FASS för förskrivare

FASS om djurläkemedel

• 
• 
• 

NYHETER KLINISKA PRÖVNINGAR

• Bipacksedel
• Patient-FASS
• Produktresumé
• FASS
• Förpackningsinfo

Texten är baserad på bipacksedel: 2010–01–26.

 

Innehåll (Läs mer om innehåll)

Verksamt ämne: Interferon beta-1b, 250 mikrogram per milliliter efter utspädning.

Övriga ämnen: I pulvret: Mannitol och humant albumin.
I spädningsvätskan: (natri­um­kloridlösning 5,4 mg/ml (0,54% (vikt/volym)): Natri­um­klorid, vatten till injektionsvätska.

Betaferonpulvret levereras i en 3 milliliters injektionsflaska som innehåller 300 mikrogram (9,6 miljoner IE) interferon beta-1b per flaska. Efter upplösning innehåller varje milliliter 250 mikrogram (8 miljoner IE) interferon beta-1b.

Spädningsvätskan levereras i en 2,25 milliliters förfylld spruta och innehåller 1,2 ml natriumkloridlösning 5,4 mg/ml (54%).

Verkningssätt (Läs mer om verkningssätt)

Vad Betaferon är

Betaferon är en typ av läkemedel som kallas interferoner, som används vid behandling av multipel skleros. Interferoner är proteiner som produceras i kroppen och som hjälper till att bekämpa attacker mot immunsystemet, t.ex. virusinfektioner.

Hur Betaferon verkar

Multipel skleros (MS) är ett långvarigt tillstånd som påverkar centrala nervsystemet (CNS), särskilt hjärnans och ryggmärgens funktion. Vid MS förstör inflammationen den skyddande skidan (som kallas myelin) runt nerverna i CNS och hindrar nerverna från att fungera ordentligt. Detta kallas demyelinisering.
Den exakta orsaken till MS är okänd. Man tror att en onormal reaktion i kroppens immunsystem spelar en viktig roll i den CNS-skadande processen.

CNS-skadan kan uppstå vid en MS-attack (skov). Den kan orsaka tillfällig funktionsnedsättning, som svårigheter att gå. Symtomen kan försvinna helt eller delvis.

Det har visats att interferon beta-1b förändrar immunsystemets svar och hjälper till att minska sjukdomsaktiviteten.

Hur Betaferon hjälper dig att bekämpa sjukdomen:

Enstaka kliniska händelser som tyder på hög risk att utveckla multipel skleros: Betaferon har visats fördröja utvecklingen till definitiv multipel skleros.

Skovvis förlöpande multipel skleros: Personer med skovvis förlöpande MS har sporadiska attacker eller skov under vilka symtomen blir märkbart värre. Betaferon har visats minska antalet attacker och göra dem mindre allvarliga. Det minskar antalet sjukhusvistelser på grund av sjukdomen och förlänger tiden utan skov.

Sekundär progressiv multipel skleros: I vissa fall märker personer med skovvis förlöpande MS att deras symtom förvärras och att de utvecklar en annan form av MS som kallas sekundär progressiv MS. I och med detta märker de att de blir allt sämre, oavsett om de får skov eller inte. Betaferon kan minska antalet attacker och svårighetsgraden av attackerna, samt fördröja funktionsnedsättningens fortskridande.

Användningsområde

Betaferon är avsett att användas hos patienter

• som för första gången har fått symtom som tyder på att de löper stor risk att utveckla multipel skleros. Innan någon behandling ges kommer läkare att utesluta alla andra tillstånd som kan förklara symtomen.

• som lider av skovvis förlöpande MS, med minst två skov under de senaste två åren.

• som lider av sekundär progressiv MS med aktiv sjukdom, som visar sig genom skov.

Skall inte användas

• om du är gravid. Du ska inte påbörja behandling med Betaferon under graviditet (se ”Graviditet").

• om du är allergisk (överkänslig) mot naturligt eller rekombinant interferon beta-1b, humant albumin eller mot något av hjälpämnena i Betaferon.

• om du för närvarande lider av svår depression och/eller har självmordstankar (se ”Försiktighet” och ”Biverkningar”).

• om du har en allvarlig leversjukdom (se ”Försiktighet”, ”Att tänka på vid användning” och ”Biverkningar”).

• Tala om för din läkare om något av ovanstående gäller dig.

