Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

Synnedsättning

Sammanfattning

En synnedsättning kan vara medfödd eller komma senare under livet. Vissa synnedsättningar kan behandlas men inte alla. Behandlingen som du får beror på vad som orsakat synnedsättningen.

En synnedsättning innebär att du har svårt att läsa text eller har svårt att förflytta dig och orientera dig med hjälp av synen. Det gäller även med god belysning eller om du har korrigering med linser eller glasögon.

I den här texten förklaras bland annat vad en synnedsättning kan bero på. Här kan du läsa mer om synfel som kan korrigeras med linser eller glasögon.

Symtom

Att du börjar se oskarpt kan bero på många saker och du kan märka av det på olika sätt.

  • Du kan se otydligt bara på det ena ögat men också på båda ögonen samtidigt. Det är vanligast att synen blir sämre i båda ögonen.
  • Du kan se suddigt i centrum av synfältet, över hela synfältet eller bara i ytterkanten av synfältet.
  • Det du tittar på kan verka förvridet och raka saker kan verka krokiga.
  • Du kan se dubbelt.
  • Du kan se oskarpt hela tiden eller bara under vissa perioder.

Din syn kan också försämras långsamt, under några månader. Den kan också förändras snabbt, under några timmar, dagar eller veckor.

Vissa sjukdomar, till exempel diabetes, kan också påverka din syn.

När ska jag söka vård?

Kontakta en optiker om något av följande stämmer in på dig:

  • Du ser lite sämre än tidigare.
  • Din syn har blivit sämre under en längre tid, det vill säga ett halvår eller mer.

Kontakta en vårdcentral eller en jouröppenmottagning om något av följande stämmer in på dig:

  • Din syn blir kraftigt nedsatt under kort tid.
  • Ögat är rött, det gör ont, skaver och är mycket irriterat.

Du kan också kontakta en ögonmottagning direkt.

Kontakta den ögonläkare som är ansvarig för din behandling om du har en ögonsjukdom sedan tidigare och har fått besvär igen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Du kan alltid ringa och få sjukvårdsrådgivning på telefonnummer 1177.

Hur en undersökning går till

Du får först berätta om dina besvär. Här är exempel på frågor som du kan få:

  • Hur snabbt har synen förändrats?
  • Har synen försämrats på båda ögonen?
  • Har du andra ögonbesvär, till exempel gör det ont?
  • Har du några andra sjukdomar, till exempel diabetes?
  • Har du en nära släkting som har en ögonsjukdom?

Sedan gör läkaren en ögonundersökning. Då undersöks först din synskärpa, därefter undersöks ögat ofta med ett ögonmikroskop. Då undersöker läkaren först de yttre delarna av ögat, ögonvitan och hornhinnan, och sedan de inre delarna, linsen, glaskroppen och näthinnan. Ibland görs även en tryckmätning.

Undersökningen tar ungefär tio till tjugo minuter. Du kan få ögondroppar som vidgar pupillen innan undersökningen, då kan du bli lite ljuskänslig och se dimmigt under något dygn efter undersökningen.

Ibland görs fler undersökningar.

Synnedsättning kan bero på många saker

Synen är mer än ögonen. Sjukdomar som påverkar din kropp kan också påverka din syn. Det gör att orsaken till att du ser oskarpt kan finnas i ögat men ibland i andra delar av kroppen.

I den här texten kan du läsa om följande orsaker till synnedsättning:

  • Synnedsättning som beror på en ögonsjukdom.
  • Synnedsättning som beror på en sjukdom i kroppen.
  • Synnedsättning som beror på en skada på ögat.

Ögonsjukdomar som kan ge synnedsättning

Din synnedsättning kan bero på en ögonsjukdom. Det varierar mellan de olika sjukdomarna hur snabbt synen förändras och hur mycket din syn blir nedsatt. En del sjukdomar gör att din syn blir nedsatt under en tid men sedan blir den bra igen. Andra gör att du får en bestående synnedsättning.

Toppig hornhinna – keratoconus

Vid toppig hornhinna försämras din syn långsamt. I början av sjukdomsprocessen kan synen korrigeras med synhjälpmedel men så småningom hjälper inte det. Du kan se skuggbilder och bildförvrängningar.  

