1 LÄKEMEDLETS NAMN
Tiogiva 18 mikrogram, inhalationspulver, hård kapsel
2 KVALITATIV OCH KVANTITATIV SAMMANSÄTTNING
Varje kapsel innehåller 21,7 mikrogram tiotropiumbromid motsvarande 18 mikrogram tiotropium.
Den levererade dosen (dosen som lämnar munstycket) är 10 mikrogram tiotropium.
Hjälpämne med känd effekt:
Varje kapsel innehåller 5,5 mg laktos (som monohydrat).
För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt 6.1.
3 LÄKEMEDELSFORM
Inhalationspulver, hård kapsel.
Genomskinliga, ofärgade hårda kapslar, som innehåller vitt inhalationspulver med ’T10’ tryckt på kapseln.
4 KLINISKA UPPGIFTER
4.1 Terapeutiska indikationer
Tiotropium är en bronkdilaterare för underhållsbehandling för lindring av symtom hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL).
4.2 Dosering och administreringssätt
Dosering
Den rekommenderade doseringen av tiotropiumbromid är inhalation av innehållet i en kapsel en gång per dygn via Tiogiva pulverinhalatorn vid ungefär samma tidpunkt.
Den rekommenderade dosen bör inte överskridas.
Tiotropiumbromidkapslarna är enbart avsedda för inhalation.
Tiotropiumbromidkapslarna får inte sväljas.
Tiogiva bör inhaleras via Tiogiva pulverinhalatorn.
Speciella patientgrupper:
Äldre patienter
Äldre patienter kan använda tiotropiumbromid i rekommenderad dos.
Nedsatt njurfunktion
Patienter med nedsatt njurfunktion kan använda tiotropiumbromid i rekommenderad dos. För patienter med måttlig till svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance ≤ 50 ml/min), se avsnitt 4.4 samt avsnitt 5.2.
Nedsatt leverfunktion
Patienter med nedsatt leverfunktion kan använda tiotropiumbromid i rekommenderad dos (se avsnitt 5.2).
Pediatrisk population
KOL
Det finns ingen relevant användning för en pediatrisk population (under 18 år) för indikationen enligt avsnitt 4.1.
Cystisk fibros
Säkerhet och effekt för Tiogiva 18 mikrogram för barn och ungdomar har inte fastställts. Inga data finns tillgängliga.
Administreringssätt/Bruksanvisning:
För att säkerställa korrekt administrering av läkemedlet bör patienten tränas, av läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, i hur inhalatorn används.
Inhalatorn är formgiven för Tiogiva kapslar. Tiogiva kapslar bör inhaleras via Tiogiva pulverinhalatorn.
Tiogiva pulverinhalator ska ersättas efter 6 månader, vilket motsvarar administrering av maximalt 180 kapslar.
Tiogiva pulverinhalatorn består av:
|
|
Att ta din dagliga dos läkemedel omfattar huvudsakligen 4 steg Steg 1. Öppna din Tiogiva pulverinhalator: |
|
|
|
|
|
Steg 2. Placera kapseln i din Tiogiva pulverinhalator: |
|
Ta ut en kapsel från blistret (ska göras omedelbart före användning, se ”Blisterhantering”) och placera kapseln i kammaren på din Tiogiva pulverinhalator. Kapseln kan placeras med valfri ände nedåt. |
|
Stäng munstycket bestämt mot den grå underdelen tills du hör ett klickljud. Lämna skyddslocket öppet. |
|
Steg 3. Gör hål i kapseln: |
|
|
|
Steg 4. Ta hela din dagliga dos (2 inhalationer från samma kapsel): |
|
|
|
Ta läkemedlet med din nästa inandning:
|
|
Rengöring av din Tiogiva pulverinhalator: |
|
Töm din Tiogiva pulverinhalator varje dag.
|
|
Rengör din Tiogiva pulverinhalator en gång i månaden. Det tar 24 timmar att lufttorka Tiogiva pulverinhalatorn efter du rengjort den, så gör ren den omedelbart efter användning, så den är klar att använda vid nästa dosering.
|
|
Blisterhantering |
|
Separera endast ett blister per dag från blisterkartan genom att riva längs perforeringen. |
|
Ta ut Tiogiva-kapseln från blistret:
|
|
|
4.3 Kontraindikationer
Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt 6.1 eller mot atropin eller dess derivat, t ex ipratropium eller oxitropium.
