Fråga om läkemedlet
Mer information
Skriv ut
Läs upp
Texten är baserad på produktresumé: 2008-10-13.
Indikationer
Adjuvans till generell anestesi för att underlätta trakealintubation och för att åstadkomma relaxation av skelettmuskulatur under kirurgiska ingrepp av medellång till lång duration.
Kontraindikationer
Tidigare anafylaktiska/anafylaktoida reaktioner efter administrering av pankuronium eller bromid, eller överkänslighet mot något av hjälpämnena i PAVULON.
Dosering
Liksom andra neuromuskulärt blockerande medel ska PAVULON endast ges av eller under överinseende av en erfaren kliniskt verksam anestesiolog som är väl förtrogen med effekten och verkningsmekanismerna för dessa läkemedel. Som med alla neuromuskulärt blockerande medel ska doseringen av PAVULON individualiseras för varje patient. Anestesiteknik, förväntad tidsåtgång för det kirurgiska ingreppet, möjlig interaktion med andra läkemedel som ges före eller under anestesi och patientens allmäntillstånd ska vägas in när dosen fastställs. Användning av en lämplig neuromuskulär övervakningsteknik rekommenderas för att monitorera graden av neuromuskulär blockad och återhämtning från denna. Inhalationsanestetika förstärker effekten av den neuromuskulära blockaden av PAVULON. Den förstärkta effekten blir kliniskt relevant under narkosen först när tillräcklig vävnadskoncentration uppnåtts av anestetika. Följaktligen bör dosen av PAVULON vid inhalationsanestesi styras genom administrering av mindre underhållsdoser med längre intervall (se avsnitt Interaktioner). Hos vuxna kan följande dosrekommendationer tjäna som riktlinje för trakealintubation och muskelrelaxation under medellånga till långvariga kirurgiska ingrepp:
Trakealintubation: Standardintubationsdos vid rutinanestesi är 0,08–0,1 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt. Kliniskt adekvata intuberingsförhållanden uppnås inom 90–120 sekunder efter en intravenös injektion av 0,1 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt och 120–180 sekunder efter en dos på 0,08 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt.
Underhållsdosering: Tiden från intravenös administrering till återhämtning till 25 % av kontraktionsamplituden av kontrollmuskeln är ca 75 minuter efter en dos på 0,08 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt och ca 100 minuter vid en dos på 0,1 mg per kg kroppsvikt. Den rekommenderade underhållsdosen är 0,01–0,02 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt. För att begränsa kumulativa effekter rekommenderas att PAVULON administreras enbart när kontraktionsamplituden av kontrollmuskeln har återhämtat sig till minst 25 % av kontrollvärdet.
Dosering av PAVULON vid kirurgiska ingrepp efter trakealintubation med hjälp av suxameton: Den rekommenderade dosen är 0,04–0,06 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt. Med dessa doser är tiden från intravenös administrering till återhämtning till 25 % av kontraktionsamplituden av kontrollmuskeln ca 22–35 minuter beroende på suxametondosen. I de fall suxameton används bör PAVULON inte administreras förrän den kliniska effekten av suxameton har försvunnit.
Dosering till äldre: Samma intubations- och underhållsdos som för yngre vuxna (0,08–0,1 mg/kg respektive 0,01–0,02 mg/kg) kan användas. Effektdurationen är dock förlängd hos äldre jämfört med hos yngre på grund av reducerad elimination och därmed längre halveringstid.
Dosering till barn: Kliniska studier har visat att doseringen hos nyfödda (0–1 månad) och spädbarn (1–12 månader) och vuxna är jämförbara. På grund av olika känslighet för neuromuskulärt blockerande medel rekommenderas en testdos på 0,01 till 0,02 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt till nyfödda. Barn (1–12 år) kan behöva högre doser (ca 25 %).