Sjukdomen kallas för keratoconus och innebär att hornhinnan är toppig och tunn i mitten. Sjukdomen är ofta ärftlig och utvecklas oftast i tonåren och i ung vuxen ålder.

Det är vanligt att en optiker upptäcker att du har en toppig hornhinna då det kan vara svårt att hitta glasögon som gör att du ser bra.

Hårda kontaktlinser är den vanligaste behandlingen

Den vanligaste behandlingen är hårda kontaktlinser. Du kan även få behandling med UV-strålning som gör att hornhinnan blir mer stabil och att sjukdomen stannar av. Det kallas för cross-linking. Om din hornhinna är mycket toppig sitter inte kontaktlinsen som den ska på ögat. Då kan du behandlas med en hornhinnetransplantation. Du kan behöva en hornhinnetransplantation om du har fått väldigt tunn eller grumlig hornhinna. Läs mer om hornhinnetransplantation här.

Regelbundna kontroller

Du får ofta gå på regelbundna kontroller hos en ögonläkare efter att du har fått diagnosen toppig hornhinna.

Svullen hornhinna

När hornhinnan svullnar blir den gråaktig och förlorar sin genomskinlighet. Det gör att ljus har svårt att tränga igenom den. Du ser som genom en dimma och kan se färgade ringar runt ljuskällor. Ofta är synen sämre på morgonen än på kvällen. Du kan också bli bländad lättare och det kan skava och kännas irriterat i ögat.

Vad kan det bero på?

Det finns många anledningar till att hornhinnan svullnar. Det kan till exempel bero på inflammation, infektion, högt tryck i ögat eller en skada på ögat. Det är ganska vanligt att hornhinnan sväller efter en ögonoperation.

Hornhinnan kan också bli tillfälligt svullen. Det kan till exempel hända om du har badat i klorvatten.

Behandlingen beror på orsaken till svullnaden

Behandlingen som du får beror på vad som orsakade svullnaden. Ofta går svullnaden över av sig själv efter att orsaken har behandlats. Själva svullnaden kan behandlas med ögondroppar eller ögonsalva. Om svullnaden inte går ner efter behandling med ögondroppar och ögonsalva kan du behandlas med en hornhinnetransplantation. Du kan läsa mer om hornhinnetransplantation här.

Inflammation och infektion i hornhinnan

Inflammation och infektion i hornhinnan kallas också för keratit. Vid keratit brukar det skava eller värka i ögat, ögat känns irriterat och ditt öga blir rött. Du kan även bli känslig för ljus. Oftast får du keratiten bara i det ena ögat.

Keratit läker ofta av sig själv

En ytlig keratit läker ofta av sig själv utan att du får en bestående synnedsättning. Du kan få behandling med ögondroppar som hjälper mot keratit.

Efter en allvarligare keratit kan det bildas ett ogenomskinligt ärr, ett så kallat hornhinneärr.

Hur stor synnedsättningen blir beror på hur stort ärret är och var det sitter.

Ett ytligt ärr kan behandlas med laser. Ett stort ärr som sitter i mitten av hornhinnan kan ge en stor synnedsättning och göra så att du blir bländad i vid starkt ljus. Om ärret orsakar en kraftig synnedsättning kan du behandlas med en hornhinnetransplantation. Du kan läsa mer om hornhinnetransplantation här.   

Grumlingar i hornhinnan

Grumlingar i hornhinnan kan uppstå om du har dystrofi. Det är en störning i hornhinnans funktioner. Dystrofi är ofta ärftligt. Det kan se mycket olika ut men uppstår oftast i båda ögonen.

Det är mycket ovanligt att få sådana grumlingar i hornhinnan och sjukdomen utvecklas långsamt, över flera år. Ofta ser du bra när grumlingarna är glesa och tunna. Men synen försämras om grumlingarna tätnar.

Mycket ytliga grumlingar kan behandlas med laser. Du som har kraftigare grumlingar kan behandlas med en hornhinnetransplantation. Läs mer om hornhinnetransplantation här.

Grå starr – katarakt

Katarakt kallas också för grå starr. Grå starr gör att linsen blir grumlig. Det är vanligt att symtom på grå starr börjar komma i 65-årsåldern. Vanliga symtom är oskarp syn på långt håll, bländning och att behöva mer belysning vid läsning. Synen försämras även om du har glasögon eller linser med rätt korrektion. Även ditt färgseende kan påverkas av grå starr så att färger verkar mer dämpade och få en gulaktig nyans.

