FASS för allmänheten

FASS om djurläkemedel

• 
• 
• 

NYHETER FAKTA FÖR FÖRSKRIVARE ORDLISTA KLINISKA PRÖVNINGAR

• Bipacksedel
• Patient-FASS
• Produktresumé
• FASS
• Förpackningsinfo

Texten är baserad på produktresumé: 2008–07–18.

 

Indikationer

Substitutionsterapi vid

• Primära immunbristsyndrom såsom:

- medfödd agammaglobulinemi och hypogammaglobulinemi

- vanlig variabel immundefekt (CVID)

- svåra kombinerade immundefekter

- Wiskott Aldrichs syndrom

• Myelom eller kronisk lymfatisk leukemi med allvarlig sekundär hypogammaglobulinemi och upprepade infektioner

• Barn med medfödd AIDS och upprepade infektioner

Immunmodulering

• Idiopatisk trombocytopen purpura (ITP), hos barn eller vuxna med hög blödningsrisk eller före kirurgi för att korrigera antalet trombocyter

• Guillain-Barrés syndrom

• Kawasakis sjukdom

Allogen benmärgstransplantation.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne i Octagam.

Överkänslighet mot homologa immunglobuliner, särskilt i de mycket sällsynta fall av IgA-brist när patienten har antikroppar mot IgA.

Dosering

Dos och doseringsregim beror på indikationen.

Vid substitutionsterapi kan dosen behöva individualiseras för varje patient beroende på det farmakokinetiska och kliniska svaret.

Följande doseringsanvisningar ges som vägledning.

Substitutionsterapi vid primära immunbristsyndrom

• Doseringsregimen ska ge en lägsta nivå av IgG (mätt före nästa infusion) på minst
  4 - 6 g/l. Tre till sex månaders behandling krävs för att jämvikt ska uppnås. Den rekommenderade startdosen är 0,4-0,8 g/kg följt av minst 0,2 g/kg var tredje vecka.

• Dosen som krävs för att ge en lägsta nivå av 6 g/l är i storleksordningen 0,2-0,8 g/kg/månad.

• Doseringsintervallet när jämvikt har erhållits varierar mellan 2-4 veckor.

• IgG-nivån ska mätas före behandling för att man ska kunna justera dosen och doseringsintervallet

Substitutionsterapi vid myelom och kronisk lymfatisk leukemi med allvarlig sekundär hypogammaglobulinemi och upprepade infektioner, substitutionsterapi hos barn med AIDS och upprepade infektioner

• Den rekommenderade dosen är 0,2-0,4 g/kg var tredje till var fjärde vecka.

Idiopatisk trombocytopen purpura

• För behandling av en akut episod 0,8-1 g/kg dag 1, vilket kan upprepas en gång inom 3 dagar, eller 0,4 g/kg dagligen i två till fem dagar.

• Behandlingen kan upprepas vid återfall.

Guillain-Barrés syndrom:

• 0.4 g/kg/dag i tre till sju dagar. Erfarenhet hos barn är begränsad.

Kawasakis sjukdom

• 1.6 - 2 g/kg ska ges i uppdelade doser under två till fem dagar eller 2 g/kg som engångsdos. Patienten ska samtidigt behandlas med acetylsalicylsyra.

Allogen benmärgstransplantation

• Behandling med humant normalt immunglobulin kan ges som en del av förberedande regim och efter transplantationen. För behandling av infektioner och profylax av graft versus host-sjukdom ska doseringen individualiseras.

• Startdosen är normalt 0,5 g/kg/vecka med början sju dagar före transplantationen och upp till 3 månader efter transplantationen.

• Vid bestående brist på antikroppsproduktion rekommenderas en dos av 0,5 g/kg/månad tills antikroppsnivåerna normaliseras.

Doseringsrekommendationerna sammanfattas i nedanstående tabell.

