Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen
Texten är baserad på produktresumé: 2010–05–26
Indikationer
Behandling av malaria orsakad av misstänkt eller säkerställd klorokinresistent P falciparum. Profylax för individer, som dels utsätts för en betydande risk att insjukna i klorokinresistent P falciparum malaria och dels kan få svårigheter att snabbt komma under adekvat medicinsk vård.
Officiella riktlinjer och lokal information om allmänna förekomster av resistens mot malariamedel skall beaktas. Officiella riktlinjer inkluderar normalt WHOs och hälsovårdsmyndigheters riktlinjer.
Kontraindikationer
Överkänslighet mot ingående substanser eller substanser besläktade med meflokin (t ex klorokin, kinidin och kinin). Lariam bör inte förskrivas i profylaktiskt syfte till personer med anamnes på psykiatriska sjukdomar, särskilt depression eller epilepsi. På grund av risken för potentiell fatal prolongering av QTc intervallet skall inte halofantrin ges samtidigt eller efter Lariam behandling.
Dosering
Behandling av malaria
Rekommenderad totaldos är 20-25 mg/kg (max 1 500 mg). Dosen bör delas upp på 2-3 doseringstillfällen (dvs 3+2+1, 3+2 eller 3+1 tabletter) med 6-8 timmar mellan doserna (se tabell). Detta kan minska förekomsten av biverkningar.
|
Vikt (kg) |
Antal tabletter |
Dosschema |
|
>60 |
6 |
3+2+1 |
|
45-60 |
5 |
3+2 |
|
30-45 |
3-4 |
3(+1) |
|
20-30 |
2-3 |
2-3+0 |
|
5-20 |
¼ tabl per 2,5-3 kg |
Erfarenhet av behandling av barn under 6 mån ålder är begränsad. Om någon klinisk förbättring ej ses 48-72 timmar efter fullgjord behandling med Lariam skall alternativ behandling ges. Om profylaktisk behandling med Lariam misslyckas bör noggrann bedömning göras angående vilket antimalaria läkemedel som skall användas vid kurativ behandling.
Profylax
Rekommenderad dos är cirka 5 mg/kg kroppsvikt 1 gång per vecka med början om möjligt 3 veckor men minst 1 vecka före ankomst. Tidig start av profylax rekommenderas eftersom biverkningar vanligen kommer inom de första behandlingsveckorna. Efter utresa från område med risk för malaria tas veckodosen i ytterligare 4 veckor.
OBS! Veckodosen intas alltid på samma veckodag.
Vuxna och barn som väger >45 kg tar 1 tablett/vecka.
Dosrekommendationer för barn och vuxna som väger < 45 kg redovisas i nedanstående tabell:
|
Vikt (kg) |
Antal tabletter |
|
30-45 |
¾ |
|
20-30 |
½ |
|
15-20 |
¼ |
Klinisk dokumentation avseende barn som väger under 15 kg saknas. När profylax anses nödvändig kan man starta med ¼ tablett. Vid kräkning inom 30 minuter efter tablettintag tas ytterligare en fulldos. Om kräkning inträffar 30-60 minuter efter dosering tas halva dosen ytterligare en gång. Tabletterna sväljes hela eller i delar (tuggas ej) tillsammans med rikligt med vätska och helst tillsammans med föda. Tabletterna kan även krossas och blandas med vätska vid sväljsvårigheter.
Varningar och försiktighet
Nedsatt leverfunktion. Meflokin kan, speciellt i höga doser, öka risken för kramper hos personer med epilepsi. Hos dessa patienter bör Lariam endast användas för behandling av konstaterad malaria.
Kombination med kinin, kinidin eller klorokin ger ökad risk för kramper.
Vid allvarliga malariafall ska kurativ behandling ges initialt med kinin intravenöst i minst 2-3 dagar, därefter kan Lariam ges. Minst 12 timmar bör ha förflutit från sista dosen kinin för att undvika additiva biverkningar.
Vaccination med orala levande tyfoidvacciner bör ske minst 3 dagar före det första intaget av Lariam p g a risk för försvagad immunisering av vaccinet.
Om tecken på oförklarlig oro, depression, rastlöshet eller förvirring kan iakttas under profylax måste preparatet utsättas. Resenären ska informeras om detta. Dessa symtom kan vara förstadier till mera allvarliga tillstånd.
Risk finns för QTc-förlängning vid samtidig behandling med ketokonazol, eller vid för tidig insättning av ketokonazol efter avslutad Lariam-behandling (se Interaktioner).