Grå starr behandlas med operation. Läs mer om grå starr och hur det behandlas här.

Glaukom – grön starr

Glaukom kallas ibland för grön starr och är en sjukdom som skadar näthinnan och synnerven. Glaukom är en allvarlig ögonsjukdom som kan göra att du får en bestående synnedsättning. Det finns två olika typer av glaukom, akutglaukom och kroniskt glaukom. Den vanligaste formen av kroniskt glaukom är öppenvinkelglaukom.

Akut glaukom

Akut glaukom börjar plötsligt och du får ont i ögat, dimsyn, ont i huvudet och kan må illa och kräkas. Ögat blir rött och hornhinnan lite disig. Symtomen uppstår om trycket i ögat ökar mycket och snabbt.

Vid akutglaukom är det mycket viktigt att du får behandling så snart som möjligt. Akutglaukom kan ge en bestående synnedsättning om det inte behandlas.

Läs mer om akutglaukom och hur det behandlas här.

Öppenvinkelglaukom

Öppenvinkelglaukom ger skador på näthinnan och gör att synnerven förtvinar. Skadorna ger ett långsamt krympande synfält och utan behandling kan du bli blind. Det kan vara svårt att upptäcka sjukdomen eftersom den inte ger några besvär i början. Det gör att synfältet ofta redan är skadat när du söker vård för besvären.

Behandlingen som du får bromsar sjukdomen men kan inte återställa synen om den redan har blivit skadad.  Det är vanligast att få behandling med ögondroppar men om de inte hjälper kan du få behandling med laser. Ibland behövs en operation. 

Läs mer om öppenvinkelglaukom och hur det behandlas här.

Näthinneavlossning

Vid en näthinneavlossning är det vanligt att ha en gråaktig eller mörk skugga i utkanten av synfältet i ena ögat. Ibland kan du se blixtar och rörliga figurer innan skuggan. Skuggan brukar utvecklas under någon dag och symtomen brukar inte göra ont. Om näthinnan har lossnat mycket och nått den gula fläcken ser du oskarpt även i centrum av synfältet.

Behandlingen som du får beror på hur mycket av näthinnan som har lossnat. Om sjukdomen upptäcks tidigt kan du få behandling med laser men om näthinnan har lossnat mycket kan du behöva opereras. Läs mer om näthinneavlossning och hur det behandlas här.

Åldersförändringar i gula fläcken

Åldersförändringar i gula fläcken gör att du får sämre synskärpa. Gula fläcken är ett område på näthinnan med flest synceller och där du ser som skarpast. Det finns två olika typer av åldersförändringar, torra och våta.

Sjukdomen gör så att du får svårt att se skarpt på både nära och långt håll. Åldersförändringar i gula fläcken påverkar mitten av synfältet. Synen utanför det området inte påverkas.

Ofta blir synen sämre på det ena ögat först, senare blir även synen på det andra ögat sämre. 

Läs mer om åldersförändringar i gula fläcken här.

Torra åldersförändringar

Vid torra förändringar dör syncellerna i den gula fläcken gradvis och synen försämras långsamt. Symtomen vid torra åldersförändringar är långsamt försämrad synskärpa. Du kan också uppleva att du får små fläckar i synfältet och att bokstäver, eller delar av bokstäver faller bort.

Det finns ingen effektiv behandling mot torra åldersförändringar.

Våta åldersförändringar

Vid våta förändringar går det snabbare, synen försämras inom några veckor till en månad. Det vanligaste symtomet på våta åldersförändringar är krokseende. Då ser du raka linjer som krokiga, även ansikten kan se förvrängda ut.

Våta åldersförändringar behandlas med läkemedel som du får med en spruta direkt in i ögats glaskropp.  

Blodpropp i ögat       

En propp i något av de större blodkärlen i ögat gör att du plötsligt får en kraftig synnedsättning på ett öga. Ibland kan du uppleva kortare perioder av dimsyn strax innan. Det är större risk att få en blodpropp i ögat om du är äldre än femtio år och har en hjärt-kärlsjukdom sedan tidigare. Det kan till exempel vara högt blodtryck, åderförfettning, blodproppssjukdom, fetma, höga blodfetter eller om du röker.

