Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Strålbehandling

Sammanfattning

Strålbehandling är en vanlig behandling vid många olika former av cancer. Behandlingen kan användas för att ta bort en cancertumör, för att bromsa sjukdomen eller lindra symtom. Det gör inte ont att få strålbehandling men den kan ge biverkningar.

Den här texten handlar om strålbehandling för vuxna personer. Här kan du läsa mer om strålbehandling för barn.

Förberedelser

Det är viktigt att du ligger bra och på exakt samma sätt vid varje behandlingstillfälle om du ska få yttre strålbehandling, som är den vanligaste sortens strålbehandling.

Därför kan du behöva prova ut någon typ av utrustning. Det kan till exempel vara ett nackstöd, armstöd, kuddar eller en plastmask för huvud och axlar.

Du undersöks och får markeringsprickar

När du har fått den utrustning du behöver, undersöks du med datortomografi. Ibland behövs också andra undersökningar, till exempel PET-undersökning eller magnetkameraundersökning.

Läkaren använder bilderna från undersökningen för att bestämma exakt vilket område av kroppen som ska behandlas.

Du kan få några små tatueringsprickar eller markeringar med tusch så att strålapparaten enkelt kan ställas in på samma sätt varje gång du ska få behandling. Du kan duscha området med markeringar, men undvik att gnida med tvål. Tatueringsprickarna går inte att tvätta bort. 

Det tar en till två timmar att bli undersökt och få markeringsprickarna. Därefter planeras din behandling.

De planerar din behandling 

Specialistutbildade sjuksköterskor, läkare och strålfysiker planerar din behandling. De avgör bland annat hur mycket strålning du behöver och från vilken riktning den ska komma.

Det är vanligt att behandlingen börjar ungefär en vecka efter att planeringen är klar.

Du kan ta med dig någon

Vid det första besöket kan det vara bra att du tar med dig någon närstående, om det är möjligt. Den personen kan hjälpa dig att komma ihåg all information genom att lyssna och ställa frågor.

Den som följer med måste lämna rummet under själva undersökningen eller behandlingen, men får gärna vara med när du pratar med vårdpersonalen.

Barn får följa med, men det kan vara bra att vänta några gånger tills du själv känner dig trygg i miljön.

Gör uppehåll om du röker

Försök att sluta röka innan behandlingen börjar, om du röker. Då blir behandlingen effektivare. Du har mindre med syre i blodet om du röker. Säg till din läkare om du behöver hjälp att sluta röka.

Så går behandlingen till

Du får behandlingen på en strålbehandlingsavdelning på ett sjukhus. De flesta kan bo hemma mellan behandlingstillfällena.

Oftast finns patienthotell som du kan bo på om du har långt till behandlingsavdelningen. Din kontaktsjuksköterska hjälper dig med det praktiska. Du kan ha rätt till ersättning för de kostnader du har haft för att åka till sjukhuset för behandling.

Yttre strålbehandling

Yttre strålbehandling innebär att strålningen kommer från en apparat som står en bit ifrån dig.

Du klär av dig på den del av kroppen som ska behandlas och lägger dig på en brits.
Sjuksköterskorna hjälper dig så att du ligger som du ska med hjälp av den utrustning som du har provat ut. Sedan ställer de in strålapparaten så att behandlingen ges till rätt område på kroppen.

Du är ensam i rummet medan du får strålning. Personalen går in i ett rum som ligger bredvid behandlingsrummet. De ser dig och allt som händer på en tv-skärm. Du kan signalera till dem om något känns konstigt. Då avbryts behandlingen och personalen kommer in i rummet igen.

Du kan få strålning från flera riktningar

Du får strålning från en riktning eller flera riktningar. Det beror på var cancertumören finns och vad som är skonsammast för den friska vävnaden runt omkring cancern.

Riktningarna kallas strålfält. När ett strålfält är klart flyttar sig apparaten så att det blir ett nytt strålfält. Vid en del behandlingar rör sig strålapparaten runt dig samtidigt som du får strålningen.

Apparaten brukar ge ifrån sig ett surrande ljud men strålningen varken känns eller syns.

Det är viktigt att du ligger stilla medan behandlingen pågår så att strålningen träffar där den ska. Du kan lyssna på musik under tiden om du vill. Det går oftast bra att ta med egen musik.

Behandlingen tar några minuter

Själva strålningen går snabbt. Den totala strålningstiden brukar vara två till fem minuter. Hela besöket tar mellan 10 och 20 minuter.

När apparaten slås av är också strålningen borta. Ingen strålning blir kvar i kroppen efteråt.

Inre strålbehandling – brakyterapi

Inre strålning innebär att du får behandlingen inuti kroppen. Ett radioaktivt ämne förs in i cancertumören eller placeras nära den. Då kan cancertumören ges en hög stråldos samtidigt som vävnaden utanför skonas.

