FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

LIBTAYO

Sanofi AB

Koncentrat till infusionsvätska, lösning 350 mg
(klar till lätt opalskimrande, färglös till ljusgul)

Antineoplastiska medel, monoklonala antikroppar

Aktiv substans:
ATC-kod: L01FF06
Utbytbarhet: Ej utbytbar
Läkemedel från Sanofi AB omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Fass-text

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2022-07-01.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Se avsnitt Biverkningar om hur man rapporterar biverkningar.

Indikationer

Kutan skivepitelcancer

LIBTAYO som monoterapi är avsett för behandling av vuxna patienter med metastaserad eller lokalt avancerad kutan skivepitelcancer (mCSCC eller laCSCC) som inte är kandidater för kurativ kirurgi eller kurativ strålning.


Basalcellscancer

LIBTAYO som monoterapi är indicerat för behandling av vuxna patienter med lokalt avancerad eller metastaserad basalcellscancer (laBCC eller mBCC) vars sjukdom har progredierat medan de stått på hämmare av Hedgehog-signalvägen (HHI) eller som inte tolererar denna typ av läkemedel.


Icke-småcellig lungcancer

LIBTAYO som monoterapi är indicerat för första linjens behandling av vuxna patienter med icke-småcellig lungcancer (NSCLC) som uttrycker PD-L1 (i ≥ 50 % av tumörcellerna), utan EGFR, ALK- eller ROS1-avvikelser och som har:

  • lokalt avancerad NSCLC som inte är lämplig för definitiv kemostrålbehandling, eller

  • metastaserad NSCLC.


Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Behandlingen ska inledas och övervakas av läkare med erfarenhet av att behandla cancer.


PD-L1-testning av patienter med NSCLC

För behandling med cemiplimab som monoterapi ska patienter väljas baserat på hur tumören uttrycker PD-L1 enligt ett validerat test (se avsnitt Farmakodynamik).


Dosering


Rekommenderad dos


Den rekommenderade dosen är 350 mg var tredje vecka givet som en intravenös infusion under 30 minuter.


Behandlingen kan fortgå tills sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet ses.


Dosjusteringar

Inga dosminskningar rekommenderas. Doseringen kan behöva skjutas upp eller avbrytas beroende på individuell säkerhet och tolerabilitet. Rekommenderade justeringar för att hantera biverkningar ges i tabell 1.

Detaljerade riktlinjer för hantering av immunmedierade biverkningar ges i tabell 1 (se även avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar)


Tabell 1: Rekommenderade behandlingsjusteringar

Biverkninga

Svårighetsgradb

Dosjustering

Ytterligare åtgärder

Immunmedierade biverkningar

Pneumonit

Grad 2

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om pneumoniten förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

Grad 3 eller 4

eller återkommande grad 2

Sätt ut permanent

Startdos på 2 till 4 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Kolit

Grad 2 eller 3

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om kolit eller diarré förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

Grad 4

eller

återkommande grad 3

Sätt ut permanent

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Hepatit


Grad 2 med ASAT eller ALAT >3 och ≤5×ULN

eller totalt bilirubin >1,5 och ≤3×ULN

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om hepatiten förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande eller när ASAT och ALAT når baslinjen efter fullbordad nedtrappning av kortikosteroiden.

Grad ≥3 med ASAT eller ALAT >5×ULN

eller

totalt bilirubin >3×ULN

Sätt ut permanent

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Hypotyreos


Grad 3 eller 4

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja lämplig tyreoideahormonbehandling

Återinsätt LIBTAYO när hypotyreosen återgår till grad 0 eller 1 eller är kliniskt stabil i övrigt

Hypertyreos


Grad 3 eller 4

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja symtomatisk behandling

Återinsätt LIBTAYO när hypertyreosen återgår till grad 0 eller 1 eller är kliniskt stabil i övrigt

Tyreoidit

Grad 3 till 4

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja symtomatisk behandling

Återinsätt LIBTAYO när tyreoiditen återgår till grad 0 till 1 eller är kliniskt stabil i övrigt

Hypofysit


Grad 2 till 4

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning och lämplig hormonbehandling

Återinsätt LIBTAYO om hypofysiten förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande eller är kliniskt stabil i övrigt

Binjurebarksvikt

Grad 2 till 4

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning och hormonersättning som kliniskt indicerat

Återinsätt LIBTAYO om binjurebarksvikten förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande eller är kliniskt stabil i övrigt

Diabetes mellitus typ 1


Grad 3 eller 4 (hyperglykemi)

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja behandling med lämpligt antihyperglykemiskt läkemedel.

Återinsätt LIBTAYO när diabetes mellitus återgår till grad 0 eller 1 eller är kliniskt stabil i övrigt

Hudbiverkningar


Grad 2 som varar längre än 1 vecka,

grad 3

eller

misstänkt Stevens-Johnsons syndrom (SJS) eller toxisk epidermal nekrolys (TEN)

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om hudbiverkningarna förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

Grad 4 eller bekräftad Stevens-Johnsons syndrom eller toxisk epidermal nekrolys

Sätt ut permanent

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Immunmedierade hudreaktioner eller andra immunmedierade biverkningar hos patienter som tidigare behandlats med idelalisib

Grad 2

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja behandling omedelbart, inklusive 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om hudreaktionerna eller andra immunmedierade biverkningar förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

Grad 3 eller 4 (frånsett endokrinopatier)

eller återkommande grad 2

Sätt ut permanent

Påbörja behandling omedelbart, inklusive 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Nefrit med nedsatt njurfunktion


Grad 2 ökad kreatinin

Gör uppehåll med LIBTAYO

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om nefriten förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

Grad 3 eller 4 ökad kreatinin

Sätt ut permanent

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande, därefter nedtrappning

Övriga immunmedierade biverkningar

(inklusive men inte begränsat till paraneoplastisk encefalomyelit, meningit, myosit, avstötning av transplanterat organ, graft-versus-host-sjukdom, Guillain-Barre syndrom, inflammation i centrala nervsystemet, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyradikuloneuropati, encefalit, myasthenia gravis, perifer neuropati, myokardit, perikardit, immuntrombocytopenisk purpura, vaskulit, artralgi artrit, muskelsvaghet, myalgi, polymyalgia reumatika, Sjögrens syndrom, keratit, immunmedierad gastrit och stomatit)

Grad 2 eller 3 baserat på typ av reaktion

Gör uppehåll med LIBTAYO

Påbörja symtomatisk behandling inklusive startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande som kliniskt indicerat, därefter nedtrappning

Återinsätt LIBTAYO om övriga immunmedierade biverkningar förbättras och stannar på grad 0 till 1 efter kortikosteroid-nedtrappning till ≤10 mg/dag prednison eller motsvarande

  • Grad 3 baserat på typ av reaktion eller grad 4 (frånsett endokrinopatier)

  • Grad 3 eller 4 neurologisk toxicitet

  • Grad 3 eller 4 myocardit eller perikardit

  • Återkommande immunmedierad biverkning av grad 3

  • Bestående immunmedierad biverkning av grad 2 eller 3, som varar 12 veckor eller längre (frånsett endokrinopatier)

  • Ej möjligt att minska kortikosteroiddosen av prednison eller motsvarande, till 10 mg eller mindre per dag inom 12 veckor

Sätt ut permanent

Startdos på 1 till 2 mg/kg/dag prednison eller motsvarande som kliniskt indicerat, därefter nedtrappning

Infusionsrelaterade reaktionera

Infusionsrelaterade reaktioner

Grad 1 eller 2

Avbryt eller minska hastigheten på infusionen

Påbörja symtomatisk behandling

Grad 3 eller 4

Sätt ut permanent

ALAT: alaninaminotransferas, ASAT: aspartataminotransferas, ULN: övre normalgränsvärde

a. Se även avsnitt Varningar och försiktighet och Biverkningar

b. Toxicitet ska graderas enligt gällande version av ”National Cancer Institute Common Terminology Criteria for Adverse Events” (NCI CTCAE).


Patientvarningskort


Alla som förskriver LIBTAYO ska känna till utbildningsmaterialet, informera patienterna om patientvarningskortet, och förklara vad de ska göra om de får immunmedierade biverkningar eller infusionsrelaterade reaktioner. Läkaren ska ge ett patientvarningskort till varje patient.


Särskilda patientgrupper


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för LIBTAYO hos barn och ungdomar under 18 år har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.


Äldre

Ingen dosjustering rekommenderas för äldre patienter. Cemiplimab-exponeringen är liknande för alla åldersgrupper (se avsnitt Farmakodynamik och Farmakokinetik) Data är begränsade för patienter ≥ 75 år behandlade med cemiplimab monoterapi.


Nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med nedsatt njurfunktion. Det finns begränsat med data för användningen av LIBTAYO hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion CLcr 15 till 29 ml/min (se avsnitt Farmakokinetik).


Nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering rekommenderas för patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion. LIBTAYO har inte studerats hos patienter med svårt nedsatt leverfunktion. Det finns inte tillräckligt med data från patienter med svårt nedsatt leverfunktion för att kunna ge dosrekommendationer (se avsnitt Farmakokinetik).


Administreringssätt


LIBTAYO är avsedd för intravenös användning. Den administreras som infusion under 30 minuter genom en intravenös infart med invändigt eller utvändigt, icke-pyrogent sterilt filter med låg proteinbindningsgrad (porstorlek 0,2–5 µm).


Andra läkemedel får inte ges samtidigt genom samma infusionsinfart.


För instruktioner om spädning av läkemedlet före administrering, se avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Varningar och försiktighet

Spårbarhet

För att underlätta spårbarhet av biologiska läkemedel ska läkemedlets namn och tillverkningssatsnummer dokumenteras.


Immunmedierade biverkningar

Allvarliga och dödliga immunmedierade biverkningar har setts för cemiplimab (se avsnitt Dosering och Biverkningar). Dessa immunmedierade reaktioner kan påverka alla organsystem. Immunmedierade reaktioner kan uppstå  när som helst under behandlingen med cemiplimab, men de kan också uppstå efter att behandlingen avslutats.


Immunmedierade biverkningar som påverkar mer än ett kroppssystem kan uppstå samtidigt såsom myosit och myokardit eller myasthenia gravis hos patienter som behandlas med cemiplimab eller andra PD-1/PD-L1-hämmare.


Övervaka patienter för tecken och symtom på immunmedierade biverkningar. Immunmedierade biverkningar ska hanteras genom att dosjustera cemiplimab, hormonersättningsbehandlingar (om kliniskt motiverat) och kortikosteroider. Vid misstänkta immunmedierade biverkningar ska patienten utvärderas för att bekräfta om det är en immunmedierad biverkning och för att utesluta andra orsaker, inklusive infektion. Beroende på svårighetsgraden av biverkningen ska cemiplimab-behandlingen avbrytas tillfälligt eller permanent (se avsnitt Dosering).


Immunmedierad pneumonit

Immunmedierad pneumonit, som definieras genom behov av kortikosteroid-behandling utan tydlig alternativ sjukdomsorsak, inklusive dödsfall, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende tecken och symtom på pneumonit och andra orsaker än immunmedierad pneumonit ska uteslutas. Patienter med misstänkt pneumonit ska utvärderas med röntgen efter behov baserat på klinisk utvärdering och hanteras genom dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider (se avsnitt Dosering).


Immunmedierad kolit

Immunmedierad diarré eller kolit, som definieras genom behov av kortikosteroid-behandling utan tydlig alternativ sjukdomsorsak, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas för tecken och symtom på diarré eller kolit, och hanteras genom dosjustering av cemiplimab, läkemedel mot diarré och med kortikosteroider (se avsnitt Dosering).


Immunmedierad hepatit

Immunmedierad hepatit, som definieras genom behov av kortikosteroid-behandling utan tydlig alternativ sjukdomsorsak, inklusive dödsfall, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende avvikande levervärden före och med jämna mellanrum under behandlingen efter behov, baserat på klinisk utvärdering och hanteras genom dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider (se avsnitt Dosering).


Immunmedierade endokrinopatier

Immunmedierade endokrinopatier, definierade som endokrinopatier i behov av akut behandling och utan någon tydlig alternativ sjukdomsorsak, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar).


Tyreoideasjukdomar (hypotyreos/hypertyreos/tyreoidit)

Immunmedierade tyreoideasjukdomar har observerats hos patienter som fått cemiplimab. Tyreoidit kan förekomma med eller utan förändringar av tyreoideafunktionen. Hypotyreos kan följa på hypertyreos. Tyreoideasjukdomar kan uppkomma när som helst under behandlingen. Patienterna ska övervakas avseende förändringar i tyreoideafunktion före behandlingsstart och med jämna mellanrum under behandlingen efter behov, baserat på klinisk utvärdering (se avsnitt Biverkningar). Patienterna bör hanteras med hormonersättningsbehandling (om kliniskt motiverat) och dosjustering av cemiplimab. Hypertyreos ska behandlas med läkemedel (se avsnitt Dosering).


Hypofysit

Immunmedierad hypofysit har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende tecken och symtom på hypofysit och hanteras genom dosjustering av cemiplimab, kortikosteroider och hormonersättning såsom kliniskt indicerat (se avsnitt Dosering).


Binjurebarksvikt

Binjurebarksvikt har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende tecken och symtom på binjurebarksvikt under och efter behandling och hanteras genom dosjustering av cemiplimab, kortikosteroider och hormonersättning såsom kliniskt indicerat (se avsnitt Dosering).


Diabetes mellitus typ 1

Immunmedierad diabetes mellitus typ 1, inklusive diabetes-ketoacidos, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende hyperglykemi och tecken och symtom på diabetes efter behov utifrån klinisk utvärdering och hanteras med orala diabetesläkemedel eller insulin och genom dosjustering av cemiplimab (se avsnitt Dosering).


Immunmedierade hudbiverkningar

Immunmedierade hudbiverkningar, som definieras genom behov av systemisk kortikosteroid-behandling utan tydlig alternativ sjukdomsorsak, till exempel allvarliga hudbiverkningar (SCAR), såsom Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN) (ibland med dödlig utgång) samt andra hudbiverkningar, som utslag, erythema multiforme, pemfigoid, har rapporterats i samband med cemiplimab-behandling (se avsnitt Biverkningar).


Patienterna ska övervakas avseende misstänkta allvarliga hudreaktioner och andra orsaker ska uteslutas. Patienterna hanteras genom dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider (se avsnitt Dosering). För symtom eller tecken på SJS eller TEN, hänvisa patienten till specialiserad vård för utvärdering och behandling och hantera patienten med dosjustering (se avsnitt Dosering)


Fall av SJS, dödlig TEN och stomatit har inträffat efter en dos cemiplimab till patienter som tidigare exponerats för idelalisib, och som ingick i en klinisk prövning där cemiplimab utvärderades för non-Hodgkins lymfom och som nyligen exponerats för sulfainnehållande antibiotika (se avsnitt Biverkningar). Patienterna hanteras med dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider enlig ovan (se avsnitt Dosering).


Immunmedierad nefrit

Immunmedierad nefrit, som definieras genom behov av kortikosteroid-behandling utan tydlig alternativ sjukdomsorsak, inklusive ett fall med fatal utgång, har observerats hos patienter som fått cemiplimab (se avsnitt Biverkningar). Övervaka patienter för förändringar i njurfunktion. Patienterna hanteras med dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider (se avsnitt Dosering).


Andra immunmedierade biverkningar

Andra dödliga och livshotande immunmedierade biverkningar har observerats hos patienter som behandlats med cemiplimab, inklusive paraneoplastisk encefalomyelit, meningit, myosit och myokardit (se avsnitt Biverkningar för övriga immunmedierade biverkningar).


Icke-infektiös cystit har rapporterats med andra PD-1/PD-L1-hämmare.


Utvärdera misstänkta immunmedierade biverkningar för att utesluta andra orsaker. Patienter ska övervakas avseende tecken och symtom på immunmedierade reaktioner och hanteras med dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider som kliniskt indicerat (se avsnitt Dosering och avsnitt Biverkningar).


Avstötning av transplanterat organ har, efter marknadsgodkännande, rapporterats hos patienter som behandlats med PD-1-hämmare. Behandling med cemiplimab kan öka risken för avstötning hos mottagare av organtransplantat. Fördelarna med cemiplimabbehandling bör vägas mot riskerna för avstötning hos dessa patienter. Fall av graft-versus-host-sjukdom har, efter marknadsgodkännande, rapporterats hos patienter som behandlats med andra PD-1/PD-L1-hämmare i samband med allogen hematopoietisk stamcellstransplantation.


Infusionsrelaterade reaktioner

Cemiplimab kan orsaka svåra eller livshotande infusionsrelaterade reaktioner (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska övervakas avseende tecken och symtom på infusionsrelaterade reaktioner och hanteras genom dosjustering av cemiplimab och med kortikosteroider. Cemiplimab-behandling ska avbrytas eller infusionshastigheten sänkas vid lindriga eller måttliga infusionsrelaterade reaktioner. Vid allvarliga (grad 3) eller livshotande (grad 4) infusionsrelaterade reaktioner ska infusionen avbrytas och cemiplimab-behandlingen avslutas permanent (se avsnitt Dosering).