Indikation	Dos	Doseringsintervall
Substitutionsterapi vid primär immunbrist	- Startdos:0,4 – 0,8 g/kg - Därefter:0,2 – 0,8 g/kg	var 2 - 4 vecka för att uppnå en lägsta IgG-nivå på 4-6 g/l
Substitutionsterapi vid sekundär immunbrist	0,2 – 0,4 g/kg	var 3-4 vecka för att uppnå en lägsta IgG-nivå på 4-6 g/l
Barn med AIDS	0,2 – 0,4 g/kg	var 3-4 vecka
Immunmodulering: Idiopatisk thrombocytopen purpura	0,8 – 1 g/kg eller 0,4 g/kg/dag	Dag 1, upprepas eventuellt en gång inom 3 dagar i 2-5 dagar
Guillain-Barrés syndrom	0,4 g/kg/dag	i 3-7 dagar
Kawasakis sjukdom	1.6 - 2 g/kg eller 2 g/kg	i uppdelade doser i 2-5 dagar tillsammans med acetylsalicylsyra som engångsdos tillsammans med acetylsalicylsyra
Allogen benmärgstransplantation: - behandling av infektioner och profylax mot graft versus host-sjukdom - bestående brist på antikropps-produktion	0.5 g/kg 0.5 g/kg	varje vecka från dag — 7 upp till 3 månader efter transplantation varje månad tills IgG-nivån normaliseras

Octagam 100 mg/ml ska ges som intravenös infusion med en initial hastighet av 0,01-0,02 ml/kg kroppsvikt per minut i 30 minuter. Om infusionen tolereras väl kan infusionshastigheten gradvis ökas till maximalt 0,12 ml/kg kroppsvikt per minut.

Varningar och försiktighet

Vissa allvarliga biverkningar kan relateras till infusionshastigheten. Den rekommenderade infusionshastigheten som beskrivs under “Administreringssätt” måste följas noga. Patienterna måste övervakas noggrant och observeras under hela infusionsperioden så att eventuella symptom uppmärksammas.

Vissa biverkningar kan inträffa oftare

· vid hög infusionshastighet,

· hos patienter med hypo- eller agammaglobulinemi med eller utan IgA-brist;

· hos patienter som får humant normalt immunglobulin för första gången eller, i sällsynta fall, vid produktbyte av humant normalt immunglobulin eller när lång tid förflutit sedan senaste infusionen.

Rena överkänslighetsreaktioner är sällsynta. De kan inträffa vid mycket sällsynta fall av IgA-brist med anti-IgA antikroppar.

I sällsynta fall kan humant normalt immunglobulin inducera blodtrycksfall med anafylaktisk reaktion, även hos patienter som har tolererat tidigare behandling med humant normalt immunglobulin.

Potentiella komplikationer kan ofta undvikas genom att säkerställa:

· att patienterna inte är överkänsliga för humant normalt immunglobulin genom att initialt injicera produkten långsamt (0,01-0,02 ml/kg/minut);

· att patienterna övervakas noggrant för att upptäcka eventuella symtom under hela infusionsperioden. Särskilt patienter som inte har behandlats tidigare med humant normalt immunglobulin, patienter som har bytt från en annan IVIg-produkt till Octagam eller när det har varit ett långt uppehåll sedan föregående infusion bör övervakas under den första infusionen och under en timme efter den första infusionen, för att kunna upptäcka eventuella biverkningar. Alla andra patienter bör övervakas i minst 20 minuter efter administrering.

Det finns kliniska bevis på ett samband mellan IVIg-administrering och tromboemboliska händelser som hjärtinfarkt, stroke, lungemboli och djupa ventromboser, som antas vara relaterade till en relativ ökning i blodets viskositet på grund av det höga flödet av immunglobulin hos patienter i riskzonen. Försiktighet bör iakttas vid förskrivning och infusion av IVIg till överviktiga patienter och till patienter med preexisterande riskfaktorer för trombotiska händelser (som hög ålder, hypertension, diabetes mellitus och en bakgrund med vaskulär sjukdom eller trombosepisoder, patienter med förvärvad eller nedärvd trombofili, patienter med längre perioder av immobilitet, patienter med allvarlig hypovolemi, patienter med sjukdomar som ökar blodets viskositet).

