Framtidens läkemedel

 

Njursjukdom

pilikon Sök pågående eller avslutade kliniska prövningar

Bakgrund

Sjukdomar i njurarna kan försämra funktionen så mycket att patienten måste behandlas med dialys eller få en ny njure genom transplantation. Läkemedelsindustrins forskning har gett upphov till nya läkemedel som antingen förebygger njursjukdom eller gör transplantationer säkrare.

Vad är njursjukdom?

Sjukdomar som drabbar njurarna uppträder i många olika former och har många olika orsaker. Alla tillstånd som leder till att blodflödet genom njurarna minskar kan medföra att vävnaden i njurarna skadas. Vissa läkemedel kan också skada njurarna. Om njurfunktionen akut försämras leder det till ansamling av urinämnen, kreatinin och andra ämnen som njurarna normalt gör sig av med. Det är inte ovanligt att en njursjukdom som inte behandlas leder till döden. Om njurarnas funktion är kroniskt nedsatt försvinner viktiga egenskaper hos njurarna. Orsaken till att njurarna försämras kan till exempel vara diabetes, högt blodtryck, långvariga inflammationer eller ärrbildning efter bakterieinfektioner.

Vem drabbas?

Enligt uppskattningar behandlas omkring 200 000 människor i Europa för någon form av njursjukdom. Hälften av dessa har fått en njure transplanterad och får behandling som minskar risken för att njuren stöts bort. Ett stort antal av de övriga får regelbunden dialys, antingen hemodialys eller peritonealdialys. Hemodialysen renar blodet från ämnen som njurarna själva inte klarar att göra sig av med. Den utförs normalt tre gånger per vecka på sjukhus. Peritonealdialys kan patienten utföra själv i hemmet. År 2001 genomfördes drygt 10 000 njurtransplantationer inom Europa. Idag står omkring 50 000 personer i kö för transplantation. Nedsatt njurfunktion är vanligare hos äldre. Det kan ta lång tid innan njursjukdom upptäcks.

Nuvarande behandling

Om njurfunktionen sviktar akut är det viktigt att vätske- och saltbalansen i kroppen upprätthålls. Det är också viktigt att stödja njurarnas funktion med hjälp av läkemedel som driver ut vätska och vidgar kärlen i njuren. Patienten måste hållas under noggrann uppsikt så att hon eller han inte drabbas av infektioner eller näringsbrist. Dialys kan vara nödvändig tills tillståndet förbättrats.

Eftersom njurarna är viktiga i regleringen av blodtrycket kan patienter med kroniskt nedsatt njurfunktion få högt blodtryck. Då behövs blodtrycksbehandling. Om njurarna inte kan göra sig av med urinämnen kan en proteinfattig kost bidra till att nivåerna av urinämne hålls under kontroll. Blodbrist som uppstår till följd av njurarnas sviktande funktion behandlas med injektioner av läkemedlet erytropoetin varannan dag. Nyligen godkändes ett erytropoetin som har effekt under lång tid. Då kan injektionerna begränsas till en gång per vecka.

Kronisk njursjukdom kan också leda till så kallad sekundär hyperparatyreoidism. Den gör att kroppen får svårt att upprätthålla balansen av ämnen som fosfor, kalcium och paratyreoidhormon. Eftersom dessa ämnen är viktiga för skelettets uppbyggnad kan patienten få läkemedel som binder fosfat och preparat med D-vitamin som höjer nivåerna av kalcium och fosfor i blodet. Ett läkemedel som liknar kalcium har funnits tillgängligt sedan 2004 och det kan användas för behandling av detta tillstånd. Detta läkemedel ökar kroppens känslighet för kalcium så att kroppen kan tillgodogöra sig höga nivåer av ämnet. För att behandla sena stadier av sjukdomen behövs regelbunden dialys eller njurtransplantation. Annars kan hyperparatyreoidism leda till döden. Transplantationer har underlättats mycket med hjälp av läkemedel som förhindrar att kroppens immunsystem stöter bort det nya organet.

Vad är under utveckling?

Det har nyligen kommit ett antal nya läkemedel som kan användas vid transplantation och ett flertal är på väg. Kroppen kan uppleva ett nytt organ som främmande och därför vilja stöta bort det. Men det finns läkemedel som motverkar avstötning. Ett sådant är en monoklonal antikropp som blockerar en receptor som kallas IL-2 receptorn. En sådan blockering hindrar organet från att stötas bort. Ett annat nytt läkemedel som hindrar avstötning är en myriocinanalog.

ACE-hämmare och angiotensin 2-receptorblockerare är läkemedel som används vid högt blodtryck. Användning av dessa läkemedel har även visat sig kunna fördröja utvecklingen av njursjukdomar. De minskar bland annat förekomsten av mikroalbuminuri som ofta är ett tecken på begynnande njursjukdom. Dessutom kan de förebygga njursjukdom i samband med diabetes.

Andra forskningsprojekt handlar om att bromsa immunförsvarets framfart med hjälp av immunosuppressiva medel. De kan användas vid den autoimmuna njursjukdomen lupus nefritis. Ett läkemedel som är en adenosinreceptorantagonist prövas för behandling av njursjukdom (KN: Vilken?) och en så kallad endotelinantagonist är på gång för behandling av akut njursvikt.

På längre sikt

Njurarna är komplexa, aktiva och känsliga organ. En fjärdedel av blodet som pumpas genom hjärtat passerar njurarna och njurarna påverkas därför av tillståndet i kroppens hjärta och kärl. Därför kan blodtrycksmedel också ha effekt på njurarnas funktion.

En av orsakerna till njursvikt är till exempel polycystisk njursjukdom. Forskare försöker nu ta reda på om det går att förebygga detta tillstånd med hjälp av läkemedel. Ett sätt skulle kunna vara att använda så kallade antisens-oligonukleotider.

Njursjukdomar utgör en påtaglig börda för sjukvården i Europa. Den årliga kostnaden för varje patient ligger på 30 000 euro per år. Kostnaden för en transplantation befinner sig i samma storleksordning. Därför är det angeläget, både ur ett humanitärt och ett ekonomiskt perspektiv, att hitta medel som kan förebygga uppkomsten och utvecklingen av njursjukdomar. Det är också viktigt att hitta sätt att ställa en tidig diagnos. Med tanke på den forskning som bedrivs idag är utsikterna goda att behandlingen ska kunna förbättras. Då minskar behovet av transplantationer och andra dyra vårdinsatser, till exempel dialys.


Publiceringsdatum: 2007-04-18

pilikonUPP