Patientgrupper som inte studerats i kliniska prövningar

Patienter som hade aktiva infektioner, nedsatt immunförsvar, tidigare autoimmuna sjukdomar, ECOG PS ≥ 2 eller tidigare interstitiell lungsjukdom i anamnesen var inte inkluderade. För en fullständig förteckning över patienter som har uteslutits från kliniska studier, se avsnitt Farmakodynamik.


I frånvaro av data ska cemiplimab användas med försiktighet hos dessa patientgrupper, efter noga övervägande av nytta-risk-balansen för patienten.

Interaktioner

Inga farmakokinetiska (PK) läkemedelsinteraktionsstudier har utförts med cemiplimab.
Användningen av systemiska kortikosteorider eller immunsuppressiva medel före behandlingsstart ska undvikas, förutom fysiologiska doser med systemisk kortikosteroid (≤10 mg prednison/dag eller motsvarande), på grund av risken för farmakodynamiska interaktioner med och effekten av cemiplimab. Systemiska kortikosteroider eller andra immunsuppressiva medel kan dock användas efter att cemiplimab-behandlingen påbörjats för att behandla immunmedierade biverkningar (se avsnitt Dosering).

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  D.

Fertila kvinnor

Fertila kvinnor ska använda ett effektivt preventivmedel under behandlingen med cemiplimab och under minst 4 månader efter avslutad behandling.


Graviditet

Reproduktionsstudier i djur har inte utförts med cemiplimab. Det finns inga tillgängliga data avseende användning av cemiplimab hos gravida kvinnor. Djurstudier har visat att hämning av PD-1/PD-L1 kan leda till ökad risk för immunmedierad avstötning av fostret och orsaka fosterdöd (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Det är känt att humant immunglobulin G4 (IgG4) passerar placentabarriären och därför kan cemiplimab, som är en IgG4, överföras från modern till fostret. Cemiplimab rekommenderas inte under graviditet eller till fertila kvinnor som inte använder ett effektivt preventivmedel, såvida inte de kliniska fördelarna anses överväga potentiella risker.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det är inte känt om cemiplimab utsöndras i bröstmjölk. Antikroppar (inklusive IgG4) utsöndras i bröstmjölk så en risk för ammade nyfödda/spädbarn kan inte uteslutas.


Om en ammande kvinna beslutar sig för att behandlas med cemiplimab, ska hon instrueras i att inte amma under behandlingen med cemiplimab eller under minst 4 månader efter sista dosen.

Fertilitet

Inga kliniska data finns tillgängliga avseende eventuella effekter av cemiplimab på fertilitet. Inga effekter på fertilitet hos könsmogna cynomolgusapor observerades i hon- och hanapornas reproduktionsorgan i en 3-månaders fertilitetsstudie med upprepad dosering.

Trafik

Cemiplimab har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Trötthet har rapporterats i samband med cemiplimab-behandling (se avsnitt Biverkningar).

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Immunmedierade biverkningar kan uppstå med cemiplimab. De flesta av dessa, även allvarliga reaktioner, avtog efter insättning av lämplig läkemedelsbehandling eller utsättning av cemiplimab (se ”Beskrivning av utvalda biverkningar” nedan).


Säkerheten för cemiplimab har utvärderats hos 1198 patienter med avancerade solida tumörer som fick cemiplimab monoterapi i fem kliniska studier. Mediandurationen för exponeringen för cemiplimab var 27 veckor (intervall: 2 dagar–144 veckor).


Immunmedierade biverkningar inträffade hos 21 % av patienterna som fick cemiplimab i kliniska prövningar, inklusive grad 5 (0,3 %), grad 4 (0,6 %), grad 3 (5,6 %) och grad 2 (11,2 %). Immunmedierade biverkningar ledde till permanent utsättning av cemiplimab hos 4,7 % av patienterna. De vanligaste immunmedierade biverkningarna var hypotyreos (7,0 %), hypertyreos (3,1 %), immunmedierad pneumonit (2,7 %), immunmedierad hepatit (2,4 %), immunmedierad kolit (2,1 %) och immunmedierade hudbiverkningar (1,8 %) (se ”Beskrivning av utvalda biverkningar” nedan, ”Varningar och försiktighet” i avsnitt Varningar och försiktighet och rekommenderade dosjusteringar i avsnitt Dosering).


Biverkningarna var allvarliga hos 31,2 % av patienterna. Biverkningarna ledde till permanent utsättning av cemiplimab hos 9,1 % av patienterna.


Allvarliga hudbiverkningar (SCAR), till exempel Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med cemiplimab-behandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Biverkningar i tabellform

Biverkningar som har observerats i kliniska studier av cemiplimab som monoterapi (n = 1198) eller har rapporterats från användning efter godkännandet för försäljning av cemiplimab listas i tabell 2. Biverkningar klassificeras enligt frekvens och organsystem. Frekvenskategorierna definieras enligt följande konvention: mycket vanliga (≥ 1/10), vanliga (≥ 1/100 till <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000 till <1/100), sällsynta (≥ 1/10 000 till <1/1 000), mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Tabell 2: Tabell över biverkningar hos patienter som behandlas med cemiplimab som monoterapi (n = 1198)

Organsystem

Grad 1–5

(Frekvens)

Grad 1–5 %

Grad 3–5 %

Infektioner och infestationer

Övre luftvägsinfektiona

Mycket vanliga

10,3

0,3

Urinvägsinfektionb

Vanliga

8,4

2,3

Blodet och lymfsystemet

Anemi

Mycket vanliga

15,5

5,4

Immunsystemet

Infusionsrelaterade reaktioner

Vanliga

3,0

0

Sjögrens syndrom

Mindre vanliga

0,2

0

Immunologisk trombocytopeni

Sällsynta

< 0,1

0

Avstötning av transplanterat organc

Ingen känd frekvens

--

--

Endokrina systemet

Hypotyreosd

Vanliga

7,0

< 0,1

Hypertyreos

Vanliga

3,1

0

Tyreoidite

Mindre vanliga

0,5

0

Binjurebarksvikt

Mindre vanliga

0,3

0,3

Hypofysitf

Mindre vanliga

0,4

0,3

Diabetes mellitus typ 1g

Sällsynta

< 0,1

< 0,1

Centrala och perifera nervsystemet

Huvudvärk

Vanliga

7,7

0,3

Perifer neuropatih

Vanliga

1,4

< 0,1

Meningiti

Sällsynta

< 0,1

< 0,1

Encefalit

Sällsynta

< 0,1

< 0,1

Paraneoplastisk encefalomyelit

Sällsynta

< 0,1

< 0,1

Myasthenia gravis

Sällsynta

< 0,1

0

Kronisk inflammatorisk demyelerande polyradikuloneuropati

Sällsynta

< 0,1

0

Ögon

Keratit

Sällsynta

< 0,1

0

Hjärtat

Myokarditj

Mindre vanliga

0,4

0,3

Perikarditk

Mindre vanliga

0,3

0,2

Blodkärl

Hypertensionl

Vanliga

5,6

2,4

Metabolism och nutrition

Minskad aptit

Mycket vanliga

13,0

0,6

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Hostam

Mycket vanliga

11,4

0,2

Dyspnén

Vanliga

9,6

1,3

Pneumonito

Vanliga

3,4

1,1

Magtarmkanalen

Diarré

Mycket vanliga

15,9

0,7

Illamående

Mycket vanliga

14,6

0,2

Förstoppning

Mycket vanliga

12,2

0,2

Buksmärtap

Mycket vanliga

10,9

0,8

Kräkningar

Vanliga

9,9

0,3

Kolitq

Vanliga

2,1

0,8

Stomatit

Vanliga

1,7

< 0,1

Immunmedierad gastrit

Sällsynta

0,1

0

Lever och gallvägar

Hepatitr

Vanliga

2,8

1,8

Hud och subkutan vävnad

Utslags

Mycket vanliga

20,8

1,8

Klådat

Mycket vanliga

12,5

0,2

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Muskuloskeletal smärtau

Mycket vanliga

27,9

1,7

Artritv

Mindre vanliga

0,9

0,2

Muskelsvaghet

Mindre vanliga

0,3

0

Myositw

Mindre vanliga

0,2

0

Polymyalgi reumatika

Sällsynta

< 0,1

0

Njurar och urinvägar

Nefritx

Vanliga

1,3

0,2

Icke-infektiös cystit

Ingen känd frekvens

-

-

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Utmattningy

Mycket vanliga

29,0

2,6

Pyrexiz

Vanliga

8,7

0,3

Undersökningar

Förhöjt ALAT

Vanliga

4,4

0,6

Förhöjt ASAT

Vanliga

4,3

0,8

Förhöjt alkaliskt fosfat i blod

Vanliga

2,0

0,3

Förhöjt blod-kreatinin

Vanliga

1,6

0

Förhöjt tyreoideastimulerande hormon i blod

Mindre vanliga

0,8

0

Förhöjda transaminaser

Mindre vanliga

0,4

< 0,1

Förhöjt bilirubin i blod

Mindre vanliga

0,3

< 0,1

Minskat tyreoideastimulerande hormon i blod

Sällsynta

< 0,1

0

Version v.4.03 av NCI CTCAE användes för att gradera toxicitet.

