PROCYSBI är indicerat för behandling av verifierad nefropatisk cystinos. Cysteamin minskar cystinackumulering i vissa celler (t.ex. leukocyter, muskel- och leverceller) hos patienter med nefropatisk cystinos och vid tidigt insatt behandling fördröjer det utvecklingen av njursvikt.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen, alla former av cysteamin (merkaptamin) eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

• Överkänslighet mot penicillamin.

• Amning.

Behandling med PROCYSBI ska inledas under övervakning av läkare med erfarenhet av behandling av cystinos.

Cysteaminbehandling ska sättas in snabbt så snart diagnosen är bekräftad (dvs. förhöjt WBC-cystin) för att uppnå maximal nytta.

Dosering

Koncentrationen av cystin i vita blodkroppar (WBC) kan mätas med ett antal olika metoder, exempelvis genom analys av specifika undergrupper av WBC (t.ex. granulocytanalys) eller genom blandad leukocytanalys där varje analys har olika målvärden. Hälso- och sjukvårdspersonal bör rätta sig efter de analysspecifika behandlingsmål som anges av enskilda laboratorier när de fattar beslut gällande diagnos och dosering av PROCYSBI för patienter med cystinos. Ett behandlingsmål är exempelvis att bibehålla en WBC-cystinnivå på <1 nmol hemicystin/mg protein (vid mätning med blandad leukocytanalys) 30 minuter efter dosering. För patienter som följer en stabil dos av PROCYSBI, och som har svårt att få tillgång till en lämplig mottagning där man kan mäta deras WBC-cystin, bör målet med behandlingen vara att behålla en plasmacysteaminkoncentration på >0,1 mg/l, 30 minuter efter dosering.

Mätningstidpunkt: PROCYSBI bör administreras var 12:e timme. Bestämningen av WBC-cystin och/eller plasmacysteamin måste göras 12,5 timmar efter kvällsdosen dagen före, alltså 30 minuter efter det att följande morgondos ges.

Övergång från cysteaminbitartrat med omedelbar frisättning (immediate-release) till cysteaminbitartrat i hårda kapslar
Patienter med cystinos som tar cysteaminbitartrat med omedelbar frisättning kan överföras till en total daglig dos av PROCYSBI som är likvärdig med deras föregående totala dagliga dos av cysteaminbitartrat med omedelbar frisättning. Den totala dagliga dosen ska delas i två doser och administreras var 12:e timme. Den maximala rekommenderade dosen av cysteamin är 1,95 g/m²/dag. Användning av doser högre än 1,95 g/m²/dag rekommenderas inte (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Patienter som överförs från cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning till PROCYSBI bör få sina nivåer av WBC-cystin uppmätta efter 2 veckor, och därefter var 3:e månad för bedömning av den optimala dosen så som beskrivs ovan.

Nyligen diagnostiserade vuxna patienter

Nyligen diagnostiserade vuxna patienter ska till en början sättas in på 1/6 till 1/4 av målunderhållsdosen av PROCYSBI. Målunderhållsdosen är 1,3 g/m²/dag uppdelat på två doser som ges var 12:e timme (se nedanstående tabell 1). Dosen höjas så länge den tolereras och WBC-cystinnivån fortfarande är >1 nmol hemicystin/mg protein (vid mätning med blandad leukocytanalys). Den maximala rekommenderade dosen av cysteamin är 1,95 g/m²/dag. Användning av doser högre än 1,95 g/m²/dag rekommenderas inte (se avsnitt Varningar och försiktighet).

De målvärden som anges i produktresumén baseras på mätning med blandad leukocytanalys. Det bör noteras att behandlingsmålen för minskningen av cystin är analysspecifika och att olika behandlingsmål gäller för olika analyser. Hälso- och sjukvårdspersonal bör därför referera till de analysspecifika behandlingsmål som anges av enskilda laboratorier.

Nyligen diagnostiserad pediatrisk population

Målunderhållsdosen på 1,3 g/m²/dag kan approximeras enligt nedanstående tabell, vilken tar hänsyn till både ytarea och vikt.

Tabell 1: Rekommenderad dos

Vikt i kilo	Rekommenderad dos i mg Var 12:e timme*
0–5	200
5–10	300
11–15	400
16–20	500
21–25	600
26–30	700
31–40	800
41–50	900
> 50	1 000

*Högre doser kan krävas för att uppnå målkoncentrationen av WBC-cystin.

