Robenacoxib 5 mg, 10 mg, 20 mg resp. 40 mg, jästpulver, mikrokristallin cellulosa, artificiell köttsmak, pulvriserad cellulosa, povidon (K 30), krospovidon, vattenfri kolloidal kiseldioxid, magnesiumstearat.

Robenacoxib är en icke-steroid antiinflammatorisk substans (NSAID), som tillhör klassen coxiber. Det är en potent och selekt­iv hämmare av enzymet cyklooxygenas-2 (COX-2). Cyklooxygenasenzymet (COX) finns i två former. COX-1 är enzymets grundform och har skyddande funktioner, t.ex. i mag–tarmkanalen och njurarna. COX-2 är den inducerbara formen av enzymet och svarar för bildningen av mediatorer, inklusive PGE₂, som framkallar smärta, inflamma­tion eller feber.

I en in vitro-helblodsanalys på hundar var robenacoxib ungefär 140 gånger så selektivt för COX-2 (IC₅₀ 0,04 μM) som för COX-1 (IC₅₀ 7,9 μM). Robenacoxib i orala doser på mellan 0,5 och 4 mg/kg gav hos hundar en markant hämning av COX-2-aktiviteten men hade ingen effekt på COX-1-aktiviteten. Robenacoxib tabletter fungerar därför COX-1-sparande givet i rekommenderade doser till hundar. Robenacoxib hade analgetisk och antiinflammatorisk effekt i en inflamm­at­ionsmodell hos hundar med orala engångsdoser på mellan 0,5 och 8 mg/kg, med ID₅₀ på 0,8 mg/kg och snabbt insättande effekt (0,5 h). I kliniska prövningar på hundar minskade robenacoxib hälta och inflammation i anknytning till kronisk osteoartrit samt smärta, inflammation och behovet av akutbehandling hos hundar som undergick mjukdelskirurgi.

Absorption

Efter oral administrering av robenacoxib smaksatta tabletter med 1 mg/kg utan mat uppnås snabbt maximal blodkoncentration med T_max på 0,5 h, C_max på 1 124 ng/ml AUC på 1 249 ng.h/ml. Samtidig admin­istr­ering av robenacoxib tabletter utan smaktillsats och mat medförde ingen fördröjning av T_max, men något lägre värden för C_max (832 ng/ml) och AUC (782 ng.h/ml). Den systemiska biotillgängligheten för robenacoxib tabletter hos hundar var 62 % med mat och 84 % utan mat.

Distribution

Robenacoxib har relativt liten distributionsvolym (Vss 240 ml/kg) och är i hög grad bundet till plasmaproteiner (> 99 %).

Metabolism

Robenacoxib metaboliseras i stor utsträckning i levern hos hundar. Frånsett en metabolit av laktam är inga andra metaboliter kända hos hundar.

Eliminering

Robenacoxib elimineras snabbt från blodet (Cl 0,81 l/kg/h) med en elim­inationshalveringstid (t_½) på 0,7 h efter intravenös administrering. Efter oral administrering av tabletterna var den terminala halverings­tid­en i blod 1,2 h. Robenacoxib stannar kvar längre och i högre kon­centr­ationer i inflammationshärdar än i blod. Robenacoxib utsöndras till övervägande delen via gallan (~65 %) och återstoden via njurarna. Upprepad oral administrering av robenacoxib till hundar i doseringar på 2–10 mg/kg i 6 månader medförde ingen förändring av blodprofilen, varken vad gäller ackumulation av robenacoxib eller enzyminduktion. Ackumulation av metaboliter har inte prövats. Farmakokinetiken för robenacoxib skiljer sig inte mellan han- och honhundar och är linjär inom dosområdet 0,5–8 mg/kg.

För behandling av smärta och inflammation i samband med kronisk osteoartrit hos hundar.

För behandling av smärta och inflammation i samband med mjukdelskirurgi hos hundar.

Skall inte användas till hundar som lider av mag-/tarmsår eller leversjukdom.

Skall inte användas samtidigt med kortikosteroider eller andra icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID).

Skall inte användas vid överkänslighet mot aktiv substans eller mot något hjälpämne.

Skall inte användas till dräktiga eller lakterande djur (se avsnitt Dräktighet och laktation).