a. Övre lungvägsinfektion innefattar övre lungvägsinfektion, nasofaryngit, sinusit, rinit, viral övre lungvägsinfektion, faryngit och lungvägsinfektion.

b. Urinvägsinfektion innefattar urinvägsinfektion, cystit, pyelonefrit, njurinfektion, akut pyelonefrit, bakteriell urinvägsinfektion och urosepsis.

c. Händelse efter marknadsföring.

d. Hypotyreos innefattar hypotyreos och immunmedierad hypotyreos.

e. Tyreoidit innefattar tyreoidit och autoimmun tyreoidit.

f. Hypofysit inkluderar hypofysit och lymfotisk hypofysit.

g. Diabetes mellitus typ 1 innefattar diabetisk ketoacidos och diabetes mellitus typ 1 h. Perifer neuropati innefattar perifer neuropati, perifer sensorisk neuropati, neurit, parestesi, perifer motorisk neuropati och polyneuropati.

i. Meningit innefattar aseptisk meningit j. Myokardit innefattar autoimmun myokardit, immunmedierad myokardit och myokardit.

k. Perikardit innefattar autoimmun perikardit och perikardit.

l. Hypertension innefattar hypertension och hypertensiv kris.

m. Hosta innefattar hosta, produktiv hosta och ”baksnuva” upper airway cough syndrome (UACS).

n. Dyspné innefattar dyspné och ansträngningsutlöst dyspné.

o. Pneumonit innefattar pneumonit, immunmedierad pneumonit och interstitiell lungsjukdom.

p. Buksmärta innefattar buksmärta, övre buksmärta, lägre buksmärta, obehagskänsla i buken och gastrointestinal smärta.

q. Kolit innefattar kolit, autoimmun kolit, enterokolit och immunmedierad enterokolit.

r. Hepatit innefattar autoimmun hepatit, immunmedierad hepatit, onormal leverfunktion, hepatit, hepatotoxicitet, leversvikt och hepatocellulär skada.

s. Utslag innefattar utslag, makulopapulöst utslag, dermatit, erytem, bullös dermatit, erytematöst utslag, pruritiskt utslag, pemfigoid, psoriasis, makulöst utslag, autoimmun dermatit, acneiform dermatit, atopisk dermatit, läkemedelsutslag, papulöst utslag, hudreaktion, urtikaria, allergisk dermatit, exfoliativ dermatit, , generaliserad exfoliativ dermatit, dyshidrotiskt eksem, erythema multiforme, lichen planus, parapsoriasis och hudtoxicitet.

t. Pruritus innefattar pruritus och allergisk pruritus.

u. Muskuloskeletal smärta innefattar artralgi, ryggsmärta, smärta i extremitet, myalgi, muskuloskeletal smärta, nacksmärta, muskuloskeletal styvhet, muskuloskeletal bröstsmärta, ryggradssmärta, skelettsmärta och muskuloskeletalt obehag.

v. Artrit innefattar artrit och polyartrit w. Myosit innefattar myosit och dermatomyosit.

x. Nefrit innefattar akut njurskada, nefrit, toxisk nefropati och njursvikt.

y. Utmattning innefattar utmattning, asteni och sjukdomskänsla.

z. Pyrexi inkluderar pyrexi, hypertermi och hyperpyrexi.

Beskrivning av utvalda biverkningar

De utvalda biverkningarna som beskrivs nedan baseras på säkerhetsdata från cemiplimab som monoterapi hos 1198 patienter i kliniska studier.

Immunmedierade biverkningar (se avsnitt Dosering och avsnitt Varningar och försiktighet)


Immunmedierad pneumonit

Immunmedierad pneumonit inträffade hos 32 (2,7 %) av 1198 patienter som fick cemiplimab varav 4 (0,3 %) patienter med immunmedierad pneumonit av grad 4, och 7 (0,6 %) patienter med immunmedierad pneumonit av grad 3. Immunmedierad pneumonit ledde till permanent utsättning av cemiplimab för 16 (1,3 %) av 1198 patienter. Bland de 32 patienterna med immunmedierad pneumonit var mediantiden till insjuknande 2,5 månader (intervall: 7 dagar till 22,2 månader) och mediandurationen för pneumonit var 1,1 månader (intervall: 5 dagar till 16,9 månader). Tjugosju av de 32 patienterna (84,4 %) fick höga doser av kortikosteroider under en mediantid på 15 dagar (intervall: 1 dag till 5,9 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 20 (62,5 %) av 32 patienter tillfrisknat från pneumonit.


Immunmedierad kolit

Immunmedierad diarré eller kolit inträffade hos 25 (2,1 %) av 1198 av de cemiplimab-behandlade patienterna varav 10 (0,8 %) med immunmedierad diarré eller kolit av grad 3. Immunmedierad diarré eller kolit ledde till permanent utsättning av cemiplimab hos 5 (0,4 %) av 1198 patienter. Bland de 25 patienterna med immunmedierad diarré eller kolit var mediantiden till insjuknande 3,7 månader (intervall: 1 dag till 16,6 månader) och mediandurationen för immunmedierad diarré eller kolit var 2,1 månader (intervall: 4 dagar till 26,8 månader). Arton av de 25 patienterna (72,0 %) med immunmedierad diarré eller kolit fick höga doser av kortikosteroider under en mediantid på 22 dagar (intervall: 2 dagar till 5,2 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 14 (56,0 %) av de 25 patienterna blivit av med immunmedierad diarré eller kolit.


Immunmedierad hepatit

Immunmedierad hepatit inträffade hos 29 (2,4 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 1 (< 0,1 %) patient med immunmedierad hepatit av grad 5, 4 (0,3 %) patienter med grad 4 och 20 (1,7 %) patienter med grad 3. Immunmedierad hepatit ledde till permanent utsättning av cemiplimab hos 18 (1,5 %) av 1198 patienter. Bland de 29 patienterna med immunmedierad hepatit var mediantiden till insjuknande 2,8 månader (intervall: 7 dagar till 22,5 månader) och hepatitens medianduration var 2,3 månader (intervall: 5 dagar till 7,6 månader). Tjugofem av de 29 patienterna (86,2 %) med immunmedierad hepatit fick höga doser av kortikosteroider under en mediantid på 22 dagar (intervall: 2 dagar till 3,1 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 10 (34,5 %) av 29 patienter tillfrisknat från immunmedierad hepatit.


Immunmedierade endokrinopatier

Hypotyreos förekom hos 84 (7,0 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab, inklusive 1 (< 0,1%) patient med hypotyreos grad 3. Tre (0,3 %) av 1198 patienter avbröt cemiplimab-behandlingen på grund av hypotyreos. Bland de 84 patienterna med hypotyreos var mediantiden till insjuknande 4,1 månader (intervall: 15 dagar till 18,9 månader) med en medianduration på 9,2 månader (intervall: 1 dag till 37,1 månader) Vid tiden för avslutad insamling av data hade 5 (6,0 %) av de 84 patienterna tillfrisknat från hypotyreos.


Hypertyreos förekom hos 37 (3,1 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 11 (0,9 %) patienter med hypertyreos grad 2. Ingen patient behövde avbryta cemiplimab-behandlingen på grund av hypertyreos. Bland de 37 patienterna med hypertyreos var mediantiden till insjuknande 1,9 månader (intervall: 20 dagar till 23,8 månader) och mediandurationen var 1,9 månader (intervall: 9 dagar till 32,7 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 20 (54,1 %) av de 37 patienterna tillfrisknat från hypertyreos.


Tyreoidit förekom hos 6 (0,5 %) av de 1198 patienterna som fick cemiplimab, inklusive 3 (0,3 %) patienter med tyreoidit av grad 2. Ingen patient avbröt cemiplimab på grund av tyreoidit. Vid tiden för avslutad insamling av data hade 1 (16,7 %) av de 6 patienterna tillfrisknat från tyreoidit.


Binjurebarksvikt förekom hos 4 (0,3 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 4 (0,3 %) patienter med binjurebarksvikt av grad 3. En (< 0,1 %) av 1198 patienter behövde permanent avbryta cemiplimab-behandlingen på grund av binjurebarksvikt. Bland de 4 patienterna med binjurebarksvikt var mediantiden till insjuknandet 9,2 månader (intervall: 4,2 månader till 18,3 månader) och mediandurationen var 5,0 månader (intervall: 22 dagar till 6,1 månader). En av de 4 patienterna (25,0 %) fick höga doser av kortikosteroider. Vid tiden för avslutad insamling av data hade 1 (25,0 %) av de 4 patienterna tillfrisknat från binjurebarksvikt.