Försiktighet

Din läkare behöver också få veta följande innan du får Betaferon:

• Om du har monoklonal gammopati. Detta är en störning i immunsystemet vid vilket det finns onormala proteiner i blodet. Problem med de tunna blodkärlen (kapillärerna) kan uppstå vid användning av läkemedel som Betaferon (systemiskt kapillärläckagesyndrom). Detta kan leda till chocktillstånd (kollaps), och kan till och med vara livshotande.

• Om du har haft depression eller har depression eller tidigare har haft självmordstankar. Din läkare kommer att övervaka dig noga under behandlingen. Om din depression och/eller dina självmordstankar är allvarliga, kommer du inte att ordineras Betaferon (se även "Skall inte användas").

• Om du någon gång har haft krampanfall eller om du tar läkemedel för behandling av epilepsi (antiepileptika) (se också avsnitt ”Att tänka på vid användning” samt ”Biverkningar”). Din läkare kommer då att övervaka din behandling noggrant.

• Om du har allvarliga njurproblem kommer din läkare att kontrollera din njurfunktion under behandlingen.

• Tala om för din läkare om något av ovanstående gäller dig.

Din läkare behöver också få veta följande under tiden du använder Betaferon:

• Om du får symtom som klåda över hela kroppen, svullet ansikte och/eller svullen tunga eller plötslig andfåddhet. Detta kan vara symtom på en allvarlig allergisk reaktion (överkänslighet) som kan vara livshotande.

• Om du känner dig påtagligt mer ledsen eller förtvivlad än vad du gjorde innan du började med behandlingen eller om du får självmordstankar. Om du blir deprimerad under tiden du tar Betaferon kan du behöva speciell behandling och din läkare kommer att övervaka dig noggrant och kan också överväga att avbryta din behandling. Om du lider av allvarlig depression och/eller självmordstankar, kommer du inte att behandlas med Betaferon (se även avsnittet ”Skall inte användas”).

• Om du märker att du lättare får blåmärken, blöder mer än vanligt efter skada eller om det verkar som om du får många infektioner. Detta kan vara symtom på minskat antal blodkroppar eller blodplättar (celler som hjälper blodet att koagulera). Du kan behöva extra övervakning av din läkare.

• Om du drabbas av aptitförlust, trötthet, illamående (nausea), upprepade kräkningar, särskilt om du märker utbredd klåda, gulfärgning av huden eller ögonvitorna eller lätt får blåmärken. Dessa symtom kan tyda på problem med levern. Förändrade leverfunktionsvärden förekom hos patienter som behandlades med Betaferon i kliniska studier. Liksom när det gäller andra beta-interferoner har allvarliga leverskador, inklusive fall av leversvikt, i sällsynta fall rapporterats hos patienter som tar Betaferon. De allvarligaste fallen rapporterades hos patienter som tog andra läkemedel eller som led av sjukdomar som påverkar levern (t.ex. alkoholmissbruk, allvarlig infektion).

• Om du får symtom som oregelbunden hjärtrytm, svullnad t.ex. i vrister eller ben, eller andnöd. Detta kan tyda på en hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati), som i sällsynta fall har rapporterats hos patienter som använder Betaferon.

• Om du får magsmärtor som strålar ut i ryggen och/eller du mår illa eller får feber. Detta kan tyda på en inflammation i bukspottkörteln (pankreatit), som har rapporterats vid användning av Betaferon. Detta är ofta förknippat med en förhöjning av vissa blodfetter (triglycerider).

• Sluta använda Betaferon och tala omedelbart om för din läkare om något av detta händer dig.

Övrigt att ta hänsyn till när du använder Betaferon:

• Du kommer att behöva lämna blodprov för blodkroppsräkning, tester av blodkemi och leverenzymer. Detta kommer att ske innan du börjar använda Betaferon, regelbundet efter att behandlingen med Betaferon har påbörjats och med jämna mellanrum under tiden du får läkemedlet, även om du inte har några särskilda symtom. Dessa blodprover kommer att tas utöver de tester som normalt utförs för att kontrollera din MS.

• Om du har en hjärtsjukdom, kan de influensaliknande symtom, som ofta förekommer i början av behandlingen, visa sig vara påfrestande för dig. Betaferon måste användas med försiktighet och din läkare kommer att övervaka dig med avseende på en försämring av din hjärtsjukdom, särskilt i början av behandlingen. Betaferon har i sig ingen direkt påverkan på hjärtat direkt.

