Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar
Sök apotek med läkemedlet i lager

Lagerstatus

CHAMPIX®


Utökad övervakningReceptstatusFörmånsstatus
Pfizer

Filmdragerad tablett 0,5 mg
(Vit, kapselformad, bikonvex tablett, märkt "Pfizer" på ena sidan och "CHX 0,5" på andra sidan.)

Medel vid nikotinberoende

Aktiv substans:
ATC-kod: N07BA03
Läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen

Texten nedan gäller för:
CHAMPIX® filmdragerad tablett 0,5 mg, 0,5 mg + 1 mg och 1 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Champix ingår i läkemedelsförmånerna endast då läkemedelsbehandling ges i kombination med motiverande stöd.


Texten är baserad på produktresumé: 02/2014.

Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning. Se avsnitt Biverkningar om hur man rapporterar biverkningar.

Indikationer

Champix är indicerat för rökavvänjning hos vuxna.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot det aktiva innehållsämnet eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

Dosering

Dosering:

Rekommenderad dos är 1 mg vareniklin 2 gånger dagligen efter en veckas titrering enligt följande:


Dag 1-3

0,5 mg 1 gång dagligen

Dag 4-7

0,5 mg 2 gånger dagligen

Dag 8 – behandlingsslut:

1 mg 2 gånger dagligen


Patienten bör bestämma ett datum att sluta röka på. Behandlingen med CHAMPIX ska vanligtvis starta 1-2 veckor före detta datum (se avsnitt Farmakodynamik).


Patienter som inte tolererar biverkningarna av CHAMPIX kan tillfälligt eller permanent sänka dosen till 0,5 mg 2 gånger dagligen.


Patienterna ska behandlas med CHAMPIX i 12 veckor. För patienter som har slutat röka efter 12 veckor kan en extra 12-veckorsbehandling med 1 mg CHAMPIX 2 gånger dagligen övervägas (se avsnitt Farmakodynamik). Patienter som är motiverade att sluta röka men inte har lyckats med detta under tidigare behandling med CHAMPIX, eller som har fått återfall efter behandlingen, kan ha nytta av att göra ett nytt försök att sluta röka med CHAMPIX (se avsnitt Farmakodynamik).


Behandling för rökavvänjning har större möjligheter att lyckas om patienterna är motiverade att sluta röka och får ytterligare råd och stöd.


Vid rökavvänjning är risken för återfall förhöjd under en period direkt efter att behandlingen avslutas. Hos patienter med hög risk för återfall kan nedtrappning övervägas (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Patienter med nedsatt njurfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med lätt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan >50 ml/minut och ≤80 ml/minut) till måttligt nedsatt (uppskattat kreatininclearance

mellan ≥30 ml/minut och ≤50 ml/minut) njurfunktion.


För patienter med måttligt nedsatt njurfunktion som upplever oacceptabla biverkningar kan dosen minskas till 1 mg 1 gång dagligen.


För patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance <30 ml/minut) är rekommenderad dos av CHAMPIX 1 mg 1 gång dagligen. Doseringen bör starta med 0,5 mg 1 gång dagligen i 3 dagar och därefter ökas till 1 mg 1 gång dagligen. Eftersom den kliniska erfarenheten av CHAMPIX är otillräcklig hos patienter med terminal njurinsufficiens, rekommenderas inte behandling av denna patientgrupp (se avsnitt Farmakokinetik).


Patienter med nedsatt leverfunktion

Ingen dosjustering är nödvändig för patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).


Dosering till äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter (se avsnitt Farmakokinetik). Eftersom äldre patienter tenderar att ha nedsatt njurfunktion, bör förskrivare ta hänsyn till njurstatus vid behandling av dessa patienter.


Pediatrisk population

Säkerhet och effekt för CHAMPIX för barn och ungdomar under 18 år har inte ännu fastställts.

Tillgänglig information finns i avsnitt Farmakokinetik men ingen doseringsrekommendation kan fastställas.


Administreringssätt

CHAMPIX är för oral användning och tabletterna ska sväljas hela med vatten.

CHAMPIX kan tas med eller utan mat.

Varningar och försiktighet

Effekter vid rökavvänjning

Fysiologiska förändringar till följd av rökavvänjning, med eller utan behandling med CHAMPIX, kan förändra farmakokinetiken eller farmakodynamiken hos vissa läkemedel, vilket kan göra dosjustering nödvändig för dessa läkemedel (inkluderande t ex teofyllin, warfarin och insulin). Eftersom rökning inducerar enzymet CYP 1A2, kan rökavvänjning leda till en ökning av plasmanivåerna av läkemedel som metaboliseras av CYP 1A2.


Neuropsykiatriska symtom

Efter marknadsintroduktion har förändrat beteende eller tankesätt, ångest, psykos, humörförändringar, aggressivt beteende, depression, självmordstankar, självmordsbeteende och självmordsförsök rapporterats hos patienter som försöker sluta röka med CHAMPIX. Alla patienter hade inte slutat att röka vid tiden då symtom uppkom och alla patienter hade inte tidigare känd psykisk sjukdom. Läkare bör göras uppmärksamma på att dessa akuta depressiva symtom kan uppkomma hos patienter som försöker sluta röka och bör informera patienterna i enlighet med detta. Behandlingen med CHAMPIX ska avbrytas omedelbart om agitation, nedstämdhet eller förändringar i patientens beteende eller tankesätt av betydande karaktär observeras av läkare, patient, familj eller vårdnadshavare eller om patienten utvecklar självmordstankar eller självmordsbeteende. I många fall som rapporterats efter marknadsintroduktion försvann dessa symtom efter avslutad behandling med vareniklin. Eftersom symtomen dock i vissa fall kvarstod ska uppföljning ske tills symtomfrihet.