Fall av akut njursvikt har rapporterats hos patienter som fått IVIg-behandling. I de flesta fall har riskfaktorer identifierats, såsom preexisterande njursinsufficiens, diabetes mellitus, hypovolemi, övervikt, samtidigt behandling med nefrotoxiska läkemedel eller ålder över 65.

Om njurfunktionen försämras bör avbrott i behandlingen med IVIg övervägas. Rapporter om renal dysfunktion och akut njursvikt har inkommit i samband med behandling med många av de registrerade IVIg-produkterna, som innehåller hjälpämnen som t ex sackaros, glukos eller maltos, men de som innehåller sackaros som stabilisator stod för en oproportionerligt stor del av det totala antalet. Hos riskpatienter bör behandling med IVIg-produkter som inte innehåller sådana hjälpämnen övervägas.

Hos patienter med risk för akut njursvikt eller tromboemboliska biverkningar bör IVIg-produkter administreras med lägsta praktiskt möjliga koncentration och infusionshastighet.

För alla patienter krävs följande vid IVIg-administrering:

· adekvat vätsketillförsel innan IVIg-infusion påbörjas

· övervakning av urinutsöndring

· övervakning av serumkreatininnivåer

· att undvika samtidig behandling med loop-diuretika

Om biverkningar uppstår måste antingen infusionshastigheten sänkas eller infusionen stoppas. Vilken behandling som krävs beror på biverkningarnas typ och svårighetsgrad.

Chock behandlas i enlighet med gällande rutin.

Vissa blodglukostester kan felaktigt tolka maltosen (90 mg/ml) som finns i Octagam 100 mg/ml som glukos. Detta kan leda till att glukosnivåerna felaktigt avläses som förhöjda och därmed att felaktiga nivåer av insulin ges och att sann hypoglykemi förblir obehandlad om den maskeras av felaktigt förhöjda glukosavläsningar. För ytterligare detaljer, se “Interaktioner med andra läkemedel och övriga interaktioner”.

Standardåtgärder för att förhindra att infektioner överförs från läkemedel som är tillverkade av humant blod eller plasma innefattar urval av givare, test av individuella donationer och plasmapooler med specifika infektionsmarkörer samt att effektiva tillverkningssteg för inaktivering/eliminering av virus är en del av tillverkningsprocessen. Trots detta kan risken för överföring av infektiösa agens inte helt uteslutas när läkemedel som tillverkats av humant blod eller plasma ges. Detta gäller även nya, hittills okända virus och andra patogener.

De åtgärder som vidtagits anses effektiva mot höljeförsedda virus såsom HIV, HBV och HCV.

Åtgärderna kan vara av begränsat värde mot icke höljeförsedda virus såsom HAV och parvovirus B19.

Det finns övertygande klinisk erfarenhet om att hepatit A och parvovirus B19 inte överförs med immunglobuliner. Det kan också förutsättas att antikroppsinnehållet på ett betydande sätt bidrar till virussäkerheten.

Det rekommenderas bestämt att varje gång Octagam ges till en patient ska produktnamn och satsnummer noteras för att upprätthålla en koppling mellan patienten och produktens satsnummer.

Interaktioner  (Läs mer om interaktioner)

För att all produkt som kan finnas kvar i infusionsslangarna vid slutet av infusionen ska kunna infunderas, kan infusionsslangen spolas med antingen normal saltlösning eller 5 % dextroslösning.

Levande försvagade virusvacciner

Behandling med immunglobulin kan minska effekten av levande försvagade virusvaccinationer såsom mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor under en period på minst 6 veckor och upp till 3 månader. Efter administrering av denna produkt bör det gå 3 månader innan vaccination med levande försvagade virusvacciner görs. För mässling kan risken för försämrat anslag bestå i upp till 1 år. Därför bör man mäta antikroppsnivån när mässlingvaccination planeras.