Immunmedierad hypofysit förekom hos 5 (0,4 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab inklusive 3 (0,3 %) patienter med immunmedierad hypofysit av grad 3. En (< 0,1 %) av 1198 patienter avbröt behandlingen med cemiplimab på grund av hypofysit. Bland de 5 patienterna med hypofysit var mediantiden till debut 7,4 månader (intervall: 2,6 månader till 7,7 månader) med en medianduration på 1,5 månader (intervall 9 dagar till 24,1 månader). En av de 5 patienterna (20,0 %) fick höga doser av kortikosteroider. Vid tiden för avslutad insamling av data hade 1 (20 %) av de 5 patienterna tillfrisknat från hypofysit.,


Diabetes mellitus typ 1 utan alternativ sjukdomsorsak förekom hos 1 (< 0,1 %) av 1198 patienter (grad 4).


Immunmedierade hudbiverkningar

Immunmedierade hudbiverkningar förekom hos 22 (1,8 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 11 (0,9 %) patienter med immunmedierade hudbiverkningar av grad 3. Tre (0,3 %) av 1198 patienter behövde permanent avbryta cemiplimab-behandlingen på grund av immunmedierade hudbiverkningar. Bland de 22 patienterna med immunmedierade hudbiverkningar var mediantiden till insjuknandet 2,0 månader (intervall: 2 dagar till 17,0 månader) och mediandurationen var 3,5 månader (intervall: 8 dagar till 32,4 månader). Sexton av 22 patienter (72,7 %) med immunmedierade hudbiverkningar fick höga doser av kortikosteroider under en mediantid på 8 dagar (intervall: 1 dag till 2,6 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 14 (63,6 %) av 22 patienter tillfrisknat från hudbiverkningarna.


Immunmedierad nefrit

Immunmedierad nefrit förekom hos 8 (0,7 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 1 (< 0,1 %) patient med immunmedierad nefrit av grad 5, och 1 (< 0,1 %) patient med av grad 3. Immunmedierad nefrit ledde till permanent utsättning av cemiplimab för 2 (0,2 %) av 1198 patienter. Bland de 8 patienterna med immunmedierad nefrit var mediantiden till insjuknande 2,0 månader (intervall: 14 dagar till 5,6 månader) och mediandurationen var 1,2 månader (intervall: 9 till 5,5 månader). Sex av de 8 patienter (75 %) med immunmedierad nefrit fick höga doser av kortikosteroider under en mediantid på 16 dagar (intervall: 3 dagar till 1,3 månader). Vid tiden för avslutad insamling av data hade 6 (75 %) av de 8 patienterna tillfrisknat från immunmedierad nefrit.


Andra immunmedierade biverkningar

Följande kliniskt signifikanta, immunmedierade biverkningar förekom hos färre än 1 % av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab som monoterapi. Biverkningarna var av grad 3 eller lägre, om inget annat anges:


Centrala och perifera nervsystemet: aseptisk meningit , paraneoplastisk encefalomyelit (grad 5), kronisk inflammatorisk demyelinerande polyradikuloneuropati, encefalit, myastenia gravis, perifer neuropatia.

Hjärtat: myokarditb (grad 5), perikarditc

Immunsystemet: immun trombocytopeni

Muskuloskeletala systemet och bindväv: Artralgi, artritd, muskelsvaghet, myalgi, myosite, polymyalgia reumatika, Sjögrens syndrom

Ögon: keratit

Magtarmkanalen: stomatit, immunmedierad gastrit

a.  inklusive neurit, perifer neuropati och polyneuropati

b.  inklusive autoimmun myokardit, immunmedierad myokardit och myokardit

c.   inklusive autoimmun perikardit och perikardit

d.  inklusive artrit och polyartrit

e    inklusive myosit och dermatomyosit


Följande ytterligare immunmedierade biverkningar observerades hos patienter som fick en kombinationsterapi i kliniska studier: vaskulit, Guillain-Barrés syndrom, CNS-inflammation och meningit (grad 4), alla med frekvensen sällsynt.


Infusionsrelaterade reaktioner

Infusionsrelaterade reaktioner förekom hos 87 (7,3 %) av 1198 patienter som behandlades med cemiplimab varav 1 (0,1 %) patient med infusionsrelaterade reaktioner av grad 3. Infusionsrelaterade reaktioner ledde till permanent utsättning av cemiplimab för 1 (0,1 %) av patienterna. De vanligaste infusionsrelaterade reaktionerna var illamående, feber och kräkningar. Alla patienter återhämtade sig från de infusionsrelaterade reaktionerna.


Immunogenicitet

Liksom med alla läkemedelsproteiner finns en risk att utveckla immunogenicitet mot cemiplimab. I kliniska studier med 1029 patienter som behandlades med cemiplimab utvecklade 2,1 % av patienterna antikroppar i samband med behandlingen, varav cirka 0,3 % hade ett bestående immunsvar. Inga neutraliserande antikroppar observerades. Inga tecken sågs på förändrad farmakokinetik eller säkerhetsprofil med utveckling av anti-cemiplimab-antikroppar



Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

I händelse av överdosering bör patienterna övervakas noga avseende tecken eller symtom på biverkningar och lämpliga åtgärder ska vidtas för symtomatisk behandling.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Cemiplimab är en helt human, immunoglobulin G4 (IgG4), monoklonal antikropp, som binder till programmerad celldöd-1 receptorn (PD-1) och hämmar dess interaktion med liganderna PD-L1- och PD-L2. Bindning av PD-1 till liganderna PD-L1 och PD-L2, vilka uttrycks av antigenpresenterande celler och som även kan uttryckas av tumörceller och/eller andra celler i tumörens mikromiljö, resulterar i hämning av T-cellers funktion, inklusive proliferation, cytokinutsöndring och cytotoxisk aktivitet. Cemiplimab förstärker T-cellresponsen, inklusive anti-tumörresponsen, genom att blockera bindningen av PD-1 till liganderna PD-L1 och PD-L2.


Klinisk effekt och säkerhet


CSCC

Cemiplimabs effekt och säkerhet hos patienter med mCSCC (i lymfkörtlar eller distalt) eller laCSCC som inte var kandidater för kurativ kirurgi eller kurativ strålning, studerades i kliniska studien R2810-ONC-1540 (studie 1540). Studie 1540 var en fas 2, öppen multicenterstudie som rekryterat 193 patienter med metastaserad kutan skivepitelcancer (mCSCC) eller lokalt avancerad kutan skivepitelcancer (laCSCC) i grupp 1 till 3 med en sammanslagen mediantid till uppföljning på totalt 15,7 månader. Medianuppföljningstiden var 18,5 månader för gruppen med metastaserad kutan skivepitelcancer och dosering 3 mg/kg varannan vecka (grupp 1), 15,5 månader för gruppen med lokalt avancerad skivepitelcancer med dosering 3 mg/kg varannan vecka (grupp 2) och 17,3 månader för gruppen med metastaserad kutan skivepitelcancer med dosering 350 mg var tredje vecka (grupp 3). I en ytterligare kohort med 82 patienter med avancerad kutan skivepitelcancer (mCSCC och laCSCC) med dosering 350 mg var tredje vecka var medianuppföljningstiden 6,6 månader (grupp 6).


Patienter med något av följande var exkluderade: autoimmun sjukdom som krävt systemisk behandling med immunsuppressiva medel de senaste 5 åren, genomgången organtransplantation, pneumonit de senaste 5 åren, tidigare behandling med blockerare av PD-1-receptorn/PD-L1-liganden eller annan immunsuppressiv behandling, aktiv behandling av infektion inklusive känd infektion med humant immunbristvirus (HIV) eller aktiv infektion med hepatit B eller hepatit C virus, kronisk lymfatisk leukemi, hjärnmetastaser eller ECOG (Eastern Cooperative Oncology Group)-värde ≥ 2.


I studie 1540 fick patienterna cemiplimab intravenöst (IV) tills sjukdomsprogression sågs, oacceptabel toxicitet uppstod eller tills planerad behandling slutförts (3 mg/kg varannan vecka i 96 veckor eller 350 mg var tredje vecka i 54 veckor). Om patienterna med lokalt avancerad sjukdom uppvisade tillräcklig behandlingsrespons tilläts kurativ kirurgi. Tumörresponsutvärderingar utfördes var 8:e eller 9:e vecka (för patienter som fick 3 mg/kg varannan vecka respektive 350 mg var tredje vecka). Primärt effektmått i studie 1540 var bekräftad objektiv responsfrekvens (objective response rate; ORR) som utvärderades av oberoende centrala granskare. För patienter med kutan skivepitelcancer utan externt synliga lesioner bestämdes ORR med RECIST 1.1 (Response Evaluation Criteria in Solid Tumours). För patienter med externt synliga lesioner (laCSCC samt mCSCC), bestämdes ORR med ett samlingseffektmått som integrerade oberoende central granskning av radiologiska data (RECIST 1.1) och digitalt medicinskt fotografi (WHO-kriterier). Det viktigaste sekundära effektmåttet var responsduration enligt oberoende centrala granskare. Andra sekundära effektmått inkluderade ORR och responsduration enligt prövarens utvärdering (PU), progressionsfri överlevnad (progression free survival; PFS) enligt PCG och enligt PU, total överlevnad (overall survival; OS), komplett responsfrekvens (complete response rate; CR) enligt oberoende centrala granskare och förändrad poäng för patientrapporterat utfall enligt EORTC:s (European Organisation for Research and Treatment of Cancer) livskvalitetsformulär (EORTC QLQ-C30).