Inre strålbehandling kallas också brakyterapi. Ibland kan yttre och inre strålbehandling kombineras.

När används brakyterapi?

Brakyterapi används främst vid gynekologisk cancer, till exempel livmoderhalscancer och livmodercancer, vid prostatacancer och cancertumörer i munnen eller i svalget.

Du får bedövning inför behandlingarna. Det kan vara till exempel lokalbedövning, ryggbedövning eller att du blir sövd.

Gynekologisk cancer

Du får strålbehandlingen genom ett smalt instrument som förs in i slidan.

Personalen är kvar i rummet när du får behandling, eller också är de i ett rum intill där de hela tiden ser dig och allt som händer på en tv-skärm. Du kan när som helst kontakta personalen med en ringklocka som du har i handen.

Instrumentet tas ut ur slidan när behandlingen är klar.

Här kan du läsa mer om livmoderhalscancer och livmodercancer.

Prostatacancer

Du får strålbehandlingen genom nålar som läkaren för in i prostatan och tar ut när behandlingen är klar.

Du kan också få strålning från radioaktiva jodkorn som förs in prostatan och lämnas där. Behandling med jodkorn kallas också seedsterapi.

Du kan läsa mer och se ett bildspel om strålbehandling i texten om prostatacancer.

Cancer i munnen eller i svalget

Du får strålbehandlingen genom några tunna slangar i munnen.

Personalen är i ett rum intill när du får strålbehandlingen, men de ser dig hela tiden och allt som händer på en tv-skärm. Du kan när som helst kontakta personalen med en ringklocka som du har i handen.

Slangarna tas bort när behandlingen är klar.

Här kan du läsa mer om cancer i munnen eller svalget.

Annan strålbehandling

Du får strålbehandlingen som en spruta i blodet eller som en lösning som du dricker. Behandlingen ges ibland vid till exempel sköldkörtelcancer.

Så mår du efteråt

Du känner inte själva strålningen men den kan ge biverkningar när du har fått behandling ett tag. Biverkningarna beror på vilken del av kroppen som har strålats och hur mycket strålning du har fått.

En del får inga biverkningar alls.

Många biverkningar minskar efter ett tag och försvinner helt. Ibland tar det lång tid.

Ibland kan man få biverkningar som inte försvinner. Det kan bero på hur mycket strålning du har fått och hur känslig du är för strålning.

De flesta biverkningar kan lindras på olika vis.

Biverkningarna brukar delas in i tidiga biverkningar och sena biverkningar.

Tidiga biverkningar

Tidiga biverkningar kommer efter några veckors behandling. De kan vara tydligast någon vecka efter att behandlingen är avslutad. De brukar försvinna efter några veckor. Här är exempel på vanliga biverkningar som kan komma tidigt.

Trötthet är vanligt men brukar försvinna

Många känner sig trötta under perioden som behandlingen pågår. En del blir bara lite trötta, andra blir så trötta att det påverkar tillvaron. Tröttheten brukar minska några veckor efter att behandlingen är klar och försvinner sedan helt.

Ibland kan fysisk aktivitet göra att du känner dig mindre trött. Rör på dig som det passar dig. Det kan också lindra att ta flera korta vilopauser under dagen hellre än en enstaka, längre vilopaus.

Illamående kan förebyggas och lindras

En del mår illa. Du kan må illa tidigt i behandlingen eller mot slutet av behandlingen. Du kan få läkemedel som gör att du slipper må illa. Vad du äter kan påverka hur du mår. Du kan få råd av en dietist. Läs mer i texten mat vid cancer.

Tillfälliga hudproblem

Det är vanligt att huden blir röd eller torr och kliar där du får strålbehandling. Besvären kan komma efter några veckors behandling. Ibland kan det bli sår. Armhålorna, ljumskarna och andra områden med hudveck är extra känsliga.

  • Undvik starkt parfymerad tvål och deodorant där huden är påverkad.
  • Smörj huden varje dag efter att du har fått behandling.
  • Ät så bra och allsidigt du kan. Kroppen behöver mycket energi och näring för att läka huden.

Vårdpersonalen kan ge mer råd om hur du kan sköta huden.

Håret växer oftast ut om du tappar det

Du kan få tunnare hår eller tappa håret efter några veckors behandling, om du får strålbehandling mot huvudet.

Håret växer oftast ut igen några månader efter avslutad behandling. Det nya håret kan få lite annan färg och struktur än tidigare. Även ögonfransar, skägg och könshår kan falla av om du får behandling mot de delarna av kroppen.

Vid högre stråldoser kan du tappa håret utan att det växer ut igen.

Du kan få en peruk eller lösögonfransar om du tappar hår.

