Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt och länkar

Zithromax

(Parallellimporterat)
ReceptstatusFörmånsstatus
Medartuum

Filmdragerad tablett 500 mg
Avregistreringsdatum: 2009-05-31 (Tillhandahålls ej)

Bild saknas

Inga avvikelser.

Aktiv substans:
ATC-kod: J01FA10
För information om det avregistrerade läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen, kontakta Läkemedelsförsäkringen.

Texten nedan gäller för:
Azitromax filmdragerad tablett 250 mg och 500 mg; pulver till oral suspension 40 mg/ml

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2014-05-13.

Texten nedan hämtas från Fass-texten för Azitromax, Pfizer, förutom avsnittet Innehåll som avser Zithromax, Medartuum.

Indikationer

Urogenitala infektioner orsakade av Chlamydia trachomatis. Genitala infektioner orsakade av gonokocker.


Samhällsförvärvad pneumoni orsakad av atypiska agens inkluderande Legionella pneumofila.


Faryngotonsillit. Akut otitis media. Samhällsförvärvad pneumoni. Hud- och mjukdelsinfektioner. Vid dessa indikationer bör Azitromax förbehållas patienter med penicillinöverkänslighet eller där penicillin är olämpligt av andra skäl.


Profylax mot opportunistiska infektioner, orsakade av intracellulära komplex av Mycobacterium avium (MAC), för patienter med avancerad aids.


Officiella riktlinjer för användning av antibiotika ska tas i beaktande.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot azitromycin, erytromycin eller något annat makrolid- eller ketolidantibiotika. Överkänslighet mot något hjälpämne.

Dosering

Azitromax filmdragerade tabletter och Azitromax pulver till oral suspension kan tas med eller utan föda. Födointag kan minska risken för gastrointestinala biverkningar.


Vuxna och barn som väger >45 kg

Otit: 500 mg i engångsdos dagligen i tre dagar. Dosen kan även ges som 500 mg i engångsdos dag 1 och därefter 250 mg dagligen i 4 dagar.


Genitala infektioner orsakade av Chlamydia trachomatis eller Neisseria gonorrhoeae: 1000 mg som engångsdos.


Genitala infektioner orsakade av Neisseria gonorrhoeae: Dessa infektioner bör behandlas av eller i samråd med specialist enligt lokala behandlingsrekommendationer. Antibiotikaval och dosregimer bör baseras på resistensmönstret för den orsakande patogenen.


Samhällsförvärvad pneumoni: 500 mg i engångsdos dagligen i sammanlagt 7-10 dagar.


Profylax mot MAC infektioner hos HIV patienter: 1200 mg i engångsdos en gång per vecka. Azitromax ges i monoterapi eller i kombination med rifabutin. Vid kombinationsbehandling används samma dosering av azitromycin som vid monoterapi och rifabutin ges i dosen 300 mg en gång dagligen.


Övriga infektioner: 500 mg i engångsdos dag 1 och därefter 250 mg dagligen i 4 dagar.


Barn som väger <45 kg

Tabletterna är inte avsedda för dessa patienter. Oral suspension rekommenderas till barn med kroppsvikt under 45 kg.


Äldre

Ingen dosjustering är nödvändig för äldre patienter. Eftersom proarytmiska tillstånd kan förekomma hos äldre patienter rekommenderas särskild försiktighet på grund av risken för hjärtarytmi och torsades de pointes (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Patienter med nedsatt njurfunktion:

Det krävs inte någon dosjustering för patienter med GFR >10 ml/min. För patienter med GFR <10 ml/min är ingen initial dosjustering nödvändig, men dessa patienter bör övervakas med avseende på biverkningar (se avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakokinetik).


Patienter med nedsatt leverfunktion:

Det krävs inte någon dosjustering för patienter med lindrigt till måttligt nedsatt leverfunktion (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Nedan information gäller Azitromax pulver till oral suspension:


Barn

Otit: Barn över 6 månader: 10 mg/kg i engångsdos dagligen i tre dagar.


Faryngotonsillit: Barn över 2 år: 10 mg/kg första dagen i engångsdos, därefter 5 mg/kg i engångsdos dag 2-5 eller 20 mg/kg i engångsdos i tre dagar (se avsnitt Biverkningar). Överskrid ej daglig dos på 500 mg


Profylax mot MAC infektioner hos barn över 2 år: Effekt och säkerhet har inte visats på barn. Baserat på farmakokinetiska data från barn ger en dos på 20 mg/kg en läkemedelsexposition motsvarande en dos på 1200 mg för vuxna men med en högre maximal plasmakoncentration.