Användning av doser högre än 1,95 g/m²/dag rekommenderas inte.

Användning av PROCYSBI 25 mg hårda enterokapslar kan övervägas för att uppnå den önskade underhållsdosen.

Missade doser

Om en dos missas, ska läkemedlet tas så snart som möjligt. Om mindre än fyra timmar återstår till nästa dos, ska den missade dosen hoppas över och doseringen återgå till vanliga medicintider. Dosen får inte dubbleras.

Särskilda populationer

Patienter med dålig tolerabilitet

Patienter med sämre tolerabilitet får ändå en betydande nytta om cystinnivåerna i de vita blodcellerna är under 2 nmol hemicystin/mg protein (när mätning med blandad leukocytanalys används).

Cysteamindosen kan ökas till högst 1,95 g/m²/dag för att uppnå denna nivå. Dosen på 1,95 g/m²/dag av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning har associerats med en ökad frekvens av utsättning av behandling på grund av intolerans och en ökad incidens av biverkningar. Om cysteamin tolereras dåligt initialt på grund av symtom från magtarmkanalen eller övergående hudutslag ska behandlingen stoppas tillfälligt, för att sedan åter sättas in med en lägre dos och gradvis ökas till den lämpliga dosen (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Patienter som dialyseras eller är transplanterade

Erfarenheten visar att vissa former av cysteamin ibland tolereras mindre väl (dvs. orsakar fler biverkningar) av dialyspatienter. En noggrannare övervakning av WBC-cystinnivåerna rekommenderas hos dessa patienter.

Patienter med nedsatt njurfunktion

Normalt behövs ingen dosjustering men WBC-cystinnivåerna ska dock övervakas.

Patienter med nedsatt leverfunktion

Normalt behövs ingen dosjustering men WBC-cystinnivåerna ska dock övervakas.

Administreringssätt

Oral användning.

Detta läkemedel kan administreras genom att dospåsen öppnas och innehållet (enterogranulat) strös på föda eller vätska eller administreras via en sond.

Granulatet får inte krossas eller tuggas, eftersom detta skadar det gastroresistenta ytskiktet.

Administrering tillsammans med mat

Cysteaminbitartrat kan administreras med syrlig fruktjuice eller vatten.

Cysteaminbitartrat ska inte administreras tillsammans med livsmedel som innehåller mycket fett eller proteiner, eller tillsammans med frysta livsmedel som t.ex. glass. Patienter bör försöka att helt undvika måltider och mejeriprodukter i minst 1 timme före och 1 timme efter en PROCYSBI-dos. Om det är omöjligt att fasta under denna period är det acceptabelt att äta endast en liten mängd (cirka 100 gram) mat (helst kolhydrater) under timmen före och efter PROCYSBI-administrering. Det är viktigt att ta PROCYSBI-dosen i samband med födointaget på ett konsekvent och repeterbart sätt över tid (se avsnitt Farmakokinetik).

Anvisningar om läkemedlet före administrering finns i avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Användning av doser högre än 1,95 g/m²/dag rekommenderas inte (se avsnitt Dosering).

Oralt cysteamin har inte visats förebygga inlagring av cystinkristaller i ögonen. I de fall där cysteaminögondroppar används för detta ändamål bör denna användning fortsätta.

Om graviditet diagnostiseras eller planeras bör behandlingen tas upp till noggrant övervägande och patienten måste informeras om cysteamins möjliga teratogena effekter (se avsnitt Graviditet).

Dermatologiskt

Det har kommit rapporter om allvarliga hudlesioner hos patienter som behandlats med höga doser av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning och andra cysteaminsalter vilka har svarat på cysteamindosreduktion. Läkare bör regelbundet kontrollera hud och skelett på patienter som får cysteamin.

Om några avvikelser i hud eller skelett uppstår, bör dosen av cysteamin sänkas eller stoppas. Behandling kan återupptas med en lägre dos under noggrann övervakning, och sedan långsamt upptitreras till den lämpliga terapeutiska dosen (se avsnitt Dosering). Om svåra hudutslag utvecklas, t.ex. erythema multiforme bullosa eller toxisk epidermal nekrolys, bör man inte administrera cysteamin igen (se avsnitt Biverkningar).