Besvär med magen och urinblåsan

Du kan få diarréer och mycket gaser i tarmen, om du får strålbehandling mot magen. Strålbehandling mot urinblåsan kan göra att du måste kissa ofta och att det svider när du kissar. Det finns läkemedel som kan lindra besvären.

Du kan få hjälp mot nedsatt aptit och muntorrhet

Strålbehandling mot munnen eller halsen kan göra att slemhinnorna där blir irriterade eller såriga. Det kan göra ont. Du kan bli torr i munnen. Då kan du lättare få hål i tänderna. Smaklökarna kan påverkas så att maten smakar annorlunda.

Besvären kan göra det svårt att äta och dricka.

Du får smärtstillande läkemedel om du behöver det. Det finns sugtabletter som gör att du kan få mer saliv. En dietist kan ge råd om hur du kan anpassa maten så att du kan äta så bra och varierat som möjligt. Det hjälper kroppen att läka slemhinnorna och huden.

Här kan du läsa mer om mat vid cancer och vad du kan göra själv för att lindra muntorrhet.

Var noga med munhygienen. Använd en mjuk tandborste. Du kan ha rätt till särskild tandvård.

Hjälp vid lymfödem

Strålbehandling kan göra att du får lymfödem. Det innebär att det samlas mycket lymfvätska i till exempel ett ben eller en arm. Det kan bli svullet, domna eller kännas tungt där lymfvätskan har samlats.

Besvären minskar mycket om de upptäcks tidigt och du får behandling.

Sena biverkningar

Sena biverkningar kan komma flera månader eller år efter avslutad strålbehandling. Många får inga sena biverkningar alls.

Hudförändringar

Huden i strålområdet kan bli stel och hård med synliga blodkärl. Det kallas fibros.

Hjälp om du får svårare att hålla tätt

Urinblåsan kan påverkas så att det läcker kiss. Tarmarna kan också påverkas så att du får diarréer.

  • Du kan träna upp muskulaturen så att du kan knipa om det behövs. Du kan få hjälp av en fysioterapeut eller sjukgymnast.
  • Det finns olika slags inkontinensskydd. Du kan få gratis inkontinensskydd via distriktssköterskan.
  • Det finns läkemedel som lindrar besvären.

Det kan göra ont

Du kan få ont, känna stickningar eller bli svag i en del av kroppen om du har fått behandling mot ett område med mycket nerver. Ett exempel är om du har fått strålbehandling mot nyckelbenet eller ovanför nyckelbenet. Då kan du få symtom i armen.

Sexualiteten kan påverkas

Cancer och cancerbehandling kan förändra både kroppen och hur du uppfattar dig själv. Sexlusten kan påverkas om cancerbehandlingen gör att du känner dig orolig eller nedstämd.

Om du har en partner kan det vara bra om ni pratar med varandra om hur ni tänker och känner. På så sätt kan ni undvika onödiga missförstånd, till exempel en känsla av att vara avvisad.

Kroppskontakt och närhet utan sex kan stärka relationen – och göra att lusten kommer tillbaka. Här kan du läsa mer om cancer och sexualitet.

Besvär i slidan kan lindras och förebyggas

Strålbehandling mot bäcken och underliv kan göra att slemhinnorna blir sköra. Det kan blöda och göra ont, till exempel vid samlag. Glidmedel kan hjälpa.

Slidöppningen kan bli trång på grund av det har bildats ärrvävnad efter behandlingen. Då kan det bli svårare att ha samlag eller vid en gynekologisk undersökning.

Du kan förebygga besvären genom att använda en dilatator. Det är en stav som du för in i slidan. Du får den på kliniken där du har fått behandling. Du kan behöva byta storlek efter ett tag.

Det kan också fungera att använda en massagestav men det är viktigt att den har rätt storlek för dig. Det kan du också få hjälp med. 

Svårare att få stånd

Det kan bli svårare att få stånd och att behålla ståndet om du har fått strålbehandling mot till exempel prostatan. Svårigheterna kan komma efter ett tag och öka med tiden. Det finns läkemedel och hjälpmedel. Här kan du läsa mer om att ha svårt att få stånd.

Bra att kunna prata med någon

Sjuksköterskor och läkare där du får behandling är vana vid de biverkningar som du kan få. Det kan kännas bra att prata med dem, om du behöver. De kan ge hjälp och stöd.

Många kliniker ordnar informationsträffar i grupp eller enskilt. Det finns också flera patientföreningar. De kan ha frågespalter eller samtalsforum, både för dig som har fått behandling och för dig som är närstående.

Respektera dina egna behov

Det är olika hur man hanterar perioden av behandling. En del fortsätter med tillvaron som vanligt, med till exempel arbete eller studier. Andra behöver vara hemma i lugn och ro. Det viktigaste är att du gör det som känns bäst för dig.

Varför får du strålbehandling?