I studie 1540 presenteras resultaten i tabell 3 för 193 patienter i grupp 1 till 3 varav 115 hade metastaserad kutan skivepitelcancer och 78 hade lokalt avancerad kutan skivepitelcancer. Medelåldern var 72 år (intervall: 38–96). 78 patienter (40,4 %) var 75 år eller äldre, 66 patienter (34,2 %) var 65–74 år och 49 patienter (25,4 %) var yngre än 65 år. Av patienterna var 161 (83,4 %) män och totalt 187 (96,9 %) var kaukasier, ECOG-värdena var 0 (44,6 %) och 1 (55,4 %). 33,7 % av patienterna hade tidigare fått minst en systemisk anticancerbehandling, 90,2 % hade tidigare genomgått en cancerrelaterad operation och 67,9 % av patienterna hade tidigare fått strålbehandling. Bland patienterna med metastaserad kutan skivepitelcancer hade 76,5 % metastaser i distala organ och 22,6 % hade endast metastaser i lymfkörtlar.


Tabell 3: Effektresultat – studie 1540 – metastaserad kutan skivepitelcancer (CSCC) per doseringsgrupp samt lokalt avancerad skivepitelcancer (CSCC)

Effektmått

mCSCC

cemiplimab:
3 mg/kg varannan vecka

(Grupp 1)

(n = 59)

laCSCC

cemiplimab:
3 mg/kg varannan vecka

(Grupp 2)

(n = 78)

mCSCC

cemiplimab:
350 mg var tredje vecka

(Grupp 3)

(n = 56)

Datum för insamling av data var 11 oktober 2020 för patienterna i grupp 1 till 3.

KI: konfidensintervall, OCG: Oberoende central granskning; NR: Not Reached (Inte uppnått), NE: Not evaluable (icke utvärderbar): +: Pågående vid sista utredningen.


a. I Grupp 1, 2, och 3 var mediandurationen för uppföljning 18,5, 15,5 respektive 17,3 månader.

b. Inkluderade endast patienter med fullständig läkning av tidigare kutana problem; patienterna med laCSCC i studie 1540 krävde biopsi för att bekräfta CR.

c. Baserat på uppskattning enligt Kaplan Meier.


ICR

ICR

ICR

Bekräftad objektiv responsfrekvens (ORR) a




ORR

50,8 %

44,9 %

46,4 %

95% KI för ORR

(37,5; 64,1)

(33,6; 56,6)

(33,0; 60,3)

Komplett respons (CR)b

20,3 %

12,8 %

19,6%

Partiell respons (PR)

30,5 %

32,1 %

26,8 %

Stabil sjukdom (Stable disease; SD)

15,3 %

34,6 %

14,3 %

Progressiv sjukdom (Progressive disease; PD)

16,9 %

12,8 %

25 %





Responsduration (DOR)




Medianc (månader)

(95 % KI)

NR

(20,7, NE)

NR

(18,4, NE)

NR

(NE, NE)

Intervall (månader)

2,8-38,9+

1,9-39,4+

4,2–29,7+

Patienter med DOR ≥ 6 månader, %

93,3 %

85,7 %

96,2 %





Tid till respons (TTR)




Median (månader) intervall (min:max)

1,9

(1,7: 21,8)

2,1

(1,8: 8,8)

2,1

(2,0: 22,8)





Progressionsfri överlevnad (PFS)a, c




6 månader

(95% KI)

65,8 %

(51,8; 76,7)

72,4 %

(60,1; 81,5

60,0 %

(45,9; 71,5)

12 månader

(95% KI)

53,0 %

(39,0; 65,1)

60,5 %

(47,5; 71,3)

52,4 %

(38,4; 64,6)





Total överlevnad (OS)a, c




12 månader

(95% KI)

81,3 %

(68,7; 89,2)

91,8 %

(82,6; 96,2

72,5 %

(58,6; 82,5)


Effekt och PD-L1 status

Klinisk aktivitet observerades oberoende av tumörens PD-Ll-expressionsstatus.


BCC

Säkerhet och effekt för cemiplimab hos patienter med laBCC eller mBCC som progredierat på HHI-behandling, var intoleranta mot tidigare HHI-behandling,

eller hade inte bättre än SD efter 9 månader på HHI-behandling (behandlingsavbrott inte inräknat) utvärderades i studie 1620, en öppen, icke-randomiserad multicenterstudie. Studien exkluderade patienter med autoimmun sjukdom som krävde systemisk behandling med immunsuppressiva medel inom 5 år, organtransplantation i anamnesen, tidigare behandling med anti-PD-1/PD-L1-behandling eller annan behandling med immunkontrollpunktshämmare, HIV-, hepatit B- eller hepatit C-infektion eller ECOG-prestationsstatus (PS) ≥ 2.


Patienterna fick cemiplimab 350 mg intravenöst (IV) var tredje vecka under 5 cykler på 9 veckor följt av 4 cykler på 12 veckor i upp till 93 veckors behandling. Behandlingen fortgick till sjukdomsprogression, oacceptabel toxicitet eller avslutad planerad behandling. Tumörstatus utvärderades var nionde vecka under cyklerna 1 till 5 och var tolfte vecka under cyklerna 6 till 9. De främsta IRC-bedömda effektmåtten bekräftades för ORR och DOR. Sekundära effektmått inkluderade ORR och DOR av IA, PFS, OS, CR av ICR och tid till svar. För patienter med mBCC utan externt synliga målskador bestämdes ORR av RECIST 1.1. För patienter med mBCC externt synliga målskador (laBCC och mBCC) bestämdes ORR genom ett sammansatt kombinerat effektmått som integrerade ICR bedömningar av radiologiska data (RECIST 1.1) och digital medicinsk fotografering (WHO-kriterier).


Totalt 119 patienter med avancerad BCC inkluderades i effektanalysen för studie 1620 varav 84 patienter med laBCC och 35 patienter med mBCC.


I gruppen laBCC var medianåldern 70 år (intervall: 42 till 89): 31 (37 %) patienter var < 65 år och 53 (63 %) var 65 år eller äldre. Sammanlagt 56 (67 %) var män och 57 (68 %) var vita; ECOG PS var 0 (61 %) och 1 (39 %). 83 % av patienterna hade genomgått minst 1 tidigare cancer-relaterad operation och 35 % av patienterna hade > 3 tidigare cancer-relaterade operationer (median: 3 operationer, intervall: 1 till 43). 50 % av patienterna hade genomgått minst 1 tidigare anti-cancer strålbehandling (RT) (median: 1,0 RT, intervall: 1 till 6).


I gruppen mBCC var medianåldern 65 år (intervall: 38 till 90: 17 (49 %) patienter var < 65 år och 18 (51 %) var 65 år eller äldre. Sammanlagt 25 (71 %) var män och 28 (80 %) var vita; ECOG PS var 0 (57 %) och 1 (43 %). 80 % av patienterna hade genomgått minst 1 tidigare cancer-relaterad operation och 37 % av patienter hade > 3 tidigare cancer-relaterade operationer (median: 3.0 operationer, intervall: 1 till 7). 63 % av patienterna hade fått minst 1 tidigare anti-cancer strålbehandling (RT) (median: 1,0 RT, intervall: 1 till 4).


Alla 119 patienterna hade tidigare behandlats med en HHI och 11 % (13/119) av patienterna hade tidigare behandlats med både vismodegib och sonidegib (som separata behandlingslinjer). Av de 84 laBCC patienterna, avbröt 71 % (60/84) av patienterna HHI-behandlingen på grund av sjukdomsprogression, 38 % (32/84) av patienterna avbröt HHI-behandlingen på grund av intolerans och 2 % (2/84) avbröt endast på grund av brist på behandlingssvar. Av de 35 mBCC patienterna, avbröt 77 % (27/35) av patienterna HHI-behandlingen på grund av sjukdomsprogression, 31 % (11/35) av patienterna avbröt HHI-behandlingen på grund av intolerans och 9 % (3/35) avbröt endast på grund av brist på behendlingssvar. Forskarna kunde välja mer än en orsak för utsättning av tidigare HHI-behandling för en enskild patient.