Gastrointestinalt

Sår och blödning i magtarmkanalen har rapporterats hos patienter som får cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning. Läkare bör vara vaksamma på tecken på sårbildning och blödning samt informera patienter och/eller vårdare om tecknen och symtomen på allvarlig toxicitet i magtarmkanalen och vad som ska göras om sådana symtom uppkommer.

Symtom från magtarmkanalen som innefattar illamående, kräkning, anorexi och buksmärta har associerats med cysteamin.

Strikturer ileocekalt och i tjocktarmen (fibrotiserande kolopati) beskrevs först hos patienter med cystisk fibros som gavs höga doser av bukspottkörtelenzymer i form av tabletter med en enterobeläggning av metakrylsyra‑etylakrylatsampolymer (1:1), ett av hjälpämnena i PROCYSBI. Som en försiktighetsåtgärd bör ovanliga buksymtom eller förändringar av buksymtom bedömas av läkare för att utesluta att det rör sig om fibrotiserande kolopati.

Centrala nervsystemet (CNS)

CNS-symtom som krampanfall, letargi, somnolens, depression och encefalopati har associerats med cysteamin. Om CNS-symtom utvecklas bör patienten bedömas noga och dosen justeras efter behov. Patienter bör inte delta i potentiellt riskfyllda aktiviteter förrän effekterna av cysteamin på den mentala prestandan är kända (se avsnitt Trafik).

Leukopeni och avvikande leverfunktion

Cysteamin har ibland associerats med reversibel leukopeni och avvikande leverfunktion. Därför bör blodkroppsräkning utföras och leverfunktionen bör kontrolleras.

Benign intrakraniell hypertension

Det har kommit rapporter om benign intrakraniell hypertension (eller pseudotumor cerebri [PTC]) och/eller papillödem i samband med behandling med cysteaminbitartrat. Dessa har gått över vid tilläggsbehandling med diuretika (rapporter efter godkännande för försäljning av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning). Läkare bör instruera patienter att rapportera alla följande symtom: huvudvärk, tinnitus, yrsel, illamående, diplopi, dimsyn, synnedsättning, smärta bakom ögat eller smärta vid ögonrörelser. Regelbunden ögonundersökning behövs för att identifiera detta tillstånd tidigt och behandling bör sättas in i god tid för att förhindra synnedsättning.

PROCYSBI innehåller natrium

Detta läkemedel innehåller mindre än 1 mmol (23 mg) natrium per dos, d.v.s. är näst intill ”natriumfritt”.

Det kan inte uteslutas att cysteamin är en kliniskt relevant inducerare av CYP-enzymet, hämmare av P‑gp och BCRP på tarmnivån och hämmare av leverupptagstransportörer (OATP1B1, OATP1B3 och OCT1).

Samtidig administrering med elektrolyt- och mineraltillskott

Cysteamin kan tillföras tillsammans med tillskott av elektrolyter (utom bikarbonat) och mineraler som är nödvändiga vid behandling av Fanconis syndrom samt med vitamin D och tyreoideahormon. Bikarbonat ska administreras minst en timme före eller en timme efter PROCYSBI för att undvika potentiell tidigare frisättning av cysteamin.

Indometacin och cysteamin har använts samtidigt hos vissa patienter. Hos njurtransplanterade patienter har anti-rejektionsmedel använts tillsammans med cysteamin.

Samtidig administrering av protonpumpshämmaren omeprazol och PROCYSBI in vivo visade inga effekter på exponeringen för cysteaminbitartrat.

Det finns inga adekvata data från användningen av cysteamin i gravida kvinnor. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter, inklusive teratogenes (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Risken för människa är okänd. Effekten på graviditet av obehandlad cystinos är också okänd. Därför bör cysteaminbitartrat inte användas under graviditet, speciellt inte under första trimestern, om det inte är absolut nödvändigt (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Om graviditet diagnostiseras eller planeras bör behandlingen tas upp till noggrant övervägande.

Fertila kvinnor ska informeras om risken för teratogenicitet och rådas att använda en adekvat preventivmetod under behandlingen. Ett negativt graviditetstest ska ha bekräftats innan behandlingen påbörjas.