Nedstämdhet, vilket i sällsynta fall inkluderar självmordstankar och självmordsförsök, kan vara symtom på avbrutet nikotinintag. Dessutom har rökavvänjning, med eller utan farmakoterapi, satts i samband med förvärrande av underliggande psykisk sjukdom (t ex depression).


Kardiovaskulära händelser

I en klinisk studie med patienter med stabil hjärtkärlsjukdom (CVD) rapporterades vissa kardiovaskulära händelser oftare hos patienter som behandlats med CHAMPIX (se avsnitt Farmakodynamik). En metaanalys av 15 kliniska studier, vilken inkluderade en rökavvänjningsstudie hos patienter med stabil CVD, visade liknande resultat (se avsnitt Farmakodynamik). Patienter som använder CHAMPIX bör instrueras om att informera sin läkare om nya eller förvärrade kardiovaskulära symtom samt att omedelbart söka läkarvård om de upplever tecken och symtom på hjärtinfarkt eller stroke.


Tidigare psykisk sjukdom:

Data har erhållits från rökavvänjningsstudier med CHAMPIX hos patienter med egentlig depression samt begränsade data hos patienter med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom (se avsnitt Farmakodynamik). Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare psykisk sjukdom och patienter bör informeras i enlighet med detta.


Kramper

I kliniska studier och vid erfarenhet efter marknadsintroduktion har rapporter om kramper hos patienter med eller utan tidigare anamnes av kramper förekommit vid behandling med CHAMPIX. CHAMPIX bör användas med försiktighet hos patienter med tidigare anamnes på kramper eller som lider av andra tillstånd som kan sänka kramptröskeln.


Utsättande av behandling

Utsättande av CHAMPIX i slutet av behandlingen var förenad med en ökad irritabilitet, röksug, depression och/eller insomnia hos upp till 3% av patienterna. Förskrivaren ska informera patienten därom och diskutera eller överväga behovet av nedtrappning.


Överkänslighetsreaktioner

Efter marknadsintroduktion har överkänslighetsreaktioner, inkluderande angioödem, rapporterats hos patienter som behandlats med vareniklin. Kliniska fynd inkluderade svullnad av ansikte, mun (tunga, läppar och tandkött), hals (svalg och struphuvud) och extremiteter. Det förekom sällsynta rapporter om livshotande angioödem som krävt brådskande medicinskt omhändertagande på grund av andningssvårigheter. Patienter som upplever dessa symtom ska avsluta behandlingen med vareniklin och kontakta läkare omedelbart.


Hudreaktioner

Efter marknadsintroduktion har även rapporter om sällsynta men allvarliga hudreaktioner förekommit, inkluderande Stevens-Johnsons syndrom och Erytema multiforme hos patienter som behandlas med vareniklin. Patienterna ska avsluta behandlingen vid första tecken på utslag eller hudreaktioner och kontakta läkare omedelbart eftersom dessa reaktioner kan vara livshotande.

Interaktioner

Baserat på vareniklins egenskaper och klinisk erfarenhet hittills har CHAMPIX inte visat några kliniskt betydelsefulla läkemedelsinteraktioner. Ingen dosjustering av CHAMPIX eller av något av nedanstående läkemedel som administreras samtidigt rekommenderas.


In vitro-studier tyder på att det är osannolikt att vareniklin förändrar farmakokinetiken av substanser som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.


Eftersom metabolismen av vareniklin dessutom bidrar till mindre än 10% av dess clearance, är det osannolikt att läkemedel som är kända för att påverka cytokrom P450-systemet förändrar farmakokinetiken av vareniklin (se avsnitt Farmakokinetik). Därför är inte dosjustering av CHAMPIX nödvändig.


In vitro-studier har visat att vareniklin inte hämmar humana renala transportproteiner vid terapeutiska koncentrationer. Det är därför osannolikt att aktiva substanser som elimineras renalt (t ex metformin– se nedan) påverkas av vareniklin.


Metformin: Vareniklin påverkade inte farmakokinetiken av metformin. Metformin påverkade inte farmakokinetiken av vareniklin.


Cimetidin: Samtidig administrering av cimetidin och vareniklin ökade den systemiska exponeringen av vareniklin med 29%, på grund av minskat renalt clearance av vareniklin. Ingen dosjustering rekommenderas vid samtidig administrering av cimetidin hos patienter med normal njurfunktion eller hos patienter med milt till måttligt nedsatt njurfunktion. Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion ska samtidig administrering av cimetidin och vareniklin undvikas.


Digoxin: Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av digoxin vid steady state.


Warfarin: Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av warfarin. Protrombintiden (INR) påverkades inte av vareniklin. Rökavvänjning kan i sig resultera i förändringar av farmakokinetiken av warfarin (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Alkohol: Det finns begränsade kliniska data rörande potentiella interaktioner mellan alkohol och vareniklin.


Användning tillsammans med andra behandlingar för rökavvänjning:


Bupropion: Vareniklin förändrade inte farmakokinetiken av bupropion vid steady state.


Behandling med nikotinersättning (NRT): När vareniklin och transdermal nikotinersättning gavs samtidigt till rökare i 12 dagar, uppmättes en statistiskt signifikant minskning av det genomsnittliga systoliska blodtrycket (medel 2,6 mmHg) sista studiedagen. I denna studie var incidensen av illamående, huvudvärk, kräkningar, yrsel, dyspepsi och trötthet högre vid kombinationsbehandling

än med enbart NRT.