4.4 Varningar och försiktighet
Tiotropiumbromid är en bronkdilaterare för underhållsbehandling en gång per dygn. Det ska inte användas för inledande behandling vid akuta attacker av bronkospasm, t ex som vid behovsbehandling.
Omedelbara överkänslighetsreaktioner kan möjligen uppträda efter tillförsel av tiotropiumbromid inhalationspulver.
Som med andra läkemedel med antikolinerg aktivitet ska tiotropiumbromid användas med försiktighet hos patienter med trångvinkelglaukom, prostatahyperplasi eller blåshalsförträngning (se avsnitt 4.8).
Inhalationsläkemedel kan orsaka inhalationsutlöst bronkospasm.
Insättning av tiotropium ska ske med försiktighet till patienter som haft hjärtinfarkt under det senaste halvåret; någon form av instabil eller livshotande hjärtarytmi eller hjärtarytmi som krävt intervention eller förändring av läkemedelsbehandlingen det senaste året; sjukhusinläggning på grund av hjärtsvikt (NYHA klass III eller IV) under det senaste året. Dessa patienter exkluderades från de kliniska prövningarna och dessa tillstånd kan påverkas av den antikolinerga verkningsmekanismen.
Eftersom plasmakoncentrationen ökar med minskad njurfunktion hos patienter med måttlig till svår njurfunktionsnedsättning (kreatininclearance ≤ 50 ml/min) ska tiotropiumbromid användas endast om den förväntade nyttan uppväger den potentiella risken. Det finns ingen erfarenhet av långtidsbehandling av patienter med svår njurfunktionsnedsättning (se avsnitt 5.2).
Patienterna ska uppmärksammas på att de ska undvika att få pulver i ögonen. De ska informeras om att detta kan utlösa eller förvärra trångvinkelglaukom, framkalla smärta eller obehag i ögonen; övergående dimsyn, halo- eller färgfenomen tillsammans med röda ögon beroende på svullnad i konjunktiva och ödem i kornea. Patienterna ska avbryta behandlingen med tiotropiumbromid och kontakta läkare omedelbart om en kombination av några av dessa ögonsymtom uppträder.
Muntorrhet till följd av antikolinergika kan vid långtidsbehandling öka risken för karies.
Tiotropiumbromid ska inte användas oftare än en gång per dygn (se avsnitt 4.9).
Tiogiva kapslar innehåller 5,2 mg laktos (motsvarande 5,5 mg laktosmonohydrat). Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukosgalaktosmalabsorption. Hjälpämnet laktosmonohydrat kan innehålla små mängder av mjölkprotein som kan orsaka allergiska reaktioner.
4.5 Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner
Någon formell interaktionsstudie har inte genomförts. Tiotropiumbromid inhalationspulver har dock använts tillsammans med andra läkemedel utan kliniska tecken på interaktioner. De läkemedel som använts är beta-agonister, metylxantiner, orala och inhalerade steroider; dvs läkemedel som ofta används vid behandling av KOL.
Samtidig användning av långverkande betaagonister (LABA) eller inhalerade kortikosteroider har inte setts påverka exponeringen av tiotropium.
Samtidig tillförsel av tiotropiumbromid och andra antikolinerga läkemedel har inte undersökts och rekommenderas därför inte.
4.6 Fertilitet, graviditet och amning
Graviditet
Det finns mycket begränsade data från användning av tiotropium hos gravida. Djurstudier visar inte på några direkta eller indirekta skadliga effekter avseende reproduktionstoxicitet vid kliniskt relevanta doser (se avsnitt 5.3). Som en försiktighetsåtgärd bör Tiogiva helst inte användas under graviditet.
Amning
Det är okänt om tiotropium utsöndras i bröstmjölk hos människa. Trots att studier på gnagare har visat att utsöndringen av tiotropium i bröstmjölk är begränsad, rekommenderas inte användning av Tiogiva i samband med amning. Tiotropiumbromid är en långverkande substans. Ett beslut att antingen fortsätta/avbryta amningen eller att fortsätta/avbryta behandlingen med Tiogiva skall tas med hänsyn till barnets behov av bröstmjölk och moderns behov av behandling med Tiogiva.