Strålning är ett vanligt sätt att behandla många cancersjukdomar. Syftet med behandlingen varierar, bland annat beroende på vilken cancersjukdom du har och hur du mår:

  • Du kan få strålbehandling som krymper en cancertumör så att den blir lättare att operera bort.
  • Du kan få strålbehandling efter en operation för att ta bort cancerceller som kan ha blivit kvar.
  • Ibland räcker det med bara strålbehandling för att ta bort en cancertumör.
  • Du kan få palliativ strålbehandling som kan bromsa cancern och lindra symtom om sjukdomen inte går att ta bort. Här kan du läsa mer om palliativ vård.

Hur fungerar strålbehandling?

Strålningen skadar cancercellerna så att de inte kan bli fler. Strålningen skadar också friska celler men friska celler är bättre på att laga sina skador än vad cancerceller är.

Det är vanligt att behandlingen delas upp på flera tillfällen. Då hinner de friska cellerna laga sina skador lite mellan stråldoserna medan cancercellerna skadas alltmer och förstörs.

Nästan all yttre strålbehandling ges med joniserande elektromagnetisk strålning.

Det finns också yttre strålbehandling som ges med joniserande protonstrålning. Protonstrålning kan användas vid vissa tumörer som barn kan få, och vid en del tumörer i hjärnan. I Sverige ges protonstrålning i Uppsala. Fråga din cancerläkare om du vill veta mer.

Olika doser av strålning

Det krävs ofta en hög sammanlagd dos av strålning för att ta bort cancer med strålbehandling. Dosen kan delas upp på flera behandlingstillfällen.

Vid yttre strålbehandling kan du få strålbehandling fem dagar varje vecka i upp till sju veckor.

Det är vanligt att få behandlingen en gång om dagen men det kan vara olika. En del behöver behandling två gånger om dagen, andra har behandlingsfria dagar under veckan.

Det är vanligt med färre behandlingstillfällen om du ska får strålbehandling för att lindra symtom. Den totala stråldosen är lägre. Ofta kan en enda behandling räcka för att minska smärta.

En av flera cancerbehandlingar

Strålbehandling kan kombineras med andra behandlingar, till exempel kirurgi, cytostatikabehandling, målriktad behandling eller hormonbehandling.

Ibland behöver man vänta en tid mellan varje behandlingsmetod så att kroppen hinner vila och läka. Ibland kan man få olika behandlingar samtidigt.

Hur uppstår cancer?

Kroppen består av många miljarder celler. Cellerna delar på sig för att bilda nya celler så att kroppen kan fungera. Ibland blir det fel när en cell delar sig. Oftast gör det ingenting eller också kan cellen stoppa felet från att spridas till fler celler vid nästa celldelning. Men ibland går det inte. Då kan alltmer förändrade celler bildas för varje celldelning. Till slut kan cancerceller bildas och bli en cancertumör. Cancercellerna delar sig okontrollerat och dör inte när de ska. Du kan läsa mer i artikeln Vad är cancer?

När är behandlingen olämplig?

Strålbehandlingen kan påverka fertiliteten om den ges mot till exempel äggstockarna eller testiklarna. Prata med din läkare före behandlingen om du vill diskutera vilka möjligheter som kan finnas för att få till en graviditet efter behandlingen mot cancer. 

Läs mer i artikeln Fertiliteten efter cancerbehandlingen.

Rådgör också med din läkare om du ammar och ska få strålbehandling.

Strålbehandling är olämpligt om du är gravid.

Närstående och strålning

Du kan umgås med dina närstående som vanligt när du får strålbehandling. Strålningen försvinner direkt ur kroppen efter varje behandlingstillfälle, och påverkar inte personer som du umgås med.

Vid seedsterapi lämnas jodkornen kvar i kroppen där de fortsätter att stråla. Men strålningen når bara en mycket kort bit och avtar så småningom. Du kan leva som vanligt igen efter några dagar.

Påverka och delta i din vård

För att du ska kunna vara delaktig i din vård är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår.

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska eller om du har en hörselnedsättning.

Du är med och gör en vårdplan

Kontaktsjuksköterskan ansvarar för att du får vara med och göra en vårdplan. Vårdplanen ska svara på frågor som är viktiga för dig. För många är det till exempel vad som är syftet med behandlingen och hur du kan få hjälp med biverkningar eller komplikationer.

Här kan du läsa mer om kontaktsjuksköterskan och vårdplanen.

När behandlingen är avslutad

Det kan ta lång tid innan du blir kallad till en första efterkontroll, om du är färdigbehandlad efter strålningsbehandlingen. Innan du är färdigbehandlad kan du fråga personalen om när du får komma på efterkontroll. Fråga också vem du kan kontakta vid behov.

Senast uppdaterad:
2018-10-15
Redaktör:

Susanna Schultz, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Hillevi Rylander, cancerläkare, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.