Dosering till överviktiga patienter: Till överviktiga patienter (definierade som patienter med en kroppsvikt på 30 % eller mer över ideal kroppsvikt) ska dosen beräknas efter uppskattad ideal kroppsvikt.
Administration: PAVULON ges intravenöst, helst som en bolusinjektion i en pågående intravenös infusion.
Varningar och försiktighet
Eftersom PAVULON orsakar förlamning av andningsmuskulaturen måste patienten intuberas och ventileras tills adekvat spontanandning är återställd.
Liksom för andra neuromuskulärt blockerande medel har restkurarisering rapporterats för PAVULON. För att förhindra komplikationer till restkurarisering rekommenderas att extubering utförs först sedan patienten återhämtat sig tillräckligt från neuromuskulär blockad. Andra faktorer som kan öka risken för restkurarisering efter extubering i den postoperativa fasen (såsom läkemedelsinteraktioner eller patientens tillstånd) bör också beaktas. Om reverserande medel inte används rutinmässigt bör detta övervägas, särskilt i de fall där risken för restkurarisering är ökad.
Anafylaktiska reaktioner kan uppträda efter tillförsel av neuromuskulärt blockerande substanser. När PAVULON ges måste det därför finnas beredskap att behandla sådana reaktioner. Speciell försiktighet ska iakttas i fall av tidigare anafylaktiska reaktioner på neuromuskulärt blockerande substanser, eftersom korsreaktioner har rapporterats.
Det finns inte tillräckligt med data för att utfärda rekommendationer för användning av PAVULON inom intensivvård. Generellt har långvarig neuromuskulär blockad och/eller muskelsvaghet noterats till följd av långvarig användning av neuromuskulärt blockerande medel på intensivvårdsavdelning. För att förebygga eventuell förlängning av neuromuskulär blockad och/eller överdosering rekommenderas bestämt att neuromuskulär transmission övervakas under hela administreringstiden. Dessutom ska patienten erhålla lämplig smärtlindring och sedation. Vidare ska muskelrelaxantia titreras tills effekt inträder hos patienten under överinseende av erfaren anestesiolog som har god kännedom om dessa läkemedels effekt och om lämplig neuromuskulär övervakningsteknik.
Myopati har rapporterats frekvent efter långvarig tillförsel på intensivvårdsavdelning av icke depolariserande neuromuskulärt blockerande medel i kombination med kortikosteroider. Därför bör användningstiden av neuromuskulärt blockerande ämnen begränsas så mycket som möjligt hos patienter som får dessa medel i kombination med kortikosteroider.
Följande tillstånd kan påverka farmakokinetik och/eller farmakodynamik av PAVULON:
Njurinsufficiens: Exkretion via njurarna är den viktigaste eliminationsvägen, vilket leder till reducerat plasmaclearance och därmed förlängd halveringstid för elimination hos patienter med njurinsufficiens. Förlängningen av halveringstiden för elimination hos patienter med njurinsufficiens är ofta, men inte alltid, associerad med en förlängd duration av den neuromuskulära blockaden. Hos dessa patienter kan också återhämtningen från neuromuskulär blockad vara förlängd.
Lever- och/eller gallvägssjukdom: Trots att elimination av pankuronium via levern är mindre betydelsefull än njurelimination, har förändrad farmakokinetik observerats hos patienter med leversjukdom enligt följande:
Resistens mot den neuromuskulärt blockerande aktiviteten hos PAVULON kan uppträda på grund av en avsevärd ökning (upp till 50 %) av distributionsvolymen för läkemedlet. Samtidigt kan lever- och/eller gallvägssjukdom förlänga halveringstiden för elimination av pankuronium. Långsammare tillslag, högre totaldos och förlängning av den neuromuskulära blockaden och återhämtningen måste därför tas i beaktande när PAVULON ges till dessa patienter.