Fertilitet
Kliniska data avseende fertilitet saknas för tiotropium. Pre-kliniska studier med tiotropium visade inte några tecken på negativ påverkan på fertiliteten (se avsnitt 5.3).
4.7 Effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner
Inga studier har utförts beträffande förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Förekomst av yrsel, dimsyn och huvudvärk kan inverka på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.
4.8 Biverkningar
Sammanfattning av biverkningsprofilen
Många av biverkningarna kan hänföras till de antikolinerga egenskaperna hos Tiogiva.
Tabellerad sammanfattning av biverkningar
Frekvensen av biverkningar som anges nedan baseras på incidens av biverkningar (dvs händelser som ansetts orsakade av tiotropium), som observerades i tiotropium-gruppen (9 647 patienter) i 28 poolade placebo-kontrollerade, kliniska studier med behandlingsperioder från 4 veckor upp till fyra år.
Frekvenserna definieras enligt följande konvention: Mycket vanliga (≥1/10); vanliga (≥1/100, <1/10); mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100); sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).
Organklass/MedDRA “Preferred Term” |
Frekvens |
---|---|
Metabolism och nutrition Dehydrering |
Ingen känd frekvens |
Centrala och perifera nervsystemet Yrsel Huvudvärk Smakförändring Sömnlöshet |
Mindre vanliga Mindre vanliga Mindre vanliga Sällsynta |
Ögon Dimsyn Glaukom Ökat intraokulärt tryck |
Mindre vanliga Sällsynta Sällsynta |
Hjärtat Förmaksflimmer Supraventrikulär takykardi Takykardi Palpitationer |
Mindre vanliga Sällsynta Sällsynta Sällsynta |
Andningsvägar, bröstkorg, mediastinum Faryngit Dysfoni Hosta Bronkospasm Näsblödning Laryngit Sinuit |
Mindre vanliga Mindre vanliga Mindre vanliga Sällsynta Sällsynta Sällsynta Sällsynta |
Magtarmkanalen Muntorrhet Gastroesofagal refluxsjukdom Förstoppning Oral candidainfektion Tarmobstruktion inkl. paralytisk ileus Gingivit Glossit Svårigheter att svälja Stomatit IllamåendeDental karies |
Vanliga Mindre vanliga Mindre vanliga Mindre vanliga Sällsynta Sällsynta Sällsynta Sällsynta Sällsynta Sällsynta Ingen känd frekvens |
Hud och subkutan vävnad, immunsystemet: Hudutslag Urtikaria Klåda Överkänslighet (inkl. omedelbara reaktioner) Angiödem Anafylaktisk reaktion Hudinfektion, hudulcerationer Torr hy |
Mindre vanliga Sällsynta Sällsynta Sällsynta Sällsynta Ingen känd frekvens Ingen känd frekvens Ingen känd frekvens |
Muskuloskeletala systemet och bindväv Ledsvullnad |
Ingen känd frekvens |
Njurar och urinvägar Svårighet att tömma urinblåsan Urinretention Urinvägsinfektion |
Mindre vanliga Mindre vanliga Sällsynta |
Beskrivning av vissa biverkningar
I kontrollerade kliniska studier var de vanligaste biverkningarna antikolinerga biverkningar som muntorrhet, som förekom hos ca 4 % av patienterna.
I de 28 kliniska studierna medförde muntorrhet att behandlingen avbröts hos 18 av de 9 647 patienter som behandlades med tiotropium (0,2 %).
Allvarliga biverkningar förenliga med antikolinerga effekter, inkluderar glaukom, förstoppning och tarmobstruktion inklusive paralytisk ileus liksom urinretention.
Övriga speciella patientgrupper
En ökad antikolinergisk effekt kan förekomma med ökande ålder.
4.9 Överdosering
Höga doser tiotropiumbromid kan leda till antikolinerga symtom.
Det förekom dock inga systemiska antikolinerga biverkningar efter en engångsdos av 340 mikrogram tiotropiumbromid via inhalation till friska försökspersoner. Dessutom fann man inga relevanta biverkningar, frånsett muntorrhet, vid 7 dagars tillförsel av upp till 170 mikrogram tiotropiumbromid till friska försökspersoner. I en studie med upprepad dosering till KOL-patienter med maximalt 43 mikrogram tiotropiumbromid/dygn under 4 veckor, uppträdde inga signifikanta biverkningar.