Säkerhet och effekt hos CHAMPIX i kombination med andra behandlingar för rökavvänjning har inte studerats.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:3.

Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med CHAMPIX saknas. Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska uppgifter). Den eventuella risken för människa är okänd. CHAMPIX ska inte användas under graviditet.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Det är okänt huruvida vareniklin utsöndras i bröstmjölk hos människa. Djurstudier tyder på att vareniklin utsöndras i bröstmjölk. Beslut om huruvida amningen alternativt behandlingen med CHAMPIX ska fortsätta eller avbrytas bör tas, varvid nyttan av amning för barnet och nyttan av behandling med CHAMPIX för kvinnan ska beaktas.

Fertilitet

Inga kliniska data över effekten på fertiliteten för vareniklin finns tillgängliga.

Icke-klinisk data visade ingen risk för människa baserad på standardiserade fertilitetsstudier på han- och honråttor (se avsnitt Prekliniska uppgifter).

Trafik

CHAMPIX kan ha mindre eller måttlig påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. CHAMPIX kan orsaka yrsel och somnolens, och därmed påverka förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Patienterna ska rådas att inte framföra fordon, använda avancerade maskiner eller delta i andra eventuellt riskfyllda aktiviteter förrän de vet om detta läkemedel påverkar deras förmåga att utföra dessa aktiviteter.

Biverkningar

Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Rökavvänjning med eller utan behandling kan ge flera olika symtom. Som exempel så har dysfori eller nedstämdhet, insomnia, irritabilitet, frustration eller ilska, ångest, koncentrationssvårigheter, rastlöshet, minskad hjärtfrekvens, ökad aptit eller viktuppgång rapporterats hos patienter som försöker sluta röka. Inga försök har gjorts att via design eller analys av studierna med CHAMPIX särskilja de biverkningar som orsakats av studieläkemedlet från dem som eventuellt orsakats av utsättande av nikotin.


Kliniska studier omfattade cirka 4 000 patienter som behandlades med CHAMPIX i upp till 1 år (genomsnittlig exponering 84 dagar). När biverkningar uppkom skedde detta i regel under första behandlingsveckan; svårighetsgraden var i allmänhet mild till måttlig och inga skillnader i biverkningsfrekvens sågs avseende ålder, ras eller kön.


Hos patienter som behandlades med den rekommenderade dosen 1 mg två gånger dagligen efter en initial titreringsperiod var den vanligast rapporterade biverkningen illamående (28,6%). I de flesta fall uppträdde illamåendet tidigt i behandlingsperioden, var milt till måttligt i svårighetsgrad och ledde sällan till utsättande av behandling.


Utsättningsfrekvens på grund av biverkningar var 11,4% för vareniklin, jämfört med 9,7% för placebo. I denna grupp var utsättningsfrekvensen för de vanligaste biverkningarna hos patienter behandlade med vareniklin följande: Illamående (2,7% kontra 0,6% för placebo), huvudvärk

(0,6% kontra 1,0% för placebo), insomnia (1,3% kontra 1,2% för placebo) och onormala drömmar (0,2% kontra 0,2% för placebo).


Tabulerad sammanfattning över biverkningar

I nedanstående tabell upptas alla biverkningar som uppträtt i högre frekvens än placebo, klassade efter organsystem och frekvens (mycket vanlig (≥ 1/10), vanlig (≥ 1/100, < 1/10), mindre vanlig (≥ 1/1 000, < 1/100) och sällsynt (≥ 1/10 000, < 1/1 000)). Biverkningarna som anges i nedanstående tabell är baserade på data från fas 2-3-studier före marknadsintroduktion och har uppdaterats baserat på poolade data från 18 placebo-kontrollerade studier före och efter marknadsintroduktion, omfattande cirka 5 000 patienter som behandlats med vareniklin. Biverkningar rapporterade efter marknadsintroduktion, med okänd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data), är också inkluderade. Inom varje frekvensgrupp anges biverkningarna i fallande allvarlighetsgrad.


Organsystem

Biverkningar

Infektioner och infestationer

Mycket vanlig

Nasofaryngit.

Vanlig

Bronkit, sinuit.

Mindre vanlig

Svampinfektion, virusinfektion.

Blodet och lyftsystemet

Sällsynt

Minskat antal blodplättar.

Metabolism och nutrition

Vanlig

Viktökning, minskad aptit, ökad aptit.

Sällsynt

Polydipsi.

Okänd frekvens

Diabetes mellitus, hyperglykemi.

Psykiska störningar

Mycket vanlig

Onormala drömmar, insomnia.

Mindre vanlig

Panikreaktion, onormala tankar, rastlöshet, humörsvängningar, depression*, ångest*, hallucinationer*, ökad libido, minskad libido.

Sällsynt

Dysfori, bradyfreni.

Okänd frekvens

Självmordstankar, psykos, aggression, onormalt beteende, somnambulism.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket vanlig

Huvudvärk.

Vanlig

Somnolens, yrsel, dysgeusi.

Mindre vanlig

Kramper, tremor, letargi, hypoestesi.

Sällsynt

Cerebrovaskulär händelse, hypertoni, dysartri, onormal koordination, hypogeusi, sömnstörningar på grund av störd dygnsrytm.

Ögon

Mindre vanlig

Konjunktivit, ögonvärk.

Sällsynt

Skotom, skleral missfärgning, mydriasis, fotofobi, myopi, ökat tårflöde.