Det veterinärmedicinska läkemedlets säkerhet har inte fastställts för hundar som väger mindre än 2,5 kg eller är yngre än 3 månader.

Vid långtidsbehandling skall leverenzymer kontrolleras i samband med behandlingsstart, t.ex. efter 2, 4 och 8 veckor. Därefter rekommenderas att man fortsätter med regelbundna kontroller, t.ex. var 3:e till var 6:e månad. Behandlingen skall avbrytas om leverenzymaktiviteten ökar markant eller om hunden uppvisar kliniska tecken, såsom aptitlöshet, apati eller kräkningar i kombination med förhöjda leverenzymer.

Användning till hundar med nedsatt hjärt- eller njurfunktion, eller till hundar som är dehydrerade, hypovolemiska eller hypotensiva, kan innebära ytterligare risker. Om användning inte kan undvikas måste dessa hundar följas med noggranna kontroller.

Vid användning av denna produkt till hundar med risk för mag-/tarm­sår, eller till hundar som tidigare har uppvisat intolerans mot andra NSAID, krävs strikt uppföljning av veterinär.

Skall inte användas till dräktiga eller lakt­erande hundar, eftersom säkerheten för robenacoxib inte har fastställts under dräktighet och laktation, och inte heller för hundar som används för avel.

Gastrointestinala biverkningar rapporterades som mycket vanliga, men de var i de flesta fall lindriga och gick över utan behandling. Kräkningar och mjuk avföring var mycket vanligt, aptitminskning och diarré var vanligt och blod i avföringen var mindre vanligt.

Hos hundar som behandlats i upp till 2 veckor observerades ingen ökad leverenzymaktivitet. Vid långtidsbehandling var det dock vanligt med ökad leverenzymaktivitet. I de flesta fall förekom inga kliniska tecken, och fortsatt behandling ledde till att leverenzymaktiviteten antingen stabiliserades eller minskade. Ökad leverenzymaktivitet associerad med kliniska tecken på aptitlöshet, apati eller kräkningar var mindre vanligt. I mycket sällsynta fall kan letargi observeras.

Frekvensen av biverkningar anges enligt följande konvention:

• Mycket vanliga (fler än 1 av 10 behandlade djur som uppvisar biverkningar)

• Vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 100 behandlade djur)

• Mindre vanliga (fler än 1 men färre än 10 djur av 1 000 behandlade djur)

• Sällsynta (fler än 1 men färre än 10 djur av 10 000 behandlade djur)

• Mycket sällsynta (färre än 1 djur av 10 000 behandlade djur, enstaka rapporterade händelser inkluderade).

För oral användning.

Skall inte ges tillsammans med mat, då kliniska prövningar har visat att robenacoxib för behandling av osteoartrit har bättre effekt när det ges utan mat eller minst 30 minuter före eller efter utfodring.

Onsior tabletter är smaksatta och tas frivilligt av de flesta hundar. Tabl­etterna skall inte delas eller krossas.

Osteoartrit: Rekommenderad dos av robenacoxib är 1 mg/kg kroppsvikt, med doseringsintervallet 1–2 mg/kg. Ges 1 gång dagligen, vid samma tid varje dag, enligt nedanstående tabell.

Antal tabletter enligt styrka och kroppsvikt vid osteoartrit

Kliniskt svar ses vanligtvis inom en vecka. Behandlingen skall avbrytas efter 10 dagar om ingen påtaglig klinisk förbättring föreligger.

Vid långtidsbehandling kan dosen Onsior, så snart kliniskt svar har observerats, justeras till lägsta effektiva individuella dos, som avspeglar att graden av smärta och inflammation i samband med kronisk osteoartrit kan variera över tid. Regelbunden uppföljning bör göras av veterinären.

Mjukdelskirurgi: Rekommenderad dos av robenacoxib är 2 mg/kg kroppsvikt, med doseringsintervallet 2–4 mg/kg. Ges som en oral enkeldos före mjukdelskirurgi.

Tabletten (tabletterna) ska ges utan mat minst 30 minuter före det kirurgiska ingreppet.

Efter det kirurgiska ingreppet kan behandlingen som ges en gång per dag fortgå i upp till ytterligare två dagar.

