FASS för allmänheten

FASS om djurläkemedel

• 
• 
• 

NYHETER FAKTA FÖR FÖRSKRIVARE ORDLISTA KLINISKA PRÖVNINGAR

Gå tillMin Fass

• Bipacksedel
• Produktresumé
• FASS
• Förpackningar
• Miljö
• Skyddsinfo

Texten är baserad på produktresumé: 2010-04-20.

 

Indikationer

Svåra smärttillstånd.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne. Sekretstagnation, andningsdepression. Orostillstånd under alkohol- eller sömnmedelspåverkan.

Dosering

1–2 ml (50–100 mg petidinklorid) intramuskulärt. Subkutan injektion kan vålla lokal irritation. Vid svårare akuta smärttillstånd 1–2 ml i långsam (2 minuter) intravenös injektion, efter utspädning till 10 ml med Natriumklorid injektionsvätska 9 mg/ml.

Behandlingskontroll: Andningsdepression kan hävas med naloxon.

Varningar och försiktighet

Vid bronkialastma, skallskador, nedsatt lever- och njurfunktion.

Petidin är beroendeframkallande. Största försiktighet bör iakttas vid förskrivning.

Interaktioner  (Läs mer om interaktioner)

Följande kombinationer med PETIDIN MEDA bör undvikas:

Barbitursyraderivat

Morfinet och morfinderivatens andningsdeprimerande effekt förstärks av barbiturater. Kombinationen bör därför undvikas.

Selegilin

En allvarlig interaktion har rapporterats vid administrering av petidin till patient behandlad med bl.a. selegelin. Symtomen överensstämde delvis med den tidigare kända interaktionen mellan petidin och icke-selektiva MAO-hämmare (rigiditet, delirium, hypertermi, kramper). Kombinationen bör tillsvidare undvikas.

Moklobemid

På basis av djurexperimentella observationer och kliniska erfarenheter med klassiska MAO-hämmare avrådes från samtidig användning av moklebemid och petidin p g a risk för serotoninsyndrom (konfusion, feber, skakningar, ataxi, hyperreflexi, myoclonus, diarré).

Följande substanser påverkar PETIDIN MEDA vid samtidigt bruk:

Cimetidin

Cimetidin minskar petidins clearance med drygt 20%. Sannolikt ingen klinisk betydelse.

Ritonavir

Efter 10 dagars administrering av ritonavir (500 mg x 2) induceras metabolismen av petidin, vars AUC minskar med nära 70%. Samtidigt ökar AUC för norpetidin med nära 50%. Interaktionens kliniska betydelse är ännu ej fastställd.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori C.

Analgetika av morfintyp kan förorsaka neonatal andningsdepression. Under 2–3 timmar före väntad förlossning bör dessa preparat ges endast på strikt indikation och sedan moderns behov vägts mot riskerna för barnet. Vid långvarig behandling under graviditet bör risk för neonatal abstinens beaktas.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp II.

Petidin passerar över i modersmjölk men risk för påverkan på barnet synes osannolik med terapeutiska doser.

Trafik  (Läs mer om trafik)

Vid behandling med PETIDIN MEDA kan reaktionsförmågan nedsättas. Detta bör beaktas då skärpt uppmärksamhet krävs, t ex vid bilkörning.

Biverkningar  (Läs mer om biverkningar)

Ca 20% av patienterna drabbas av illamående och kräkningar. De flesta biverkningarna är dosberoende.

Vanliga (> 1/100)	GI: Illamående och kräkningar.
Mindre vanliga (1/100–1/1000)	Allmänna: Yrsel. CNS: Andningsdepression, dåsighet, svimningsanfall. Hud: Urticaria. Övriga: Gallvägsspasm.