• Funktionen hos din sköldkörtel kommer att kontrolleras regelbundet eller när din läkare anser det vara nödvändigt av andra skäl.

• Betaferon innehåller humant albumin och därför finns det en potentiell risk för överföring av virussjukdomar. Risken för överföring av Creutzfeld-Jacobs sjukdom (CJD) kan inte uteslutas.

• Under behandling med Betaferon kan kroppen producera substanser som kallas neutraliserande antikroppar , som kan reagera med Betaferon (neutraliserande aktivitet). Man vet ännu inte om dessa neutraliserande antikroppar reducerar behandlingens effekt. Neutraliserande antikroppar produceras inte hos alla patienter. Det går för närvarande inte att förutse vilka patienter som tillhör denna grupp.

Reaktioner på injektionsstället.

Vid behandling med Betaferon är det troligt att du drabbas av reaktioner på injektionsstället. Symtomen omfattar rodnad, svullnad, förändrad hudfärg, inflammation, smärta och överkänslighet. Död hud och vävnad runt injektionsstället (nekros) är inte lika vanliga. Med tiden brukar reaktionerna på injektionsstället bli mindre vanliga.

Hud- och vävnadsnedbrytning på injektionsstället kan orsaka ärrbildning. Om denna är kraftig kan en läkare behöva ta bort främmande ämnen och död vävnad (debridering), och i sällsynta fall krävs hudtransplantation. Läkningen kan ta upp till 6 månader.

För att minska risken för reaktioner på injektionsstället ska du:

• använda en steril (aseptisk) injektionsteknik

• växla injektionsställe för varje injektion (se bilaga ”Procedur vid självinjektion” Avsnitt II, i den senare delen av bipacksedeln)

Användning av autoinjektor kan minska frekvensen av reaktioner på injektionsstället. Din läkare kan berätta mer om detta.

Om du får bristningar i huden, som kan vara förenade med svullnad eller vätska som läcker ut från injektionsstället:

• Avbryt injektionerna med Betaferon och tala med din läkare.

• Om du bara har ett sårigt injektionsställe (lesion) och vävnadsskadan (nekros) inte är alltför omfattande kan du fortsätta att använda Betaferon.

• Om du har fler än ett sårigt injektionsställe (multipla lesioner) måste du sluta använda Betaferon tills huden har läkt.

Din läkare kommer regelbundet att kontrollera din injektionsteknik, särskilt om du får reaktioner på injektionsstället.

Barn och ungdomar:
Det har inte gjorts några formella kliniska prövningar på barn eller ungdomar, men det finns vissa data från behandling av barn och ungdomar mellan 12 och 16 år. Dessa data tyder på att säkerhetsprofilen för denna åldersgrupp liknar säkerhetsprofilen för vuxna, vid tillförsel av Betaferon 8,0 miljoner IE under huden (subkutant) varannan dag. Betaferon bör inte användas till barn som är yngre än 12 år, eftersom det inte finns någon information om sådan användning.

Viktig information om några av innehållsämnena i Betaferon:
Hjälpämnena i Betaferon är bl.a. små mängder mannitol (ett naturligt socker) och humant albumin (ett protein). Om du är allergisk (överkänslig) mot något av hjälpämnena eller om du skulle bli det under behandlingen skall du inte ta Betaferon.

Graviditet (Läs mer om graviditet)

Om du kan bli gravid ska du använda preventivmedel medan du behandlas med Betaferon.

• Om du är gravid eller tror att du är gravid ska du informera din läkare. Behandling med Betaferon ska inte inledas om du är gravid (se även "Skall inte användas").

• Om du vill bli gravid bör du diskutera detta med din läkare först.

• Om du blir gravid medan du får Betaferon ska du avbryta behandlingen och genast kontakta din läkare. Din läkare kommer att i samråd med dig besluta om du ska fortsätta med Betaferon-behandlingen eller inte.

Rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du tar något läkemedel.

Amning (Läs mer om amning)

Det är inte känt om interferon beta-1b utsöndras i modersmjölk. Det är dock teoretiskt möjligt att det diande barnet kan drabbas av allvarliga biverkningar av Betaferon.

• Diskutera det med din läkare först för att besluta om du ska upphöra med Betaferon-behandlingen eller amningen.