Antal tabletter enligt styrka och kroppsvikt vid mjukdelskirurgi

Byte mellan Onsior tabletter och Onsior injektionsvätska, lösning, har testats i en säkerhetsstudie på den avsedda djurarten och har visat sig tolereras väl av hundar.

För hundar är Onsior injektionsvätska, lösning och tabletter utbytbara i enlighet med indikationerna och de godkända behandlingsanvisningarna för de respektive läkemedelsformerna. Behandlingen ska inte överstiga en dos (antingen tablett eller injektion) per dag. Notera att de rekommenderade doserna kan skilja sig mellan de två beredningsformerna.

Ej relavant.

Onsior får inte administreras tillsammans med andra NSAID eller glukokortikoider. Förbehandling med andra antiinflammatoriska läkemedel kan leda till ytterligare eller ökade biverkningar, och därför skall det vara en behandlingsfri period avseende sådana substanser på minst 24 timmar innan behandling med Onsior påbörjas. Vad gäller den behandlingsfria perioden skall dock hänsyn tas till de farmakokinetiska egenskaperna hos de läkemedel som använts tidigare.

Samtidig behandling med läkemedel som påverkar det renala flödet, t.ex. diuretika eller ACE-hämmare skall följas med kliniska kontroller. Hos friska hundar, både sådana som behandlades eller inte behandlades med diuretikumet furosemid, förknippades samtidig administrering av Onsior med ACE‑hämmaren benazepril i 7 dagar inte med några negativa effekter på aldosteronkoncentration i urin, reninaktivitet i plasma eller glomerulär filtrationshastighet. Inga säkerhetsdata hos den avsedda djurarten och inga allmänna effektdata finns för kombinationsbehandling med robenacoxib och benazepril.

Samtidig administrering av potentiellt njurtoxiska läkemedel skall undvikas, då det kan finnas ökad risk för renal toxicitet.

Samtidig användning av andra aktiva substanser med hög proteinbindningsgrad kan konkurrera med robenacoxib om bindningen och därigenom medföra toxiska effekter.

Hos friska unga hundar på 5–6 månader medförde oralt tillfört robenacoxib i stora överdoser (4, 6 eller 10 mg/kg/dag i 6 månader) inga tecken på toxicitet, ej heller i form av gastrointestinal toxicitet, njur- eller levertoxicitet och effekt på blödningstid. Robenacoxib hade inte heller någon skadlig effekt på brosk eller leder.

Liksom för alla NSAID-medel kan överdosering orsaka gastrointestinal toxicitet, njur- eller levertoxicitet hos känsliga eller allmänt nedsatta hundar. Det finns ingen specifik antidot. Symtomatisk, understödjande behandling rekommenderas, bestående i tillförsel av mag-/tarm­skyddande medel och infusion av isoton koksaltlösning.

Byte mellan Onsior tabletter och Onsior injektionsvätska, lösning hos blandrashundar vid överdoser på upp till 3 gånger den högsta rekommenderade dosen (2,0; 4,0 och 6,0 plus 4,0; 8,0 och 12,0 mg robenacoxib/kg oralt och 2,0 mg; 4,0 mg och 6,0 mg robenacoxib/kg subkutant) resulterade i dosberoende ödem, erytem, förtjockning av huden och sår vid det subkutana injektionsstället och inflammation, ansamling av blod och blödning i duodenum, jejunum och caecum. Inga betydande effekter på kroppsvikt, blödningstid eller tecken på njur- eller levertoxicitet observerades.

I kliniska studier på hundar med osteoartrit sågs otillräckligt behandlingssvar hos 10‑15 % av hundarna.

Tvätta händerna efter användning av det veterinärmedicinska läkemedlet.

Vid oavsiktligt intag, uppsök genast läkare och visa denna information eller etiketten. Oavsiktligt intag hos små barn ökar risken för NSAID-biverkningar.

För gravida kvinnor, i synnerhet i graviditetens slutskede, ökar långvarig hudexponering risken för prematur slutning av ductus arteriosus hos fostret.

Det veterinärmedicinska läkemedlets hållbarhet i oöppnad förpackning: 4 år.

Förvaras vid högst 25°C.