FASS för allmänheten

FASS om djurläkemedel

• 
• 
• 

NYHETER FAKTA FÖR FÖRSKRIVARE ORDLISTA KLINISKA PRÖVNINGAR

Gå tillMin Fass

• Bipacksedel
• Produktresumé
• FASS
• Förpackningar
• Miljö

Texten är baserad på produktresumé: 2007-06-18.

 

Indikationer

Substitutionsbehandling med testosteron mot manlig hypogonadism när testosteronbrist har bekräftats av kliniska symtom och laboratorieanalyser (se Varningar och försiktighet).

Kontraindikationer

Testogel är kontraindicerat vid:

• känd eller misstänkt bröst- eller prostatacancer,

• känd överkänslighet mot testosteron eller mot något av hjälpämnena som ingår i gelen.

Dosering

För kutant bruk.

Vuxna och äldre män
Den rekommenderade dosen gel, 5 g, (dvs 50 mg testosteron) appliceras en gång dagligen vid ungefär samma tidpunkt, företrädesvis på morgonen. Dosen ska anpassas efter den kliniska bilden eller laboratoriesvaret, men får ej överstiga 10 g gel per dag. Dosjusteringar bör ske stegvis med 2,5 g gel.
Gelen appliceras av patienten själv på ren, torr och frisk hud antingen på båda axlarna eller båda armarna eller magen.
Efter det att påsen öppnats ska den helt tömmas och gelen omedelbart appliceras på huden. Gelen ska försiktigt strykas ut på huden som ett tunt skikt. Det är ej nödvändigt att gnida in den i huden. Låt torka minst 3-5 minuter innan påklädning. Efter applicering ska händerna tvättas med tvål och vatten.

Får ej appliceras på könsorgan, då den höga alkoholhalten kan framkalla lokal irritation.

Vid behandling med Testogel uppnås stabila plasmakoncentrationer av testosteron ungefär från den andra behandlingsdagen. För att kunna anpassa testosterondosen måste serumkoncentrationen av testosteron mätas på morgonen innan gelen applicerats från och med den tredje behandlingsdagen (en vecka verkar rimligt). Dosen kan behöva sänkas om plasmakoncentrationen av testosteron ökar över önskvärd nivå. Om koncentrationen är låg kan dosen ökas men får ej överstiga 10 g gel per dag.

Barn
Testogel är ej indicerat för barn. Klinisk erfarenhet för patienter under 18 år saknas.

Varningar och försiktighet

Testogel får endast användas om hypogonadism (hyper- och hypogonadotrofisk) har konstaterats och om annan etiologi till symtomen har uteslutits innan behandlingen påbörjas. Testosteroninsufficiens ska ha påvisats genom kliniska fynd (regression av sekundära könskaraktäristika, förändrad kroppsbyggnad, asteni, nedsatt libido, erektil dysfunktion etc) och bekräftats genom två separata blodtestosteronmätningar. För närvarande saknas konsensus angående åldersspecifika referensvärden för testosteron. Hänsyn bör dock tas till att de fysiologiska serumnivåerna av testosteron sjunker med åldern.

Beroende på variationerna på värden från olika laboratorier bör testosteronmätningarna utföras av samma laboratorium.

Testogel är ej indicerat för behandling av manlig sterilitet eller impotens.

Innan behandling med testosteron påbörjas måste alla patienter genomgå en noggrann undersökning för att utesluta en redan befintlig prostatacancer. Prostatakörtel och bröstvävnad måste regelbundet kontrolleras noga i enlighet med rekommenderade metoder (per rectum-undersökning och mätning av serum-PSA) på patienter som får testosteronbehandling, minst en gång om året och två gånger om året på äldre och riskpatienter (de med kliniska riskfaktorer eller sjukdomen i familjen).

Androgener kan accelerera utvecklingen av subklinisk prostatacancer och godartad prostatahyperplasi.

Testogel ska användas med försiktighet på cancerpatienter med risk för hyperkalcemi (och åtföljande hyperkalciuri) till följd av skelettmetastaser. Regelbunden kontroll av serumkalciumnivåerna hos dessa patienter rekommenderas.