Rådfråga läkare eller apotekspersonal innan du tar något läkemedel.

Trafikvarning (Läs mer om trafikvarning)

Betaferon kan orsaka biverkningar i centrala nervsystemet (se avsnitt ”Biverkningar”). Om du är särskilt känslig kan detta påverka din förmåga att köra bil eller använda maskiner.

Att tänka på vid användning (Läs mer om användning)

Tala om för läkare eller apotekspersonal om du tar eller nyligen har tagit andra läkemedel, även receptfria sådana.

Inga formella interaktionsstudier har utförts för att undersöka om Betaferon påverkar andra läkemedel eller påverkas av dem.

Användning av Betaferon tillsammans med andra läkemedel som påverkar immunsystemet rekommenderas inte, med undantag för antiinflammatoriska läkemedel som kallas kortikosteroider eller adrenokortikotropt hormon (ACTH).

Betaferon ska användas med försiktighet tillsammans med:

• läkemedel som behöver ett visst enzymsystem i levern (det s.k. cytokrom P450-systemet) för att avlägsnas från kroppen, t.ex. läkemedel som används för behandling av epilepsi (såsom fenytoin).

• läkemedel som påverkar produktionen av blodkroppar.

Användning av Betaferon med mat och dryck:
Betaferon injiceras under huden. Därför tror man inte att mat och dryck har någon effekt på Betaferon.

Dosering (Läs mer om dosering)

Behandlingen med Betaferon skall alltid inledas under övervakning av en läkare som har erfarenhet av behandling av multipel skleros.

Använd alltid Betaferon enligt läkarens anvisningar. Rådfråga läkare eller apotekspersonal om du är osäker.

Dos:

Vanlig dos är: varannan dag (en gång varannan dag) 1,0 ml av den färdigberedda Betaferon injektionslösningen under huden (subkutant) (se bilaga ”Procedur för självinjektion” i den senare delen av bipacksedeln). 1,0 ml motsvarar dosen 250 mikrogram (8 miljoner IE) interferon beta-1b.

När behandling med Betaferon påbörjas tolereras den bäst genom succesiv höjning av dosen d v s börja med endast 0,25 ml av läkemedlet och sedan ökning efter var tredje injektion till 0,5 ml, 0,75 ml och slutligen till full Betaferon-dos (1 ml). Din läkare kan tillsammans med dig besluta att ändra tidsintervallen för dosökning beroende på de biverkningar som du kan uppleva i början av behandlingen. För att på ett enkelt sätt öka doseringen under de första 12 injektionerna, kan du erbjudas en titreringsförpackning innehållande fyra olikfärgade förpackningar med särskilt märkta sprutor och med noggranna instruktioner i separat bipacksedel för introduktion av titreringsförpackningen.

Förberedelse för injektion:

Före injektion måste en bruksfärdig Betaferon-lösning göras i ordning från en injektionsflaska med Betaferon-pulver och 1,2 ml vätska från den förfyllda sprutan med spädningsvätska. Antingen gör din läkare eller sköterska det eller också gör du det själv, sedan du först fått noggranna instruktioner och övat dig. För instruktion om hur Betaferon injektionsvätska ska beredas se Bilaga ”Procedur för självinjektion, Del I” i bipacksedeln.

Detaljerade anvisningar för hur du själv injicerar Betaferon under huden finns i Del IE i bilagan ”Procedur för självinjektion”i bipacksedeln.

Byt injektionsställe med jämna mellanrum. Se ”Försiktighet” och följ anvisningarna i Del II ”Växla injektionsställen” och Del III (Betaferon behandlingskalender) i bilagan ”Procedur för självinjektion” i bipacksedeln.

Det är inte känt hur länge behandling med Betaferon bör pågå. Din läkare avgör tillsammans med dig hur länge behandlingen bör pågå.

Om du har glömt att använda Betaferon:
Om du har glömt att ge dig själv en injektion vid rätt tidpunkt ska du göra det så snart du kommer på det. Nästa injektion ska tas 48 timmar senare.

Injicera inte dubbla doser för att kompensera de doser du glömt.

Om du slutar att använda Betaferon:

Diskutera med din läkare om du avslutar eller vill avsluta behandlingen. Betaferon är inte känt för att orsaka akuta abstinenssymtom vid behandlingsslut.