Effekten presenteras i tabell 4.

Tabell 4: Effektresultat från studie 1620

Effektmått

laBCC

cemiplimab 350 mg var tredje vecka

mBCC

cemiplimab 350 mg var tredje vecka

n = 84

n = 35

ICR

IA

Bästa helhetsrespons (BOR)a, b, c

Objektiv responsfrekvens

(ORR: CR+ PR) (95 % KI)

27 (32,1 %)

(22,4; 43,2)

10 (28,6 %)

(14,6; 46,3)

Komplett responsfrekvens (CR)d (95 % KI)

6 (7,1 %)

(2,7 14,9)

1 (2,9 %)

(0,1 14,9)

Partiell responsfrekvens (PR)

21 (25,0 %)

9 (25,7 %)

Sjukdomsprogressionsfrekvens (PD)

9 (10,7 %)

9 (25,7 %)

Responsduration (DOR)

n = 27 respondenter

n = 10 respondenter

Mediane(månader)

(95 % KI)

NR

(15,5, NE)

NR

(4,3, NE)

Intervall (observerade)(månader)

1,9–25,8+

4,3–25,1+

Patienter med DOR ≥ 6 månader, %e

(95 % KI)

91,7%

(70,6; 97,8)

90,0%

(47,3; 98,5)

Tid till svar (TTR)

n = 27 respondenter

n = 10 respondenter

Median (månader

(Intervall)

4,3

(2,1–21,4)

4,1

(2,1–8,2)

KI: konfidensintervall; +: Anges som pågående vid senaste bedömning; ICR: Oberoende central granskning,

IA: Forskarbedömd; NR: Inte uppnådd; NE Inte mätbart

a. Medianduration för uppföljning: laBCC: 15,9 månader, mBCC: 8,5 månader

b. Inkluderar 2 laBCC patienter som uppfyllde inklusionskriterierna enbart på grundval av “inte bättre än stabil sjukdom (SD) efter 9 månader av HHI-behandling”. BOR resultat av ICR där SD för 1 patient och NE för 1 patient.

c. Inkluderar 3 mBCC som uppfyllde inklusionskriterierna enbart på grundval av “inte bättre än SD efter 9 månader av HHI-behandling”. BOR resultat av IA där PR för 1 patient och PD för 2 patienter.

d. För lokalt avancerade BCC-patienter i studie 1620 krävdes biopsi för att bekräfta fullständigt svar.

e. Baserat på Kaplan Meier-estimat.

Effekt och PD-L1 status

Klinisk aktivitet observerades oberoende av tumörens PD-Ll-expressionsstatus.


NSCLC

Säkerhet och effekt för cemiplimab jämfört med platinabaserad dubbel kemoterapi hos patienter med lokalt avancerad NSCLC som inte var kandidater för definitiv kemostrålbehandling eller med metastaserad NSCLC som uttryckte PD-L1 i ≥ 50 % av tumörcellerna, med användning av PD-L1 IHC 22C3 pharmDx-analys utvärderades i studie 1624, en randomiserad, öppen, multicenter studie.


Totalt 710 patienter inkluderades.

Studien utesluter patienter med EGFR-, ALK- eller ROS1-genomiska tumöravvikelser, ECOG-prestationspoäng (PS) ≥ 2, medicinska tillstånd som krävde systemisk immunsuppression, okontrollerad infektion med hepatit B (HBV) eller hepatit C (HCV) eller humant immunbristvirus (HIV), historia av interstitiell lungsjukdom, som aldrig varit rökare eller som hade en autoimmun sjukdom som krävt systemisk terapi inom två år före behandling i studien. Behandling av hjärnmetastaser var tillåten och patienter kunde inkluderas om de erhållit adekvat behandling och återgått till neurologisk status vid baslinjen senast 2 veckor före randomisering. Radiologisk bekräftelse av stabilitet eller respons krävdes inte.

Randomiseringen stratifierades av histologi (icke skvamösa vs skvamösa) och geografiska regioner (Europa, Asien eller resten av världen). Patienterna randomiserades (1:1) att få cemiplimab 350 mg intravenöst (IV) var tredje vecka i 108 veckor eller prövarens val av följande platinabaserad dublett kemoterapi under 4 till 6 cykler: paklitaxel + cisplatin eller karboplatin; gemcitabin + cisplatin eller karboplatin; eller pemetrexed + cisplatin eller karboplatin följt av valbart pemetrexed underhåll (denna behandling rekommenderades inte för patienter med skvamös NSCLC).


Behandlingen med cemiplimab fortgick tills RECIST 1.1-definierad sjukdomsprogression eller oacceptabel toxicitet eller upp till 108 veckor. Patienter som erfarit oberoende granskningskommitté (independent review committee (IRC))-bedömd RECIST 1.1-definierad sjukdomsprogression med cemiplimab-behandling fick fortsätta behandlingen med cemiplimab med ytterligare 4 cykler av histologispecifik kemoterapi tills vidare sjukdomsprogression observerades. Patienter som erfor IRC-bedömd RECIST 1.1-definierad sjukdomsprogression med kemoterapibehandling fick cemiplimab-behandling tills vidare progression, oacceptabel toxicitet eller upp till 108 veckor. Av de 203 patienter som randomiserades att få kemoterapi som hade IRC-bedömd RECIST 1.1-definierad sjukdomsprogression gick 150 (73,9 %) över till behandling med cemiplimab. Var nionde vecka utvärderades tumörstatus. Primära effektmått var total överlevnad (overall survival, OS) och progressionsfri överlevnad (progression free survival; PFS) som bedömts av blindad IRC med hjälp av RESIST 1.1. Ett viktigt sekundärt effektmått var objektiv responsfrekvens (objective response rate; ORR).


Bland de 710 patienterna var baslinjekarakteristika: medianålder 63 år (45 % var 65 eller äldre), 85 % män, 86 % vita, ett ECOG prestationspoäng 0 och 1 hos 27 % respektive 73 % och 12 % med historia av hjärnmetastaser. Sjukdomskarakteristika var lokalt avancerade (16 %), metastatiska (84 %), skvamösa (44%) och icke-skvamösa (56 %).


Studien visade statistiskt signifikant förbättring i OS och PFS för patienter som randomiserades till cemiplimab jämfört med kemoterapi.


Effekten presenteras i tabell 5, bild 1 och bild 2.

Tabell 5: Effektresultat från studie 1624 i icke-småcellig lungcancer

Effektmåtta

Cemiplimab

350 mg var tredje vecka

n = 356

Kemoterapi

n = 354

Total överlevnad (OS)

Antal dödsfall (%)

108 (30,3)

141 (39,8)

Median i månader (95 % KI)b

22, (17,7 NE)

14,3 (11,7; 19,2)

Riskförhållande (95 % KI)c

0,68 (0,53; 0,87)

p-värded

0,0022

OS frekvens vid 12 månader (95 % KI)b

70 % (64; 75)

56 % (49; 62)

Progressionsfri överlevnad (PFS)

Antal händelser (%)

201 (56,5)

262 (74,0)

Median i månader (95 % KI)b

6,2 (4,5; 8,3)

5,6 (4,5; 6,1)

Riskförhållande (95 % KI)c

0,59 (0,49; 0,72)

PFS frekvens vid 12 månader (95 % KI)b

38 % (32,44)

7 % (4,11)

Objektiv responsfrekvens (%)e

ORR (95 % KI)

36,5 (31,5; 41,8)

20,6 (16,5; 25,2)

Komplett responsfrekvens (CR)

3,1

0,8

Partiell responsfrekvens (PR)

33,4

19,8

Responsduration

n = 130 respondenter

n = 73 respondenter

Median (månader)b

21,0

6,0

Intervall (månader)

(1,9 + - 23,3+)

6,0 (1,3+ - 16,5+)

Patienter med observerat DOR ≥ 6 månader, %

69 %

41 %

+: Pågående respons

a. Median duration för uppföljning: Cemiplimab: 13,1 månader; kemoterapi: 13,1 månader

b. Baserat på Kaplan-Meier estimat

c. Baserat på stratifierad proportionell riskmodell

d. Baserat på tvåsidigt p-värde

e. Baserat på Clopper-Pearsons exakta konfidensintervall

Figur 1: Kaplan-Meier-kurva för OS

Kaplan-Meier-kurva för OS

Figur 2: Kaplan-Meier-kurva för PFS Kaplan-Meier-kurva för PFS

Äldre

Av de 1198 patienterna behandlade med cemiplimab i kliniska studier var 54,6 % (654/1198) yngre än 65 år, 26 % (312/1198) var 65 till yngre än 75 år och 19,4 % (232/1198) var 75 år eller äldre.