Lariam innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.
Interaktioner (Läs mer om interaktioner)
Kombination med kinin ger ökade halter av meflokin.
Samtidig administrering av läkemedel som påverkar hjärtats retledningssystem (t ex antiarrytmika, beta-blockerande medel, kalciumflödeshämmare, antihistaminer, tricykliska antidepressiva medel, fentiaziner) skulle kunna bidra till en förlängning av QTc-intervallet. Det finns däremot inga data som helt styrker att samtidig administrering av meflokin och de ovan listade läkemedlen har en effekt på hjärtats funktion.
Beroende på ökad plasmakoncentration och eliminationshalveringstid av meflokin vid samtidig administrering med ketokonazol, eller vid insättning av ketokonazol inom 15 veckor efter sista dosen av Lariam, finns risk för QTc-förlängning.
Då Lariam tas tillsammans med oralt levande tyfoidvaccin kan försvagning av vaccinet inte uteslutas. Vaccination med försvagade, levande bakterier ska därför avslutas minst 3 dagar innan den första Lariamdosen.
Meflokin inhiberar eller inducerar inte cytokrom P450 enzymsystemet. Det kan därför inte förväntas att metabolismen för läkemedel givet samtidigt med meflokin kommer påverkas. Däremot kan hämmare och inducerare av isoenzym CYP3A4 förändra farmakokinetiken/metabolismen av meflokin, vilket leder till ökad respektive sänkt plasmakoncentration av meflokin.
CYP3A4 hämmare
En farmakokinetisk studie med friska försökspersoner visade att vid samtidig administrering med ketokonazol, en kraftig hämmare av CYP3A4, ökade plasmakoncentrationen och eliminationshalveringstiden av meflokin.
CYP3A4 inducerare
Långtidsanvändning av rifampicin, en potent inducerare av CYP3A4, reducerade plasmakoncentrationen och eliminationshalveringstiden av meflokin.
Det kan inte uteslutas att andra inducerare av metaboliserande enzym såsom fenytoin, fenobarbital, karbamazepin och Johannesört kan ha liknande effekter. Dosjustering av Lariam kan vara nödvändig.
P-glykoprotein substrat och hämmare
Det är visat in vitro att meflokin är ett substrat och hämmare till P-glykoprotein. Interaktioner kan förekomma med läkemedel som är substrat och är kända för att förändra denna transportör. Den kliniska relevansen för dessa interaktioner är ännu inte känd.
Graviditet (Läs mer om graviditet)
Kategori B:3.
Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor är begränsad. I djurförsök har visats att meflokin givet under organogenesen kan ge upphov till yttre muskuloskeletala anomalier, gomspalt och exencefali.
Malariaprofylax med Lariam skall undvikas under hela graviditeten. Kvinnor i fertil ålder som använder Lariam som profylax skall därför använda antikonceptionsmedel tills tre månader efter sista dosen. Om däremot en oplanerad graviditet skulle inträffa, anses inte malariaprofylax med Lariam vara en abortindikation.
Amning (Läs mer om amning)
Grupp II.
Meflokin passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.
Trafik (Läs mer om trafik)
Vid behandling med Lariam kan yrsel, balansrubbningar och neuropsykiska reaktioner uppkomma, vilket bör beaktas av bilförare och av personer i yrken som ställer krav på finmotorik eller avståndsbedömning (t ex piloter).
Biverkningar (Läs mer om biverkningar)
De vanligast förekommande biverkningarna är yrsel (ca 20%) och illamående/kräkningar (ca 15%) samt neuropsykologiska biverkningar som huvudvärk, somnolens och sömnstörningar.