Öron och balansorgan

Mindre vanlig

Tinnitus

Hjärtat

Mindre vanlig

Angina pectoris, takykardi, hjärtklappning, ökad hjärtfrekvens.

Sällsynt

Förmaksflimmer, sänkning av ST-våg (EKG), sänkning av T-vågsamplitud (EKG).

Okänd frekvens

Hjärtinfarkt

Blodkärl

Mindre vanlig

Ökat blodtryck, värmevallningar.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Vanlig

Dyspné, hosta.

Mindre vanlig

Övre luftvägsinflammation, luftvägsobstruktion, dysfoni, allergisk rinit, halsirritation, täppta bihålor, övre luftvägssyndrom med hosta, rinorré.

Sällsynt

Laryngeal smärta, snarkning.

Magtarmkanalen

Mycket vanlig

Illamående.

Vanlig

Gastroesofageal refluxsjukdom, kräkning, förstoppning, diarré, uppsvälld buk, buksmärta, tandvärk, dyspepsi, flatulens, muntorrhet.

Mindre vanlig

Blodig avföring, gastrit, förändrad avföringsvana, rapningar, aftös stomatit, smärta i tandköttet.

Sällsynt

Hematemes, onormal avföring, tungbeläggningar.

Hud och subkutan vävnad

Vanlig

Hudutslag, klåda.

Mindre vanlig

Erytem, akne, hyperhidros, nattliga svettningar.

Okänd frekvens

Allvarliga hudreaktioner, inkluderande Stevens-Johnson syndrom och Erytema multiforme, angioödem.

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Vanlig

Artralgi, myalgi, ryggsmärta.

Mindre vanlig

Muskelspasmer, muskuloskeletal smärta i bröstet.

Sällsynt

Stelhet i lederna, kostokondrit.

Njurar och urinvägar

Mindre vanlig

Pollakisuri, nokturi.

Sällsynt

Glukosuri, polyuri.

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

Mindre vanlig

Menorragi.

Sällsynt

Vaginala flytningar, sexuella störningar.

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Vanlig

Bröstsmärta, trötthet.

Mindre vanlig

Bröstbesvär, influensaliknande sjukdom, feber, asteni, sjukdomskänsla.

Sällsynt

Känsla av frusenhet, cystor.

Undersökningar

Vanlig

Onormala levervärden.

Sällsynt

Onormal sperma, ökad halt av C-reaktiva proteiner, minskat blodkalciumvärde.

* Frekvenserna är uppskattade från en observationsstudie genomförd efter marknadsföring


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Inga fall av överdosering har rapporterats i kliniska studier före marknadsföringen.

Vid överdosering ska gängse stödjande åtgärder vidtas efter behov.

Det har visat sig att varenklin dialyseras hos patienter med terminal njurinsufficiens (se avsnitt Farmakokinetik). Erfarenhet saknas dock av dialys efter överdosering.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Vareniklin binds med hög affinitet och selektivitet till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer, där det verkar som partiell agonist – en substans som har både agonistisk verkan, med lägre inneboende effekt än nikotin, och antagonistisk verkan i närvaro av nikotin.


Elektrofysiologiska studier in vitro och neurokemiska studier in vivo har visat att vareniklin binds till α4β2-neuronala nikotinacetylkolinreceptorer och stimulerar receptormedierad aktivitet, men på en väsentligt lägre nivå än nikotin. Nikotin konkurrerar om samma bindningsställe på humana α4β2 nAChR, där vareniklin har högre affinitet. Vareniklin kan därför effektivt blockera nikotinets förmåga att fullt ut aktivera α4β2-receptorerna och det mesolimbiska dopaminsystemet, den neuronala mekanism som ligger bakom den upplevda förstärkningen och belöningen vid rökning. Vareniklin är högselektivt och binder kraftigare till α4β2-receptorsubtypen (Ki=0.15 nM) än till andra vanliga nikotinreceptorer (α3β4 Ki=84 nM, α7 Ki=620 nM, α1βγδ Ki=3 400 nM), eller till icke-nikotinreceptorer och transportörer (Ki>1μM, utom till 5-HT3 receptorer: Ki=350 nM).


Farmakodynamisk effekt

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning är en följd av vareniklins partiella agonistiska verkan vid α4β2-nikotinreceptorn, där dess bindning ger tillräcklig effekt för att lindra symtomen på begär och utsättning (agonistisk verkan), samtidigt som belönings- och förstärkningseffekterna av rökning reduceras genom förhindrande av nikotinets bindning till α4β2-receptorerna (antagonistisk verkan).


Klinisk effekt och säkerhet

CHAMPIX effekt vid rökavvänjning har visats i tre kliniska studier på kroniska cigarettrökare

(≥10 cigaretter per dag). Tvåtusensexhundranitton (2 619) patienter fick CHAMPIX 1 mg 2 gånger dagligen (titrerat under första veckan), 669 patienter fick bupropion 150 mg 2 gånger dagligen (också titrerat) och 684 patienter fick placebo.


Jämförande kliniska studier

I två identiska dubbelblinda kliniska studier av rökavvänjning jämfördes prospektivt effekten hos CHAMPIX (1 mg 2 gånger dagligen), depotberedning av bupropion (150 mg 2 gånger dagligen) och placebo. I dessa 52-veckorsstudier behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan behandling.


Primär endpoint i de två studierna var kolmonoxid (CO) verifierad 4 veckors kontinuerlig rökfrihet under veckorna 9-12 (4W-CQR). Primär endpoint visade på statistisk överlägsenhet för CHAMPIX, jämfört med bupropion och placebo.