Interferens med serologiska tester

Efter injektion av immunglobulin kan den tillfälliga ökningen av passivt överförda antikroppar i patientens blod ge falskt positiva resultat i serologiska tester.

Passiv överföring av antikroppar mot erytrocytantigener, t ex . A, B eller D, kan påverka vissa serologiska tester för allo-antikroppar mot röda blodkroppar, t ex antiglobulintest (Coombs test).

Blodglukostester

Vissa blodglukostester (till exempel sådana som är baserade på glukosdehydrogenaspyrrolokinolinkinon (GDH-PQQ) eller oxidoreduktasmetoder för glukosbestämning med färgindikator) tolkar felaktigt maltosen (90 mg/ml) som finns i Octagam 100 mg/ml som glukos. Det kan leda till att glukosnivåerna under en infusion och upp till 15 timmar efter infusionens slut, felaktigt avläses som förhöjda och därmed att felaktiga insulinbehandling ges, vilket kan leda till livshotande eller till och med fatal hypoglykemi. Förekomst av verklig hypoglykemi kan även förbli obehandlad om hypoglykemistatus maskeras av en felaktigt förhöjd glukosavläsning. Det innebär att när Octagam eller andra parenterala maltoshaltiga produkter används ska blodsockret mätas med glukosspecifika metoder.

Läs produktinformationen för blodglukostestet noga – även informationen om testremsorna – för att kunna avgöra om systemet lämpar sig för användning i samband med maltoshaltig parenterala produkter. Om du är osäker ska du kontakta tillverkaren av testsystemet för att fastställa om systemet lämpar sig för användning i samband med maltoshaltiga parenterala produkter.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori B:2.

Läkemedlets säkerhet vid användning under graviditet har inte fastställts i kontrollerade kliniska prövningar. Det bör därför användas med försiktighet till gravida kvinnor. Klinisk erfarenhet av immunglobuliner tyder inte på att skadliga effekter kan förväntas under graviditeten eller på fostret.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp II.

Läkemedlets säkerhet vid användning under amning har inte fastställts i kontrollerade kliniska prövningar. Det bör därför användas med försiktighet till ammande kvinnor. Klinisk erfarenhet av immunglobuliner tyder inte på att skadliga effekter kan förväntas på det nyfödda barnet. Immunglobuliner utsöndras i bröstmjölken och kan bidra till att skyddande antikroppar överförs till det nyfödda barnet.

Trafik  (Läs mer om trafik)

Octagam har ingen effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Biverkningar  (Läs mer om biverkningar)

Olika allergiska reaktioner och överkänslighetsreaktioner liksom huvudvärk, frossa, smärta i rygg och bröst, feber, hudreaktioner, kräkningar, ledvärk, lågt blodtryck och illamående kan ibland förekomma. Reaktioner på intravenöst administrerade immunglobuliner brukar vara relaterade till dos och infusionshastighet.

Biverkningarna presenteras inom varje frekvensområde efter fallande allvarlighetsgrad.

MedDRA 8.1 Kodad	Vanliga >1% - <10%	Ovanliga >0.1% - <1%	Mycket sällsynta < 0.01%
Blodet och lymfsystemet	-	-	leukopeni;hemolytisk anemi
Immunsystemet	överkänslighet	-	anafylaktisk chock; anafylaktisk reaktion; anafylaktoid reaktion; angioneurotiskt ödem; ansiktsödem
Psykiska störningar	-	-	oro
Centrala och perifera nervsystemet	huvudvärk	-	cerebrovaskulär accident; aseptisk meningit; migrän; yrsel; parestesi
Hjärtat	-	-	hjärtinfarkt; takykardi; palpitationer; cyanos
Blodkärl	-	-	trombos; störningar i perifera cirkulationssystemet; hypotoni; hypertoni
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum	-	-	andningssvikt; lungemboli; lungödem; bronchospasm; andnöd; hosta
Magtarmkanalen	illamående	-	kräkningar; diarré; magsmärtor
Hud och subkutan vävnad	-	eksem	nässelfeber; utslag; erytematöst utslag; dermatit; klåda; håravfall
Muskuloskeletala systemet och bindväv	-	ryggsmärtor	artralgi; myalgi
Njurar och urinvägar	-	-	akut njursvikt
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	feber; trötthet; reaktioner vid infusionsstället	frossa; bröstsmärtor	kraftig rodnad; rodnad; svettning; illamående
Undersökningar	-	-	ökade nivåer av leverenzymer; blodglukos falskt positiv