Övriga infektioner: Barn över 2 år: 10 mg/kg första dagen i engångsdos därefter 5 mg/kg i engångsdos dag 2-5.


Vikt (kg)

Indikation

3 dagars behandling

Förpackning

5 dagars behandling

Förpackning

<15

Faryngotonsillit

Dag 1-3: 10 mg/kg

22,5 ml

Dag 1 : 10 mg/kg

Dag 2-5: 5 mg/kg

15 ml

 

Övriga infektioner

Dag 1-3: 10 mg/kg

15 ml

Dag 1 : 10 mg/kg

Dag 2-5: 5 mg/kg

15 ml

15-25

Faryngotonsillit

Dag 1-3: 10 ml

2x15 ml

Dag 1 : 5 ml

Dag 2-5: 2,5 ml

15 ml

 

Övriga infektioner

Dag 1-3: 5 ml

15 ml

Dag 1 : 5 ml

Dag 2-5: 2,5 ml

15 ml

26-35

Faryngotonsillit

Dag 1-3: 12,5 ml

15 +22,5 ml

Dag 1 : 7,5 ml

Dag 2-5: 3,75 ml

22,5 ml

 

Övriga infektioner

Dag 1-3: 7,5 ml

22,5 ml

Dag 1 : 7,5 ml

Dag 2-5: 3,75 ml

22,5 ml

36-45

Faryngotonsillit

Dag 1-3: 12,5 ml

15 +22,5 ml

Dag 1 : 10 ml

Dag 2-5: 5 ml

2×15 ml

 

Övriga infektioner

Dag 1-3: 10 ml

2x15 ml

Dag 1 : 10 ml

Dag 2-5: 5 ml

2x15 ml

>45

Faryngotonsillit

Dag 1-3: 12,5 ml

15 +22,5 ml

Samma dos som till vuxna

 
 

Övriga infektioner

Samma dos som till vuxna

 

Samma dos som till vuxna

 

Varningar och försiktighet

Sällsynta allvarliga allergiska reaktioner, inklusive angioödem med anafylaxi (sällan med dödlig utgång) och hudreaktioner såsom Stevens-Johnsons syndrom och toxisk epidermal nekrolys (med dödlig utgång) har rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Några av dessa reaktioner resulterade i återkommande symtom och krävde en längre tid för observation och behandling.


Om patienten får en allergisk reaktion, ska användningen av läkemedlet avbrytas och lämplig behandling påbörjas. Läkare måste vara medvetna om att de allergiska symtomen kan återkomma när den symtomatiska behandlingen avslutas.


Levertoxicitet

Eftersom levern är den huvudsakliga eliminationsvägen för azitromycin bör azitromycin användas med försiktighet hos patienter med signifikant leversjukdom.


Fall av avvikande leverfunktion, hepatit (inklusive fulminant hepatit), levernekros och leversvikt (som i vissa fall har lett till döden) har rapporterats med azitromycin (se avsnitt Biverkningar). Vissa patienter kan ha haft tidigare leversjukdom eller kan ha tagit andra hepatotoxiska läkemedel.


I händelse av tecken och symtom på leverdysfunktion, såsom snabb utveckling av asteni med gulsot, mörk urin, blödningsbenägenhet eller hepatisk encefalopati bör leverfunktionstester/undersökningar genomföras omedelbart. Azitromycinbehandling ska avbrytas om leverdysfunktion uppstått.


Njurinsufficiens

Hos patienter med GFR <10 ml/min har en 33 %-ig ökning observerats i systemisk exponering för azitromycin. Ingen dosjustering krävs, men övervakning bör ske hos dessa patienter med avseende på kända biverkningar orsakade av azitromycin.


Förlängt QT-intervall

Förlängd repolarisation och förlängt QT intervall som medför risk för hjärtarrytmi och torsades de pointes har rapporterats vid behandling med makrolider, inklusive azitromycin (se avsnitt Biverkningar).