Efter 40-veckorsfasen utan behandling var en viktig sekundär endpoint i båda studierna kontinuerlig rökfrihet (CA) vid vecka 52. CA definierades som den andel behandlade patienter som inte rökte (inte ens ett bloss) under veckorna 9-52 och som inte hade ett uppmätt kolmonoxidvärde i utandningsluften på ≥10 ppm. 4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studierna 1 och 2 framgår av följande tabell:


Studie 1 (n = 1 022)

Studie 2 (n = 1 023)


4W CQR

CA v. 9-52

4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX

44,4%

22,1%

44,0%

23,0%

Bupropion

29,5%

16,4%

30,0%

15,0%

Placebo

17,7%

8,4%

17,7%

10,3%

Odds-kvot

CHAMPIX kontra placebo

3,91

p<0,0001

3,13

p<0,0001

3,85

p<0,0001

2,66

p<0,0001

Odds-kvot

CHAMPIX kontra bupropion

1,96

p<0,0001

1,45

p = 0,0640

1,89

p<0,0001

1,72

p = 0,0062


Patientrapporterat röksug, utsättningssymtom och förstärkande effekter vid rökning

Ett genomgående fynd vid aktiv behandling i studierna 1 och 2 var en väsentlig minskning av röksug och abstinensbesvär hos patienter som randomiserats till behandling med CHAMPIX jämfört med placebo. CHAMPIX minskade också väsentligt förstärkningseffekterna av rökning, vilka kan vidmakthålla rökningsbeteendet hos patienter som röker under behandlingen, jämfört med placebo. Vareniklins effekt på röksug, abstinensbesvär och förstärkningseffekter av rökning uppmättes inte under långtidsuppföljningsfasen utan behandling.


Studie av underhållsbehandling efter rökstopp

Den tredje studien bedömde nyttan av underhållsbehandling med CHAMPIX i ytterligare 12 veckor för att upprätthålla rökfrihet. Patienterna i denna studie (n = 1 927) fick öppen behandling med CHAMPIX 1 mg 2 gånger dagligen i 12 veckor. De patienter som slutat röka senast vecka 12 randomiserades till att få antingen CHAMPIX (1 mg 2 gånger dagligen) eller placebo under ytterligare 12 veckor, vilket ger en studielängd av totalt 52 veckor.


Primär endpoint i studien var CO-verifierad, kontinuerlig rökfrihet från vecka 13 till vecka 24 i den dubbelblinda behandlingsfasen. Viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet (CA) från vecka 13 till vecka 52.


Denna studie visade på nyttan av en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX 1 mg 2 gånger dagligen som underhållsbehandling vid rökavvänjning, jämfört med placebo. Oddsen för fortsatt rökfrihet efter vecka 24, efter en 12-veckors tilläggsbehandling med CHAMPIX var 2,47 gånger högre än för placebo (p<0,0001). Överlägsenheten för CA, jämfört med placebo, kvarstod till vecka 52 (odds-kvot = 1,35, p=0,0126).


Huvudresultaten framgår av följande tabell:


Champix

n = 602

Placebo

n = 604

Skillnad

(95% CI)

Odds-kvot

(95% CI)

CA v. 13-24

70,6%

49,8%

20,8%

(15,4%, 26,2%)

2,47

(1,95, 3,15)

CA v. 13-52

44,0%

37,1%

6,9%

(1,4%, 12,5%)

1,35

(1,07, 1,70)

Det finns för närvarande begränsad klinisk erfarenhet av användande av CHAMPIX bland den svarta befolkningen för att kunna fastställa klinisk effekt.


Flexibelt datum för rökstopp mellan vecka 1 och 5

Vareniklins effekt och säkerhet har utvärderats hos rökare som hade flexibiliteten att sluta röka mellan vecka 1 och 5 under behandlingen. I denna 24-veckors studie fick patienterna behandling under 12 veckor följt av en 12-veckors uppföljningsfas utan behandling. 4W-CQR (vecka 9-12) för vareniklin och placebo var 53,9% respektive 19,4% (skillnad=34,5%, 95% CI: 27,0% - 42,0%) och CA vecka 9-24 var 35,2% (vareniklin) jämfört med 12,7% (placebo) (skillnad=22,5%, 95% CI: 15,8% - 29,1%). Patienter som inte vill eller kan sätta ett målslutdatum inom 1-2 veckor, kan erbjudas att påbörja behandlingen och sedan välja ett eget slutdatum inom 5 veckor.


Studie på patienter som behandlades med CHAMPIX på nytt:

CHAMPIX utvärderades i en dubbelblindad, placebokontrollerad prövning med 494 patienter som tidigare hade gjort ett försök att sluta röka med CHAMPIX och antingen misslyckats med att sluta eller fått återfall efter behandlingen. Patienter som hade upplevt någon bekymmersam biverkning under den tidigare behandlingen uteslöts. Patienterna slumpades 1:1 till att få antingen CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (N=249) eller placebo (N=245) i 12 veckor och följdes sedan upp i upp till 40 veckor efter behandlingen. De patienter som ingick i den här studien hade tidigare tagit CHAMPIX för att försöka sluta röka (under en total behandlingstid på minst två veckor) minst tre månader innan de kom med i studien och hade rökt i minst fyra veckor.


De patienter som behandlades med CHAMPIX hade en överlägsen frekvens av CO-verifierad rökfrihet under vecka 9–12 (45,0 %) jämfört med de patienter som behandlades med placebo (11,8 %) (oddskvot 7,08; 95 % KI 4,34, 11,55; p<0,0001) samt under vecka 9–52 (20,1 %) jämfört med de patienter som behandlades med placebo (3,3 %) (oddskvot 9,00; 95 % KI 3,97, 20,41; p<0,0001).