Fall av reversibel aseptisk meningit, enstaka fall av reversibel hemolytisk anemi/hemolys och sällsynta fall av övergående hudreaktioner har setts i samband med humana immunglobuliner.

Ökning av serumkreatinin och eller akut njursvikt har observerats.

I mycket sällsynta fall har tromboemboliska komplikationer, såsom hjärtinfarkt, stroke, lungemboli och djup ventrombos observerats.

I sällsynta fall kan humana immunglobuliner orsaka plötsliga blodtrycksfall och i enstaka fall anafylaktisk chock, även om patienten inte har visat överkänslighet vid tidigare behandling.

Standardåtgärder vidtas för att förhindra att infektioner överförs från läkemedel som är tillverkade av humant blod eller plasma. Trots detta kan risken för överföring av infektiösa agens inte helt uteslutas när läkemedel som tillverkats av humant blod eller plasma ges. Detta gäller även nya, hittills okända virus och andra patogener. För information om säkerhet gällande överförbara agens.

Överdosering  (Läs mer om överdosering)

Överdosering kan medföra övervätskning och hyperviskositet, särskilt hos riskpatienter, inklusive äldre patienter eller patienter med nedsatt njurfunktion.

Farmakodynamik

Humant normalt immunglobulin för intravenös administrering.

Humant normalt immunglobulin innehåller huvudsakligen immunglobulin G (IgG) med ett brett spektrum av antikroppar mot infektiösa agens.

Humant normalt immunglobulin innehåller de IgG-antikroppar som finns i befolkningen.

Det framställs ur plasmapooler från minst 3500 donationer. Fördelningen av immunglobulin- subklasser motsvarar fördelningen i normal human plasma. Adekvata doser av detta läkemedel kan återställa onormalt låga immunglobulin G nivåer till normalnivån.

Verkningsmekanismen vid andra indikationer än substitutionsbehandling är inte helt klarlagd, men inkluderar immunmodulerande effekter.

Kliniska studier

I en prospektiv, öppen, multicenter, fas III-prövning, studerades effekt och säkerhet av Octagam 100 mg/ml hos patienter med idiopatisk (immun) trombocytopen purpura (ITP). Octagam 100 mg/ml gavs i två på varandra följande dagar i en dos om 1 gram/kg/dag och patienterna observerades under en period om 21 dagar och vid uppföljningsbesök dag 63 efter infusionen. Hematologiska parametrar utvärderades dag 2 till 7, 14 och 21.

Totalt inkluderades 31 försökspersoner i analysen; 15 med kronisk ITP, 15 nydiagnostiserade samt en som inkluderades på felaktiga grunder i studien (hade ej ITP) och som exkluderades från utvärderingen rörande effekt..

Totalt visade 25 personer (83%) ett kliniskt svar. En högre svarsfrekvens sågs i den nydiagnostiserade gruppen (93%) än i gruppen med kronisk ITP (73%). Hos personer som svarade var mediantiden för trombocytsvar 2 dagar, med ett intervall på 1-5 dagar.