Det är okänt om cysteamin utsöndras i bröstmjölk. Baserat på resultat från djurförsök med digivande honor och nyfödda ungar (se avsnitt Prekliniska uppgifter) är amning dock kontraindicerad hos kvinnor som behandlas med PROCYSBI (se avsnitt Kontraindikationer).

Effekter på fertilitet har setts i djurstudier (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Azoospermi har rapporterats hos manliga cystinospatienter.

Cysteamin har mindre eller måttlig effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Cysteamin kan orsaka dåsighet. Vid inledning av behandling bör patienten inte utföra potentiellt farliga uppgifter innan den individuella effekten är känd.

Summering av säkerhetsprofilen

När det gäller formuleringen av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning kan cirka 35 % av patienterna väntas få biverkningar. Biverkningarna omfattar huvudsakligen magtarmkanalen och centrala nervsystemet. I de fall där dessa reaktioner uppträder i början av behandling med cysteamin, kan tillfälligt utsättande av behandlingen följt av gradvis återinsättande vara effektivt för att öka toleransen.

I kliniska studier med friska försökspersoner var de mest frekventa biverkningarna mycket vanliga symtom från magtarmkanalen (16 %) och uppkom främst som enstaka episoder med lindrig eller måttlig allvarlighetsgrad. Biverkningsprofilen för friska försökspersoner var likartad med biverkningsprofilen för patienter när det gällde störningar i magtarmkanalen (diarré och buksmärta).

Lista med biverkningar i tabellform

Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000) och ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

Tabell 2: Biverkningar

Organsystem enligt MedDRA	Frekvens: biverkning
Blodet och lymfsystemet	Mindre vanliga: Leukopeni
Immunsystemet	Mindre vanliga: Anafylaktisk reaktion
Metabolism och nutrition	Mycket vanliga: Anorexi
Psykiska störningar	Mindre vanliga: Nervositet, hallucinationer
Centrala och perifera nervsystemet	Vanliga: Huvudvärk, encefalopati
	Mindre vanliga: Dåsighet, krampanfall
Magtarmkanalen	Mycket vanliga: Kräkningar, illamående, diarré
	Vanliga: Buksmärta, dålig andedräkt, dyspepsi, gastroenterit
	Mindre vanliga: Sår i magtarmkanalen
Hud och subkutan vävnad	Vanliga: Onormal lukt från huden, utslag
	Mindre vanliga: Förändring av hårfärg, hudbristningar, ömtålig hud (molluscoid pseudotumör på armbågarna)
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Mindre vanliga: Ledhyperextension, bensmärta, genu valgum, osteopeni, kompressionsfraktur, skolios.
Njurar och urinvägar	Mindre vanliga: Nefrotiskt syndrom
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Mycket vanliga: Letargi, feber
	Vanliga: Asteni
Undersökningar	Vanliga: Onormala leverfunktionstester

Beskrivning av selekterade biverkningar

Erfarenhet från kliniska studier med PROCYSBI

I kliniska studier där man jämförde PROCYSBI med cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning fick en tredjedel av patienterna mycket vanliga symtom från magtarmkanalen (illamående, kräkningar, buksmärta). Även vanliga störningar i centrala och perifera nervsystemet (huvudvärk, dåsighet och letargi) och vanliga allmänna symtom (asteni) observerades.

Erfarenhet efter godkännandet för försäljning av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning

Benign intrakraniell hypertension (eller pseudotumor cerebri [PTC]) med papillödem; hudlesioner, molluscoida pseudotumörer, hudbristningar, ömtålig hud; hyperextension i led, bensmärta, genu valgum, osteopeni, kompressionsfraktur och skolios har rapporterats med cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Två fall av nefrotiskt syndrom har rapporterats inom 6 månader efter behandlingens start, med progressiv förbättring efter det att behandlingen avbrutits. Histologin visade i det ena fallet membranös glomerulonefrit i njurtransplantatet och i det andra fallet hypersensibilitetsmedierad interstitiell nefrit.