Akut intoxikation genom oavsiktligt oralt intag av tiotropiumbromid kapslar kan inte förväntas, pga låg oral biotillgänglighet.
5 FARMAKOLOGISKA EGENSKAPER
5.1 Farmakodynamiska egenskaper
Farmakoterapeutisk grupp: Övriga medel vid obstruktiva luftvägssjukdomar, inhalationer, antikolinergika ATC-kod: R03B B04
Verkningsmekanism
Tiotropiumbromid är en långverkande, specifik muskarin-receptor-antagonist, som i klinisk praxis oftast kallas antikolinergikum. Genom bindning till de muskarina receptorerna i bronkernas glatta muskulatur, hämmar tiotropiumbromid den kolinerga (bronkkonstriktiva) effekten av acetylkolin, som frisätts från de parasympatiska nervändarna. Den har liknande affinitet till subtyperna av muskarina receptorer M1 till M5. I luftvägarna hämmar tiotropiumbromid kompetitivt och reversibelt M3-receptorn, vilket leder till relaxering. Effekten var dosberoende och varade mer än 24 timmar. Den långa effektdurationen beror troligen på den mycket långsamma frisättningen från M3-receptorn, som leder till en signifikant längre dissociationshalveringstid än den man sett med ipratropium. Som ett N-kvartärt antikolinergikum är tiotropiumbromid lokalt (bronk)selektivt vid tillförsel via inhalation, med en acceptabel terapeutisk bredd innan det ger upphov till systemiska antikolinerga effekter.
Farmakodynamisk effekt
Den bronkdilaterande effekten är primärt en lokal effekt i luftvägarna, inte en systemisk effekt. Dissociationen från M2-receptorn är snabbare än från M3, vilket i in vitro studier åstadkommer (kinetiskt kontrollerad) receptor subtyp-selektivitet för M3 över M2. Den kraftiga effekten och långsamma receptordissociationen motsvarar kliniskt den signifikanta och långverkande bronkdilatationen hos patienter med KOL.
Kardiell elektrofysiologi
Elektrofysiologi: I en särskild QT-studie på 53 friska frivilliga personer gav 18 mikrogram och 54 mikrogram tiotropium (dvs tre gånger den terapeutiska dosen) under 12 dagar ingen förlängning av QT-intervallet på EKG.
Klinisk effekt och säkerhet
Det kliniska prövningsprogrammet innehöll fyra ett-årsstudier och två sex-månadersstudier, alla randomiserade och dubbel-blinda, som totalt inkluderade 2663 patienter (1308 fick tiotropiumbromid). De studier som pågick ett år utgjordes av två placebokontrollerade studier och två studier med en aktiv kontroll (ipratropium). I de två sex-månadersstudierna användes både salmeterol och placebo som jämförelse. Man studerade lungfunktion och hälsorelaterade parametrar som dyspné, exacerbationer och hälsorelaterad livskvalitet.
Lungfunktion
Tiotropiumbromid tillfört en gång per dygn förbättrade lungfunktionen signifikant (forcerad expiratorisk volym under första sekunden, FEV1 och forcerad vitalkapacitet, FVC) inom 30 minuter efter första dosen och effekten bibehölls under 24 timmar. Farmakodynamiskt steady state uppnåddes inom en vecka med maximal bronkdilatation från dag 3. Tiotropiumbromid förbättrade signifikant PEFR (Peak Expiratory Flow Rate) morgon och kväll vid patientens dagliga mätningar. Den bronkdilaterande effekten av tiotropiumbromid bibehölls under en ettårig behandlingsperiod utan några tecken på toleransutveckling.
En randomiserad, placebokontrollerad klinisk studie av 105 KOL-patienter visade att bronkdilatationen bibehölls under dosintervallet 24 timmar, jämfört med placebo, oberoende av om läkemedlet administrerades på morgonen eller kvällen.
Kliniska studier (upp till 12 månader)
Dyspné, ansträngningstolerans
Tiotropiumbromid förbättrade signifikant dyspnén hos patienter, utvärderat enligt Transition Dyspnoea Index. Förbättringen bibehölls under behandlingstiden.