Hos 24 personer (77%) gavs Octagam 100 mg/ml med den maximalt tillåtna infusionshastigheten 0,06 mL/kg/minut. Efter ett tillägg till protokollet, fick 2 personer, som ingick i analysen, produkten med en hastighet om 0,08 mL/kg/min. Det fungerade väl i båda fallen. I fortsättningen av denna ännu pågående studie har 22 personer behandlats med en maximalt tillåten infusionshastighet om 0,12 mL/kg/min.

Vid 9 av 62 (14.5%) infusionstillfällen observerades biverkningar relaterade till behandlingen. Den vanligaste biverkningen var huvudvärk, följd av takykardi och feber. Det fanns inga fall med hemolys, relaterade till det studerade läkemedlet. Någon förbehandling för att mildra infusionsrelaterad intolerabilitet gavs ej.

Farmakokinetik

Humant normalt immunglobulin är omedelbart och fullt biotillgängligt i mottagarens cirkulation efter intravenös administrering. Det fördelas relativt snabbt mellan plasma och extravaskulär vätska, efter ungefär 3-5 dagar uppnås jämvikt mellan intra- och extravaskulära kompartment.

Humant normalt immunglobulin har en genomsnittlig halveringstid på ungefär 26 -41 dagar, när den mätts hos patienter med immundefekter. Denna halveringstid kan variera från patient till patient, speciellt vid primär immunbrist.

IgG och IgG-komplex bryts ner i celler i det retikulo-endoteliala systemet.

Prekliniska uppgifter

Immunglobuliner är normala beståndsdelar i människokroppen. Hos djur har akuta toxicitetstester ingen relevans eftersom mycket stora doser krävs. Toxicitetstester vid upprepad dosering och embryo-fetala toxicitetsstudier kan inte tillämpas. Produktens effekt på nyföddas immunsystem har inte undersökts.

Virusinaktivering med solvent/detergent-behandling har utförts med tri-n-butylfosfat (TNBP) och octoxynol (Triton X-100). Maximalt tillåtna mängder i slutprodukten är 1 µg/ml TNBP och 5 µg/ml octoxynol. I de doser som Octagam administreras har man inte funnit att dessa ämnen har någon toxisk effekt i djurförsök beträffande akut och kronisk toxicititet, teratogenicitet och embryotoxicitet.

Eftersom kliniska erfarenheter inte ger något belägg för tumörframkallande eller mutagena effekter av immunglobuliner anses experimentella studier, särskilt med heterologa arter, inte nödvändiga.

Innehåll  (Läs mer om innehåll)

Humant normalt immunglobulin (IVIg)

1 ml lösning innehåller:

Protein 100 mg

varav ≥ 95% är humant immunglobulin G

IgA ≤ 0.4 mg

IgM ≤ 0.3 mg

Fördelning av IgG subklasser:

IgG1 ca 60%

IgG2 ca 32%

IgG3 ca 7%

IgG4 ca 1%

Hjälpämnen: maltos; vatten för injektionsvätskor.

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel.

Miljöpåverkan  (Läs mer om miljöpåverkan)

Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.

Hantering, hållbarhet och förvaring

2 år.

Förvaras i kylskåp (2°C-8°C).

Förvara förpackningen i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Får ej frysas.

Får inte användas efter utgångsdatum.

På grund av risken för bakteriell kontamination ska rester kasseras.

Under hållbarhetstiden kan produkten förvaras under 25°C i upp till 3 månader, utan att kylas ned igen under denna period, och skall därefter kasseras.

Produkten bör ha rums- eller kroppstemperatur före användning

Lösningen ska vara klar eller svagt opalescent.

Använd inte lösning som är grumlig eller har utfällningar.

Ej använt läkemedel och avfall ska hanteras enligt gällande anvisningar.

Förpackningsinformation

Infusionsvätska, lösning 100 mg/ml Klar eller svagt opaliserande, färglös eller gulaktig
20 milliliter injektionsflaska, EF
50 milliliter injektionsflaska, EF
100 milliliter injektionsflaska, EF
200 milliliter injektionsflaska, EF

UPP

Skriv ut T T