Eftersom följande situationer kan leda till en ökad risk för kammararytmier (inklusive torsades de pointes) vilket i sin tur kan vara dödligt ska azitromycin användas med försiktighet till patienter med pågående proarytmiska tillstånd (särskilt kvinnor och äldre patienter) t.ex. patienter:

  • med kongenital eller dokumenterad QT-förlängning

  • som får samtidig behandling med andra aktiva substanser som förlänger QT-intervall, t.ex. antiarytmika av klass I A (kinidin och prokainamid) och klass III (dofetilid, amiodaron och sotalol), cisaprid, terfenadin, antipsykotika (t.ex. pimozid), antidepressiva medel (t.ex. citalopram) och fluorokinoloner (t.ex. moxifloxacin och levofloxacin)

  • med elektrolytstörningar, särskilt vid hypokalemi och hypomagnesemi

  • med kliniskt relevant bradykardi, hjärtarytmi och svår hjärtsvikt.


Ergotism

Hos patienter som får ergotaminderivat har ergotism rapporterats efter samtidig administrering av vissa makrolidantibiotika. Det finns inga data avseende en möjlig interaktion mellan ergotamin och azitromycin. På grund av en teoretisk risk för ergotism ska azitromycin och ergotaminderivat inte administreras samtidigt (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Myastenia gravis

Försämring av symtom och debut av myastenia gravis har rapporterats hos patienter som har fått behandling med azitromycin (se avsnitt Biverkningar).


Superinfektioner

Liksom med andra antibiotika rekommenderas uppföljning med tanke på tecken på superinfektion med icke-känsliga mikroorganismer, inklusive svamp.


Diarré orsakad av Clostridium difficile

Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridium difficile (CDAD) kan förekomma vid användning av nästan alla antibakteriella medel inklusive azitromycin och kan variera i svårhetsgrad från mild diarré till dödlig kolit (se avsnitt Biverkningar). Behandling med antibakteriella medel påverkar den normala floran i kolon, vilket kan leda till överväxt av C. difficile. C. difficile bildar toxin A och toxin B vilka bidrar till uppkomst av CDAD. Hypertoxinbildande stammar av C. difficile orsakar ökad morbiditet och mortalitet eftersom dessa infektioner kan vara behandlingsresistenta mot antimikrobiell behandling och kan kräva kolektomi. Patienter med diarré ska därför följas noggrant med avseende på CDAD. Noggrann medicinsk anamnes är nödvändig eftersom CDAD har rapporterats inträffa flera veckor efter administrering med antibakteriella medel. Om CDAD misstänks eller bekräftas bör om möjligt pågående azitromycinbehandling sättas ut.


Mycobakterium avium-komplex (MAC)

Säkerhet och effekt för prevention eller behandling av mycobakterium avium-komplex (MAC) hos barn har inte fastställts.


Laktosinnehåll

Azitromax filmdragerade tabletter innehåller laktos. Patienter med något av följande sällsynta ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: Galaktosintolerans, total laktasbrist eller glukos-galaktosmalabsorption.


Sackarosinnehåll

Försiktighet ska iakttas då Azitromax pulver till oral suspension ges till diabetiker då den färdigberedda lösningen innehåller 3,87 g sackaros/5 ml.

Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltas-brist.

Interaktioner

Farmakodynamiska interaktioner

Försiktighet skall iakttagas när azitromycin ges till patienter som behandlas med andra läkemedel som kan förlänga QT-intervallet (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Hjärtats elektrofysiologi

Förlängning av QTc-intervallet studerades i en randomiserad, placebokontrollerad parallell studie bland 116 friska frivilliga försökspersoner som fick antingen klorokin (1000 mg) i monoterapi eller i kombination med azitromycin (500 mg, 1000 mg och 1500 mg en gång dagligen). Samtidig administrering av azitromycin ökade QTc-intervallet på ett dos- och koncentrationsberoende sätt. Jämfört med klorokin i monoterapi sågs maximala genomsnittliga (95 % konfidensintervall) ökningar i QTcF med 5 (10) ms, 7 (12) ms och 9 (14) ms vid samtidig behandling med 500 mg, 1000 mg respektive 1500 mg azitromycin.


Farmakokinetiska interaktioner


Effekter av andra läkemedel på Azitromax


Nelfinavir: Samtidig administrering av 1200 mg azitromycin och steady state nelfinavir (750 mg 3 gånger dagligen) resulterade i en 16 %-ig genomsnittlig minskning av AUC för nelfinavir, en ökning med ca 113 % av AUC för azitromycin, och en ökning av Cmax med 136 %. Dosjustering är ej nödvändig, men skärpt uppmärksamhet på kända biverkningar för azitromycin bör övervägas.