Behandling med Testogel kan hos patienter med svår hjärt-, lever- eller njursvikt ge upphov till svåra komplikationer kännetecknade av ödem med eller utan kronisk hjärtinsufficiens. Behandlingen måste upphöra omedelbart om sådana komplikationer inträffar. Dessutom kan behandling med diuretika erfordras.
Testogel ska användas med försiktighet på patienter med ischemisk hjärtsjukdom.

Testosteron kan orsaka en blodtrycksstegring. Därför bör Testogel användas med försiktighet på patienter med hypertoni.

Utöver laboratorieanalyser av testosteronhalterna ska följande laboratorievärden kontrolleras regelbundet på patienter som står på långsiktig androgenbehandling: hemoglobin, hematokrit (för att upptäcka eventuell polycytemi), leverfunktionsprover och bestämning av lipidstatus.

Testogel ska användas med försiktighet på patienter med epilepsi och migrän, eftersom dessa sjukdomar kan förvärras.

Det finns publicerade rapporter om ökad risk för sömnapné hos patienter med hypogonadism som behandlas med testosteronestrar, speciellt när riskfaktorerna fetma och kronisk lungsjukdom föreligger.

Ökad insulinkänslighet kan förekomma hos androgenbehandlade patienter som uppnår normala plasmanivåer av testosteron under substitutionsbehandlingen.

Vissa kliniska symtom såsom; irritation, nervositet, viktökning, ihållande eller frekventa erektioner kan tyda på alltför kraftig androgen effekt och nödvändiggör justering av dosen.

Om patienten utvecklar en svår reaktion på appliceringsstället, måste behandlingen ses över och vid behov avbrytas.

Idrottsutövare bör uppmärksammas på att Testogel innehåller en aktiv substans (testosteron) som kan ge positiv utslag vid dopingtest.

Testogel bör ej användas på kvinnor, på grund av att en viriliserande effekt eventuellt kan uppträda.

Potentiell överföring av testosteron
Om inga försiktighetsåtgärder vidtas kan testosterongel överföras till andra personer genom upprepad nära hudkontakt (oavsiktlig androgenisering), vilket kan leda till förhöjda nivåer av serumtestosteron och eventuella biverkningar (t ex ökad ansikts- och/eller kroppsbehåring, djupare röstläge, menstruationsrubbningar).

Behandlande läkare måste noggrant informera patienten om risken för överföring av testosteron och om säkerhetsinstruktionerna (se nedan). Testogel bör ej förskrivas till patienter som visar en markant risk att bryta mot säkerhetsinstruktionerna (t ex svår alkoholism, drogmissbruk, svåra psykiatriska sjukdomar).

Denna överföring kan undvikas genom att man bär kläder som täcker appliceringsområdet eller duschar före hudkontakt.

Följande rekommendationer kan därför ges:
För patienten:

• tvätta händerna med tvål och vatten efter applicering av gelen

• när gelen torkat, skydda appliceringsområdet med klädesplagg

• duscha före varje tillfälle då hudkontakt kan förväntas inträffa

För obehandlad person:

• i händelse av kontakt med appliceringsområdet (om det inte skyddas av klädesplagg eller duschats) ska det hudområde, som testosteron kan ha överförts till, så snart som möjligt tvättas av med tvål och vatten

• rapportera tecken på alltför stor exponering för androgener såsom akne eller förändringar av hårväxt

Absorptionsstudier av testosteron in vitro med Testogel tyder på att patienten inte bör duscha eller bada inom 6 timmar efter applicering av gelen. Enstaka bad eller dusch mellan 1 och 6 timmar efter applicering bör inte nämnvärt påverka behandlingsresultatet.

För att garantera partnerns säkerhet bör patienten rådas att till exempel vänta en längre stund mellan applicering av Testogel och sexuellt umgänge, att bära en T-shirt som täcker appliceringsområdet under det tillfälle då kontakt förekommer eller att duscha före sexuellt umgänge.
Dessutom rekommenderas att patienten bär en T-shirt som täcker appliceringsområdet vid kontakt med barn för att undvika risken att kontaminera barnens hud.