Betydelsen av minskad dyspné vid ansträngning undersöktes i två randomiserade, dubbelblinda, placebokontrollerade studier med 433 patienter med medelsvår till svår KOL. I dessa studier gav 6 veckors behandling med tiotropiumbromid signifikant förbättring av symtombegränsande belastningstid vid cykelergonometri vid 75 % av maximal arbetskapacitet med 19,7 % (Studie A) respektive 28,3 % (Studie B) jämfört med placebo.
Hälsorelaterad livskvalitet
I en 9-månaders randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med 492 patienter förbättrade tiotropiumbromid den hälsorelaterade livskvaliteten, bestämd som totalpoäng av St. George’s Respiratory Questionnaire (SGRQ). Andelen patienter som behandlades med tiotropiumbromid som erhöll en betydelsefull förbättring i SGRQ totalpoäng (dvs > 4 enheter) var 10,9% högre jämfört med placebo (59,1% i tiotropiumbromid-gruppen jämfört med 48,2% i placebogruppen (p=0,029)). Medelvärdet för skillnaden mellan grupperna var 4,19 enheter (p=0,001; konfidensintervall:1,69-6,68). Förbättringen av SGRQ undergrupper var 8,19 enheter för ”symtom”, 3,91 enheter för ”aktivitet” och 3,61 enheter för ”påverkan på dagligt liv”. Förbättringen av dessa separata undergrupper var statistiskt signifikant.
KOL-exacerbationer
I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med 1 829 patienter med måttlig till mycket svår KOL ledde tiotropiumbromid till statistiskt signifikant minskning av andelen patienter som fick exacerbationer av KOL (från 32,2% till 27,8%) samt statistiskt signifikant färre exacerbationer, en minskning med 19% (från 1,05 till 0,85 fall per exponerat patientår). Dessutom var andelen patienter inlagda på sjukhus pga exacerbationer av KOL, 7,0% i tiotropiumgruppen och 9,5% i placebogruppen (p=0,056). Antalet sjukhusinläggningar pga KOL minskade med 30% (från 0,25 till 0,18 fall per exponerat patientår).
En randomiserad, dubbelblind, dubbel-dummy-studie på ett år med parallella grupper jämförde effekten av behandlingen med tiotropium 18 mikrogram en gång dagligen med salmeterol inhalationsspray 50 mikrogram två gånger dagligen på incidensen av medelsvåra till svåra exacerbationer hos 7 376 patienter med KOL med exacerbationer i anamnesen föregående år.
Tabell 1: Sammanfattning av effektmått vid exacerbationer
Effektmått |
Tiotropium 18 mikrogram inhalationspulver N = 3 707 |
Salmeterol 50 mikrogram inhalationsspray N = 3 669 |
Kvot (95% KI) |
p-värde |
---|---|---|---|---|
Tid [dagar] till första exacerbation1 |
187 |
145 |
0,83 (0,77-0,90) |
<0,001 |
Tid till första svåra (kräver sjukhusvård) exacerbation2 |
0,72 (0,61-0,85) |
<0,001 |
||
Patienter med ≥1 exacerbation, n (%)3 |
1277 (34,4) |
1414 (38,5) |
0,90 (0,85-0,95) |
<0,001 |
Patienter med ≥1 svår (kräver sjukhusvård) exacerbation, n (%)3 |
262 (7,1) |
336 (9,2) |
0,77 (0,66-0,89) |
<0,001 |
1 Tid [dagar] avser första kvartilen patienter. Tid till händelseanalys gjordes med hjälp av Cox proportionella riskmodell med centra (poolade) och behandling som kovariater. Kvoten avser riskkvot.
2 Tid till händelseanalys gjordes med hjälp av Cox's proportionella riskmodell med centra (poolade) och behandling som kovariater. Kvoten avser riskkvot. Tid [dagar] för första kvartilen patienter kunde inte beräknas då andelen patienter med svåra exacerbationer var för låg.
3 Antal patienter med händelser analyserades med hjälp av Cochran-Mantel-Haenszels test stratifierat per centra (poolad). Kvoten avser riskkvot.
Jämfört med salmeterol ökade tiotropiumbromid tid till första exacerbation (187 dagar jämfört med 145 dagar) med en 17%-ig reduktion av risken (riskkvot 0,83, 95 % konfidensintervall (KI) 0,77 - 0,90, p<0,001). Tiotropiumbromid ökade också tiden till första svåra (kräver sjukhusvård) exacerbation (riskkvot 0,72, 95% KI 0,61 - 0,85, p<0,001).