Antacida: I en farmakokinetisk studie som undersökte effekterna av samtidig administrering av antacida med azitromycin sågs ingen effekt på den totala biotillgängligheten, även om maximala serumkoncentrationer minskade med cirka 25 %. Patienter som behandlas med både oralt Azitromax och antacida ska inte ta läkemedlen vid samma tillfälle.


Rifabutin: Samtidig administrering av azitromycin och rifabutin påverkar inte serumkoncentrationen för någon av substanserna. Neutropeni har observerats vid samtidig behandling med azitromycin och rifabutin. Fastän neutropeni har rapporterats vid användning av rifabutin har inget orsakssamband med samtidig kombinationsbehandling med azitromycin fastställts (se avsnitt Biverkningar).


Effekter av Azitromax på andra läkemedel


Warfarin: I en farmakokinetisk interaktionsstudie ändrade azitromycin inte den antikoagulerande effekten av en 15 mg engångsdos av warfarin administrerat till friska frivilliga. En förstärkt antikoagulationseffekt har observerats efter samtidig administrering av azitromycin och orala antikoagulantia av kumarintyp. Trots att inget orsakssamband har fastställts bör noggrann kontroll av protrombintiden övervägas.


Zidovudin: Engångsdoser på 1000 mg och upprepade doser på 600 mg eller 1200 mg av azitromycin hade liten effekt på farmakokinetiken i plasma eller urinutsöndringen av zidovudin och dess glukuronid. Vid administrering av azitromycin ökade däremot koncentrationen av de aktiva, fosforylerade metaboliterna av zidovudin i perifera mononukleära blodceller. Den kliniska signifikansen av detta är oklar .


Azitromycin hämmar transportproteinet P-glykoprotein (P-pg) och man kan inte utesluta en interaktion i mage/tarm med läkemedel som är P-gp substrat, vilket kan leda till ökade plasmakoncentrationer, varför försiktighet uppmanas vid kombination av läkemedel som är P-pg substrat med snävt terapeutiskt fönster (t.ex. digoxin och dabigatran).


Digoxin: Samtidig administrering av makrolidantibiotika, inklusive azitromycin, med P-gp-substrat som t.ex. digoxin, har rapporterats resultera i ökade serumkoncentrationer av digoxin. Den bakomliggande mekanismen är troligen att azitromycin hämmar P-gp. Klinisk uppföljning är nödvändig. Monitorering av digoxinkoncentration i serum rekommenderas när patienter behandlas med azitromycin och efter avslutad behandling med azitromycin.


Även om azitromycin inte förefaller hämma enzymet CYP3A4 kan en möjlig hämning av detta enzym inte helt uteslutas, varför försiktighet anmodas vid kombination med ciklosporin, terfenadin, ergot alkaloider, cisaprid, pimozid, kinidin och astemizol samt andra läkemedel med snävt terapeutiskt fönster vars metabolism katalyseras av CYP3A4.


Azitromycin interagerar inte nämnvärt med leverns cytokrom P-450 systemet och anses inte ge samma farmakokinetiska läkemedelsinteraktion som erytromycin eller andra makrolider. Inducering av cytokrom P-450 eller inaktivering via metaboliters bindning till cytokrom sker ej med azitromycin.


Ciklosporin: I en farmakokinetisk studie på friska frivilliga administrerades en 500 mg/dag oral dos azitromycin under 3 dagar följt av en 10 mg/kg oral engångsdos ciklosporin. Resultatet blev en signifikant höjning av ciklosporins Cmax och AUC0-5. Samtidig administrering bör därför övervägas noggrant. Vid samtidig ciklosporinbehandling rekommenderas plasmakoncentrationsbestämning och eventuell dosjustering av ciclosporin vid in- och utsättning av azitromycin.


Terfenadin: I interaktionsstudier med azitromycin och terfenadin sågs ingen signifikant effekt av azitromycin på farmakokinetiken för terfenadin. Ett fåtal fall har rapporterats där risken för en sådan interaktion ej helt kunnat uteslutas men några bevis föreligger inte.