Tillstånd med förlängd cirkulationstid: Tillstånd med förlängd cirkulationstid, som t ex kardiovaskulär sjukdom, hög ålder eller tillstånd med ödem som förorsakar en ökad distributionsvolym, kan bidra till en förlängd tillslagstid.
Neuromuskulär sjukdom: Liksom alla neuromuskulärt blockerande läkemedel ska PAVULON användas med mycket stor försiktighet vid neuromuskulär sjukdom eller efter poliomyelit eftersom svaret på neuromuskulärt blockerande läkemedel kan vara avsevärt förändrat hos dessa patienter. Graden och naturen av dessa förändringar kan variera stort. Hos patienter med myastenia gravis eller myastent syndrom (Eaton Lambert) kan små doser av PAVULON ha uttalad effekt. PAVULON ska titreras efter det terapeutiska svaret.
Hypotermi: Vid operation under hypotermi förlängs och förstärks den neuromuskulärt blockerande effekten av PAVULON.
Obesitas: Till överviktiga patienter (definierade som patienter med en kroppsvikt som ligger 30 % eller mer över ideal kroppsvikt) skall dosen beräknas efter uppskattad ideal kroppsvikt.
Brännskador: Patienter med brännskador kan utveckla resistens mot neuromuskulärt blockerande medel. Därför rekommenderas att man titrerar dosen efter behandlingssvaret.
Tillstånd som kan förstärka effekten av PAVULON är: Hypokalemi (t.ex. efter kraftiga kräkningar, diarré, behandling med diuretika), hypermagnesemi, hypokalcemi (t.ex. efter massiva transfusioner), hypoproteinemi, dehydrering, acidos, hyperkapni, kakexi. Allvarliga elektrolytstörningar, förändrat pH i blodet eller dehydrering ska därför, om möjligt, korrigeras.
Interaktioner (Läs mer om interaktioner)
Följande läkemedel har visats påverka effekten av och/eller durationen av icke-depolariserande neuromuskulärt blockerande läkemedel:
Effekt av andra läkemedel på PAVULON
Ökad effekt: Halogenerade inhalationsanestetika förstärker den neuromuskulära blockaden av PAVULON. Effekten visar sig vid underhållsdosering (se även avsnitt Dosering). Reversering av blockaden med kolineterashämmare kan också hämmas.
Efter intubering med suxameton (se avsnitt Dosering): Samtidig behandling med kortikosteroider och PAVULON under längre tid inom intensivvården kan resultera i förlängd duration av den neuromuskulära blockaden eller ge myopati (se också avsnitt Varningar och försiktighet samt Biverkningar).
Övriga läkemedel: Antibiotika: aminoglykosid, linkosamid och polypeptid-antibiotika, acylaminopenicillin-antibiotika. Diuretika, kinidin, kinin, magnesiumsalter, kalciumantagonister, litiumsalter, lokalanestetika (lidokain iv, bupivakain epiduralt) och akut administrering av fenytoin eller betareceptorblockerare. Rekurarisering har rapporterats efter postoperativ administrering av aminoglykosider, linkosamid, polypeptid- och acylaminopenicillinantibiotika, kinidin och magnesiumsalter (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Minskad effekt: Tidigare kronisk administrering av fenytoin eller karbamazepin. Proteashämmare (gabexate, ulinastatin).
Varierande effekt: Icke depolariserande neuromuskulärt blockerande läkemedel som ges samtidigt med PAVULON kan försvaga eller förstärka den neuromuskulärt blockerande effekten beroende på i vilken ordningsföljd medlen ges och vilket neuromuskulärt blockerande medel som används. Suxameton som ges efter tillförsel av PAVULON kan förstärka eller försvaga den neuromuskulärt blockerande effekten av PAVULON.
Effekt av PAVULON på andra läkemedel: PAVULON i kombination med lidokain kan resultera i snabbare tillslagstid för lidokain.
Effektdurationen av mivakurium kan förlängas när det ges samtidigt med PAVULON, som ett resultat av minskad kolinesterasaktivitet i plasma.