Gravida kvinnor måste undvika all kontakt med appliceringsområdet för Testogel. I den händelse partnern blir gravid måste patienten ytterligare skärpa sitt iakttagande av försiktighetsåtgärderna (se avsnitt Graviditet)

Interaktioner  (Läs mer om interaktioner)

Interaktioner som kräver försiktighet vid användning
Orala antikoagulantia
Samtidig behandling med androgener och orala antikoagulantia kan ge förändringar av antikoaguleringseffekt (ökad effekt av det orala antikoagulationsmedlet genom påverkan på leverns syntes av koagulationsfaktorer och kompetitiv hämning av bindningen till plasmaproteiner). Tätare kontroll av protrombintid och INR rekommenderas. Hos patienter som tar orala antikoagulantia krävs noggrann övervakning, speciellt när androgener sätts in eller sätts ut.

Samtidig administrering av testosteron och ACTH eller kortikosteroider kan öka risken för utveckling av ödem. Därför ska dessa läkemedel administreras med försiktighet, i synnerhet till patienter med hjärt-, njur- eller leversjukdom.

Interaktion med laboratorieanalyser: androgener kan reducera nivåerna av tyroxinbindande globulin vilket leder till en sänkning av T₄-plasmakoncentrationerna och ett ökat resinupptag av T₃ och T₄. Nivåerna av fria tyreoideahormoner förblir emellertid opåverkade och det föreligger inga kliniska tecken på sköldkörtel­insufficiens.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori D.

Testogel är endast avsett att användas av män.
Testogel är ej indicerat för gravida och ammande kvinnor. Studier på kvinnor saknas.
Gravida kvinnor ska undvika all kontakt med hud behandlad med Testogel (se avsnitt Varningar och försiktighet). Testogel kan ge upphov till negativa, viriliserande effekter på fostret. I händelse av kontakt med behandlad hud ska området tvättas, så snart som möjligt, med tvål och vatten.

Amning  (Läs mer om amning)

Se avsnitt Graviditet.

Trafik  (Läs mer om trafik)

Inga studier har utförts.

Biverkningar  (Läs mer om biverkningar)

De mest frekvent observerade biverkningarna vid rekommenderad dos 5 g gel per dag är hudreaktioner (10%): reaktioner vid applikationsstället, erytem, akne och torr hud.

Biverkningar som rapporterats förekomma hos mellan 1-<10% av de patienter som behandlats med Testogel i kontrollerade kliniska studier är listade i nedanstående tabell:

Organsystem	Vanliga biverkningar (>1/100,<1/10)
Blodet och lymfsystemet	Påverkan på laboratorietester (polycytemi, lipider)
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Huvudvärk
Njurar och urinvägar	Prostatabesvär
Reproduktionsorgan och bröstkörtel	Gynekomasti, mastodyni
Centrala och perifera nervsystemet	Yrsel, parestesi, amnesi, hyperestesi
Psykiska störningar	Förändringar i sinnesstämning
Blodkärl	Hypertension
Mag-tarmkanalen	Diarré
Hud och subkutan vävnad	Alopeci, urtikaria

Gynekomasti, som kan vara bestående, är ett vanligt fynd hos patienter som behandlas för hypogonadism.

I litteraturen har andra kända biverkningar rapporterats efter oral administrering eller injektion av testosteron vilka listas i nedanstående tabell:

Organsystem	Biverkningar
Metabolism och nutrition	Viktökning, elektrolytpåverkan (retention av natrium, klorid, kalium, kalcium, oorganiska fosfater och vatten) vid höga doser och/eller långvarig behandling
Muskuloskeletala systemet och bindväv	Muskelkramper
Centrala och perifera systemet	Nervositet, depression, fientlighet
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum	Sömnapné
Lever och gallvägar	I mycket sällsynta fall gulsot och förändrade leverfunktionstester
Hud och subkutan vävnad	Olika hudreaktioner kan förekomma däribland akne, seborré och håravfall
Reproduktionsorgan och bröstkörtel	Ändrad libido, ökat antal erektioner; behandling med höga doser testosteron leder vanligtvis till avbruten eller reducerad spermatogenes vilket reducerar testikelstorleken; testosteron-ersättningsterapi mot hypogonadism kan i sällsynta fall orsaka långvariga och smärtsamma erektioner (priapism), prostataförändringar, prostatacancer*, urinär obstruktion
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället	Administrering av testosteron i höga doser eller under lång tid ökar i enstaka fall förekomsten av vätskeretention och ödem; överkänslighetsreaktioner kan förekomma

* De data som finns med avseende på risken för prostatacancer i samband med testosteron-terapi är ofullständiga.