Långtidsstudier (över 1 år, upp till 4 år)
I en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad klinisk studie med 5 993 patienter (3 006 i placebogruppen och 2 987 i tiotropiumbromid-gruppen) som behandlades under 4 år bibehölls förbättringen i FEV1 vid behandling med tiotropiumbromid jämfört med placebo, konstant under 4 års behandling. En större andel av patienterna i tiotropiumbromid-gruppen fullföljde ≥ 45 månaders behandling än i placebogruppen (63,8% respektive 55,4%, p<0,001). Den årliga försämringen av FEV1 jämfört med placebo var likartad mellan tiotropiumbromid och placebo. Under pågående behandling reducerades risken för dödsfall med 16%. Incidensen av dödsfall var 4,79 per 100 patientår i placebogruppen jämfört med 4,10 per 100 patientår i tiotropium-gruppen (riskkvot tiotropium/placebo = 0,84, 95% konfidensintervall = 0,73; 0,97). Behandling med tiotropium reducerade risken för respiratorisk svikt (noterat via biverkningsrapporter) med 19% (2,09 respektive 1,68 fall per 100 patientår, relativ risk tiotropium/placebo = 0,81, 95% konfidensintervall = 0,65; 0,999).
Tiotropium-aktiv kontrollstudie
En storskalig randomiserad, dubbelblind, aktivkontrollerad långtidsstudie med en observationstid på upp till 3 år har genomförts för att jämföra effekt och säkerhet hos tiotropiumbromid inhalationspulver och tiotropiumbromid inhalationsvätska (5 694 patienter fick tiotropiumbromid inhalationspulver; 5 711 patienter fick tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator). De primära effektvariablerna var tid till första KOL-exacerbation, mortalitet oavsett orsak och i en undergrupp (906 patienter) dal-FEV1 (före dos).
Tid till första KOL-exacerbation var numeriskt likvärdig under studien med tiotropiumbromid inhalationspulver och tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator (riskkvot (tiotropiumbromid inhalationspulver/tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator) 1,02 med 95 % KI på 0,97 till 1,08). Medianen för antal dagar till första KOL-exacerbation var 719 dagar för tiotropiumbromid inhalationspulver och 756 dagar för tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator.
Den bronkdilaterande effekten för tiotropiumbromid inhalationspulver bibehölls under 120 veckor, och var liknande den för tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator. Den genomsnittliga skillnaden av dal-FEV1 för tiotropiumbromid inhalationspulver jämfört med tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator var 0,010 liter (95 % KI -0,018 till 0,038 liter).
I en studie efter marknadsintroduktion, där tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator jämfördes mot tiotropiumbromid inhalationspulver, var riskkvoten för mortalitet av alla orsaker (inklusive uppföljning av vital status) lika (riskkvot (tiotropiumbromid inhalationspulver/tiotropiumbromid inhalationsvätska, inhalator) 1,04 med 95% KI på 0,91-1,19).
Pediatrisk population
Europeiska läkemedelmyndigheten har beviljat undantag från kravet att skicka in studieresultat för tiotropiumbromid, för alla grupper av den pediatriska populationen för KOL och cystisk fibros (information om pediatrisk användning finns i avsnitt 4.2).
5.2 Farmakokinetiska egenskaper
Allmän introduktion
Tiotropiumbromid är en icke-kiral kvartär ammoniumförening som har begränsad löslighet i vatten. Tiotropiumbromid administreras som inhalationspulver. Vid inhalation deponeras huvuddelen av den tillförda dosen i mag-tarmkanalen och en mindre del i målorganet, lungan. Många av de farmakokinetiska uppgifter som beskrivs nedan har framkommit vid högre dosering än den som rekommenderas för behandling.
Allmän beskrivning av den aktiva substansen efter tillförsel av läkemedlet
Absorption
Efter inhalation av inhalationspulver hos unga friska försökspersoner uppvisades en biotillgänglighet av 19,5 %, vilket tyder på att den fraktion som når lungorna är höggradigt biotillgänglig. Orala lösningar av tiotropium har en absolut biotillgänglighet på 2-3%. Maximal plasmakoncentration av tiotropium uppmättes 5-7 minuter efter inhalation.