Ergotaminderivat: Makrolidantibiotika kan interagera med ergotaminderivat och leda till ergotism. Det finns ingen dokumentation om interaktion mellan azitromycin och ergotamin, men på grund av den teoretiska risken bör samtidig administrering undvikas (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Atorvastatin: Samtidig administrering av atorvastatin (10 mg dagligen) och azitromycin (500 mg dagligen) påverkade inte plasmakoncentrationer av atorvastatin (enligt en metod som baserar sig på hämning av HMG CoA-reduktas). Fall av rabdomyolys hos patienter som behandlats med azitromycin tillsammans med statiner har dock rapporterats efter marknadsföring.


Frånvaro av kliniskt signifikanta interaktioner:

Samtidig användning av azitromycin och följande läkemedel visade inte på någon kliniskt relevant farmakokinetisk eller farmakodynamisk interaktion: karbamazepin, cimetidin, didanosin, efavirens, flukonazol, indinavir, metylprednisolon, midazolam, sildenafil, teofyllin, triazolam och trimetoprim/sulfametoxazol.

Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  B:1.

Det finns inga adekvata data från användningen av azitromycin hos gravida kvinnor. I reproduktionstoxikologiska studier på djur visades azitromycin passera placenta, men inga teratogena effekter observerades. Säkerhet för azitromycin har inte bekräftats med avseende på den aktiva substansen under graviditet. Azitromycin bör därför endast ges under graviditet om nyttan överväger risken.

Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

Utsöndring av azitromycin i bröstmjölk har rapporterats, men det saknas adekvata och välkontrollerade kliniska prövningar bland ammande mödrar som beskriver farmakokinetiken av utsöndring av azitromycin i bröstmjölk. Då det inte är känt huruvida azitromycin kan ha skadliga effekter på det ammade barnet, ska amningen avbrytas under behandling med azitromycin. Bland annat finns risk för diarré, svampinfektion i slemhinnorna liksom överkänslighet hos det ammade barnet.

Trafik

Risken för biverkningar som yrsel och kramper bör tas i beaktande när man framför fordon och använder maskiner.

Biverkningar

Ungefär 13 % av patienterna i kliniska prövningar rapporterade biverkningar. Vanligast, ca 10 %, var gastrointestinala biverkningar. Dessa är dosberoende, ca 22 % av barn behandlade mot faryngotonsillit med högdos, 20 mg/kg i tre dagar, rapporterade behandlingsrelaterade biverkningar, främst gastrointestinala.


I nedanstående tabell listas de biverkningar som har identifierats genom erfarenhet från kliniska prövningar och uppföljning efter marknadsföring efter organklass och frekvens. Frekvenser definieras enligt följande konvention: Mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000), mycket sällsynta (<10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Biverkningar med ett möjligt eller sannolikt samband med azitromycin, baserat på erfarenhet från kliniska prövningar och uppföljning efter marknadsföring:

Mycket vanliga

(≥1/10)

Vanliga

(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

(≥1/1000, <1/100)

Sällsynta

(≥1/10,000, <1/1,000)

Ingen känd frekvens

Infektioner och infestationer

  

Vaginit

Oral candidiasis

 

Clostridium difficile associerad diarré (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Blodet och lymfsystemet

  

Leukopeni Neutropeni

Eosinofili

 

Trombocytopeni

Hemolytisk anemi

Immunsystemet

  

Angioödem

Överkänslighet

 

Anafylaktisk reaktion inklusive anafylaktisk chock och ödem (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Metabolism och nutrition

  

Anorexi

  

Psykiska störningar

  

Nervositet

Sömnlöshet

Agitation

Aggressivitet

Delirium

Hallucinationer

Oro

Centrala och perifera nervsystemet

 

Huvudvärk

Yrsel

Somnolens

Smakrubbning

Parestesi

 

Kramper

Synkope

Hypestesi

Psykomotorisk- överaktivitet

Anosmi

Ageusi

Parosmi

Myastenia gravis (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Ögon

  

Synnedsättning

  

Öron och balansorgan

  

Öronproblem

Vertigo

 

Hörselskada

inklusive dövhet och/eller tinnitus

Hjärtat

  

Palpitationer

Torsades de pointes (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Arytmi (se avsnitt Varningar och försiktighet) inklusive kammartakykardi

Hjärtklappning

Förlängt QT-intervall på EKG (se avsnitt Varningar och försiktighet)

 

Blodkärl

  

Värmevallningar

 

Hypotoni

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

  

Dyspné

Epistaxis

  