Inga övergripande skillnader i effekt observerades mellan äldre och yngre patienter. Det fanns en trend mot en högre frekvens av allvarliga biverkningar och avbrott på grund av biverkningar hos patienter 65 och äldre jämfört med patienter yngre än 65 år.


Pediatrisk population

Europeiska läkemedelsmyndigheten har senarelagt kravet att skicka in studieresultat för cemiplimab för alla grupper av den pediatriska populationen för behandling av alla sjukdomar som ingår i kategorin maligna neoplasmer, förutom de i hematopoetisk och lymfoid vävnad (information om pediatrisk användning finns i avsnitt Dosering).

Farmakokinetik

Plasmakoncentrationsdata från 1062 patienter med varierande solida tumörer som fått cemiplimab kombinerades i en farmakokinetisk populationsanalys.

Vid 350 mg var tredje vecka låg den genomsnittliga cemiplimab-koncentrationen vid steady state inom ett intervall av Ctrough på 61 mg/l och en koncentration vid slutet av infusion (Cmax) på 171 mg/l. Steady state utsättning uppnåddes efter cirka 4 månaders behandling.


Hos patienter med CSCC, är exponering för cemiplimab vid steady state vid 350 mg var tredje vecka (n= 53) och vid 3 mg/kg varannan vecka (n=135) likvärdig.


Absorption

Cemiplimab administreras intravenöst och har därmed fullständig biotillgänglighet.


Distribution

Cemiplimab distribueras huvudsakligen i blodomloppet med en distributionsvolym vid steady state (Vss) på 5,3 l. Median-Tmax inträffar i slutet av den 30 minuter långa infusionen.


Metabolism

Särskilda metabolismstudier har inte genomförts eftersom cemiplimab är ett protein. Cemiplimab förväntas brytas ner till små peptider och individuella aminosyror.


Eliminering

Cemiplimabs clearance är linjärt vid doser mellan 1 och 10 mg/kg givet varannan vecka. Efter första dosen är clearance ungefär 0,29 l/dag. Totalt clearance minskar med ungefär 29 % över tid, vilket ger ett clearance vid steady state (Clss) på 0,20 l/dag. Minskningen i clearance anses inte kliniskt relevant. Halveringstid inom doseringsintervallet vid steady state är 20,3 dagar.


Linjäritet/icke-linjäritet

För doseringsregimer på 1 till 10 mg/kg varannan vecka var cemiplimabs farmakokinetik linjär och dosproportionell, vilket tyder på mättnad av den systemiska målmedierade reaktionsvägen.


Särskilda patientgrupper

En populationsfarmakokinetisk anayls visar att följande faktorer inte har någon kliniskt relevant effekt på cemiplimabs exponering: ålder, kön, kroppsvikt, etnicitet, cancertyp, albuminnivå, nedsatt njurfunktion- och lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion.


Nedsatt njurfunktion

Påverkan av nedsatt njurfunktion på cemiplimabexponeringen utvärderades i en populationsfarmakokinetisk analys i patienter med lindrigt (CLcr 60 till 89 ml/min, n = 396), måttligt (CLcr 30 till 59 ml/min, n = 166) eller svårt (CLcr 15 till 29 ml/min, n = 74) nedsatt njurfunktion. Inga kliniskt relevanta skillnader i cemiplimabexponering sågs mellan patienter med nedsatt njurfunktion och patienter med normal njurfunktion. Cemiplimab har inte studerats hos patienter med CLcr < 21 ml/min (se avsnitt Dosering).


Nedsatt leverfunktion

Påverkan av nedsatt leverfunktion på cemiplimabexponeringen utvärderades i en populationsfarmakokinetisk analys hos patienter med lindrigt nedsatt leverfunktion (n = 22) (totalt bilirubin mer än 1,0-1,5 gånger övre normalvärdet och godtyckligt ASAT) och patienter med måttligt nedsatt leverfunktion (n = 3) (totalt bilirubin > 1,5 gånger övre normalvärdet upp till 3.0 gånger övre normalvärdet) och godtyckligt ASAT, kunde ingen kliniskt viktig skillnad i exponering ses jämfört med patienter med normal leverfunktion. Cemiplimab har inte studerats i patienter med svårt nedsatt leverfunktion. Det finns otillräckligt med data från patienter med svårt nedsatt leverfunktion för att kunna ge dosrekommendationer (se avsnitt Dosering).

Prekliniska uppgifter

Det har inte utförts några studier avseende cemiplimabs carcinogenicitet eller genotoxicitet.

Inga reproduktionsstudier på djur har utförts med cemiplimab (se avsnitt Graviditet). Som rapporterats i litteraturen spelar PD-1/PD-L1-signaleringsvägarna en roll under graviditeten genom att behålla immunologisk tolerans och studier har visat att hämning av PD-1 receptorn resulterar i för tidig terminering av graviditeten. Ökningen av missfall och/eller resorption hos djur med begränsat PD-L1-uttryck (knock-out- eller anti-PD1/PD-L1 monoklonala antikroppar) har setts hos både möss och apor. Dessa djurslag har liknande moder-foster relationer som hos människa.

Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

En ml koncentrat innehåller 50 mg cemiplimab.


Varje injektionsflaska innehåller 350 mg cemiplimab i 7 ml.


Cemiplimab produceras med rekombinant DNA-teknik i cellkultursuspension från kinesiska hamsterovarier (CHO).


Förteckning över hjälpämnen

L-histidin

L-histidinmonohydrokloridmonohydrat

Sackaros

L-prolin

Polysorbat 80

Vatten för injektionsvätskor

Blandbarhet

Då blandbarhetsstudier saknas får detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel, förutom de som nämns i avsnitt Hållbarhet, förvaring och hantering.

Miljöpåverkan

Cemiplimab

Miljörisk: Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.


Läs mer

Detaljerad miljöinformation

According to the European Medicines Agency guideline on environmental risk assessments for pharmaceuticals (EMA/CHMP/SWP/4447/00), vitamins, electrolytes, amino acids, peptides, proteins, carbohydrates, lipids, vaccines and herbal medicinal products are exempted because they are unlikely to result in significant risk to the environment.

Even though biomolecules are exempted from environmental risk classification it should be remembered that these molecules may be biologically active.


Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

Oöppnad injektionsflaska

3  år


Efter öppnandet

Läkemedlet ska spädas och injiceras direkt efter öppnandet (se avsnitt nedan för instruktioner om spädning av läkemedlet före administrering).


Efter spädning

Lösningen ska administreras direkt efter spädningen. Om den spädda lösningen inte ges direkt, kan den förvaras tillfälligt antingen:

  • i rumstemperatur upp till 25° C i högst 8 timmar från tiden för infusionsberedning till infusionsslut.
    Eller

  • i kylskåp, mellan 2 och 8° C i högst 24 timmar från tiden för spädning till infusionsslut. Får ej frysas. Låt lösningen uppnå rumstemperatur före administrering.


Särskilda förvaringsanvisningar

Oöppnad injektionsflaska

Förvaras i kylskåp (2-8 °C).


Får ej frysas.


Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.


Särskilda anvisningar för destruktion

Beredning och administrering

  • Syna läkemedlet efter partiklar och missfärgningar före administrering. LIBTAYO är klar till svagt opalskimrande, färglös till ljusgul lösning som kan innehålla spår av genomskinliga till vita partiklar

  • Kassera injektionsflaskan om lösningen är grumlig, missfärgad eller innehåller främmande partiklar utöver några få genomskinliga till vita partiklar.

  • Skaka inte injektionsflaskan.

  • Dra upp 7 ml (350 mg) från LIBTAYO-injektionsflaskan och för över det till en infusionspåse innehållande injektionsvätska med 9 mg/ml (0,9 %) natriumklorid eller 50 mg/ml (5 %) glukos. Blanda spädningen genom att försiktigt vända den upp och ner. Skaka inte lösningen. Den slutliga koncentrationen av spädningslösningen ska vara mellan 1 och 20 mg/ml.

  • LIBTAYO administreras genom intravenös infusion under 30 minuter genom en intravenös infart innehållande ett sterilt, icke-pyrogent, invändigt eller utvändigt filter med låg proteinbindningsgrad (porstorlek 0,2–5 µm).

  • Administrera inte andra läkemedel genom samma infart samtidigt.


LIBTAYO är endast avsett för engångsbruk. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Egenskaper hos läkemedelsformen

Koncentrat till infusionsvätska, lösning (sterilt koncentrat).


Klar till lätt opalskimrande, färglös till ljusgul lösning med pH 6,0 och en osmolalitet mellan 300 och 360 mmol/kg. Lösningen kan innehålla spår av genomskinliga till vita partiklar i en flaska för engångsbruk.

Förpackningsinformation

Koncentrat till infusionsvätska, lösning 350 mg (klar till lätt opalskimrande, färglös till ljusgul)
1 styck injektionsflaska (fri prissättning), EF

Hitta direkt i texten
Av