Hur stor synnedsättning du får beror på i vilket blodkärl som proppen sitter i.

Behandling för att förhindra att synen blir sämre

Ibland kan synen komma tillbaka av sig själv efter en tillfällig blodpropp i ögat. Det finns ingen effektiv behandling när en blodpropp har uppstått i ögat. Ibland kan du efteråt få behandling för att minska risken för att få ytterligare synnedsättning, det beror på vilken typ av blodpropp som du har.  

Synnedsättning som beror på andra sjukdomar

En del sjukdomar i kroppen kan också påverka ögonen och göra att du får sämre syn.

Diabetes kan påverka dina ögon. Ibland börjar sjukdomen med att du omväxlande är närsynt och omväxlande översynt. Denna typ av varierande synskärpa brukar gå över när blodsockret stabiliserats efter en tids behandling.

Diabetes, och ibland högt blodtryck, kan göra så att du får förändringar på blodkärlen i näthinnan vilket orsakar blödningar. Hur mycket blödningarna påverkar din syn beror på hur stora de är och var de sitter. Det här kallas för diabetesretinopati eller retinopati vid högt blodtryck.

Synnedsättning som beror på en skada på ögat

Att få skräp i ögat är vanligt och kan kännas obehagligt. Skräpet gör att du får skrubbsår på ögat. Oftast försvinner skräpet av sig själv, men ibland kan du behöva behandling.

Såret i ögat kan göra så att du får en infektion i hornhinnan. Då får du behandling med ögondroppar. När infektionen läker kan det bildas ett ärr, om ärret sitter centralt på hornhinnan kan du få en synnedsättning. Ett ytligt ärr kan behandlas med laser, om ärret orsakar en allvarligare synnedsättning kan du behöva en hornhinnetransplantation. Läs mer om hornhinnetransplantation här.

Slag mot ögat

Om du får ett kraftigt slag mot ögat som ger ett djupt sår på hornhinnan, en blödning i ögat eller skador på linsen och näthinnan får du en allvarligare synnedsättning. Hur mycket synen påverkas beror på var i ögat skadan sitter och hur allvarlig den är. Det här gäller både direkt efter skadan och efter att du har avslutat behandlingen.

Läs mer om slag mot ögat och andra ögonskador här.

Att leva med en synnedsättning

Du som har en synnedsättning har oftast regelbunden kontakt med en ögonläkare. Du kan också behöva ytterligare stöd för att anpassa dig till situationen. Sjukhusens ögonmottagningar kan ordna så att du kan få prata med en kurator under den första tiden du har en synnedsättning.

Hjälp från en syncentral

Du kan få en remiss till en syncentral om du har mycket nedsatt syn.

Där kan du bland annat få träning i att orientera dig och förflytta dig, att sköta hushållet och använda rätt belysning utifrån dina förutsättningar. Du kan också få balansträning och undervisning i att skriva och läsa utifrån dina förutsättningar.

På syncentralen finns det även personal som hjälper till med sociala frågor och som informerar om dina rättigheter i samhället. Det kan till exempel vara färdtjänst, hemtjänst eller ledsagarservice. Du kan också få stöd från en kurator eller en psykolog.

Hjälpmedel

Genom syncentralen kan du också få synhjälpmedel som kan göra din vardag lättare. Det finns många olika typer av synhjälpmedel. Det kan till exempel vara datorprogram som förstorar text, läser upp text eller hjälpmedel som hjälper dig att orientera dig.

Det varierar mellan de olika landstingen och regionerna vilka hjälpmedel som finns och vilka som är gratis. Du kan även köpa hjälpmedel själv. Läs mer om det här.

Om du behöver hjälpmedel för skola eller arbete

Du ska kontakta hälso- och sjukvården i första hand för att få ett hjälpmedel. Om du behöver särskilda hjälpmedel i skolan för att kunna följa med och delta i undervisningen ska du kontakta din skola.  

Kontakta Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen om du behöver särskilda hjälpmedel för att kunna utföra ditt arbete, så kallade arbetshjälpmedel.

Hembesök från syncentralen

Oftast besöker du syncentralen flera gånger. Ibland gör syncentralen hembesök för att bedöma behovet av hjälpmedel i hemmet. 