Ett fåtal fall av Ehlers-Danlos-liknande syndrom på armbågarna har rapporterats hos barn som fått kronisk behandling med höga doser av olika cysteaminberedningar (cysteaminklorhydrat eller cysteamin eller cysteaminbitartrat), i de flesta fall över den maximala dosen 1,95 g/m²/dag. I vissa fall associerades dessa hudlesioner med hudbristningar och skelettlesioner som sågs först under en röntgenundersökning. Skelettsjukdomar som rapporterats var genu valgum, bensmärta och hyperextensiva leder, osteopeni, kompressionsfrakturer och skolios. I det fåtal fall där man utfört histopatologisk undersökning av huden gav resultaten en antydan till angioendoteliomatos. En patient dog till följd av akut cerebral ischemi med tydlig vaskulopati. Hos vissa patienter gick hudlesionerna på armbågarna tillbaka efter att dosen av cysteamin för omedelbar frisättning hade minskats (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, men alla kan rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

En överdos av cysteamin kan orsaka tilltagande letargi.

Skulle överdosering inträffa, bör respiration och cirkulation understödjas på lämpligt sätt. Ingen specifik antidot är känd. Det är inte känt om cysteamin avlägsnas via hemodialys.

Cysteamin är den enklaste stabila aminotiolen och en nedbrytningsprodukt av aminosyran cystein. Cysteamin deltar inne i lysosomer i en tiol‑disulfid-utbytesreaktion där cystin omvandlas till cystein och cystein-cysteaminblandad disulfid, vilka båda kan passera ut ur lysosomen hos patienter med cystinos.

Friska individer och heterozygoter för cystinos har cystinnivåer i de vita blodcellerna på <0,2 respektive vanligen under 1 nmol hemicystin/mg protein vid mätning med blandad leukocytanalys. Individer med cystinos har förhöjda WBC-cystinnivåer över 2 nmol hemicystin/mg protein.

WBC-cystin kontrolleras hos dessa patienter för fastställandet av adekvat dosering. Nivåerna mäts 30 minuter efter dosering vid behandling med PROCYSBI.

I en pivotal, fas 3, randomiserad, crossover PK- och PD-studie (som även var den första randomiserade studien med cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning) visade att patienter som fick PROCYSBI var 12:e timme bevarade en jämförbar minskning av WBC-cystinnivåerna vid steady‑state jämfört med patienter som fick cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning var 6:e timme. Fyrtiotre (43) patienter randomiserades; tjugosju (27) barn (ålder 6 till 12 år), femton (15) ungdomar (ålder 12 till 21 år) och en (1) vuxen med cystinos och med nativ njurfunktion baserat på en beräknad glomerulär filtrationshastighet (GFR) (korrigerad för kroppsyta) på >30 ml/minut/1,73 m² randomiserades. Av dessa fyrtiotre (43) patienter föll två (2) syskon bort i slutet av den första crossover-perioden, på grund av en tidigare planerad operation för en (1) av dem; fyrtioen (41) patienter slutförde protokollet. Två (2) patienter uteslöts från per-protocol-analysen eftersom deras WBC-cystinnivå steg över 2 nmol hemicystin/mg protein under behandlingsperioden med cysteamin för omedelbar frisättning. Trettionio (39) patienter ingick i den sista primära per protocol-effektanalysen.

Tabell 3: Jämförelse av WBC-cystinnivåer efter administrering av cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning och PROCYSBI

Per-protocol (PP)-population (N=39)
	Cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning	PROCYSBI
WBC-cystinnivå (LS Mean [minsta kvadratmedelvärde] ± SE [medelfel]) i nmol hemicystin/mg protein*	0,44 ± 0,05	0,51 ± 0,05
Behandlingseffekt (LS Mean ± SE; 95,8 % CI [konfidensintervall]; p-värde)	0,08 ± 0,03; 0,01 till 0,15; <0,0001
Alla bedömningsbara patienter (ITT) Population (N=41)
	Cysteaminbitartrat för omedelbar frisättning	PROCYSBI
WBC-cystinnivå (LS Mean ± SE) i nmol hemicystin/mg protein*	0,74 ± 0,14	0,53 ± 0,14
Behandlingseffekt (LS Mean ± SE; 95,8 % CI; p-värde)	–0,21 ± 0,14; –0,48 till 0,06; <0,001

*Vid mätning med blandad leukocytanalys

Fyrtio av fyrtioen (40/41) patienter som slutförde den pivotala fas 3-studien skrevs in i en prospektiv studie med PROCYSBI som var öppen så länge PROCYSBI inte kunde förskrivas av deras behandlande läkare. I denna studie höll sig WBC-cystinnivån vid mätning med blandad leukocytanalys i genomsnitt under optimal kontroll vid <1 nmol hemicystin/mg protein. Den beräknade glomerulära filtrationshastigheten (eGFR) förändrades inte för studiepopulationen över tid.