• Om du har ytterligare frågor om detta läkemedel kontakta läkare eller apotekspersonal.

Överdosering (Läs mer om överdosering)

Inga livshotande symtom uppkom ens då man gav en dos, som var många gånger högre än den rekommenderade för behandling av MS.

• Kontakta din läkare om du injicerat för mycket Betaferon eller injicerat för ofta.

Biverkningar (Läs mer om biverkningar)

Liksom alla läkemedel kan Betaferon orsaka biverkningar men alla användare behöver inte få dem.

Det är vanligt med biverkningar i början av en behandling, men i allmänhet blir de mindre vanliga under behandlingens gång.

De vanligaste biverkningarna är

• influensaliknande symtom såsom feber, frossa, ledvärk, allmän sjukdomskänsla, svettningar, huvudvärk och muskelvärk. Dessa symtom kan lindras genom att ta paracetamol eller icke-steroida antiinflammatoriska medel som ibuprofen.

• reaktioner på injektionsstället. Symtom som rodnad, svullnad, missfärgning, inflam­mation, smärta, överkänslighet, nekros. Se avsnitt ”Försiktighet” för mer information och vad du ska göra om du får reaktioner på injek­tions­stället. Dessa kan minskas om en autoinjektor används. Tala med din läkare för mer information.

För att minska biverkningarna i början av behandlingen, bör din läkare börja ge dig en låg dos av Betaferon och öka den gradvis (se avsnitt ”Dosering”).

Betaferon kan även orsaka allvarliga biverkningar. Om några biverkningar blir värre eller om du märker några biverkningar som inte nämns i denna information, kontakta läkare eller apotekspersonal.

• Berätta omedelbart för din läkare och sluta använda Betaferon:

  • om du får symtom som klåda över hela kroppen, svullet ansikte och/eller svullen tunga eller plötslig andfåddhet.

  • om du känner dig påtagligt mer ledsen eller förtvivlad än vad du gjorde innan du började med behandlingen eller om du får självmordstankar.

  • om du märker att du lättare får blåmärken, blöder mer än vanligt efter skada eller om det verkar som om du får många infektioner.

  • om du drabbas av aptitförlust, trötthet, illamående, upprepade kräkningar, särskilt om du märker utbredd klåda, gulfärgning av huden eller ögonvitorna eller lätt får blåmärken.

  • om du får symtom som oregelbunden hjärtrytm, svullnad t.ex. i vrister eller ben, eller andnöd.

  • om du får magsmärtor som strålar ut i ryggen och/eller du mår illa eller får feber.

Nedanstående lista över biverkningar grundar sig på rapporter från kliniska prövningar med Betaferon (tabell 1) och från rapporterade biverkningar av det marknadsförda läkemedlet (tabell 2).

Tabell 1: (biverkningar som var mycket vanliga vid kliniska prövningar av Betaferon (≥10% av fallen) och som var vanligare än hos dem som fick placebo. Tabellen inkluderar också biverkningar som förekommit i mindre än 10% av fallen men som hade signifikant samband med behandlingen.)

• infektion, bölder

• minskat antal vita blodkroppar, svullna lymfkörtlar

• sänkt blodsocker

• depression, ångest

• huvudvärk, yrsel, sömnlöshet, migrän, domningar eller stickningar (parestesi)

• bindhinneinflammation, synrubbningar

• öronvärk

• oregelbundna, snabba hjärtslag eller hjärtklappning (palpitation)

• rodnad och/eller ansiktsrodnad på grund av utvidgning av blodkärlen, förhöjt blodtryck

• rinnande näsa, hosta, heshet på grund av infektion i övre luftvägarna, bihåleinflammation, hosta (ökad), andfåddhet

• diarré, förstoppning, illamående, kräkningar, buksmärtor

• förhöjda nivåer av leverenzymer i blodet (visar sig i blodprov)

• hudpåverkan, utslag

• muskelstelhet (hypertension), muskelvärk (myalgi), muskelsvaghet (myasteni), ryggvärk, värk i extremiteter som fingrar och tår

• kvarhållande av urin i blåsan (urinretention), protein i urinen (visar sig i urinprov), täta urintömningar, urininkontinens, urinträngningar

• menssmärtor, menstruationsrubbningar, rikliga livmoderblödningar särskilt mellan mens­truationerna, impotens