Magtarmkanalen

Diarré

Kräkningar

Buksmärta

Illamående

Förstoppning

Gasbildning

Dyspepsi

Gastrit

Dysfagi

Uppsvälld buk

Muntorrhet

Rapning

Sårbildning i munnen

Ökad salivavsöndring

 

Pankreatit

Missfärgning av tungan

Lever och gallvägar

   

Onormal leverfunktion

Kolestatisk hepatit

Leversvikt (i sällsynta fall med dödlig utgång) (se avsnitt Varningar och försiktighet)

Fulminant hepatit

Levernekros

Hud och subkutan vävnad

  

Hudutslag

Klåda

Nässelutslag

Dermatit

Torr hud

Hyperhidros

Ljuskänslighetsreaktion

Stevens-Johnsons syndrom

Toxisk epidermal nekrolys

Erythema multiforme

Muskuloskeletala systemet och bindväv

  

Osteoartrit

Muskelvärk

Ryggsmärtor

Nacksmärtor

 

Artralgi

Njurar och urinvägar

  

Dysuri

Njursmärta

 

Akut njursvikt

Interstitiell nefrit

Reproduktionsorgan och bröstkörtel

  

Metrorragi

Testikelsjukdom

  

Allmänna symtom och/eller symtom vid administre-ringsstället

  

Ödem

Asteni

Sjukdomskänsla

Trötthet

Ansiktsödem

Bröstsmärta

Pyrexi

Smärta

Perifert ödem

  

Undersök-ningar

 

Minskat antal lymfocyter

Ökat antal eosinofiler

Minskad mängd bikarbonat i blodet

Ökat antal basofiler

Ökat antal monocyter Ökat antal neutrofiler

Förhöjt ASAT

Förhöjt ALAT

Förhöjt bilirubin i blodet

Ökning av alkaliskt fosfatas i blodet

Förhöjt blodurea

Förhöjt kreatinin i blodet

Onormala mängder kalium i blodet

Ökad mängd klorid

Förhöjt glukos Ökat antal trombocyter

Sänkt hematokrit

Ökad mängd bikarbonat Onormala mängder natrium

  

Skador och förgiftningar och behandlings-komplikationer

  

Komplikationer efter ingrepp

  

Biverkningar med ett möjligt eller sannolikt samband med profylax mot mycobakterium avium-intracellulare-komplex (MAC) och behandling, baserat på kliniska prövningar och uppföljning efter marknadsföring. Dessa biverkningar skiljer sig från de som rapporterats med formuleringarna med omedelbar eller modifierad frisättning, både vad gäller typ och frekvens:


Mycket vanliga

(≥1/10)

Vanliga

(≥1/100, <1/10)

Mindre vanliga

(≥1/1000, <1/100)

Metabolism och nutrition

 

Anorexi

 

Centrala och perifera nervsystemet

 

Yrsel

Huvudvärk

Parestesi

Smakrubbning

Hypestesi

Ögon

 

Synnedsättning

 

Öron och balansorgan

 

Dövhet

Hörselskada

Tinnitus

Hjärtat

  

Palpitationer

Magtarmkanalen

Diarré

Buksmärta

Illamående

Gasbildning

Abdominella besvär

Lös avföring

  

Lever och gallvägar

  

Hepatit

Hud och subkutan vävnad

 

Hudutslag

Klåda

Stevens-Johnsons syndrom Ljuskänslighetsreaktion

Muskuloskeletala systemet och bindväv

 

Artralgi

 

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

 

Trötthet

Asteni

Sjukdomskänsla

Överdosering

Toxicitet: Låg akut toxicitet men begränsad erfarenhet av överdosering.

Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor. Tänkbart är eventuellt även allergiska reaktioner, leverpåverkan samt reversibel hörselnedsättning.

Behandling: Om befogat ventrikeltömning, kol. Symtomatisk behandling.

Se överdoseringskapitlet, Överdoseringskapitlet i FASS, på Fass.se.

Farmakodynamik

Verkningsmekanism:

Azitromycin är en azalid, tillhörande gruppen makrolidantibiotika. Kemiskt skiljer sig azitromycin från erytromycin. Azitromycin är utvecklad från erytromycin A och bildas genom att en kväveatom insätts i laktonringen hos erytromycin A.