De viktigaste resultaten av studien sammanfattas i nedanstående tabell:

CHAMPIX

n=249

Placebo

n=245

Oddskvot (95 % KI), p-värde

CO-verifierad rökfrihet

vecka 9–12

45,0 %

11,8 %

7,08 (4,34; 11,55)

p<0,0001

CO-verifierad rökfrihet

vecka 9–52

20,1 %

3,3 %

9,00 (3,97; 20,41)

p<0,0001


Patienter med kardiovaskulär sjukdom

CHAMPIX utvärderades i en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad studie med försökspersoner med stabil, kardiovaskulär sjukdom (annan än, eller i tillägg till, högt blodtryck) som diagnostiserats mer än 2 månader före studiestart. Försökspersonerna randomiserades till behandling med CHAMPIX 1 mg två gånger dagligen (n = 353) eller placebo (n = 350) under 12 veckor och följdes sedan upp under 40 veckor. 4-veckors kontinuerlig rökfrihet (CQR) för vareniklin och placebo var 47,3% respektive 14,3% och motsvarande för veckorna 9-52 var 19,8% (vareniklin) jämfört med 7,4% (placebo).


Dödsfall och allvarliga kardiovaskulära händelser utvärderades av en blindad kommitté. Följande bedömda händelser inträffade med en frekvens ≥1% i någon av behandlingsgrupperna under behandlingen (eller i 30-dagarsperioden efter behandling): icke-dödlig hjärtinfarkt (1,1% mot 0,3% för CHAMPIX respektive placebo) och sjukhusvård för angina pectoris (0,6% vs 1,1%). Under tiden utan behandling, upp till 52 veckor, inkluderade de bedömda händelserna behov av koronar revaskularisering (2,0% jämfört med 0,6%), sjukhusinläggning på grund av angina pectoris (1,7% jämfört med 1,1%) och ny diagnos av perifer kärlsjukdom (PVD) eller behandling av perifer kärlsjukdom (1,4% jämfört med 0,6%). Några av de patienter som behövde koronar revaskularisering genomgick denna behandling som en del av behandling av icke-fatal hjärtinfarkt och sjukhusvistelse för kärlkramp. Kardiovaskulär död inträffade hos 0,3% av patienterna i CHAMPIX-armen och hos 0,6% av patienterna som fick placebo under hela 52-veckors studien.


En metaanalys av 15 kliniska studier med ≥12 veckors behandling, inkluderande 7002 patienter (4190 CHAMPIX, 2812 placebo), utfördes för att systematiskt utvärdera den kardiovaskulära säkerheten för CHAMPIX. Den kliniska studien av patienter med stabil kardiovaskulär sjukdom, som beskrivits ovan, inkluderades i metaanalysen.


Den viktiga analysen av hjärtkärlsäkerheten inkluderade händelser och tidpunkt för en sammansatt endpoint för Major Adverse Cardiovascular Events (MACE), vilken definierades som hjärtkärlrelaterad död, icke-fatal myokardiell infarkt och icke-fatal stroke. Dessa händelser vilka inkluderades i endpoint var bedömda av en blindad, oberoende kommitté. Sammantaget inträffade ett litet antal MACE-händelser under behandlingen i studierna som inkluderats i metaanalysen (CHAMPIX 7 (0,17%); placebo 2 (0,07%)). Dessutom inträffade ett litet antal MACE-händelser upp till 30 dagar efter behandling (CHAMPIX 13 (0,31%); placebo 6 (0,21%)).


Metaanalysen visade att exponering för CHAMPIX resulterade i ett riskförhållande för MACE på 2,83 (95% konfidensintervall från 0,76 till 10,55, p=0,12) hos patienter under behandling och 1,95 (95% konfidensintervall från 0,79 till 4,82, p=0,15) hos patienter upp till 30 dagar efter att behandlingen avslutats. Dessa är jämförbara med en uppskattad ökning av 6,5 MACE-händelser respektive 6,3 MACE-händelser per 1000 patient-år av exponering. Riskförhållandet för MACE var högre hos patienter med kardiovaskulära riskfaktorer tillsammans med rökning jämfört med det hos patienter med kardiovaskulära riskfaktorer utan rökning.

Liknande resultat sågs för dödlighet oavsett orsak (CHAMPIX 6 (0,14%); placebo 7 (0,25%)) och hjärtkärlrelaterad dödlighet (CHAMPIX 2 (0,05%); placebo 2 (0,07%)) i CHAMPIX-armarna jämfört med placebo-armarna i metaanalysen.


Patienter med mild till måttlig kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Effekt och säkerhet av CHAMPIX (1 mg två gånger dagligen) vid rökavvänjning hos patienter med mild till måttlig KOL har visats i en randomiserad dubbelblind placebokontrollerad klinisk prövning. I denna 52-veckors studie behandlades patienterna i 12 veckor, följt av 40 veckor utan behandling. Primär endpoint i studien var kolmonoxid (CO) verifierad, 4 veckors kontinuerlig rökfrihet (4W-CQR) under veckorna 9-12 och en viktig sekundär endpoint var kontinuerlig rökfrihet under veckorna 9-52. Säkerhetsprofilen för vareniklin, var jämförbar med den som rapporterats i andra studier i den allmänna befolkningen, inklusive pulmonell säkerhet. Resultaten för 4W-CQR (veckorna 9-12) och CA (veckorna 9-52) i studien visas i följande tabell:


4W CQR

CA v. 9-52

CHAMPIX, (n = 248)

42,3%

18,5%

Placebo, (n = 251)

8,8%

5,6%

Odds kvot

(CHAMPIX kontra Placebo)

8,40

p<0,0001

4,04

p<0,0001


Studie hos patienter med tidigare egentlig depression

Effekten av vareniklin bekräftades i en randomiserad placebokontrollerad studie på 525 patienter som haft egentlig depression under de senaste 2 åren eller under pågående stabil behandling. Avvänjningsfrekvensen i denna population var liknande den som rapporterats i den generella populationen. Fortsatt frekvens rökfrihet mellan veckorna 9-12 var 35,9 % i vareniklingruppen kontra 15,6 % i placebogruppen (OR 3,35 (95 % CI 2,16-5,21)) och mellan veckorna 9-52 var 20,3 % i vareniklingruppen kontra 10,4 % i placebogruppen (OR 2,36 (95 % CI 1,40-3,98)). De vanligaste biverkningarna (≥ 10 %) hos patienter som tog vareniklin var illamående (27,0 % kontra 10,4 % för placebo), huvudvärk (16,8 % kontra 11,2 %), onormala drömmar (11,3 % kontra 8,2 %), insomnia (10,9 % kontra 4,8 %) och irritabilitet (10,9 % kontra 8,2 %). Psykiatriska skalor visade ingen skillnad mellan vareniklingruppen och placebogruppen och ingen sammantagen försämring av depression, eller andra psykiska symtom, under studien i någon av behandlingsgrupperna.


Studie hos patienter med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom:

Vareniklins säkerhet och tolerabilitet utvärderades i en dubbelblind studie hos 128 rökare med stabil schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom, med antipsykotisk medicinering, randomiserade 2:1 till behandling med vareniklin (1 mg 2 gånger dagligen) eller placebo i 12 veckor och därefter 12 veckors uppföljning utan medicinering.

De vanligaste biverkningarna hos patienter som fått vareniklin var illamående (23,8% jämfört med 14,0% för placebo), huvudvärk (10,7% jämfört med 18,6% för placebo) samt kräkning (10,7% jämfört med 9,3% för placebo).

Bland rapporterade neuropsykiatriska biverkningar var sömnlöshet den enda biverkningen som i någon behandlingsgrupp rapporterades av ≥ 5% av patienterna som hade en högre frekvens i vareniklingruppen än i placebogruppen (9,5% jämfört med 4,7%).


Sammantaget sågs ingen försämring, mätt med psykiatriska skalor, av schizofrenin i någon av behandlingsgrupperna och det sågs inga allmänna förändringar av extrapyramidala symtom.

I vareniklingruppen var det, jämfört med placebo, en större andel patienter som rapporterade suicid-tankar eller -beteende före inkluderingen i studien (livshistoria) och efter avslutad aktiv behandlingsperiod (dag 33 till 85 efter sista dosintag). Under den aktiva behandlingsperioden var incidensen suicidrelaterade händelser densamma hos vareniklinbehandlade och placebobehandlade patienter (11% respektive 9,3%). Andelen patienter med suicidrelaterade händelser under den aktiva behandlingsfasen jämfört med post-behandlingsfasen var oförändrad i vareniklingruppen; i placebogruppen var denna andel lägre i post-behandlingsfasen. Även om det inte rapporterades några genomförda självmord, förekom ett suicidförsök hos en vareniklinbehandlad patient vars tidigare sjukhistoria innehöll flertalet liknande försök. De begränsade data från denna enskilda rökavvänjningsstudie är inte tillräckliga för att dra definitiva slutsatser angående säkerheten hos patienter med schizofreni eller schizoaffektiv sjukdom.

Farmakokinetik

Absorption:

Maximala plasmakoncentrationer av vareniklin uppträder vanligen inom 3-4 timmar efter peroral administrering. Efter upprepade perorala doser till friska frivilliga uppnåddes steady-state inom 4 dagar. Absorptionen är praktiskt taget fullständig efter peroral administrering och den systemiska tillgängligheten är hög. Vareniklins perorala biotillgänglighet påverkas inte av föda eller av tidpunkten för intaget.


Distribution:

Vareniklin distribueras ut i vävnaderna, inklusive hjärnan. Distributionsvolym var i genomsnitt 415 liter (% CV=50) vid steady state. Vareniklins plasmaproteinbindning är låg (≤20%) och oberoende av både ålder och njurfunktion. Hos gnagare överförs vareniklin till placenta och utsöndras i bröstmjölk.


Biotransformering:

Vareniklin genomgår minimal metabolism med 92% utsöndrat oförändrat i urinen och mindre än 10% utsöndrat som metaboliter. Bland mindre metaboliter i urinen återfinns vareniklin-N-karbamoylglukuronid och hydroxivareniklin. I omloppet utgör vareniklin 91% av läkemedelsrelaterat material. Bland mindre, cirkulerande metaboliter återfinns vareniklin-N-karbamoylglukuronid och N-glukosylvareniklin.


In vitro-studier visar att vareniklin inte hämmar cytokrom P450-enzymer (IC50 > 6 400 ng/ml). De P450-enzymer som testades avseende hämning var: 1A2, 2A6, 2B6, 2C8, 2C9, 2C19, 2D6, 2E1 och 3A4/5. In vitro-studier av humana hepatocyter har också visat att vareniklin inte inducerar aktiviteten hos cytokrom P450-enzymerna 1A2 och 3A4. Därför torde vareniklin inte förändra farmakokinetiken av substanser som primärt metaboliseras av cytokrom P450-enzymer.