• reaktioner på injektionsstället (bl.a. rodnad, svullnad, missfärgning, inflammation, värk, allergisk reaktion (överkänslighet); se ”Försiktighet”), hud- och vävnadsförstöring (nekros) på injektionsstället (se ”Försiktighet”), influensaliknande symtom, feber, värk, ont i bröstet, vätskeansamling i armar, ben eller ansikte, bristande ork eller orkeslöshet, frossbrytningar, svettning, allmän sjukdomskänsla

Tabell 2: biverkningsrapporter för det marknadsförda läkemedlet (från spontanrapportering):

• Mycket vanliga biverkningar (fler än 1 av 100 behandlade patienter kan få dessa):

  • influensaliknande symtom*

  • frossbrytningar*

  • feber*

  • reaktion på injektionsstället*

  • inflammation på injektionsstället*

  • smärta på injektionsstället*

(*frekvenserna grundade på kliniska prövningar)

• Vanliga biverkningar (1 till 10 av 100 behandlade patienter kan få dessa):

  • hudnedbrytning och vävnadsförstöring (nekros) på injektionsstället*

(*frekvenserna grundade på kliniska prövningar)

• Mindre vanliga biverkningar (1 till 10 av 1 000 behandlade patienter kan få dessa):

  • antalet vita och röda blodkroppar i blodet kan sjunka, antalet blodplättar (som hjälper blodet att koagulera) kan sjunka

  • depression

  • förhöjt blodtryck

  • illamående

  • kräkningar

  • värden i levertester kan förändras (förhöjda nivåer i blodet av enzymer som levern producerar)

  • svullna och vanligen kliande fläckar på hud eller slemhinnor (urtikaria)

  • utslag

  • klåda (pruritus)

  • håravfall på huvudet

  • muskelsmärtor

  • muskelstelhet

• Sällsynta biverkningar (1 till 10 av 10 000 behandlade patienter kan få dessa):

  • svullna lymfkörtlar

  • allvarliga allergiska reaktioner (överkänslighet)

  • sköldkörteln fungerar inte som den ska (den producerar för mycket eller för lite hormon)

  • en viss typ av blodfetter (triglycerider) kan öka, se ”Försiktighet” (visar sig i blodprov)

  • svår aptitförlust som leder till viktminskning (anorexi)

  • förvirring

  • ångest

  • humörsvängningar

  • självmordsförsök

  • krampanfall

  • hjärtmuskelsjukdom (kardiomyopati)

  • ökad hjärtfrekvens

  • oregelbundna, snabba hjärtslag eller hjärtklappning (palpitation)

  • plötslig andfåddhet (bronkospasm)

  • andfåddhet (dyspné)

  • bukspottkörtelinflammation (pankreatit), se ”Försiktighet”

  • ett speciellt leverenzym (gamma GT) och ett rödgult pigment (bilirubin), vilka produceras av levern, kan öka (detta visar sig i blodprov)

  • leverinflammation (hepatit)

  • missfärgning av huden

  • menstruationsrubbningar

  • ont i bröstet

  • allmän sjukdomskänsla

  • svettningar

  • viktminskning

Förvaring och hållbarhet

Förvaras vid högst 25 ºC. Får ej frysas.

Använd inte detta läkemedel efter utgångsdatum som anges på kartongen.

Du bör använda lösningen omedelbart efter beredning. Om du inte kan göra det, håller den emellertid i 3 timmar om den förvaras i 2–8 ºC (i kylskåp).

Förvaras utom syn- och räckhåll för barn.

Använd inte Betaferon om det innehåller partiklar eller är missfärgat.

Medicinen ska inte kastas i avloppet eller bland hushållsavfall. Fråga apotekspersonalen hur man gör med mediciner som inte längre används. Dessa åtgärder är till för att skydda miljön.

Miljöpåverkan  (Läs mer om miljöpåverkan)

Användning av aminosyror, proteiner och peptider bedöms inte medföra någon miljöpåverkan.

Förpackningsinformation

Pulver och vätska till injektionsvätska, lösning 250 mikrog/ml (sterilt vitt till benvitt pulver)
4 x 3 x 1 dos(er) titreringsförpackning, receptbelagd, läkemedelsförmån med recept: 7115:-
15 x 1 milliliter inj.-fl. + förfylld spruta, receptbelagd, läkemedelsförmån med recept: 8852:-

UPP

Skriv ut T T