Azitromycin binder sig till 23S rRNA:t som finns i den ribosomala subenheten 50S. Läkemedlet blockerar proteinsyntesen genom att hämma transpeptiderings-/translokations-steget under proteinsyntesen och genom att hämma uppbyggnaden av den ribosomala subenheten 50S.


PK/PD-förhållande

Azitromycinaktiviteten in vivo korrelerar snarare med ihållande höga vänadsnivåer än med plasmanivån. Azitromycin koncentreras intracellulärt i makrofager och polymorfonukleära lymfocyter och utsöndras sedan långsamt vid infektionsstället. Ration av arean under tid/koncentrationskurvan och den lägsta inhiberande koncentrationen (AUC/MIC) är den farmakodynamiska parameter som bäst korrelerar med azitromycins effekt in vivo.


Resistensmekanism:

De två vanligaste resistensmekanismerna hos makrolidantibiotika, även azitromycin, är modifikation av målstrukturerna (oftast genom metylering av 23S rRNA) samt aktiv läkemedelsefflux. Förekomsten av dessa resistensmekanismer varierar mellan olika arter. Inom samma art varierar resistensfrekvensen enligt geografisk ort.


Den viktigaste ribosomala modifikationen som leder till nedsatt bindning av makrolider utgörs av posttranskriptionell (N6) dimetylering av adenin i nukleotid A2058 i 23S rRNA under inverkan av metylaser som kodas av erm-gener (erytromycin ribosom metylas-gener). Ribosomala modifikationer bestämmer ofta förekomsten av korsresistens (MLSB fenotyp) mot andra antibiotikaklasser, vars ribosomala bindningsställen överlappar med makrolidernas bindningsställen: linkosamiderna (inklusive klindamycin) och B-streptograminerna. Olika erm-gener förekommer i olika bakteriearter, särkilt bland streptokocker och stafylokocker. Känsligheten för makrolider kan också påverkas av mindre frekventa mutationer.


Ökad efflux kan medföra endogent högre MIC-värden hos ett antal arter, inklusive gramnegativa bakterier såsom Haemophilus influenzae samt hos stafylokocker. Hos streptokocker och enterokocker kodas en effluxpump som identifierar makrolider med 14 och 15 atomers laktonringsstrukturer av mef(A)-gener; detta inkluderar erytromycin respektive azitromycin.


Azitromycin uppvisar korsresistens med erytromycinresistenta grampositiva bakterieisolat. Vissa ribosomala mutationer medför även korsresistens med linkosamider (inklusive klindamycin) och B-streptograminerna.

Särskilt Streptococcus pneumoniae och Staphylococcus aureus, men också viridansstreptokocker och Streptococcus agalactiae, har uppvisat allt mindre känslighet för makrolidantibiotika med tiden.


Brytpunkter

Brytpunkter för azitromycinkänsligheten för typiska bakteriella patogener. S=känsliga; R= resistenta):


EUCAST:

- Staphylococcus spp.:

S ≤ 1 mg/l, R > 2 mg/l

- Haemophilus spp.:

S ≤ 0,12 mg/l, R > 4 mg/l

- Streptococcuspneumoniae och Streptococcus A, B, C, G:

S ≤ 0,25 mg/l, R ≥ 0,5 mg/l

- Moraxellacatarrhalis:

S ≤ 0,25 mg/l, R > 0,5 mg/l

- Neisseriagonorrhoeae:

S ≤ 0,25 mg/l, R > 0,5 mg/l

Prevalensen för resistens kan variera geografiskt och över tiden för vissa arter och lokal information angående resistens är önskvärd, i synnerhet vid behandling av allvarliga infektioner. Den här informationen är endast avsedd som riktlinjer för hur troligt det är att en organism är känslig för azitromycin.


Tabell: Antibakteriellt spektrum för azitromycin

Vanligtvis känsliga arter

Aeroba, gramnegativa mikroorganismer

Moraxella catarrhalis

Neisseria gonorrhoeae

Övriga mikroorganismer

Chlamydophila pneumoniae

Chlamydia trachomatis

Legionella spp.

Mycobacterium avium

Mycoplasma pneumoniae

 

Arter där förvärvad resistens kan medföra problem

 

Aeroba, grampositiva mikroorganismer

Staphylococcusaureus (meticillinkänslig)

Streptococcuspneumoniae

Streptococcus pyogenes (erytromycinintermediat)

Övriga

Ureaplasmaurealyticum

 

Naturligt resistenta organismer

 

Aeroba, grampositiva mikroorganismer

Stafylokocker, meticilinresistenta (MRSA, MRSE)

Aeroba, gramnegativa mikroorganismer

Escherichia coli

Haemophilusinfluenzae

Klebsiella spp.