Vid steady state var maximala plasmakoncentrationen av tiotropium hos KOL-patienter 12,9 pg/ml och minskade snabbt enligt flerkompartmentkinetik. Dalvärdeskoncentrationen vid steady state var 1,71 pg/ml. Systemisk exponering för tiotropium efter inhalation av tiotropium inhalationspulver via pulverinhalatorn liknade den som erhölls vid inhalation av tiotropium inhalationsvätska.
Distribution
Tiotropium har en plasmaproteinbindning på 72% och uppvisar en distributionsvolym på 32 liter/kg. Koncentrationen i lungan är inte känd, men administreringsvägen gör att man förväntar avsevärt högre koncentrationer i lungan. Studier på råtta har visat att tiotropiumbromid inte passerar blod-hjärn-barriären i någon större utsträckning.
Metabolism
Tiotropiumbromid metaboliseras i liten utsträckning. 74% av en intravenös dos utsöndras oförändrat i urin hos friska försökspersoner. Estern tiotropiumbromid klyvs på icke enzymatisk väg till alkohol (N-metylskopin) och syra (ditienylglykol-syra) som båda är inaktiva på muskarinreceptorer. In vitro studier i humana levermikrosomer och hepatocyter antyder att en mindre andel av läkemedlet (< 20% av dosen efter intravenös tillförsel) metaboliseras genom cytokrom P450(CYP)-beroende oxidation med åtföljande glutation-konjugering till ett antal fas II-metaboliter.
In vitro-studier i levermikrosomer visar att dessa enzymatiska metabolismvägar, kan hämmas av CYP2D6 (och 3A4)-hämmare, kinidin, ketokonazol och gestoden. Alltså spelar CYP2D6 och 3A4 en roll i den metabolismväg som leder till eliminering av en mindre del av dosen. Tiotropiumbromid hämmar inte CYP 1A1, 1A2, 2B6, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 eller 3A i humana levermikrosomer, ens i koncentrationer högt över de terapeutiska.
Eliminering
Efter inhalation var den effektiva halveringstiden för tiotropium mellan 27-45 timmar hos KOL-patienter. Total clearance var 880 ml/min efter intravenös dosering till unga friska försökspersoner. Urinutsöndringen av oförändrad substans hos unga friska försökspersoner var 74 % av en intravenös dos. Efter inhalation av inhalationspulver hos KOL-patienter vid steady state var urinutsöndringen 7 % (1,3 mikrogram) av oförändrad substans under 24 timmar. Återstoden var framför allt substans som ej absorberats utan eliminerades via faeces. Renalt clearance av tiotropium överskrider kreatininclearance, vilket tyder på aktiv sekretion i njurarna. Efter upprepad inhalation en gång dagligen till KOL-patienter uppnås farmakokinetiskt steady state dag 7 utan ytterligare ackumulering.
Linjäritet/ icke-linjäritet: Tiotropium uppvisar linjär farmakokinetik i det terapeutiska området oberoende av beredningsform.
Speciella patientgrupper
Äldre patienter: Liksom för alla läkemedel som främst utsöndras renalt, kan stigande ålder relateras till minskat renalt clearance för tiotropium (365 ml/min hos KOL-patienter yngre än 65 år till 271 ml/min hos KOL-patienter äldre ≥ 65 år). Detta medförde ingen motsvarande ökning av AUC0-6, ss eller Cmax, ss.
Patienter med nedsatt njurfunktion: Efter daglig inhalation av tiotropium till steady state hos KOL-patienter, gav lätt nedsättning av njurfunktionen (CLCR 50-80 ml/min) en något högre AUC0-6, ss (mellan 1,8-30 % högre) och Cmax, ss–värden som var jämförbara med patienter med normal njurfunktion (CLCR >80 ml/min).
Hos KOL-patienter med måttlig till svår njurinsufficiens (CLCR <50 ml/min) ledde intravenös administrering av tiotropium till dubblerad total exponering (82 % högre AUC0-4h och 52% högre Cmax) jämfört med KOL-patienter med normal njurfunktion, vilket bekräftades av plasmakoncentrationer efter tillförsel av inhalationspulver.
Patienter med nedsatt leverfunktion: Leverinsufficiens förväntas inte ha någon relevant inverkan på farmakokinetiken för tiotropium. Tiotropium utsöndras främst genom renal elimination (74% hos unga friska försökspersoner) och genom icke-enzymatisk esterklyvning till farmakologiskt inaktiva produkter.