Absorption

Den relativa biotillgängligheten är cirka 125 % jämfört med cysteamin för omedelbar frisättning.

Födointag reducerar absorptionen av PROCYSBI vid 30 minuter före dos (cirka 35 % minskad exponering) och vid 30 minuter efter dos (cirka 16 % eller 45 % minskad exponering för intakta respektive öppnade kapslar). Födointag två timmar efter administrering påverkade inte absorptionen av PROCYSBI.

Distribution

Plasmaproteinbindningen in vitro av cysteamin, främst till albumin, är cirka 54 % och den är inte beroende av läkemedelskoncentrationen i plasma över det terapeutiska området.

Metabolism

Elimineringen av oförändrat cysteamin i urinen varierade mellan 0,3 % och 1,7 % av den totala dagliga dosen hos fyra patienter. Största delen av cysteaminet utsöndras som sulfat.

In vitro-data tyder på att cysteaminbitartrat sannolikt metaboliseras av multipla CYP-enzymer, inklusive CYP1A2, CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6 och CYP2E1. CYP2A6 och CYP3A4 var inte involverade i metabolismen av cysteaminbitartrat under försöksförhållandena.

Eliminering

Den terminala halveringstiden för cysteaminbitartrat är cirka 4 timmar.

Cysteaminbitartrat hämmar inte CYP1A2, CYP2A6, CYP2B6, CYP2C8, CYP2C9, CYP2C19, CYP2D6, CYP2E1 eller CYP3A4 in vitro.

In vitro: Cysteaminbitartrat är ett substrat av P‑gp och OCT2, men inte ett substrat av BCRP, OATP1B1, OATP1B3, OAT1, OAT3 eller OCT1. Cysteaminbitartrat hämmar inte OAT1, OAT3 eller OCT2.

Särskilda populationer

Farmakokinetiken för cysteaminbitartrat har inte studerats i särskilda populationer.

I publicerade gentoxicitetsstudier med cysteamin har kromosomförändringar i odlade eukaryota cellinjer rapporterats. Specifika studier med cysteamin visade inte någon mutagen effekt i Ames test eller någon klastogen effekt i mikronukleustest på musvävnad. En bakteriell omvänd mutationsanalysstudie (”Ames test”) utfördes med samma cysteaminbitartrat som används till PROCYSBI och cysteaminbitartrat visade inte några mutagena effekter i detta test.

Reproduktionsstudier visade embryofetotoxiska effekter (resorption och post-implantationsförluster) hos råttor vid en dos på 100 mg/kg/dag och hos kaniner som fick en dos cysteamin på 50 mg/kg/dag. Teratogena effekter har beskrivits hos råttor som fick en dos cysteamin på 100 mg/kg/dag under organogenesen.

Detta motsvarar 0,6 g/m²/dag hos råtta vilket är något mindre än den rekommenderade kliniska underhållsdosen av cysteamin, dvs. 1,3 g/m²/dag. En nedsatt fertilitet hos råttor vid en dos på 375 mg/kg/dag har observerats liksom en fördröjd viktökning. Vid denna dos minskades också viktökning och överlevnad hos avkomman under laktationen. Höga doser cysteamin försämrar lakterande moderdjurs förmåga att ge näring åt sina ungar. Enstaka doser av läkemedlet inhiberar prolaktinsekretionen hos djur.

Administration av cysteamin till nyfödda råttor inducerade katarakter.

Höga doser av cysteamin, både orala och parenterala, ger duodenalsår hos råtta och mus men inte hos apa. Försök med tillförsel av läkemedlet medför tömning av somatostatindepåerna hos flera djurslag. Konsekvenserna av detta för klinisk användning av läkemedlet är okända.

Inga studier av karcinogenicitet har utförts med cysteaminbitartrat i hårda enterokapslar.

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

PROCYSBI 75 mg enterogranulat

En dospåse innehåller 75 mg cysteamin (som merkaptaminbitartrat).