Graviditet (Läs mer om graviditet)
Kategori B:2.
Klinisk erfarenhet från gravida kvinnor är begränsad. Djurexperimentella data är ofullständiga. Läkemedlet ska bara ges till gravida om läkaren bedömer att nyttan överväger riskerna. Studier med PAVULON har visat att läkemedlet är säkert vid användning under kejsarsnitt. PAVULON påverkar inte Apgar score, muskeltonus eller kardiorespiratorisk anpassning hos det nyfödda barnet. Analys av pankuronium i navelsträngsblod har visat en begränsad passage av pankuronium över placenta, några effekter hos det nyfödda barnet har inte observerats. Reversing av den neuromuskulära blockaden kan inhiberas eller vara otillfredsställande hos patienter som har fått magnesiumsulfat som behandling för graviditetstoxikos eftersom magnesiumsalter förstärker den neuromuskulära blockaden. Därför ska patienter som får magnesiumsulfat noggrant titreras till kontraktionsamplituden av kontrollmuskeln.
Amning (Läs mer om amning)
Grupp IVa.
Det finns inga humandata på användandet av PAVULON under amning. PAVULON ska endast ges till ammande kvinnor när behandlande läkare finner att fördelarna överväger riskerna.
Trafik (Läs mer om trafik)
Eftersom PAVULON ges i samband med narkos får patienten inte framföra fordon, manövrera maskiner eller arbeta i farliga miljöer efter anestesin. Läkaren måste ta ställning till hur länge den enskilde patienten måste vänta med detta.
Biverkningar (Läs mer om biverkningar)
De vanligaste biverkningarna är förändringar i vitala tecken, såsom takykardi och hypotoni, och förlängd neuromuskulär blockad. Den vanligast rapporterade biverkan i klinisk användning är anafylaktiska och anafylaktoida reaktioner och därmed förenade symtom, även om det är sällsynt. Se också förklaringar under tabellen.
|
Organsystem |
Mindre vanliga/Sällsynta1 (<1/100, >1/10 000) |
Mycket sällsynta (<1/10 000) |
|---|---|---|
|
Hjärtat |
Takykardi |
|
|
Centrala och perifera nervsystemet |
Slapp paralys |
|
|
Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum |
Bronkospasm |
|
|
Hud och subkutan vävnad |
Angioneurotiskt ödem, urtikaria, hudutslag, erytematöst hudutslag |
|
|
Musluloskeletala systemet och bindväv |
Muskelsvaghet2, steroidmyopati2 |
|
|
Skador och förgiftningar och behandlingskomplikationer |
Förlängd neuromuskulär blockad, fördröjd återhämtning efter narkos |
Luftvägskomplikationer av anestesi |
|
Blodkärl |
Hypotoni |
Cirkulatorisk kollaps och chock, värmevallningar |
|
Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället |
Utebliven eller minskad effekt/minskat behandlingssvar, ökad effekt/ökat behandlingssvar |
Ansiktsödem, smärta på injektionsstället, reaktion på injektionsstället |
|
Immunsystemet |
Överkänslighet, anafylaktisk reaktion inklusive chock, anafylaktoid reaktion inklusive chock |
1 Farmakovigilansdata kan inte ge exakta frekvenssiffror därför har tabellen delats upp i två frekvensintervall i stället för fem.