Japanska KOL-patienter: I en jämförelse mellan studier var den genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen av tiotropium 10 minuter efter administrering vid steady state 20 till 70% högre hos japanska patienter jämfört med kaukasiska KOL-patienter efter inhalation av tiotriopum, men ingen ökad mortalitet eller kardiell risk syntes för japanska patienter jämfört med kaukasier. Farmakokinetiska data för andra etniska grupper är otillräckliga.
Barn: Se avsnitt 4.2.
Farmakokinetiskt/farmakodynamiskt förhållande
Det finns inget direkt samband mellan farmakokinetik och farmakodynamik.
5.3 Prekliniska säkerhetsuppgifter
Många effekter som observerades i konventionella studier av säkerhetsfarmakologi, toxicitetsstudier med upprepad dosering och reproduktionsstudier kunde förklaras med de antikolinerga egenskaperna hos tiotropiumbromid. Typiska effekter hos djuren var minskat födointag, minskad ökning av kroppsvikten, torr mun och näsa, minskat tårflöde och salivutsöndring, mydriasis och takykardi. Andra relevanta effekter som observerades i toxicitetsstudier med upprepad dosering var en lindrig irritation i luftvägarna hos råtta och mus (rinit och förändringar i epitelet i näshålan och struphuvudet) samt prostatit med avseende på proteindeposition och stenbildning i urinblåsan hos råtta.
Skadliga effekter med hänsyn till graviditet, embryonal/fetal utveckling, förlossning eller postnatal utveckling kunde endast visas vid doser som var toxiska för moderdjuren. Tiotropiumbromid hade inga teratogena effekter hos råtta eller kanin. I en allmän reproduktions- och fertilitetsstudie i råtta sågs inga negativa effekter på fertilitet eller parningsförmåga hos behandlade råttor eller deras avkomma, oavsett dos.
Förändringarna i luftvägarna (irritation) och urogenitala organ (prostatit) samt reproduktionstoxikologiska effekter observerades vid lokal eller systemisk tillförsel av mer än 5 gånger den terapeutiska dosen. Studier av genotoxicitet och karcinogen potential visade inga speciella risker för människor.
6 FARMACEUTISKA UPPGIFTER
6.1 Förteckning över hjälpämnen
Kapselinnehåll: Laktosmonohydrat (vilket kan innehålla små mängder av mjölkproteiner) Kapselskal: Hypromellos (E464) Tryckfärg på kapseln: Shellack (E904) Svart järnoxid (E172) Propylenglykol (E1520) Ammoniak (E527) Kaliumhydroxid (E464)
6.2 Inkompatibiliteter
Ej relevant.
6.3 Hållbarhet
2 år.
Tiogiva inhalator ska ersättas efter 6 månaders användning.
6.4 Särskilda förvaringsanvisningar
Förvaras vid högst 30° C.
Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
6.5 Förpackningstyp och innehåll
Aluminium/PVC/Aluminium-endosblister som innehåller 10 kapslar. Blistren tillhandahålls i en kartong med en inhalator.
Inhalatorn (MRX003-R) är en endosinhalator tillverkad av plastmaterialet akrylnitril-butadien-styren (ABS) och rostfritt stål.
Förpackningsstorlekar:
-
Kartong med 30 kapslar (3 blister) och en Tiogiva pulverinhalator
-
Kartong med 60 kapslar (6 blister) och en Tiogiva pulverinhalator
-
Kartong med 90 kapslar (9 blister) och en Tiogiva pulverinhalator
-
Kartong med 30 kapslar (3 blister)
-
Kartong med 60 kapslar (6 blister)
-
Kartong med 90 kapslar (9 blister)
Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras
6.6 Särskilda anvisningar för destruktion
Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.
7 INNEHAVARE AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
Glenmark Pharmaceuticals Nordic AB
Proplellergatan 2
211 15 Malmö
8 NUMMER PÅ GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING
59786
9 DATUM FÖR FÖRSTA GODKÄNNANDE/FÖRNYAT GODKÄNNANDE
Första godkännandet: 2020-12-09
Förnyat godkännande: 2025-10-08
10 DATUM FÖR ÖVERSYN AV PRODUKTRESUMÉN
2025-02-05