Andra sällsynta biverkningar som associeras med höga doser av testosteron är hepatiska neoplasier.

Täta appliceringar på huden kan orsaka irritation och torr hud eftersom Testogel innehåller alkohol.

Överdosering  (Läs mer om överdosering)

Endast ett fall av akut överdosering av testosteron, efter parenteral administration, har rapporterats i litteraturen. Patienten, som hade en plasmakoncentration av testosteron på 114 ng/ml (395 mmol/l), hade en cerebrovaskulär incident. Det är osannolikt att en patient som behandlas perkutant kan uppnå så höga plasmakoncentrationer.

Farmakodynamik

Endogena androgener som utsöndras av testiklarna, i huvudsak testosteron, och dess huvudmetabolit DHT svarar för utvecklingen av externa och interna könsorgan och för uppehållande av sekundära könskaraktäristika (stimulering av hårväxt, röstförändring i målbrottet, och utvecklingen av libido). De har en generell effekt på proteinanabolism; påverkar utveckling av skelettmuskulatur och distribution av kroppsfett, minskar urinutsöndringen av kväve, natrium, kalium, klor, fosfater och vatten.
Testosteron påverkar inte utvecklingen av testiklarna men reducerar hypofysens utsöndring av gonadotropin.

Effekterna av testosteron på vissa målorgan uppkommer efter en perifer omvandling av testosteron till östradiol, vilket därefter binds till östrogenreceptorerna i målcellens kärna, t ex i hypofys, fettväv, hjärna, benväv och Leydigceller i testikeln.

Farmakokinetik

Den perkutana absorptionsgraden av testosteron varierar mellan ca 9% och 14% av given dos.

Efter att testosteron tagits upp av huden diffunderar testosteron in i systemkretsloppet med relativt konstant hastighet under 24 timmar.

Koncentrationerna av serumtestosteron ökar under den första timmen efter applicering och uppnår steady state efter andra dagen. Därefter uppvisar testosteronkoncentrationen samma variation över dygnet som endogent testosteron. Med perkutan administrering undviks därför de höga Cmax som ses vid parenteral administration. Den ger ej heller supra-fysiologiska leverkoncentrationer av steroider som erhålls vid per os behandling med androgener.

Administration av 5 g Testogel ger en genomsnittlig koncentration av testosteron på ungefär 2,5 ng/ml (8,7 nmol/l) i plasma.

Efter avslutad behandling börjar testosteronkoncentrationen minska efter ungefär 24 timmar efter sista dosen. Koncentrationerna återgår till basnivån 72 till 96 timmar efter den sista dosen.

Testosterons huvudsakliga metaboliter är dihydrotestosteron och östradiol.

Testosteron utsöndras huvudsakligen i urinen, men även i faeces i form av konjugerade testosteronmetaboliter.

Prekliniska uppgifter

I in vitro försök där återmutationer i bakterier (Ames test) eller hamsterovarieceller använts framkallade testosteron inte någon mutagenicitet. I studier på laboratoriedjur påvisades ett samband mellan androgenbehandling och vissa cancerformer. Experimentella data från råttor har visat en förhöjd incidens av prostatacancer efter behandling med testosteron.
Det är känt att könshormoner kan främja utvecklingen av vissa tumörer som framkallats av kända karcinogena ämnen men ingen korrelation mellan dessa resultat och den verkliga risken hos människor har fastställts.

Innehåll  (Läs mer om innehåll)

En 5 g dospåse innehåller 50 mg testosteron.

Karbomer 980, isopropylmyristat, etanol 96%, natriumhydroxid, renat vatten.

Miljöpåverkan  (Läs mer om miljöpåverkan)

Testosteron

Miljörisk: Tillgängliga ekotoxikologiska data utesluter inte risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Substansen bryts ner i miljön.
Bioackumulering: Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer.
Läs mer>>
Stäng>>

 

Förpackningsinformation

Gel i dospåse 50 mg (genomskinlig eller lätt grumlig färglös)
30 styck dospåse, 445:-, F

UPP

Skriv ut T T