PROCYSBI 300 mg enterogranulat

En dospåse innehåller 300 mg cysteamin (som merkaptaminbitartrat).

Förteckning över hjälpämnen

mikrokristallin cellulosa, metakrylsyra-etylakrylatsampolymer (1:1), hypromellos, talk, trietylcitrat, natriumlaurylsulfat

Merkaptamin

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.

Hållbarhet

3 år.

Oöppnade dospåsar kan förvaras under en sammanhållen period på 4 månader i temperaturer under 25 °C, skyddade mot ljus och fukt. Därefter måste läkemedlet kasseras.

Förvaring

Förvaras i kylskåp (2 °C-8 °C).

Får ej frysas.

Förvara dospåsarna i ytterkartongen. Ljuskänsligt. Fuktkänsligt.

Under hållbarhetstiden kan läkemedlet förvaras i rumstemperatur (under 25 °C) under en sammanhållen period på 4 månader.

Hantering

Varje dospåse är endast avsedd för engångsbruk.

Strödd på mat

Dospåsar för antingen morgon- eller kvällsdosen ska öppnas och innehållet strös över cirka 100 gram äppelmos eller sylt. Rör försiktigt ned innehållet i den mjuka maten så att maten blandas med cysteamingranulatet. Hela blandningen ska ätas upp. Detta kan följas av 250 ml av en acceptabel syrlig vätska – fruktjuice (t.ex. apelsinjuice eller annan juice av någon syrlig frukt) eller vatten. Blandningen måste ätas inom 2 timmar efter tillredningen och kan förvaras i kyl fram till administreringen.

Administrering via magsonder

Dospåsar för antingen morgon- eller kvällsdosen ska öppnas och innehållet strös över cirka 100 gram äppelmos eller sylt. Rör försiktigt ned innehållet i den mjuka maten så att maten blandas med cysteamingranulatet. Blandningen ska sedan administreras via gastrostomisond, nasogastrisk sond eller gastrostomi‑jejunostomisond med användning av en kateterspruta. Innan PROCYSBI administreras: Lossa gastrostomisondens knapp och fäst magsonden. Spola med 5 ml vatten för att rensa knappen. Dra upp blandningen i sprutan. En maximal blandningsvolym på 60 ml i en kateterspruta rekommenderas för användning med en rak sond eller bolussond. Placera öppningen på sprutan med PROCYSBI/äppelmos/sylt i magsondens öppning och fyll helt med blandningen. Tryck försiktigt på sprutkolven och håll magsonden vågrätt under administreringen för att undvika att någon del blir tilltäppt. För att undvika att någon del av sonden blir tilltäppt rekommenderas också att viskös mat, som äppelmos eller sylt, används och tillförs med en hastighet på cirka 10 ml var 10:e sekund tills sprutan är helt tom. Upprepa ovanstående steg tills all blandning har givits. Efter att PROCYSBI har administrerats, dra upp 10 ml juice eller vatten i en annan spruta och spola gastrostomisonden för att säkerställa att inga rester av blandningen av äppelmos/sylt och granulat fastnar på gastrostomisondens insida. Blandningen måste administreras inom 2 timmar efter tillredningen och kan förvaras i kyl fram till administreringen. Ingenting av blandningen ska sparas.

Strödd i apelsinjuice eller annan syrlig fruktjuice eller vatten

Dospåsar för antingen morgon- eller kvällsdosen ska öppnas och innehållet ska strös i 100 till 150 ml syrlig fruktjuice eller vatten. Alternativ för dosadministrering anges nedan:

• Alternativ 1/Spruta: Blanda försiktigt i 5 minuter och dra sedan upp blandningen av cysteamingranulat och syrlig fruktjuice eller vatten i en doseringsspruta.

• Alternativ 2/Mugg: Blanda försiktigt i 5 minuter i en mugg eller skaka försiktigt i 5 minuter i en mugg med lock (t.ex. pipmugg). Drick blandningen av cysteamingranulat och syrlig fruktjuice eller vatten.

Blandningen måste administreras (drickas) inom 30 minuter efter tillredningen och kan förvaras i kyl fram till administreringen.

Kassering

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Enterogranulat.

Vitt till benvitt granulat.