2 Efter längre tids användning inom intensivvård.
Anafylaxi: Allvarliga anafylaktiska reaktioner vid användning av neuromuskulärt blockerande medel, inklusive PAVULON, har rapporterats i mycket sällsynta fall. Tecken och symtom vid anafylaktiska/anafylaktoida reaktioner är t ex bronkialspasm, kardiovaskulära förändringar (t ex hypotension, takykardi, cirkulatorisk kollaps – chock) och hudförändringar (t ex angioödem, urtikaria). Dessa reaktioner har i vissa fall varit fatala. På grund av möjligheten för svåra sådana reaktioner bör man alltid förutsätta att de kan inträffa och därför vidta nödvändiga försiktighetsåtgärder. Neuromuskulärt blockerande substanser är kända för att kunna inducera histaminfrisättning både lokalt vid injektionsstället och systemiskt, varför risken för utveckling av klåda och erytematösa reaktioner på injektionsstället och/eller generaliserade histaminliknande (anafylaktoida) reaktioner alltid skall beaktas när dessa läkemedel ges. Experimentella studier med intradermal administrering av PAVULON har visat att medlet endast har en låg kapacitet att inducera lokal histaminfrisättning. I kontrollerade kliniska studier har man inte kunnat visa någon signifikant ökning av histaminnivåerna i plasma efter intravenös administrering av PAVULON.
Förlängd neuromuskulär blockad: Den vanligast rapporterade biverkningen av icke-depolariserande blockerande substanser som grupp är förlängning av läkemedlets avsedda farmakologiska effektduration. Denna kan variera från svaghet i skelettmuskler till förlängd skeletomuskulär blockad ledande till andningsinsufficiens eller apné.
Myopati: Ett fåtal fall av myopati har rapporterats när PAVULON använts vid intensivvård i kombination med kortikosteroider (se avsnitt Varningar och försiktighet samt Interaktioner).
Postoperativa lungkomplikationer: I en publicerad studie hade patienter som behandlades med pankuroniumbromid och hade restblockad en ökad incidens av postoperativa lungkomplikationer jämfört med patienter utan restblockad. Det är därför vikigt att förebygga restblockad (se avsnitt Varningar och försiktighet).
Kardiovaskulära: PAVULON ger bara små kardiovaskulära effekter, bestående av en moderat ökning av hjärtfrekvens, arteriellt blodtryck och cardiac output. Dessa effekter som beror på en svag vagolytisk effekt av läkemedlet, ska beaktas framför allt om man ger doser som är högre än de rekommenderade, när man bedömer doseringen, och/eller när men ger vagolytiska läkemedel som premedicinering eller vid induktion av anestesi.
Överdosering (Läs mer om överdosering)
Vid eventuell överdosering och förlängd neuromuskulär blockad, ska patienten ventileras under sedering till dess att spontanandning återkommer. Då ges acetylkolinesterashämmare (t.ex. neostigmin, edrofonium, pyridostigmin) i adekvat dos. Om administrering av en acetylkolinesterashämmare inte bryter den neuromuskulära effekten av PAVULON, måste ventileringen och sederingen fortsätta tills spontanandningen är återställd. Upprepade doser av acetylkolinesterashämmare kan vara farliga.
Farmakodynamik
PAVULON (pankuroniumbromid) är ett icke-depolariserande neuromuskulärt blockerande medel med den kemiska strukturen av en aminosteroid. PAVULON blockerar transmissionsprocessen mellan motornervändplattan och tvärstrimmig muskulatur genom att kompetitivt med acetylkolin bindas till nikotinreceptorer på motornervändplattan. Till skillnad från depolariserande neuromuskulära blockerare som suxameton; PAVULON ger inte muskelfascikulation. PAVULON har ingen hormonell aktivitet. PAVULON har en svag dosberoende vagolytisk effekt. Inom det kliniskt använda doseringsintervallet förekommer ingen ganglieblockerande effekt. Acetylkolinesterashämmare som neostigmin, pyridostigmin eller edrofonium, är antagonister till effekten av PAVULON. ED95 (den dos som erfordras för att åstadkomma 95 % hämning av muskelkontraktionsamplituden) är ungefär 0,06 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt under neuroleptanestesi. Inom 90–120 sekunder erhålls adekvata intubationsförhållanden efter intravenös injektion av en dos av 0,1 mg pankuroniumbromid per kg kroppsvikt. Generell muskelförlamning som är tillräcklig för olika ingrepp erhålls inom 2–4 minuter. Klinisk varaktighet (tiden för spontan återhämtning till 25 % av kontroll twitch-höjd) av denna dos är ca 100 minuter. Total varaktighet (tid för spontan återhämtning till 90 % av muskelkontraktionsamplituden) är 120–180 minuter. Med lägre doser av pankuroniumbromid är tillslagstiden till maximal blockad förlängd och effektdurationen kortare.
