliskt magnesiumstearat

Tablettdragering

Polyvinylalkohol

Talk (E 553b)

Titandioxid (E 171)

Makrogol 3350

Lecitin (soja) (E 322)

Gul järnoxid (E 172)

Svart järnoxid (E 172)

Indigokarmin, aluminiumlack (E 132)

Ej relevant.

Hållbarhet

3 år

Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras vid högst 25 °C.

Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall skall kasseras enligt gällande anvisningar.

Depottablett

Oxycodone Depot Lannacher 5 mg depottabletter

Ljusgrå, runda och bikonvexa filmdragerade tabletter.

Diameter: 5,1 mm

Tjocklek: 2,9 mm

Oxycodone Depot Lannacher 10 mg depottabletter

Vita, runda och bikonvexa filmdragerade tabletter.

Diameter: 7,1 mm

Tjocklek: 3,4 mm

Oxycodone Depot Lannacher 20 mg depottabletter

Blekrosa, runda och bikonvexa filmdragerade tabletter.

Diameter: 5,1 mm

Tjocklek: 3,8 mm

Oxycodone Depot Lannacher 40 mg depottabletter

Beige, runda och bikonvexa filmdragerade tabletter.

Diameter: 7,1 mm

Tjocklek: 4,47 mm

Oxycodone Depot Lannacher 80 mg depottabletter

Blekgröna, runda och bikonvexa filmdragerade tabletter.

Diameter: 11,1 mm

Tjocklek: 4,47 mm