| Vanliga (1/10 - 1/100) |
Allmänna: Yrsel, huvudvärk, somnolens, sömnstörningar. CNS: Störd balanskänsla. GI: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor. Psyk: Mardrömmar |
|
Mindre vanliga (1/100 - 1/1000) |
Allmänna: Asteni, aptitförlust, olustkänslor, trötthet, feber, frossa, svettningar. Blod: Leukocytos, leukopeni, trombocytopeni. Cirk.: Hypotension, hypertension, flush, synkope, bröstsmärta, takykardi, bradykardi, oregelbunden puls, extrasystolier. GI: Dyspepsi. Hud: Exantem, erytem, urtikaria, klåda, håravfall och ödem. Muskuloskel.: Muskelsvaghet, muskelkramper, myalgi, artralgi. Neurol.: Parestesier,tremor, ataxi, konvulsioner. Psyk.: Oro, depression, agitation, rastlöshet, glömska, förvirring, hallucinationer, psykotiska och paranoida reaktioner, humörförändringar, panikattacker, aggressivitet. Ögon: Synrubbningar. Öron: Tinnitus, nedsatt hörsel. |
|
Sällsynta (1/1000 - 1/10000) |
Cirk.: AV-block. CNS: Encefalopati. Hud: Stevens-Johnsons syndrom, erythema multiforme. Neurol.: Neuropati. |
Sällsynta fall av självmordstankar har rapporterats, men inget samband har påvisats till läkemedelsanvändningen. Mycket sällsynta fall av pneumonit med möjligt allergiskt ursprung finns rapporterat.
Hos ett fåtal patienter har yrsel och balansrubbningar rapporterats, som kan kvarstå i månader efter avslutad behandling med läkemedlet.
Laboratorievärden: Övergående transaminasstegring har rapporterats.
På grund av meflokins långa halveringstid kan Lariam-biverkningar inträffa eller kvarstå upp till flera veckor till månader efter den sista dosen. Biverkningsfrekvensen vid profylaktisk användning är lägre än vid behandling av malaria. När meflokin ges för behandling av akut malaria är det svårt att skilja mellan biverkningar som beror på preparatet och de symtom som beror på den malariasjukdom som behandlas.
Överdosering (Läs mer om överdosering)
Toxicitet: Begränsad erfarenhet av överdosering, men inga fall med fatal utgång har rapporterats.
Symtom: Tänkbara symptom är aggravering av ovan beskrivna biverkningar som t ex yrsel, balanssvårigheter och CNS-excitation.
Behandling: Om befogat ventrikeltömning. Följ hjärtfunktionen (om möjligt med EKG) och neuropsykiatrisk status i minst 24 timmar. Symtomatisk behandling, särskilt vid kardiovaskulära störningar.
Se överdoseringskapitlet,
, på Fass.se.
Farmakodynamik
Lariam innehåller meflokin med effekt enbart på erytrocytära stadier av human malaria. Alla asexuella erytrocytära former avdödas, men utmognade sexuella former av P falciparum påverkas inte till skillnad från motsvarande former av P vivax, P ovale och P malariae som avdödas. I klinisk verksamhet kan meflokin användas för malariaprofylax och behandling samt för att minska transmission av P vivax, P ovale och P malariae. Lariam har effekt på malariaparasiter som är resistenta mot andra medel såsom klorokin, proguanil, pyrimetamin och kombinationer innehållande pyrimetamin.
Meflokinresistenta stammar av P falciparum har rapporterats (exempelvis i vissa delar av Sydostasien). Verkningsmekanismen är ofullständigt klarlagd. Meflokin är strukturmässigt likt kinin.
Farmakokinetik
Maximal plasmakoncentration uppnås 2-12 timmar efter dosintag. En enkeldos på 250 mg ger maximala plasmakoncentrationer på 0,2-1,4 mikrog/ml. Minsta effektiva plasmakoncentration för hämmande effekt på P falciparum är 0,2-0,3 mikrog/ml. Bindningen till plasmaproteiner är 98%.
Halveringstiden i eliminationsfasen för meflokin är i medeltal 21 dagar (10-33 dagar). Ca 13% av given dos utsöndras i urinen i form av meflokin och ett karboxylsyraderivat.
Innehåll (Läs mer om innehåll)
En tablett innehåller: meflokinhydroklorid vilket motsvarar 250 mg meflokin, samt Poloxamer 3800, mikrokristallin cellulosa, laktosmonohydrat, majsstärkelse, krospovidon, ammoniumkalciumalginat, talk och magnesiumstearat. Hjälpämne: Laktosmonohydrat 50,6 mg per tablett.
Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)
Meflokin
Miljörisk: Användning av meflokin har bedömts medföra försumbar risk för miljöpåverkan.
Nedbrytning: Substansen bryts ner långsamt i miljön.
Bioackumulering: Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer.
Läs mer>>
Hantering, hållbarhet och förvaring
Förvaras i originalförpackningen. Fuktkänsligt.
Förpackningsinformation
Tablett 250 mg 12 mm, vita, fasad kant, kryss-skåra på båda sidor
8 styck blister, 230:50, F
UPP









Visa foto




Skriv ut
Läs upp