Farmakokinetik
Pankuroniumbromid har en distributionsvolym vid steady state på 180–290 ml/kg. Metabolismen består framför allt av de-acetylering, genom bildandet av 3-OH-pankuronium och i mindre utsträckning 17-OH och 3,17-OH-pankuronium. Dessa metaboliter bidrar inte signifikant till den neuromuskulära effekten av PAVULON. Utsöndring via urinen är den huvudsakliga eliminationsvägen. Av en given dos utsöndras 40–70 % via urinen, framför allt som oförändrat pankuronium. 5–15 % utsöndras via gallan. Mindre än 5 % av dosen utsöndras i urinen som 17-OH-pankuronium och 3,17-OH-pankuronium och ca 20 % i urin och galla som 3-OH-pankuronium. Plasmaclearance för pankuronium är 0,8 3,0 ml/min/kg och halveringstiden för eliminationen är 110–190 minuter. Äldre har en minskad plasmaclearance av pankuronium beroende på åldersrelaterad nedsättning av njureliminationen. Njurinsufficiens kan öka halveringstiden för eliminationen (upp till fyra gånger). Leverinsufficiens kan leda till en ökad distributionsvolym (ca 50 %) för pankuronium, och därmed till en ökning av halveringstiden för eliminationen. Vid obstruktion av gallvägarna kan clearance för pankuron minska.
Innehåll (Läs mer om innehåll)
Aktivt innehållsämne: En ml injektionsvätska innehåller 2 mg pankuroniumbromid. Övriga ämnen: Natriumklorid, natriumacetattrihydrat (E262), ättiksyra koncentrerad (E260), vatten för injektionsvätskor.
Blandbarhet
Som för många andra läkemedel har inkompatibilitet påvisats om PAVULON blandas med tiopental. Det rekommenderas inte att man blandar PAVULON med lösningar eller läkemedel i samma spruta eller påse, förutom för de lösningar som PAVULON har dokumenterad blandbarhet (se avsnitt Hantering, hållberhet och förvaring). Om PAVULON administreras i samma perifera venväg som andra läkemedel, är det viktigt att den spolas ordentligt med t ex 0,9 % NaCl mellan administrering av PAVULON och läkemedel som inte är blandbara med PAVULON eller där blandbarhet inte har visats.
Miljöpåverkan (Läs mer om miljöpåverkan)
Pankuroniumbromid
Miljörisk: Risk för miljöpåverkan av pankuroniumbromid kan inte uteslutas då ekotoxikologiska data saknas.
Nedbrytning: Det kan inte uteslutas att substansen är persistent då data saknas.
Bioackumulering: Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer.
Läs mer>>
Hantering, hållbarhet och förvaring
Öppnade PAVULON-ampuller ska kasseras om inte den överblivna injektionslösningen används inom några timmar.
Förvaras i kylskåp (2 °C–8 °C). Hållbar 6 veckor vid högst 25 °C.
I koncentrationen 2,0 mg/ml är PAVULON blandbart med: 0,9 % natriumkloridlösning, 5 % vattenfri glukoslösning och Ringerlösning med laktattillsats i samma infusion. Administrering ska påbörjas omedelbart efter blandning. Oanvända lösningar ska kasseras.
Förpackningsinformation
Injektionsvätska, lösning 2 mg/ml
10 x 2 milliliter ampull, EF
UPP
Prenumerera på RSS-flöden