Eliminering:

Elimineringshalveringstiden för vareniklin är cirka 24 timmar. Renal eliminering av vareniklin sker primärt genom glomerulär filtrering samt aktiv tubulär sekretion via den organiska katjontransportören, OCT2 (se avsnitt Interaktioner).


Linjäritet/Icke-linjäritet:

Vareniklin uppvisar linjär kinetik när det ges som engångsdos (0,1-3 mg) eller i upprepade doser (1-3 mg dagligen).


Farmakokinetik hos särskilda patientpopulationer: Det finns inga kliniskt betydelsefulla skillnader i vareniklins farmakokinetik på grund av ålder, ras, kön, grad av rökning eller samtidig användning av andra läkemedel. Detta har visats i specifika farmakokinetiska studier och i populations- farmakokinetiska analyser.


Patienter med nedsatt leverfunktion: På grund av frånvaron av väsentlig levermetabolism, ska vareniklins farmakokinetik vara opåverkad hos patienter med nedsatt leverfunktion (se avsnitt Dosering).


Patienter med nedsatt njurfunktion:

Vareniklins farmakokinetik var oförändrad hos patienter med lätt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance mellan >50 ml/minut och ≤80 ml/minut). Hos patienter med måttligt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance mellan ≥30 ml/minut och ≤50 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 1,5-faldigt, jämfört med patienter med normal njurfunktion (uppskattat kreatininclearance >80 ml/minut). Hos patienter med svårt nedsatt njurfunktion (uppskattat kreatininclearance <30 ml/minut), ökade exponeringen av vareniklin 2,1-faldigt. Hos patienter med terminal njurinsufficiens (ESRD), eliminerades vareniklin effektivt genom hemodialys (se avsnitt Dosering).


Äldre: Vareniklins farmakokinetik hos äldre patienter (65-75 år) med normal njurfunktion är likartad den hos yngre vuxna patienter (se avsnitt Dosering). För äldre patienter med reducerad njurfunktion, se avsnitt Dosering.


Pediatrisk population:

Vareniklins endos- och flerdosfarmakokinetik har undersökts hos pediatriska patienter i åldern 12 tom 17 år och var ungefär dosproportionerlig över det studerade dagliga dosintervallet, 0,5 mg-2 mg. Systemisk exponering vid steady state hos ungdomar med kroppsvikt >55 kg, utvärderat som AUC (0-24), var jämförbar med den som noterats vid samma doser i den vuxna populationen. När 0,5 mg gavs två gånger dagligen var genomsnittlig daglig exponering för vareniklin vid steady state högre (ca 40%) hos ungdomar med kroppsvikt ≤55 kg jämfört med vad som noterats i den vuxna populationen. Effekt och säkerhet har inte visats i den pediatriska populationen under 18 års ålder och ingen rekommendation om dosering kan göras (se avsnitt Dosering).

Prekliniska uppgifter

Gängse studier avseende allmäntoxicitet, genotoxicitet, fertilitet och utveckling av embryo eller foster visade inte några särskilda risker för människa. Hos hanråttor som fick vareniklin i 2 år sågs en dosrelaterad ökning i incidensen av hibernoma (tumör i det bruna fettet). Hos avkomman till dräktiga råttor som behandlats med vareniklin sågs en minskning i fertiliteten och ökad hörselreaktion vid skrämsel (se avsnitt Graviditet, Amning och Fertilitet). Dessa effekter sågs endast vid exponering som ansågs ligga väl över den högsta exponeringen hos människa, vilket tyder på liten relevans för klinisk användning. Icke kliniska data indikerar att vareniklin har vanebildande egenskaper men med lägre potens än nikotin. I kliniska studier på människa har vareniklin visat låg missbrukspotential.

Innehåll

Varje filmdragerad tablett innehåller 0,5 mg respektive 1 mg vareniklin (som tartrat).

Tablettkärna: Mikrokristallin cellulosa, vattenfritt kalciumvätefosfat, kroskarmellosnatrium, kolloidal vattenfri kiseldioxid, magnesiumstearat. Filmdragering: Hypromellos, titandioxid (E 171), makrogoler, triacetin. 1 mg innehåller även Indigokarmin Aluminium Lake (E 132).

Hantering, hållbarhet och förvaring

Blister: Förvaras vid högst 30 °C.

Förpackningsinformation

Filmdragerad tablett 0,5 mg Vit, kapselformad, bikonvex tablett, märkt "Pfizer" på ena sidan och "CHX 0,5" på andra sidan.
56 tablett(er) burk, 721:-, (F)
Filmdragerad tablett 0,5 mg + 1 mg Vit, kapselformad, bikonvex tablett, märkt "Pfizer" på ena sidan och "CHX 0,5" på andra sidan. Ljusblå, kapselformad, bikonvex tablett, märkt "Pfizer" på ena sidan och "CHX 1,0" på andra sidan.
25 tablett(er) kombinationsförpackning, tillhandahålls för närvarande ej
53 tablett(er) kombinationsförpackning, 685:-, (F)
Filmdragerad tablett 1 mg Ljusblå, kapselformad, bikonvex tablett, märkt "Pfizer" på ena sidan och "CHX 1,0" på andra sidan.
28 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej
56 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej
112 tablett(er) blister, 1395:50, (F)

Följande produkter har även parallelldistribuerade förpackningar:
Filmdragerad tablett  0,5 mg + 1 mg
Filmdragerad tablett  1 mg

Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av