Spottkörtelsten

Vad är spottkörtelsten?

Framför öronen, vid underkäken och under tungan finns tre par större spottkörtlar som bildar saliv. När du äter bildas mest saliv i munnen. Om saliv och kalciumsalter klumpar ihop sig bildas en sten, en spottkörtelsten eller spottsten.

Oftast kommer sådana stenar ut i munhålan med saliven och sväljs utan att du märker det. Men det händer att en spottkörtelsten fastnar i kanalen där saliven kommer ut i munnen. Då kan det vara nödvändigt att operera bort den.

Du blir ofta svullen och öm i eller invid munhålan om du har en spottkörtelsten som har fastnat. Det är framför allt när du äter som du får ont i munnen eftersom stenen hindrar saliven från att komma ut i munhålan. En stund efter att du har ätit kan ömheten och svullnaden gå över.

Exakt var det gör ont i munnen beror på vilken av de sex körtlarna som är blockerad. Ibland är det framme i munnen, ibland längre bak i munnen.

För att lindra värken kan du ta receptfria värktabletter.

En spottkörtelsten kan lossna lättare om du masserar ansiktet där du har ont. Samtidigt kan du suga på något syrligt som stimulerar bildningen av saliv, till exempel en bit citron.

De allra flesta som har spottkörtelsten behöver inte söka vård eftersom besvären brukar gå över av sig själva.

Kontakta en vårdcentral om svullnaden och ömheten inte går över. Om det är helg kan du vänta tills det blir vardag. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om du förutom svullnad och ömhet också har feber. Om det är stängt kan du vänta tills vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen öppnar.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Den spottkörtel som har en sten som stoppar salivens utgång känns öm och ofta lite förstorad.

Din läkare undersöker munnen med fingrarna. Läkaren kan känna spottkörtlarna, och de kanaler där saliven kommer ut, med ett finger från insidan av munnen och ett från utsidan.

Ibland känns stenen tydligt. Andra gånger kan läkaren ha svårt att avgöra vad som är orsaken till svullnaden. Då kan du behöva undersökas med röntgen, skiktröntgen eller ultraljud. Dessa undersökningar genomförs vanligtvis på sjukhus.

 Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning.

En spottkörtelsten som inte lossnar av sig själv och som gör ont kan behöva tas bort. Det är oftast en liten operation och du får då lokalbedövning.

Salivgången som leder ut i munnen görs större eller öppnas helt. Då kan läkaren ta bort stenen.

Andra behandlingsmetoder är att krossa stenen genom tryckvågsbehandling. Läkaren kan också försöka få tag i stenen och dra ut den med ett instrument.

Ibland, om stenen är stor och svår att komma åt, kan hela spottkörteln behöva avlägsnas, men det är ovanligt.

Att ta bort en spottkörtelsten brukar inte ge några besvär efteråt.

Om du får en infektion i spottkörteln behandlas du med antibiotika.

Din salivproduktion påverkas inte så mycket även om du har opererat bort en spottkörtel.

Muntorrhet och sjukdomar som ger muntorrhet ökar risken för spottkörtelsten, till exempel Sjögrens syndrom.

Läkemedel som ger muntorrhet ökar också risken för spottkörtelsten. Exempel på sådana läkemedel är vissa blodtrycks- och allergimediciner.

Att få problem med spottkörtelsten är vanligast i medelåldern. Barn får sällan spottkörtelsten.

Om du har haft problem med en spottkörtelsten ökar risken för att få det igen.