Gallvägsspasmen är lindrigare än av morfin. Överdosering ger symtom påminnande om atropinförgiftning. Tillvänjningsrisken och euforiserande effekt bör liksom för morfin beaktas. Äldre personer är känsligare för opioidernas psykotropiska effekt. Vid kraftigt nedsatt njur- eller leverfunktion ökar risken för CNS-toxiska biverkningar på grund av ackumulering av den aktiva metaboliten norpetidin respektive minskad nedbrytning av petidin.

Överdosering  (Läs mer om överdosering)

Toxicitet

Barn och åldringar är generellt känsligare för opioider. Toxiciteten potentieras av barbiturater, hypnotika och alkohol.

Letal dos för vuxna (utan tillvänjning) omkring 1 g.

Symptom

Omtöckning. Yrsel, excitation, hallucinos, muskelryckningar, kramper. Mydriasis, muntorrhet. Urinretention, illamående. Dessutom CNS-depression med tilltagande sedering och andningsdepression, koma.

Behandling

Om befogat ventrikeltömning, kol. Naloxon 0,4 mg till vuxen (barn 0,01 mg/kg) långsamt i.v. initialt, dosen kan ökas vid behov successivt tills andningsdepressionen är hävd. Kontinuerlig infusion av naloxon kan ibland vara ett praktiskt alternativ. Utebliven effekt av naloxon på andningsdepressionen talar mot förgiftning med morfin eller andra analgetika av morfintyp. Respiratorbehandling på vid indikation (med PEEP vid lungödem). Naloxon kan ej ersätta respiratorbehandling vid allvarlig intoxikation. Hos narkomaner kan naloxon framkalla abstinenssymtom. Vid cirkulationssvikt vätska i.v., dobutamin och ev. noradrenalin (initialt 0,05 μg/kg/min, ökas vid behov med 0,05 μg/kg/min var 10:e min.), i svåra fall med ledning av hemodynamisk monitorering. Vid eventuella kramper diazepam. Symtomatisk terapi.

Se överdoseringskapitlet, , på Fass.se.

Farmakodynamik

Petidin är ett morfinliknande analgetikum som i dos på omkring 100 mg har samma analgetiska effekt som 10 mg morfin. Vid denna dos framkallar petidin i stort samma slags bieffekter som morfin. Vissa skillnader föreligger dock. Efter parenteral tillförsel inträder effekten av petidin något snabbare, och den analgetiska durationen är sedan kortare än för morfin, ca 3 timmar. Dosintervallet blir härigenom kortare än för morfin.

Vidare är muntorrhet framträdande efter petidintillförsel vilket kan relateras till petidinets släktskap med atropin. De centralnervösa effekterna sätter in snabbare än för morfin.

Petidin synes orsaka obstipation och urinretention i mindre utsträckning än morfin. Vad gäller gallvägarna utövar petidin något mindre spasm­ökande verkan än morfin i ekvianalgetiska doser.

I likhet med morfin besitter petidin beroendeframkallande egenskaper. Tolerans utvecklas för petidin varför stigande doser kan krävas vid långvarig behandling.

Farmakokinetik

Petidin metaboliseras genom hydrolys eller demetylering följt av konjugering med glukuronsyra. Eliminationens halveringstid för petidin är ca 2–4 timmar.

Innehåll  (Läs mer om innehåll)

1 ml injektionsvätska innehåller: Petidinhydroklorid 50 mg, vatten för injektionsvätskor.

Blandbarhet

Detta läkemedel får inte blandas med andra läkemedel förutom de som nämns under rubriken Hantering, hållbarhet och förvaring.

Hantering, hållbarhet och förvaring

PETIDIN MEDA injektionsvätska får endast blandas med baslösningar av kolhydrat- och elektrolyt-karaktär.

Färdigblandad lösning är hållbar högst 12 timmar.

Inga särskilda förvaringsanvisningar.

Förpackningsinformation

Injektionsvätska, lösning 50 mg/ml 
10 x 1 milliliter ampull, 148:50, F

UPP

Skriv ut T T