Förbered dig inför första mötet på syncentralen

Det kan vara bra att förbereda sig inför första mötet på syncentralen. Tänk efter vilka besvär du har och vilka aktiviteter som är svåra att göra. Kan du till exempel läsa din post? Hur fungerar det för dig att laga mat? Hur är det för dig när du är utomhus?

Du kan själv komma med förslag på hjälpmedel som du tror skulle underlätta för dig att klara av din vardag. 

I en del kommuner finns heminstruktörer som kan hjälpa

Det kan vara svårt att få den praktiska vardagen att fungera med en synnedsättning. En del tycker att det är svårt åka kommunalt eller gå och handla och kan behöva mer träning eller hjälp. Då kan en heminstruktör från kommunen hjälpa till.

En heminstruktör kan hjälpa dig att prova ut hjälpmedel i hemmet men kan också hjälpa till med träning av praktiskt hushållsarbete. De hjälper även till om du behöver hjälp att förflytta dig utanför hemmet.

För att få kontakt med en heminstruktör kontaktar du kommunen som du bor i. Du behöver ingen remiss. Heminstruktören gör sedan en bedömning av vilka behov som du har.

I vissa kommuner finns det inte heminstruktörer. Då kan du i stället få hjälp av en distriktsarbetsterapeut. En del kommuner har varken heminstruktörer eller distriktsarbetsterapeuter.

Det kan kännas bra att prata med andra i liknande situation

Att ha dålig syn innebär att du klarar dig bra i en del situationer men klarar dig sämre i andra situationer. Det kan vara svårt för omgivningen att förstå. För en del kan det kännas bra att prata med andra som har försämrad syn för att få råd och stöd.

Synskadades riksförbund

Synskadades riksförbund, SRF, är en intresseorganisation för personer med synnedsättning i Sverige. Föreningen har 15 000 medlemmar i olika lokalföreningar runt om i landet.

Att vara närstående till någon med en synnedsättning

Det är vanligt att en person som har fått en synnedsättning känner att hen förlorar kontrollen över sin vardag. Det är också vanligt att känna sorg över att inte längre kunna göra saker som man tidigare har kunnat. Oavsett ålder är en synnedsättning ofta en omvälvande händelse både för den som har synnedsättningen och för dig som närstående. Det är vanligt att ha många tankar och att känna oro. Kommer personen med synnedsättning att bli orolig och osjälvständig? Kommer vänskapsförhållanden att förändras?

En person som har fått en synnedsättning behöver lära sig vissa saker igen fast på ett annorlunda sätt. Det kan handla om att förflytta sig och orientera sig hemma och utomhus. Det kan också handla om att hen behöver hitta en ny sysselsättning eller utbilda sig på nytt och att känna en självständighet. I detta kan till exempel syncentralen hjälpa till med råd och strategier, förutom synhjälpmedel.

Du som är närstående kan vara ett bra stöd för den med synnedsättning, i den utsträckning du vill och orkar. Det kan handla om att uppmuntra hen om att söka hjälp för sina besvär, så att hen kan få rehabilitering och hjälpmedel. Det kan också handla om att vara ett stöd så att hen kan fortsätta med sina aktiviteter och fritidssysselsättningar. 

Påverka och delta i din vård

Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Ibland krävs det remiss till den öppna specialiserade vården.

Du ska förstå informationen

För att du ska kunna vara delaktig i din vård och behandling är det viktigt att du förstår informationen du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om du inte förstår. Du ska till exempel få information om behandlingsalternativ och hur länge du kan behöva vänta på vård och behandling.

Även barn ska vara delaktiga i sin vård. Ju äldre barnet är desto viktigare är det.

Du har möjlighet att få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du har en hörselnedsättning. 

Om du behöver hjälpmedel ska du få information om vad som finns och hur du får det.

Senast uppdaterad:
2018-10-22
Redaktör:

Jenny Andersson, 1177 Vårdguiden

Granskare:

Stefan Löfgren, ögonläkare S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm

Allt innehåll är granskat och godkänt av 1177 Vårdguidens redaktion.

Synpunkter på innehållet? Tyck till

1177 Vårdguiden svarar för innehållet med undantag för eventuella fel som uppstått i samband med överföringen till Fass.se.