Pseudomonasaeruginosa

Anaeroba mikroorganismer

Gruppen Bacteroides fragilis

Farmakokinetik

Biotillgängligheten för azitromycin är ca 37 %. För Azitromax tabletter och pulver till oral suspension reduceras inte tillgängligheten vid samtidigt födointag. Däremot ses en ökning av maximala plasmakoncentrationen med upp till 50 %. Detta bedöms dock ej ha klinisk betydelse. Maximal plasmakoncentration nås efter 2-3 timmar. Betydligt högre nivåer av azitromycin har visats i olika vävnader t ex lunga, tonsill eller prostata, där koncentrationen av azitromycin är upp till 50 gånger högre än i plasma. Höga koncentrationer har också uppmätts i granulocyter och makrofager. Medelvärdet av de maximala koncentrationerna i perifera leukocyter, MAC-infektionerens centrum, var 140 µg/ml och förblev över 32 µg/ml under 60 timmar efter en peroral engångsdos på 1200 mg. Azitromycin passerar blodhjärnbarriären i ringa utsträckning.


Distributionsvolymen är ca 30 l/kg. Halveringstiden är 2-4 dagar i såväl plasma som vävnad. Metaboliseringen sker genom demetylering, hydroxylering samt genom hydrolys.


Plasmaclearance är ca 600 ml/min. Den huvudsakliga eliminationen av azitromycin sker via levern. Höga koncentrationer av ometaboliserad substans har återfunnits i gallan tillsammans med ett flertal mikrobiologiskt inaktiva metaboliter. Cirka 12% av en intravenöst given dos utsöndras oförändrad i urinen inom 3 dagar efter administreringen, huvuddelen därav under det första dygnet.


Azitromycins farmakokinetik hos försökspersoner med lätt till gravt nedsatt njurfunktion (GFR 10-80 ml/min) påverkades inte efter en oral engångsdos av 1 g azitromycin med omedelbar frisättning. I samma studie observerades statistiskt signifikanta skillnader i AUC0-120 (11,7 µg × h/ml versus 8,8 µg × h/ml), Cmax (1,6 µg/ml versus 1,0 µg/ml) och i CLr (0,2 ml/min/kg versus 2,3 ml/min/kg) mellan gruppen med njursjukdom i slutstadiet och som är dialyskrävande (GFR <10 ml/min) och gruppen med normal njurfunktion.


Farmakokinetiken har inte visats vara förändrad vid mild till måttligt nedsatt leverfunktion.

Prekliniska uppgifter

I djurstudier noterades fosfolipidos efter intravenös administrering av doser motsvarande AUC nivåer upp till 4 gånger högre den förväntade kliniska nivån. Reversibel fosfolipidos noterades likaså i studier med oral administrering vid doser motsvarande koncentrationer upp till 40 gånger högre än den förväntade kliniska nivån. Det finns inga belägg för att dessa fynd har någon relevans för människa vid normal användning. Övriga prekliniska studier med avseende på säkerhetsfarmakologi, allmäntoxikologi och reproduktionstoxikologi visade inte på några skadliga effekter relevanta för människa som inte redan beaktats i andra delar av produktresumen. Azitromycin var negativt i tester för gentoxisk potential.

Innehåll

Avsnittet gäller för: Filmdragerad tablett 500 mg
Visa läkemedlets innehåll

Hantering, hållbarhet och förvaring

Azitromax pulver till oral suspension:

Färdigberedd oral suspension: 10 dagar vid förvaring vid högst 30 °C.

Suspensionen levereras till apotek som pulver till oral suspension och färdigbereds på apoteket.

Suspensionen ska omskakas före varje dosering.


Förpackningsinformation

MT-nummer 23612
Parallellimporteras från Portugal

ZITHROMAX
Filmdragerad tablett 500 mg 

30 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej


MT-nummer 23613
Parallellimporteras från Österrike

ZITHROMAX
Filmdragerad tablett 500 mg 

30 tablett(er) blister, tillhandahålls för närvarande ej


Välj läkemedelstext
Hitta direkt i texten
Av